Några dagar efter begravningen av Elizabeth II valdes Julia Kronlid till andre vice talman. I medierna talade majoriteten om drottningen som den andra medan ganska många valde den andre. För Julia Kronlid var mönstret det motsatta. Visserligen var det fler som skrev andre vice talman men åtskilliga föredrog andra vice talman. Förvirrande och fel, tyckte många DN-läsare, utan att vara överens om vad som skulle vara korrekt.
Ursprunget till dagens förvirring hittar vi i fornsvenskans grammatik. Där användes e-böjning för maskulina substantiv i grundformen nominativ – ungefär som i andre vice talman – medan a-böjning förekom i objektsformer.
Det här systemet började luckras upp på 1300-talet. I stället för den grammatiska funktionen blev det vanligare att könet på personen fick avgöra om ändelsen skulle vara -a eller -e.
Under 1800-talet blev normen att använda -a för kvinnor och -e för män allt starkare. Bruket har dock aldrig varit enhetligt utan -a har alltid förekommit även för män. Däremot har -e för kvinnor traditionellt setts som fel medan -a al
Uppdraget som andre vice talman infördes 1921, samma år som kvinnor fick rösträtt. Trots kvinnornas inträde i politiken fortsatte mannen att fungera som språklig norm i riksdagen. Detta är förklaringen till att Elizabeth ibland blir den andre. I samband med prestigefyllda titlar är -e vanligt även för kvinnor – just för att män, och i förlängningen e-böjning, än i dag tenderar att förknippas med statustunga poster. Därför ser vi ständigt -e för kvinnor som är presidenter, ministrar och drottningar men ytterst sällan för lokalvårdare, tidningsbud och parkeringsvakter. Prestige och traditionell maskulin form går alltså hand i hand. Detta är dock inget skäl för att tala om Elizabeth som något annat än den andra.
När det gäller Julia Kronlid krockar principerna. Lagen säger andre där könet säger andra. Så länge som den formella titeln är andre vice talman kan det vara lämpligt att välja den. Men det utbredda bruket av andra visar att lagspråket och allmänspråket är på kollisionskurs. För den som vill göra sitt för att lagtexten ska kännas föråldrad och främja könsneutrala former är det lika rebelliskt som rimligt att använda andra. Kanske kan det så småningom också bidra till att riksdagen förpassar synen på mannen som norm såväl på talmansposten som i språket till historieböckerna.
Två frågor om språket
Jag undrar hur man skriver sill/strömmingsbestånden i löptext? Det uttalas nog oftast sill- och strömmingsbestånden även om det ju är samma fisk, men är det då ett eller två bestånd? Är det snarare så som man uttalar det som man bör skriva det för att undvika snedstreck? Men om vi ska undvika snedstreck i löptext skulle vi inte heller skriva sill/strömming utan snarare sill eller strömming?
Louise
Ja, snedstrecket är svårtolkat, så det tycker vi är klokt att undvika. Att skriva sill eller strömming är ett bra sätt att göra det. Det blir knepigare när man hänger på ett efterled, eftersom både sill- och strömmingsbestånden och sill- eller strömmingsbestånden blir dubbeltydiga. Och vanligtvis samordnar man ju inte två olika förled som refererar till samma art på det sättet.
En möjlighet kan vara att skriva om det på olika sätt, till exempel bestånden av sill, som också kallas strömming. En annan idé är att förklara problemet med arten och var den är fiskad första gången i texten, eller i en fotnot, och sedan bara använda den ena beteckningen.
Om sådana strategier inte är möjliga föredrar vi trots allt sill- och strömmingsbestånden. Det är kanske inte alldeles glasklart i detaljerna hur samordningen är uppbyggd, men den gör knappast läsaren förvirrad, vilket man lätt kan bli av en samordning med eller och två olika förled.
Maria Bylin
Vi ska hålla en konferens som pågår en och en halv dag. Hur uttrycker vi det mest korrekt? En- och enhalvdagskonferens, 1,5-dagarskonferens eller 1,5 dags konferens?
Gabriella
Det blir ju lite knöligt hur man än gör, så många väljer nog att tala om tvådagarskonferens även om den ena dagen bara är halv. Annars går det att välja mellan en och en halv dags-konferens eller 1,5-dagskonferens.
Ola Karlsson
Källa: DN
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 