Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential

eu digitalt

Bryssel den 25 februari 2016

Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.

Europeiska kommissionen offentliggjorde idag resultaten från 2016 års utgåva av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi). Den visar att EU-länderna har gjort framsteg när det gäller uppkopplingsmöjligheter, digitala färdigheter och offentliga tjänster sedan förra åretsstrategi för den digitala inre marknaden offentliggjordes.

Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.

Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.

Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”. 

Viktigaste resultaten av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi)

  • — EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
  • DanmarkNederländernaSverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
  • Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.

 

  • Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
  • Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
  • Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
  • E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
  • Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.

 Bakgrund

 Vad är Desi?

Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.

Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).

Mer information

Webbplats om den digitala inre marknaden (#DigitalSingleMarket)

Webbplats (på engelska) för vice ordföranden med ansvar för den digitala inre marknaden, Andrus Ansip (@Ansip_EU)

Webbplats (på engelska) för kommissionären med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället Günther H. Oettinger(@GOettingerEU)

Källa: Europa.eu  

Svenska språket silas genom engelskans filter.

svengelska

10 engelska fällor svensken faller i

Svenska språket silas genom engelskans filter. Det finns många exempel på ord och uttryck vars ursprungsbetydelse förvanskats eller förvandlats av engelskan. Här är några av dem:

Karaktär

Franskans ”caractère” i betydelsen skrivtecken, bokstav, men också särskilt utmärkande egenskaper, lånades in till svenskan redan under mitten av 1700-talet. I svenskan begagnas till exempel ordet ”karaktärsroll” inom film och teater, vilket syftar på att skådespelarens karaktäristiska egenskaper färgar rollen.

I engelskan används emellertid ”character” i betydelsen ”figur” eller ”gestalt” i filmer, böcker och pjäser. Denna användning har sedermera blivit vanlig i svenskan. I en sågning av Claes Malmbergs tolkning av den fiktive polisen Evert Bäckström säger Leif GW Persson, på karaktäristiskt vis, att skådespelaren ”inte riktigt hajat karaktären”.

Dignitet
På sajten Nyheter 24 kan vi i en bildtext läsa att ”Sverige vann matchen mot Bahrain, men förlorade sin dignitet i omvärldens ögon”. Här har ordet dignitet, som på engelska betyder ”värdighet”, gissningsvis översatts rakt av, eftersom ordet dignitet på svenska vanligtvis används i betydelsen ”rang” eller ”ställning”.

Daterad
”It feels dated” är ett sätt att säga att någonting känns förlegat på engelska. Men Siv Strömquist, tidigare språkvårdare på SvD, fick kritik av läsare när hon hösten 2006 skrev att ett uttryck var ”något daterat”. ”Varför då inte skriva omodernt?” tyckte någon. Andra uppfattade ordet som ren provokation. Så får inte en språkvårdare skriva, ansåg man. Siv Strömquist förklarade då att ordet datera, med participformen daterad, har visserligen grundbetydelsen ”förse med datum”, men att ordet också har en annan innebörd, nämligen ”tidsbestämma” och när man tidsbestämmer något binder man det till en viss tid. Det som är daterat, enligt denna ordets andra innebörd, är alltså tidsbundet, kopplat till en viss bestämd tid.

Dedikerad
På en företagsajt kan vi läsa att medarbetarna består av ”dedikerade och engagerade människor som trivs med det de gör på jobbet och privat”. På engelska används adjektivet ”dedicated” ofta för att beskriva någon som är ”hängiven” eller ”målmedveten”, men på svenska betyder ordet dedikerad ”avsedd för en speciell användning”.

Sälja ut I Göteborgsposten hittar vi rubriken ”Bieber sålde ut Globen – en gång till”. Det är alltså här inte fråga om att den unge artisten ”sålde ut” Globens integritet, eller att han avyttrade byggnaden, utan om att han spelade inför utsålda hus.

Konstruktion
”Under konstruktion” är ett direktöversatt begrepp hämtat från engelskan. Det kan exempelvis stå att en hemsida är ”under konstruktion”. Konstruktion heter dock ”design” på engelska och ”construction” skulle förslagsvis kunna översättas med ”bygge” eller ”byggnad”.

Tagit plats
För en tid sedan publicerade Expressen en häpnadsväckande nyhet om en alligator som förirrat sig in på en golfbana i Florida. Och ”trots att händelsen tog plats under fredagen” spreds de i sociala medier först senare. En händelses fysiska omfattning är relativt abstrakt varför det är svårt att fastställa hur stor plats just den här barocka händelsen faktiskt tog (det är klarlagt att alligatorn var cirka fyra och en halv meter lång). Den svenska översättningen för ”take place” som torde passa bättre är ”äga rum”.

Bo och leva
Författaren och Marcus Birro skrev i en krönika att han ”lever i de snörpta munnarnas stad” (Stockholm). Siv Strömquist tog upp denna glidning i en språkspalt redan 2010, att verbet ”bo” har börjat ersättas av verbet ”leva”. Hon menade att engelskans ”live”, som kan betyda både ’leva’ och ’bo’, med stor sannolikhet var en stark påverkansfaktor.

Grooming
Det här är ett speciellt fall. Slår du upp verbet ”groom” i en engelsk ordbok kan du läsa att betydelsen exempelvis är ”sköta” eller ”ansa”. Men både i Sverige och i engelskspråkiga länder har det fått två speciella användningsområden, nämligen inom manlig skönhetsvård och inom nätövergrepp. Enligt polisen innebär grooming i det senare fallet att någon tar kontakt med andra för att längre fram begå övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor.

Vid grooming sker oftast den första kontakten på ett chatforum eller en sida för kontaktannonser. Därför blir det hela både obehagligt och förvirrande när annonser i stil med ”Läs våra groomingstips” dyker upp på nätet.

Hedra
Sven Grahn, som driver bloggen Fåniga anglicismer, har lagt märke till att riksdagsledamöter uppmanar varandra att ”hedra” riksdagens praxis. Han skriver att de menar ”respektera” men att de ”är så marinerade i engelska (verbet ’honour’ i detta fall) så att de tror att man kan översätta direkt – utan en tanke. I svenskan hedrar man någon som gjort något bra eller avlidit”.

Spendera – undantaget
Ordet ”spendera” tog vi in från tyskans ”spendieren” 1613, i betydelsen ’betala ut’. Språktidningens krönikör Catharina Grünbaum har lett i bevis att man spenderade både tid och pengar redan på 1700-talet, men senare föll uttrycket ”spendera tid” i glömska. Idag spenderar vi återigen en massa tid, vilket engelskans ”spend” får bära ansvaret för, ”spend” kan som sagt betyda ”lägga ut, betala ut, göra av med” eller ”tillbringa, ägna”. Hur vederstyggligt du än må tycka att det låter när någon ska spendera tid med sina vänner, betänk då att uttrycket användes på samma sätt för 300 år sedan.

Källa: Svenska Dagbladet

 

Konsten att översätta filmer och TV-serier. Dubbning vs textning : Xenia Akopova

Xenia Akopova studerar mastersprogrammet i Översättning på Göteborgs Universitet där hon inriktar sig på filmöversättning och översättning av populärvetenskapliga texter från ryska och engelska till svenska. Xenia kommer att prata om film och tv-serier som ett av dagens viktigaste konstmedium och hur de olika översättningsmetoderna av dessa påverkar våra uppfattningar om deras innehåll och budskap – ofta mer än vi tror.

 

Den digitala agendan: över hälften av internetanvändarna i EU använder främmande språk online

DSM

Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*

 44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.

Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen med den digitala agendan för Europa är att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200).

– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.

Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet. Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.

Engelska som lingua franca på internet

Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).

Skäl till att byta språk

De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).

Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.

E-handel

E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget. Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.

Stöd för större mångfald och öppenhet

Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.

Forskning och utveckling

Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4 där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.

För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.

Bakgrund

Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.

Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.

Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:

http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_313_en.pdf

Forskningsprojekt på språkområdet:

http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm

http://cordis.europa.eu/fp7/ict/language-technologies/home_en.html

Den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm

Neelie Kroes webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/

*2011.

Källa: Europa.eu

 

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan?*

svengelska google

Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska.

En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatan – eller till och med i rännstenen. Oavsett om man läser honom på originalspråket engelska eller i strålande svensk översättning av Caj Lundgren (mer känd som SvD:s legendariska signatur Kajenn) kan man förvänta sig en smittande lustfylld inställning till språket.

Det är alltid en njutning att läsa Burgess, bland annat därför att han bemödade sig om att lägga lite extra krut på att leka med språket – vare sig det handlade om rimmande cockney i ”Doktorn är sjuk”, fnissigt undermålig dikt i romansviten om poeten Enderby eller påhittad framtidsslang med inslag av ryska i ”A clockwork orange”. Och Caj Lundgren lyckades med motsvarande bedrift när han gav romanerna svensk språkdräkt.

Den här inställningen till språket som något som vi inte bara använder för att kommunicera med varandra, utan också för att ha kul, är värd att lyfta fram.

Det här gäller så klart inte bara ens eget modersmål, utan också när man gör stapplande försök att lära sig ett främmande språk. Att lära sig ett nytt språk öppnar dörrar till helt nya metaforer. Ett främmande språk är på något magiskt vis laddat med ett annat sätt att uppfatta världen. Jag läste nyligen hur Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien, beskrev det i en intervju i DN: ”Att lära sig ett nytt språk ger nya sätt att tänka”.

Just så är det. Men samtidigt som det bara är av godo att lära sig nya språk, är det också viktigt att kunna skilja dem åt, att inte blanda ihop dem. Och med den dominans engelskan har i dag tycks svensktalande i allt större utsträckning ha svårt med detta. Jag har i tidigare texter skrivit om det jag kallar löjlig svengelska – när löparskor får heta runningskor, Vasastan får byta namn till Midtown och branschorganisationer heter Bil Sweden ochSvenska Pig. Jag har raljerat lite och de av er som läste artiklarna anade kanske att jag fann ett visst nöje i detta. För visst är det så – till och med i detta finns en språkglädje; att få vrida och vända på anglicismer, att knåda på fjantiga fraser. Men då handlar det inte om upptäckarglädjen som finns i att lära sig ett nytt språk, utan mer skadeglädje av den typ man kan känna inför pekoralistisk diktning eller kalkonfilmer.

Vårt språk är fullt av lånord och vi kommer naturligtvis att fortsätta berikas av lån, framför allt från engelskan. För de flesta av oss är engelska vårt andraspråk – och det är så klart ett alldeles utmärkt språk, minst lika spännande som alla andra tungomål. Men vad händer när det blir så dominerande att det slår att ut vårt eget? Eftersom så många svenska doktorsavhandlingar i dag skrivs på engelska riskerar vi exempelvis att forskare inte kan formulera sig om sin forskning på svenska.

Förra året tog för ovanlighetens skull en svensk, Tomas Lindahl, emot Nobelpriset i kemi (tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar) och enligt Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande – som var skrivet på svenska – fick han det för sin upptäckt av base excision repair. Vad detta molekylära maskineri, som är till för att motverka att vårt dna kollapsar, heter på svenska berättade inte Vetenskapsakademien. Min tolkning är att det helt enkelt inte finns någon svensk term för det.

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan? Kanske framstår i stället sådana försök som löjliga för nya generationer, hos vilka engelskan är så inympad i svenskan att de inte längre skiljer språken åt? För dem smälter de samman och invändningar om anglicismer riskerar att framstå som obegripliga synpunkter från stofiler. För varje sportbutik som bankar in att de säljer hikingskor och inte vandrarkängor, för varje debattartikel som skriver NGO:s i stället för ideella organisationer, blir det ytterligare lite mer normaliserat att engelska ska anses strået vassare än svenskan och att vårt eget modersmål inte riktigt duger till.

Hur dominerande engelskan är ser man i Språkrådets nyordslista, som presenterades strax före årsskiftet. Av 37 nya ord var en tredjedel hämtade från engelskan, de flesta av dem utan att något som helst försök att översätta dem hade gjorts. Även här tänker jag att det annars skulle kunna finnas utrymme för någon sorts språkglädje: i att uppfinna lämpliga översättningar av spännande engelskspråkiga nyord. Om engelsmän och amerikaner kan leka sig fram till mansplain genom att kombinera ordenman och explain, varför kan då inte vi göra detsamma?

Jag har faktiskt ett svenskt förslag, i Anthony Burgess och Caj Lundgrens anda. Genom att kasta om ett par bokstäver i ordet förklara kan vi minst lika elegant uppnå samma innebörd: förkarla!

*Källa: Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet: Vi säljer ut svenskan med ”svengelskan”

 

 

 

 

Melodifestivalen. En eller ett mello?

melodifestivalen1

Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus?

Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olika slags sångtävlingar, med gemen begynnelsebokstav, även om andra länders uttagstävlingar till ESC: den finska melodifestivalen. Då är det närmast typen av sångtävling som avses.

Mello, med två l, har de senaste åren blivit en populär kortform för Melodifestivalen. I synnerhet Sveriges Television, som sänder Melodifestivalen, använder kortformen. Normalt skrivs det med liten bokstav: mello, mellofestival, mellobidrag. Ser man det som kortform för ett namn kan man även tänka sig stor bokstav. SVT själva skriver ibland så (Mellopriser, Mellomyspyssel, Mellotipset), ibland med liten (mellon, mellosnack, mellokaraktärer). Både en mello och ett mello förekommer, men en mello, i bestämd form mellon (det vill säga samma genus som det bakomliggande melodifestival), är betydligt vanligare.

Mello används emellanåt även för både ESC och för andra länders uttagstävlingar: ”Lettlands mello”; ”2015 års mello i Wien”. Ibland kan mello också fungera som kortform för andra sammansättningar, till exempel för melodifestivallåt: ”Den här låten är dagens bästa mello.”

Källa: Språk och folkminnen 

 

Svenska ord som gått på export: Skansen, gravlax, fartlek, buffé, moped, ombudsman

smargosbordAtt det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?

 Ursprungligen en nergrävd fisk

Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker i några dagar innan tillagning, även örter kan läggas till.

Ordet har sitt ursprung i att man förr i tiden grävde ner fisken i en grop och täckte över den för att den skulle jäsa. Maträtten har fått spridning internationellt, och därmed även ordet gravlax som idag kan hittas i det engelska språket.

En världsberömd lek

Fartlek är en typ av intervallträning. Träningstekniken används ofta vid löpning och går ut på att man växlar mellan intensiva löpsträckor och mindre ansträngande löpsträckor. Men tekniken används även i andra sporter för ett ökat mjölksyramotstånd. Träningstekniken fartlek togs fram av friidrottaren Gösta Holmer på 1930-talet och har sedan dess spridits världen över, vilket även det svenska ordet gjort.

Idag används ordet i flera språk, bland annat i ombudsman. I engelskan tenderar ordet även att bidra till en del vitsar.

 Buffén som blev av med prickarna

Smörgåsbord är en av Sveriges mest internationellt kända rätter. Från början var smörgåsbord endast en förrätt medan det idag mer används som ett samlingsnamn för flera rätter, liknande en buffé.

Smörgåsbord blev internationellt känt i samband med OS i Stockholm 1912 men fick sitt stora genombrott med den svenska paviljongens ”Smörgåsbord merry-go round” vid världsutställningen i New York 1939. Det var ett automatiskt roterande smörgåsbord placerat i restaurangen. Ordet förlorade sedan sina prickar över ö och å och infördes i det engelska språket som smorgasbord. Ordet förkommer även i andra språk som tyska och nederländska.

 En representant på flera språk

Ordet ombudsman kommer från fornsvenskans umbuds man som betyder representant. Ordet användes även i olika former i andra nordiska språk men den första dokumenterande användningen av ordet var på svenska. Ombudsman i sin moderna form började användas i Sverige 1809 när justitieombudsmannen instiftades i 1809 års regeringsform. Ordet spreds sedan under 1900-talet och har lånats av flera språk som engelskan, tyskan, ryskan, portugisiskan och italienskan.

Motor och pedaler plussades ihop

Ordet moped introducerades i maj1952 när beslutet om att fordonet ”cykel med hjälpmotor” skulle undantas från krav på körkort, registrering och fordonsskatt. Det dröjde inte länge innan det nya fordonet fick namnet moped. Först att använda ordet var journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Han skrev då att tidningen själva lanserade ordet moped för att de kännetecknade fordonet exakt för var det var – motor och pedaler. Ordet moped spred sig sedan och lånades av andra språk som till exempel tyska, engelska, rumänska och norska.

 En bortglömd längd

Ångström eller beteckningen Å är en äldre längdenhet som används främst inom spektroskopi. Enheten fick sitt namn från den svenske fysikern Anders Ångström som använde den i sin forskning. Längdenheten finns i flera länder men ingår inte i Internationella måttenhetssytemet, SI, och rekommenderas inte heller att användas då meter ses som en lämpligare enhet. Men pågrund av den internationella spridningen finns ordet ångström i flera språk. På engelska och tyska kallas den angstrom och på franska angström.

 Ordagrant betydelse

Friluftsmuseet Skansen på Djurgården i Stockholm grundades 1891 av Artur Hazelius. Sedan dess har Skansen inspirerat andra liknande museer världen över, speciellt i Europa och USA. Det har gått så långt att ordet Skansen betyder friluftsmuseum i flera länder i Östeuropa. På till exempel polska kan Skansen översättas till friluftsmuseum, likaså på tjeckiska fast då med stavningen skanzen.

Ny produkt blev till nytt ord

Det svenska företaget Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB och AB Lux. Electrolux sålde från början endast dammsugare, men utökade sedan även till andra varor. Företaget växte internationellt och idag är Electrolux världens största tillverkare av vitvaror, något som även har fått effekt i vissa språk. I Polen kan nämligen ordet elektroluks översättas till just dammsugare.

 En svensk specialité

Ordet knäckebröd förekommer i en del andra språk, till exempel så finns ordet i både nederländskan och tyskan. På nederländska ser stavningen exakt likadan ut medan det på tyska stavas knäckebrot. Anledningen till att ordet lånats av andra språk kan vara att knäckebröd är en svensk produkt och en välkänd exportvara internationellt. Idag säljs knäckebröd i flera länder även om det fortfarande är vanligast i de svenska hushållen.

Ett udda skolämne

Det engelska ordet sloyd härstammar från svenskans slöjd och hänvisar främst till trähantverk. Sloyd används även som översättning av slöjd som skolämne, vilket Sverige var tidigt ute med. Otto Salomon startade en utbildning för slöjdlärare i Nääs på 1870-talet som fick stort internationellt genomslag och lockade studenter från hela världen. Det etablerade slöjd som ett skolämne på fler platser i världen, och även ordet slöjd blev etablerat på flera språk.

Källa: SVD 

 

Common misconceptions about translation

translation

Translating is an Art A weblog about translation and language:

“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.

Translating is an Art

Over the years, I’ve heard a lot of misconceptions about translation, most of which basically imply that translation can’t be that difficult and that anyone can translate. Here are some of them, with my response to them.

”I speak a foreign language, so that makes me a translator”
Just because you speak a foreign language, even if you speak it fluently, doesn’t mean you are a good translator. Spoken language is very different from written language, so just because you are able to have a conversation in a certain language, doesn’t mean you are able to write in that language.

”I was raised bilingually, so that makes me a translator”
Being raised bilingually doesn’t automatically make you a translator. There is more to translating than just knowing two languages: you should also be able to translate, ie. convert one language into another in such a way that the translation reads…

Visa originalinlägg 644 fler ord

Hur väljer man leverantör för ens översättning

 

TechnologyTypewriterWordsOriginalVet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.

Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.

1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.
4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.
5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?
6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.
8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.
10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.
11. Rimlig leveranstid
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
12. Revision
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
13. Professionellt samarbete
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
15. Modersmål
Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.
16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.

Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).

Offertförfrågan