Utvalt

Översättningsbyrå-Stockholm-Sverige

Marite birojs
Översättningsbyrå Baltic Media Translations Stockholm Sverige

Vi hjälper folk att kommunicera. I alla språk.

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk. Vi hjälper globala företag att nå europeiska marknader. Vi hjälper våra nordiska kunder att nå globalt.

Översättningsbyrå Baltic Media Translations etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm och Riga. Bland våra kunder finns både företag och privatpersoner.

Alla våra översättningar görs och redigeras av människor. Uttrycket mänsklig översättning används till skillnad från maskinöversättning. Mänsklig översättning utförs an en mänsklig översättare, medan maskinöversättning utförs av en översättningsmaskin och redigeras sedan av en kontrollläsare.

Våra mänskliga översättare översätter ENDAST till deras modersmål och bor i ett land där språket antingen är ett officiellt språk eller är närvarande i dagliga livet. Vi har vårt eget system för att testa översättare. Krav: språklig utbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra klienter, testöversättning.

✅ Översättning | Pris per ord | Billigare än andra översättningsbyråer

Beroende på språk och ämnesområde kostar en översättning hos oss mellan SEK 0,80 – 1.60 per ord. Vi erbjuder professionella översättningar, inklusive språkgranskning och korrekturläsning 20–25 % billigare än andra översättningsbyråer med kontor i Norden. Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda lägre priser för dina översättningar än andra nordiska översättningsbyråer. (I Sverige heter vårt företag Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).

Dessutom kan vi sänka dina översättningskostnader ytterligare med hjälp av våra CAT-verktyg.

Översättningsbyrå  Baltic Media Translations AB
Översättningsföretag Baltic Media

Här kan läsa mer om hur du kan sänka översättningskostnaderna utan att offra upp kvaliteten.

Läs mer om priser och våra kostnadseffektiva lösningar för översättningar här.

Kontakta oss via e-post om du vill ha en fullständig prislista. E-mail

Prissättningen för översättningar på marknaden tenderar att skilja sig och därför ska du inte vara rädd att ställa frågor, då det är det enda sättet att uppnå hög kvalitativ översättning och förståelse mellan kund och leverantör på lång sikt.

Det dyraste alternativet är inte nödvändigtvis det bästa och vice versa. Majoriteten av översättningsbyråer vårdar långsiktiga relationer med sina kunder. Därför är det särskilt viktigt att komma överens om ett pris, kvalitet och service som passar dig bäst.

Du kan spara upp till 70%.  | Översättningsminnen, databas för terminologi och skrivregler 

När du behöver högkvalitativ mänsklig översättning för större projekt kan vi erbjuda en plattform baserad på crowdsourcing, där flera mänskliga översättare arbetar samtidigt. Tillvägagångssättet med crowdsourcing ger dig mer valuta för pengarna.

Våra mänskliga översättare använder sig av datorstödda översättningsverktyg (CAT-verktyg) som tillåter dem att skapa översättningsminnen för framtida användning, programvara för textredigering, skrivregler och ordböcker som hjälper oss att upprätthålla konsekvent terminologi.

Vi sparar minnet från din översättning för att undvika dubbelt arbete i framtiden. Översättningsminnen (TM) tillåter dig att spara pengar på dina dokument och projekt. Du kan spara upp till 70%. Vänligen notera att ett översättningsminne inte är samma sak som maskinöversättning.

Lämna din e-postadress så kontaktar vi dig för att berätta mer om korrekt mänsklig översättning och hur du kan spara pengar!

Certifierad eller auktoriserad översättare?  

Den mest populära typen av översättning av officiella handlingar är en certifierad översättning, eftersom en certifierad översättning har samma ackreditering i de flesta länderna.

Antalet auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk.

En översättning av en auktoriserad (svuren) translator kostar ofta mer än en certifierad översättning.

Samtidigt kan en certifierad översättning ge kunden en högre kvalitetssäkerhet om det görs i ett ISO-certifierat företag som Baltic Media (F-skattesedel: Org nr 556675-6499).

Tjänster som erbjuds av Baltic Media Translations AB :

Översättning i Stockholm | Sverige

Översättningsfirma Baltic Media Translations AB 
Box 1230
SE-18124 Lidingö,
Stockholm, Sverige/Sweden

Scandinavian Translation +46 8 767 60 24
nordics@balticmedia.com

Covid-19 update: På grund av Covid-19-pandemi för din säkerhet betjänas kunder online.
Ingen fysisk kundmottagning. Gäller tills vidare med anledning av Corona-situationen.

Beställ översättning online i Göteborg | Malmö | Stockholm | Uppsala |  i hela Sverige

Svenska kunder får hjälp från vårt högkvarter online. Beställ översättning och kontakta oss online.

SMS och det digitala språket

När det första sms:et i världen skickades 1992 var det få som kunde förutse att den nya meddelartjänsten skulle ge upphov till ett helt nytt språk världen över. Språkvetaren Patrik Hadenius guidar oss rätt i djungeln av emojis, förkortningar och uttryck.

SMS och det digitala språket

Sedan de korta textmeddelandena kom in i våra liv har nya ord, uttryck och smileys bildats, och vårt sätt att kommunicera utvecklas och uppdateras hela tiden. Språkvetaren Patrik Hadenius berättar att den vanligaste fråga han får om det digitala språket handlar om feltolkningar.

– Det är väldigt vanligt med missförstånd när man skriver sms eller i en chatt, för där prioriterar vi snabbhet och att det ska flyta på, eftersom man får direkt återkoppling. Om vi tar emojis som exempel, som jag tycker är fullständigt underbara: Varje symbol borde ha en överenskommen betydelse – men det har den ju inte!

Så jag kanske sms:ar dig och frågar ”Bio ikväll?” och du svarar med tummen upp. Det kan betyda både ”Ja, det låter som en bra idé”, eller bara ”Jag gillar bio”. Om du samtidigt får ett annat erbjudande från en annan kompis med en roligare förfrågan än min, då kan du gömma dig bakom att en tumme upp bara betyder att det är en bra idé men inte att vi har bestämt något, medan jag har tolkat det som ett definitivt ja.

Är ungas emoji-fäbless snart över?

Kring millennieskiftet tillskrevs ”det nya sms-språket” ofta de unga och ansågs mest bestå av svårläsliga bokstavskombinationer som ”CUL8ER” (förkortning för ”see you later”) och oklara smileys i stil med ;P och :*). Men på 2020-talet har smartphonen blivit generationsöverskridande, och frågan är hur dagens digitala språk ser ut hos olika åldrar.

– Man kan se skillnad på sms skrivna mellan olika generationer, säger Patrik. Ungdomar vill som alltid ha sitt språk för sig själva. De yngre använde emojis mycket förr men nu när vuxna har börjat använda dem mer har det blivit lite töntigt bland de unga.

Från början skrev ju vuxna fullständiga meningar och avslutade med punkt och ungdomarna tyckte att det var pinsamt, men snart har det också gått varvet runt. Jag kan tänka mig att unga snart kommer att skriva så bara för att markera skillnad mot vuxna som vill skriva som sina barn.

Samtiden påverkar SMS-språket

Hur det digitala språket i övrigt kommer att se ut i framtiden handlar enligt Patrik om hur omvärlden utvecklas.

– En lek jag ser just nu är att man ska skriva sitt namn och se vilka förslag telefonen ger på vilket ord man försöker skriva. Man testar teknikens förmåga att missförstå vad man egentligen vill ha sagt, och det är ett sätt för oss människor att visa att det är vi som har kontrollen.

Vi är lite oroliga för att tekniken ska skriva åt oss, men genom att skälla på auto-correct och leka med de här förslagen visar vi att det är vi som fattar bättre.

Vad är SMS?

SMS (Short Message Service) är ett kommunikationsprotokoll som möjliggör skickande av textmeddelanden mellan mobiltelefoner. Tekniken började att diskuteras som en möjlig tjänst så tidigt som 1985, men det första SMSet som innehöll texten ”Merry Christmas” skickades inte förrän 1992 av Neil Papworth i Vodafones nät i Storbritannien. Sedan dess har användandet av tekniken vuxit explosionsartat världen över och SMS har kommit att bli en viktig kommunikationskanal i många hänseenden.

Det som SMS kanske främst associeras med är person-till-person kommunikation. Men SMS används även för kommunikation från och till allt från vanliga mobiltelefoner, olika former av övervakning och strömreglage till industriella maskiner och utrustning. Tillämpningarna är alltifrån marknadsföring, information, påminnelser och nyttotjänster till larm, autentiseringssystem och andra affärskritiska tillämpningar.

Användningsområden för SMS

Då det i grund och botten handlar om en enkel, effektiv kommunikationskanal med väldigt stor räckvidd finns det egentligen ett obegränsat antal användningsområden.

Fördelar med SMS

Mobilt. Meddelanden kan skickas och tas emot överallt där mobiltäckning finns (även via vissa fasta- och satellittelefoner).

Allmän förekomst. I princip alla mobiltelefoner stödjer idag SMS utan någon speciell förinställning.

Enkelhet. Det finns ingen specifik ”SMS-adress” att ta reda på för att kunna skicka meddelanden som med t.ex. e-post, enda som behövs är telefonnumret vilket oftast redan finns till hand.

Effektivt. Den inbyggda begränsningen på antal tecken du kan skicka tillsammans med en kostnadsmodell där du betalar per skickat meddelande leder till naturligt korta, koncisa och effektiva budskap.

På mottagarens villkor. Ett SMS kan läsas och eventuellt besvaras när det passar mottagaren bäst då det ligger och väntar i telefonen när det väl är mottaget.

Diskret. Fungerar ofta i sammanhang där prata i telefon är olämpligt, t.ex. på möte, biograf eller vid dålig mottagning.

Källor:

Cellsynt AB – SMS – Vad är SMS?

Så påverkar det digitala språket vår kommunikation | Tre.se

Nyordslistan 2020

Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!

Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Från coronahälsning och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!

Språket har också fått corona!

Självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Coronapandemin har satt sina spår även på det svenska språket, konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson. 

Sällan har väl en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav Eyjafjallajökulls utbrott oss ord som inaskad och vulkanresa. Men under coronan, ett kortnamn för pandemin och vår tillvaro i den, har bara orden corona, covid och karantän gett oss tusentals nya uttryck, som nyordslistans coronahälsning och självkarantän.

Många av dessa uttryck är vardagliga, tillfälliga och lite roliga. Som den tillplattade visirfrisyren eller den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga. Samma tendenser ser vi i andra länders nyord. Särskilt förtjusta tycks vi vara i teleskopord, när två eller flera ord dras ihop till ett. Bra exempel är covidiot, en person som struntar i restriktioner, av covid och idiot, och corontän, alltså coronakarantän.

På ordbildningsfronten ser vi att skam-orden från tidigare nyordslistor också lever vidare, även om flygskammen för tillfället har ersatts av hostskam, att bli coronamisstänkt när man hostar, och i miljödebatten av surfskam, att vi borde dra ner på energislukande internet- och dataanvändning.

Alla ord som nu har ökat i användning är dock inte nya. Vi har sett att nyord från äldre listor, som hemester och svemester, det vill säga semester på hemmaplan, gör comeback. Och ord som video och virtuell bildar stommen i en massa uttryck för saker vi nu gör på distans, som virtuella fester och videomiddagar (på videolänk).

Många av de medicinska fackuttryck vi konfronteras med är inte heller nya, men de har blivit oerhört mycket vanligare och har nu tagit plats också i allmänspråket – vilket gör dem till nyord för allmänheten. Det gäller ord som klustersmitta, social distansering och superspridare.

Förra årets stora tema i nyordsflödet, klimatkrisen, överskuggas av pandemin, men lever kvar under 2020 med ord som cirkulent, en återvinnande konsument, och cli-fi, fiktion med klimattema.

Även debatten om mansrollen återkommer i årets lista. Simp används i regel om en inställsam man som försöker väcka kvinnors intresse. Väl i ett förhållande förvandlas han ibland till en kanskeman – som inte riktigt vill satsa fullt ut.

Men tveksamma beteenden väcker reaktioner. Den som beter sig illa eller har kontroversiella åsikter kan bli utsatt för cancelkultur, att bli fråntagen sin plattform i offentligheten. Gäller detta historiska personer som förärats en staty, ja då kan de drabbas av en statyprotest. Vi som inte har ifrågasatts för något vi gjort, vare sig vi är man eller kvinna, kan ändå avfärdas – som en boomer. Det ordet dök upp redan 2019 i den nedsättande frasen ”Ok boomer”, för personer över 55. Under året har det ökat i användning, och används nu ofta av unga som benämning för vuxna personer i allmänhet.

Ett annat tema, som dessvärre fortsatt ger avtryck, är ett internationellt politiskt klimat med en ökad halt av lögner och ryktesspridning som bränsle. Infodemi, storskalig spridning av skadliga rykten, är kanske listans viktigaste ord. Tydligast har vi under året sett det i konspirationsteorier om coronavirusets ursprung och spridning, som att viruset egentligen är ett biologiskt stridsmedel, att det sprids via 5G-nätet eller att det skapats på uppdrag av Bill Gates.

becknarväska


liten mag- eller midjeväska
Många trendiga ungdomar bär numera magväskor eller   becknarväskor, som de också kallas när de bärs på det tjuvsäkra  sättet över bröstet. Det räcker nu, anser Jensens grundskola i Göteborg som nyligen manat eleverna att inte bära magväskor,  mjukisbyxor eller andra plagg som kan associeras till macho­
kultur och kriminalitet.

Fokus 2 oktober 2020

Kommentar: Substantivet becknare, ’säljare (ofta av narkotika)’, är  bildat till romskans beckna, ’sälja’, som är belagt i svenskan sedan  tidigt 1900-tal.

bolundare

komplementbyggnad som får vara högst 30 kvadratmeter stor och  som inte kräver bygglov

Friggebod blev attefallshus blev bolundare. Från 1 mars får svenskarnas bonusrum vara hela 30 kvadratmeter.

Aftonbladet 23 februari 2020

Kommentar: Ordet är bildat till bostadsminister Per Bolunds efternamn. En bolundare måste – till skillnad från ett attefallshus –  ha full boendestandard.

boomer

person i medelåldern eller äldre

På just sociala media används också ett begrepp som kastar ljus  på den klyfta som blossat upp mellan unga och äldre, nämligen  ”boomer”. Uttrycket används pejorativt för att symbolisera hur  hopplöst passé den äldre generationen är. 

Nya WermlandsTidningen 9 september 2020

Ordet  anspelar på babyboom-generationen som är född efter andra  världskrigets slut. Uttrycket OK boomer fick stor spridning under  2019 sedan det använts av Chlöe Swarbrick i det nyzeeländska parlamentet. Boomer användes inledningsvis om personer födda  mellan 1946 och 1964, men brukas nu ofta om vuxna i allmänhet.

Kommentar: Även boomare används i samma betydelse.  

cancelkultur

aktivism som syftar till att personer med kontroversiella  åsikter ska  berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter

Samtidigt är det inte svårt att förstå varför de stora kedjorna inte  vågar sälja Paolo Robertos italienska gelato – de skulle nämligen  riskera att själva dras med i drevet. Den så kallade cancelkulturen  smittar, och som åtskilliga observatörer kommenterat straffas betydligt fler än Paolo Roberto när hans varor försvinner.

Svenska Dagbladet 28 maj 2020

Kommentar: Cancelkultur är bildat till engelskans cancel, ’annullera’.

cirkulent

person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom  återvinning

En cirkulent hyr, byter, lånar, vårdar och köper begagnat. Det är  verkligen att vara en hållbar konsument. Slit och släng är passé.  Det här är framtiden.

Provinstidningen Dalsland 10 mars 2020

Kommentar: Cirkulent är ett teleskopord bildat till cirkulär och konsument.

cli-fi

konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor

Vi ser ett uppsving på böcker där klimat och miljö spelar en viktig  roll. Kanske inte som huvudtema, men som ett viktigt inslag. Det  förändrade klimatet skildras allt oftare i litteratur – inom den nya  genren cli­fi, klimatfiktion.

TTELA 1 februari 2020

Kommentar: Cli­fi är bildat till engelskans climate och fiction. Även  klimatfiktion används i samma betydelse.

coronaanpassa

vidta förebyggande åtgärder för att följa restriktioner med syftet att  minimera risken för spridning av coronaviruset

Det internationella skidskytteförbundet (IBU) har valt att  Reserved:  coronaanpassa tävlings  programmet och dragit ner på resandet. 
De stannar i stället i två veckor på orterna.

TT 31 oktober 2020

coronahälsning

hälsningsgest som uppkommit under coronapandemin
Människor håller avstånd till varandra och om vi möts kanske  vi gör en coronahälsning genom att lyfta upp armbågen för att  snudda vid den andra personens armbåge.

Skaraborgs Läns Tidning 6 juli 2020

Kommentar: Vanliga coronahälsningar är att nudda armbågarna,  knogarna eller fötterna.

covid-19

infektionssjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2
Covid­19 påminner ofta om vanlig förkylning eller influensa. 
Det är vanligt med feber, snuva, torrhosta, muskelvärk och till  exempel magknip eller diarré. En del får andningsbesvär.
Nerikes Allehanda 17 oktober 2020

förnedringsrån

personrån där offret utsätts för särskilt kränkande behandling
Under det senaste året har en rad uppmärksammade så kallade  förnedringsrån ägt rum där offret inte bara rånats utan också 
utsatts för våld, hot och förnedrats på olika sätt.

TT 25 augusti 2020

hobbyepidemiolog

person som utan expertkunskaper i epidemiologi tvärsäkert uttalar  sig om coronapandemin

Svenska Dagbladet 22 april 2020

Kommentar: Även soffepidemiolog används i samma betydelse.

hungerpandemi

svält orsakad av coronapandemins konsekvenser

För att bekämpa den växande hungern i världen och förhindra att  covid­19­pandemin förvandlas till en ”hungerpandemi” genomför  WFP i år sin största humanitära insats någonsin.

Dagens Nyheter 21 oktober 2020

hälsolitteracitet

förmåga att förstå hälsoinformation

Ett annat viktigt område är att öka kunskapen kring digital  hälsolitteracitet. Det innebär att öka förmågan att söka, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation från elektroniska källor och  tillämpa den kunskapen för att främja god hälsa och livskvalitet.
Vestmanlands Läns Tidning 17 september 2020

immunitetspass

intyg som visar att en person är immun mot coronaviruset och därför  ges möjlighet att exempelvis resa eller besöka vissa platser

Med immunitetspass skulle man få tillgång till museum, gym och  andra utrymmen som annars var avstängda. 

Göteborgs-Posten 9 augusti 2020

Kommentar: Immunitetspass förekommer även inom idrotten. Idrottare som har antikroppar mot coronaviruset slipper under en viss tid genomgå fler tester. Även coronapass används i liknande betydelse.

infodemi

global spridning av skadliga rykten

Infodemier har funnits förr men coronakrisens är av det kraftfullare slaget. Vi får falska uppgifter om att viruset är ett  biologiskt stridsmedel, att det har koppling till 5G­nätet eller att  det har skapats på uppdrag av Bill Gates.

Kollega 26 augusti 2020

intimitetskoordinator

person som arbetar inom film, tv och teater med att sexscener ska  kännas trygga för skåde spelarna

Tack vare att många produktioner numera tar hjälp av den nya 
yrkesgruppen intimitetskoordinatorer (personer som hjälper till  att koreografera och göra sexscenerna både meningsfulla och trygga för skådespelarna) har sex kunnat skildras på nya och mer  mångbottnade sätt i serier som ”Sex education” och ”Normala 
människor”.

TT 12 september 2020

kamikazetips

förutsägelse om utgången i en tävling, match eller idrottsserie som  görs när förutsättningarna är helt eller delvis okända

Vad händer om City värvar Leo Messi? Ja, det är en risk man 

får ta när man ska göra kamikazetips ”en evighet” före ligastart.  Självklart kommer en eventuell Messi­värvning förändra förutsättningarna, men jag är inte ens säker på att det räcker med  en 33­årig Messi för att bräcka Liverpool.

Aftonbladet 28 augusti 2020

Kommentar: Ordet bygger på en bildlig användning av kamikaze,  som förknippas med japanska  självmordspiloter under andra världskriget.  

kanskeman

man som inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande

Kanske­män är män som har svårt att leva som vuxna, och som  vill att relationen ska stanna i det outtalade, där man känner sig  fram, utan att ta steget och lova något mer.

Svenska Dagbladet 18 oktober 2020

Kommentar: Ordet stavas både kanskeman och kanske­man. Kanskekvinna och kanskerelation förekommer i mindre utsträckning.

kemsex

sex i kombination med användning av narkotika för att förhöja den  sexuella upplevelsen 

Kristalliserat metamfetamin – ofta kallat ice – är en farlig drog  som ofta kopplas ihop med så kallat kemsex, alltså att man använder droger för att förhöja sexupplevelsen.

Nerikes Allehanda 20 mars 2020

Kommentar: Även stavningen chemsex förekommer.

klustersmitta

spridning av virus bland personer i en avgränsad grupp

De två senaste veckorna har flera fall av klustersmitta konstaterats  på Gotland. Bland annat har man kunnat härleda smittan till fester och afterwork där kollegor har sammanstrålat på fritiden.
Gotlands Tidningar 14 oktober 2020

krympflation

minskning av innehållet i förpackning utan motsvarande prisminskning

Det handlar om krympflation. Vi betalar samma pris – eller ett högre! – men får mindre för pengarna eftersom innehållet minskat på ett sätt som är omöjligt för ögat att upptäcka.

Corren 15 oktober 2020

Kommentar: Krympflation är ett översättningslån från engelskans  shrinkflation, som är bildat till shrink, ’krympa’, och inflation.

lesserwisser

person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer

När någon som vet mindre förklarar för någon som vet mer, så är  man en ”lesserwisser”.

Dagens Nyheter 31 maj 2020

Kommentar: Lesserwisser är bildat till engelskans less, ’mindre’,  och besserwisser ’bättrevetare’. Lesserwisser används dock inte i engelskan. Ordet används också mer allmänt i betydelsen ’person  som är okunnig i en viss fråga’.

lockdown

restriktioner som begränsar rörelsefriheten i ett samhälle oc
möjligheten att använda olika samhällsfunktioner

Tänk bara att vi under de senaste sex månaderna har bevittnat  att tre fjärdedelar av världens befolkning levt i karantän eller lockdown. Hade någon under förra året i oktober yppat att exempelvis spanjorer skulle sitta instängda i sina hem i 74 dagar,  så hade jag tyckt att det hade varit en absurd tanke.
Göteborgs-Posten 20 oktober 2020

Kommentar: I engelskan används lockdown också när man i fängelser av säkerhetsskäl stänger in fångar i deras celler. På svenska kan  nedstängning användas i stället för lockdown.

mjuta

stänga av mikrofon eller ljud

En av de största förändringarna under coronan är definitivt att  arbeta hemifrån. Där är digitala möten en viktig del. Många har lärt sig Zoom, Teams eller Hangout. Man lär sig att lägga upp ett  dokument så alla kan se det, lär sig ”mjuta” och slå på micken när  man skall prata.

Personlig blogg 24 juni 2020

Kommentar: Mjuta är bildat till engelskans mute, ’dämpa; göra tyst’.  Även stavningarna muta och mutea förekommer. Avmjuta används  om att slå på mikrofonen eller ljudet på nytt.

novent

julförberedelser och adventsliknande firande i november

Novent är det nya för mej känner jag. Gillar tanken på att få njuta  av årets mysigaste tid lite tidigare, att slippa vänta just det här året känns helt rätt! Tror att stjärnorna och ljusstakarna åker upp  redan nästa vecka.

Personlig blogg 13 november 2020

Kommentar: Novent är bildat till november och advent.

platta till kurvan

lla smittspridningstakten på en jämn nivå

Vi skulle platta till kurvan för att rädda sjukvården genom att hålla tillbaka smittspridningen. Detta skulle ske med generella råd och anvisningar – frivillig karantän vid symptom,  handhygien, avstånd – i stort sett utan tvång, bland annat för att smittskyddslagen inte är särskilt kraftfull.

Dagens Arena 1 juli 2020

Kommentar: Även plana ut kurvan och trycka ner kurvan används  i samma betydelse.

Rtal

genomsnittligt tal som visar hur många personer som smittas av e
redan smittad person

Ett R­tal mindre än ett innebär att färre än en person i genomsnitt  för smittan vidare, vilket i sin tur innebär att smittspridningen är på nedåtgående.

TT 30 september 2020

Kommentar: R­tal, en kortform för reproduktionstal, är en matematisk term som bland annat har använts för demografiska ändamål, till exempel för att visa på befolkningsökning. 

simp

person som genom smicker försöker väcka en annan persons romantiska eller  sexuella intresse

Som på alla sociala medier är tröskeln för vad folk anser kan klassas som en simp mycket låg. På Tiktok räcker det i princip med att en man lämnat tre glada emojis eller en något överdriven  positiv kommentar hos en kvinnlig användare för att bli kallad för  simp.

Elle 25 augusti 2020

Kommentar: Simp har lånats in från engelskan. Ordet är bildat till  simpleton, ’dumbom’. I regel används simp om män som överdrivet  vänligt kommenterar kvinnors inlägg i förhoppningen om en romantisk eller sexuell relation. Även verbet simpa förekommer.

självkarantän

isolering i hemmet eller på annan plats när en person har eller kan ha  smittats alternativt vill undvika risken att smittas av coronaviruset
Från och med i dag är turister från många Schengenländer välkomna till Norge utan att sätta sig i självkarantän på grund av  coronavirusets spridning.

Värmlands Folkblad 15 juli 2020

Kommentar: Även hemkarantän och corontän används i samma betydelse.

social distansering

det att hålla fysiskt avstånd och att ta hänsyn till riskerna för smittspridning i sitt sociala umgänge

Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after  ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på  middagarna. All information om social distansering har kommit  långt senare.

Fastighetsvärlden 23 mars 2020

Kommentar: Använd gärna fysiskt avstånd när det handlar om att just hålla fysisk distans vid möten och sammankomster.

statyprotest

manifestation som ifrågasätter förekomsten av statyer föreställande personer som anklagas för att ha underblåst eller 
utövat förtryck

En namninsamling – som inspirerats av den internationella vågen  av statyprotester i spåren av Black lives matter – har fått nära 2 000 underskrifter: Vi kräver att statyn av Carl von Linné tas ner, skriver uppropet. Namninsamlingen anklagar Linné för att ha varit rasist, dock utan att ange exakt vilket av Sveriges många  Linnémonument som avses för destruktion.

Aftonbladet 17 juni 2020

superspridare

person som sprider en sjukdom till ett stort antal personer

Så få som 20 procent av alla coronasmittade kan stå för 80 procent av all smittspridning. Detta eftersom vissa personer är så  kallade superspridare, som sprider större mängd av viruset, och  befinner de sig i ett sammanhang med många människor kan en  klustersmitta uppstå.

Omni 2 augusti 2020

Kommentar: Parallellt talas det om superspridning och superspridarhändelse, som används för att inte peka ut individer och för att spridningen kan ha flera orsaker.

turistkorridor

överenskommelse som möjliggör semesterresor mellan länder där  smittspridningen är på låga nivåer

Grekland som är oerhört beroende av människor i badbyxor och  solhattar för både sysselsättning och tillväxt längtar efter besök.  De vill snabba på processen med säkra turistkorridorer. Idén är att det ska gå att resa mellan länder som har fått kontroll på smittspridningen.

Svenska Dagbladet 18 maj 2020

tvåmetersregeln

rekommendation eller bestämmelse om att hålla två meters avstånd mellan personer som inte tillhör samma sällskap

De kommer bara sälja ett begränsat antal platser till varje föreställning, i nuläget max 50 och tvåmetersregeln ska hållas vid  in­ och utsläpp. I salongen får bara varannan sittplats användas,  om man inte har kommit i sällskap.

Norrbottens-Kuriren 18 augusti 2020

underturism

situation där besökarna är för få för att turistberoende orter sk
klara sig ekonomiskt

Frågan är då vilken beredskap besöksnäringen har för att ta emot  besökare igen. Det är inget snack om att företagen har drabbats väldigt hårt och snabbt. Överturism ersattes av underturism på bara ett par månader, säger han.

TT 20 maj 2020

vårdskuld

uppsamlat behov av sjukvård som uppstår när vissa åtgärder skjuts  upp till förmån för  åtgärder som är mer akuta

Nu vilar ett tungt ansvar på Region Dalarnas politiker och 
arbetsgivare att se till att vi använder resurserna rätt för att både klara av att beta av vårdskulden gentemot invånarna och arbetsmiljöskulden gentemot personalen. Vi klarar nämligen inte  det ena utan det andra.

Södra Dalarnes Tidning 15 oktober 2020

växtblindhet

avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden
Växtblindhet är människans oförmåga att se växterna i sin omgivning. Trots att växter är grunden för allt liv på jorden är de  för många människor bara en grön kuliss till djurvärlden.

ETC 20 juli 2020

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant blindness
Begreppet myntades av botanikerna James Wander see och Elisabeth  Schussler. Fenomenet kallas ibland biologisk analfabetism med motsatsen ekologisk litteracitet.

zombiebrand

eldsvåda som övervintrar under snötäcke och blossar upp till våren

Bränderna i Amazonas, Australien, Sibirien och Kalifornien blir  allt allvarligare och nya fenomen uppstår. Bränder som inte dör –  zombiebränder – i Sibirien är ett sådant fenomen.

Länstidningen Södertälje 17 september 2020

Zoombombning

intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom video tes
tjänsten Zoom

Zoombombning blev en term som spreds som en löpeld när viruset satte stopp för fysiska träffar och ersattes med digi tala möten. Begreppet används när oinbjudna personer tar sig in i digitala möten och ställer till med både det ena och det andra.
Skaraborgsbygden 10 juli 2020

Kommentar: En person som gör intrång i ett möte kallas Zoom­
bombare. Zoombombning kan även användas när till exempel 
husdjur går in i bild under ett videomöte. Stavningen Zoombombing  förekommer också.

Källa:

Institutet för språk och folkminnen

Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatiska maskinöversättning

Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning

Vad händer om man använder automatisk maskinöversättning och sparar på efterredigering.


Amazon slog under onsdagen upp sin svenska sajt. En av konsekvenserna: E-handelsjätten blir utskrattad på sociala medier för dess automatiskt översatta innehåll. För vad sägs om ”Midjelampa”, ”Mäns bagageutrymme”, eller en gräsklippare med ”påfågelpåse”?

Amazon tilldrar sig stor uppmärksamhet på svenska sociala medier i samband med lanseringen av sin svenska sajt. Men kanske är det inte av de anledningar som de själv hade hoppats på. Sajten är nämligen full av konstiga översättningar.

En ”Midjelampa” som säljs för 170 kronor är egentligen ett fyrapack trosor från Sloggi. ”Mäns bagageutrymme” är ett trepack boxerkalsonger från Calvin Klein. Boxerkalsonger heter på engelska ”trunks”, vilket även är det engelska ordet för ”bagageutrymme”.

Flera friluftskläder blir – med Amazons översättning – beskrivna som ”Glassmaskin.” Amazon beskriver därtill ett flerpack golfpeggar (”tees” på engelska) inte bara som ”tesystem” utan även som ett 100-pack t-shirts (också just ”tees” på engelska).

SvD har talat med en person som har arbetat med delar av översättningen. Personen vill vara anonym på grund av sekretessavtal, men berättar att hen översatte och korrekturläste flera hundra tusen ord åt Amazon i våras inför lanseringen. Dock har långtifrån alla produkttexter fått samma behandlingen utan endast översatts av en dator.

Och flera översättningar, som en fotbollströja från Adidas, är helt omöjliga att härleda till eventuella icke-svenska ord. Tröjan går nämligen på sajten under benämningen ”torvåldtäkt Revigo 17”.

Just benämningen ”våldtäkt” återfinns på flera ställen, bland annat för ett duschdraperi och flera pussel och affischer. Våldtäkt är ”rape” på engelska, vilket även är det engelska ordet för raps och rapsblommor.

När man söker på ”våldtäkt” får man även upp en elpistol av typen taser, som bland annat amerikansk polis använder sig av. Elpistoler är olagliga att inneha utan tillstånd i Sverige.

Flera Twitteranvändare anser dock att de grova språkmissarna i översättningarna mycket väl kan vara ett uttänkt pr-trick från jätten.

Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning

Källa, läs mer på SVD

Människan slår maskinen i översättning

Människan slår maskinen i översättning

För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.

Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.

Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.

Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.

– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska, franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.

– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.

Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.

– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.

Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.

– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.

Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.

– Litterär översättning är en kreativ process. Den kräver helt andra kunskaper och förmåga att tolka och läsa mellan raderna. Maskinen gör en mekanisk avkodning, det är något helt annat.

Källa, läs mer här SVD

Vad är en översättningsbyrå?

Översättningsbyråer inom Europeiska Unionen

Det finns mer än 26000 översättningsbyråer världen över. De är både stora och små. Den årliga omsättningen för alla företag inom branschen uppgår till 42 miljarder Euro (2019) och växer med 7,90 % varje år. * Ungefär 85 % av alla översättningsbyråer världen över består av små till mellanstora översättningsbyråer med upp till 10 anställda. Den årliga omsättningen från de topp 100 översättningsbyråerna utgör bara cirka 14,30 % av det totala beloppet för språkservice-marknaden. ** Både globalisering och digitalisering främjar tillväxten av översättningsbyråer. Den största marknaden för översättningar är Europa (cirka 50 %  av den globala marknaden), följt av Nordamerika (cirka 40 %). Återstoden delas mellan Asien och Latinamerika.

Vad är en översättningsbyrå? Översättningsbyråer inom Europeiska Unionen
Översättningsbyrå Baltic Media
Vad är en översättningsbyrå? Översättningsbyråer inom Europeiska Unionen

Gemensam översättningsbyrå

Du har hittat en översättningsbyrå i världsklass som specialiserar sig på region-specifika språk och erbjuder översättningstjänster från och till nordeuropeiska språk.

Andra företag är dock specialiserade på översättning, inte bara från regionala eller inhemska språk, utan också inom specifika branscher, såsom sjukvård, juridik, tekniska dokument, hemsidor och andra sådana texter. 

Det finns översättningsföretag som har stöd utav globala aktiemarknader och olika fonder och som har en årlig omsättning på hundratals miljoner. Exempelvis Transperfect, Semantix, Lionbridge, Welocalize, LanguageLine Solutions och andra topp 100-företag. Dessa leverantörer av språktjänster (Language Service Providers, LSP) är extra viktiga för mellanstora och små översättningsbyråer, som tenderar att köpa specialiserade språktjänster utav dem. Vissa mellanstora översättningsbyråer arbetar enbart som leverantörer åt dessa topp 100, samtidigt som de också själva finns med på listan.

✅ Varför bör du välja den ISO-certifierade översättningsbyrån Baltic Media? 

✅ Hur minskar man pris på en översättning utan att sänka kvaliteten

✅ Sveriges bästa priser på översättning | Pris per ord

✅ Processen för översättning

✅ Kostnadsfri offert  

✅ Begäran om information   

✅ E-post

Vem arbetar på en översättningsbyrå?

Vanligtvis är anställda vid översättningsbyråer kvalificerade lingvister – översättare. I stort sett görs översättningar utav frilansöversättare som arbetar med flera översättningsbyråer och som bor i olika länder. Översättningsbyråer tenderar däremot att vända sig till in-house översättare för tjänster. Dagens översättare och översättningsbyråer kan inte föreställas utan kunskap om den senaste tekniken och hur den används, exempelvis gällande automatiserad maskinöversättning och CAT-verktyg (computer-aided translation). Framgång förutsätter att dagens översättare och anställda vid översättningsbyråer har en högre utbildning och kompetens inom specifika tekniska områden. Själva arbetet utförs däremot fortfarande av en mänsklig person – en professionell översättare – trots den ständiga förbättringen av automatiserade tekniker.

Vad innebär översättning?

Översättning innebär att återskapa och/eller förklara skriven eller talad text från ett språk till ett annat.

Målet med översättningar är att överföra ett meddelande från ett språk till ett annat genom att överväga kulturella och regionala skillnader mellan källspråket och målspråket.

Mänskligheten har utnyttjat översättning under århundraden sedan det skrivna ordet gjorde sitt intåg. För att utföra sitt arbete använder dagens översättare komplicerade verktyg och teknologi, men förlitar sig dock i syfte att förenkla och optimera främst på digitala översättningsverktyg.

Vi använder skriftliga översättningar dagligen, även om det ibland kan verka givet.

Titta till exempel på innehållsförteckningar för matvaror. De måste vara på ditt språk – inte bara för att du skall veta vad det är du äter, utan också för att du skall kunna veta vilka ingredienser som skulle kunna framkalla en allergisk reaktion.

Detta är bara ett av många exempel som visar hur professionella översättningar hjälper oss i vardagen. Översättarnas arbete tenderar däremot att förbli osynligt. Ändå finns det översättningar överallt omkring oss.

Det är svårt att föreställa sig ett liv utan dem.

Du är välkommen att bekanta dig med de språktjänster vi erbjuder på Baltic Media översättningsbyrå.

Översättningsbyrå Baltic Media® 

Baltic Media Translations AB  är en av Norra Europas mesterfarna online översättningsbyråer i Sverige med expertområden i nordiska, baltiska, centraleuropeiska och andra världsspråk. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland) och kunder kan hantera översättningar online.

Översättningsbyrå Baltic Media erbjuder konkurrenskraftiga priser för högkvalitativ översättning, snabb leverans och vänligt samarbete med kunder. Översättare på Baltic Media specialiserar i översättning av följande produktgrupper: översättning av dokumentauktoriserad översättningöversättning av webbsidor för e-handel, juridisk, teknisk, medicinsk översättning. Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.

*Avoti: Statista Research Department

**CSA Research

Svenskan som huvudspråk i Sverige

Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål.

Skogräns!, Ta en nummerlapp för provtagning. På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället.

Språkvårdare Maria Bylin och utredare Jennie Spetz vid Isofs avdelning Språkrådet har tittat närmre på språkanvändning i offentliga miljöer, närmare bestämt på vårdcentraler och bibliotek runt om i landet. I det här avsnittet bjuder de in Isofs namnforskare Maria Löfdahl för att prata om flerspråkighet i det offentliga rummet, hur olika språk används på olika sätt och även på olika platser i samhället, och varför det är så.

Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål. Svensk språkvård har av tradition fokuserat på nyttoperspektivet, det här avsnittet fokuserar i stället på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer, och hur det signalerar vilka språk som uppfattas som betydelsefulla i samhället.

Samtalet tar avstamp i rapporten Svenskan är den fasta inredningen; där undersöks frågor som Vilka språk synliggörs av det allmänna idag? Hur synliggörs de? Fungerar svenskan som huvudspråk överallt? Spelar förvaltningsområdena för de nationella minoritetsspråken någon roll? Rapporten vänder sig till alla som intresserar sig för språksituationen i Sverige i dag.

Läs mer: Språkrådet

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

Politik har alltid en språklig dimension: Hur man skriver ryska och vitryska ord på svenska

Lena Lind Palicki, SVD: Stavning språkligt sprängstoff i Belarus

När det politiska läget i Belarus hamnar i nyhetsfokus väcks även språkliga spörsmål. Varför stavas presidentens namn Lukasjenko – men uttalas Lukasjenka av reportrarna? Vad heter egentligen utmanaren – Svetlana Tichanovskaja eller Svjatlana Tsichanouskaja? Och varför säger alla Belarus nu för tiden – vad hände med Vitryssland?

I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk.
I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk.

Flera läsare har uppmärksammat att namnens stavning varierar och att de inte uttalas som de stavas. Krångligheterna uppstår när ett alfabet ska föras över till ett annat, i det här fallet från det kyrilliska till det latinska. Det finns två sätt. Translitterering* innebär att man byter ut bokstav för bokstav till motsvarande bokstäver i det andra alfabetet. Men eftersom det kan medföra att skrivsättet inte motsvarar uttalet väljer man ofta transkribering, att skriva utifrån uttalet. Men uttalet kan variera.

I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk. Ryska är det dominerande språket som används i till exempel undervisning, medan belarusiska har varit landsbygdens språk som jämte ryska har använts i vardagliga sammanhang. Belarusiska har aldrig haft samma status eller utbredning som ryska. Språken ligger nära varandra – ungefär som de nordiska språken – och skrivs med samma alfabet, om än i lite olika versioner.

Stavningen anpassas efter språkens olika uttal. Det gör att utmanaren skrivs Svetlana Tichanovskaja och presidenten Aleksandr Lukasjenko om transkriptionen** är från ryska, men Svjatlana Tsichanouskaja och Aljaksandr Lukasjenka om den är från belarusiska. Ibland anpassas stavningen ytterligare och förnamnet skrivs Alexander. Lukasjenko uttalas dock Lukasjenka i både ryska och belarusiska, eftersom ett ryskt obetonat /o/ uttalas [a].

Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år. Av hävd har svenska medier valt att transkribera från ryska. Den ryska formen Lukasjenko antas vara så etablerad i medierna att den är enklast för läsarna. Men det är ingen enkel sak. Valet att transkribera från ryska påverkas också av att Lukasjenko är prorysk och själv skriver sitt namn på ryska. Hans motståndare som ofta gör en poäng av att vara belarusisk får i stället sitt namn transkriberat till Aljaksandr Milinkevitj. Tichanovskaja har ryska som modersmål och talar det i medierna – men använder själv båda namnformerna beroende på sammanhang. I svenska medier skrivs namnet oftast enligt rysk modell.

Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år, och i juni i år beslutade sig flera medier, bland annat Svenska Dagbladet, tillsammans med Språkrådet för ett byte. Bytet hänger ihop med politiska ställningstaganden. Belarus vill visa självständighet gentemot Ryssland och frigöra sig från oönskade historiska band. Vitryssland har använts i svenskan sedan 1600-talet, men under de senaste åren har namnformerna förekommit parallellt, vilket onekligen har väckt en del förvirring. Belarus är numera den officiella svenska formen i regeringen, i EU och andra mellanstatliga sammanhang – och i medierna.

Politik har alltid en språklig dimension. Och språk har ofta en politisk.

*Translitteration eller translitterering är omskrivning av ett skriftsystem till ett annat så att varje främmande tecken motsvarar ett translittererat tecken. Förfarandet – som inte är lika vanligt som transkription – gör att en text kan göras läsbar för dem som inte känner till det skriftsystem varmed originaltexten är skriven, samtidigt som teckenmängden i den translittererade texten varken ökar eller minskar. Denna egenskap kan vara fördelaktig vid databehandling där intakt teckenmängd är av vikt, exempelvis i vissa id-handlingar eller i texter där det kan finnas behov av att snabbt återskapa skriftbilden i originalet.

**Transkription är en språkvetenskaplig term. Det kan syfta dels på nedskrivningen av tal, dels på omskrivningen av text från ett skriftspråk till ett annat. Den synonyma termen transkribering förekommer också, till exempel i runologisk litteratur.


Källa: SVD

Auktoriserad översättning av auktoriserad översättare för företag och privatpersoner

Baltic Media Team


✅ Beställ bestyrkt högkvalitativ auktoriserad översättning online i ✅ Göteborg ✅ Malmö ✅ Stockholm ✅ Uppsala ✅ Helsingborg✅ Gävle ✅ Skövde ✅Norrköping  ✅Örebro ✅Linköping ✅ Västerås ✅ Umeå ✅  Karlstad, i hela ✅Sverige

 Officiell översättning av auktoriserade översättare translatorer   Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus   Lågpris översättning hos ISO-certifierad  översättningsbyrå Baltic Media ✅ Certifierad översättning | Pris Översättning Engelska Svenska

Vad är en auktoriserad, bestyrkt, certifierad, svuren eller officiell översättning?  | Vad är en auktoriserad översättare?

Certifieringsprocessen är inte standardiserad globalt och definitionen av en auktoriserad/bestyrkt översättning varierar från land till land. Detta är vanligtvis en översättning som  utförs av en professionell/auktoriserad/certifierad  översättare som godkänts av den behöriga myndigheten inom området i varje land.

En auktoriserad eller certifierad översättning kännetecknas av stämpel med translatorsnumret, angivelse av auktorisationsspråk och språkriktning samt översättarens signatur. 

Observera att antalet av auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk. Därför rekommenderar vi att använda billigare och säkrare alternativ av en certifierad eller bestyrkt översättning.

Det finns ingen universell global standard för godkännande av auktoriserade /certifierade / bestyrkta  översättningar och certifieringsprocessen varierar från land till land. Meddela oss hur ni tänker använda er översättning för att vi kan ge er bästa möjliga råd. 

Notarisering – bestyrkning hos notarius publicus | Bestyrkt översättning

Notariseringen innebär att notarius publicus bevittnar översättarens underskrift samt bestyrker att översättaren verkligen är certifierad.

För att minska era vidimeringskostnader bestyrker vi översättningar hos notarius publicus i Riga (Lettland) där vårt produktionskontor finns. 

Observera att bestyrkande av en översättning hos notarius publicus i Sverige är mycket dyrare och kräver att översättningen utförs endast av en auktoriserad av Kammarkollegiet översättare. Antalet av dessa är begänsat och inte tillgängliga på alla språk.

Vi erbjuder en billigare och snabbare lösning av en bestyrkt översättning på alla språk. Svenska juridiska byråer och privatpersoner uppskattar denna tjänst.

Apostille

Om ni  behöver en apostille för att bekräfta handlingens äkthet handlingen skall då förses med denna innan vi utför den certifierade översättningen.

Om ni önskar att förse med en apostille en översättning observera att notarius publicus i Sverige intygar och förser en översättning med apostille endast om översättning är utförd av en auktoriserad översättare hos Kammarkollegiet. Det går inte att förse med apostille i Sverige en bestyrkt översättning utomlands.

Meddela oss hur ni tänker använda er översättning för att vi kan ge er bästa möjliga råd. 

Certifierade eller auktoriserade översättare?  

Den mest populära typen av översättning av officiella handlingar är en certifierad översättning, eftersom en certifierad översättning har samma ackreditering i de flesta länderna.

Antalet auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk.

En översättning av en auktoriserad (svuren) translator kostar ofta mer än en certifierad översättning.

Samtidigt kan en certifierad översättning ge kunden en högre kvalitetssäkerhet om det görs i ett ISO-certifierat företag som Baltic Media (F-skattesedel: Org nr 556675-6499).

Certifierad, professionell översättning

Våra mänskliga översättare översätter ENDAST till deras modersmål och bor i ett land där språket antingen är ett officiellt språk eller är närvarande i dagliga livet. Vi har vårt eget system för att testa översättare. Krav: språklig utbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra klienter, testöversättning. Läs mer om våra professionella översättare här.

Pris | Auktoriserad/certifierad/bestyrkt översättning 

Våra priser varierar beroende på textens svårighetsgrad, leveranstiden samt hur långt dokumentet är. 
I de flesta fall kostar en certifierad översättning med vidimering hos Notarius Publicus av 1 sida betyg eller intyg 450 – 600 kronor inkl moms.  Bestyrkt översättning med företagsstämpel kostar från 350 kronor.


För att kunna ge ett fast pris måste vi få se dina dokument. Bifoga gärna dokumenten direkt när ni kontaktar oss via mejl. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv.

Så här skannar du dina dokument med telefonen eller surfplattan.

Mer om priset på en auktoriserad / certifierad  översättning läs här.

Få en offert här | Gratis offert  

Vi lovar att svara på din prisförfrågan inom 15 minuter (gäller mån-fre 8.00 – 17.00, ej röda dagar). 

Inget behov av att komma till kontoret | Online service

Du behöver inte komma till vårt kontor för att skicka in kopior av det skannade dokumentet till oss och få en auktoriserad översättning. Vi gör allt jobbet digitalt och vi skickar dig en certifierad översättning på papper med den vanliga posten till adressen du anger när du har accepterat den digitala versionen av översättningen. Vi jobbar globalt.

Få en offert här | Gratis offert Vi svarar på din prisförfrågan inom 15 minuter. 

✅ Vad tycker våra kunder om våra auktoriserade /certifierade översättningar?

✅ Kostnadsfri offert på auktoriserad / certifierad översättning  | Offert  inom 15 minuter

✅ Begäran om information   

✅ Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

✅ Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

✅ Varför du bör välja professionella översättare?

✅ E-mail

Juridisk översättning

Juridik | ISO-certifierad juridisk översättningsbyrå | Juridiska översättningar | Juridisk översättning av avtal | Information om juridiska översättningar 

Under mer än 25 år har översättningsbyrå Baltic Media arbetat inom sektorn och specialiserat på språk från norra Europa (inklusive nordiska, baltiska och slaviska språk), främst översättning till/från svenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska. Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001:2015 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.

Alla våra språktjänster är försäkrade. Vi erbjuder ansvarsförsäkring för  ersättning av skador på tredje parts egendom och hälsa. Vår professionella ansvarsförsäkring (PII) ger våra kunder extra försäkran.

Vi erbjuder konkurrenskraftiga priser för högkvalitativa tjänster, snabb leverans och vänligt samarbete.

Endast mänskliga översättare kan besluta om en texts rätta innehåll med exakthet.  Alla översättningar på översättningsbyrå Baltic Media görs och redigeras av människor.

Auktoriserad översättning av juridiska dokument. Läs härVår procedur för kvalitetssäkring. Läs här.

Vi kan erbjuda Sveriges bästa priser på juridisk översättning. Här kan du läsa mer om våra priser.

Juridisk översättning: expertområden

Baltic Media Translations AB erbjuder juridiska översättningar inom många områden,  t.ex.:

  • Kommunikation, media och teknologi
  • Utbildning
  • Energi och naturresurser
  • Finans
  • Hotell och fritid
  • Försäkring
  • Biovetenskap
  • Offentliga sektorn
  • Fastighetsmarknad

Kundservice för juridisk översättning

Vi vet hur viktig tiden är för våra kunder. Av denna anledning svarar Baltic Media på beställningar och förfrågningar från sina kunder inom 15 minuter. Vi sparar tid åt kunden och erbjuder bara den viktigaste informationen. 

ISO 9001:2015 översättningsstandard 

Priset för översättningstjänster inkluderar såväl översättning utförd av en erfaren och kvalificerad översättare som kvalitetskontroll enligt kraven på internationell standard av ISO 9001:20015 – redigering, korrekturläsning och leverans till kunden inom utsatt deadline och i ett giltigt format, alltså har kundens  beställning hanterats av flera anställda – en projektledare, en översättare, en redigerare och, om det krävs, en terminolog och/eller en specialist inom området. 

Sekretess och säkerhet för dina juridiska dokument

Vi samarbetar med leverantörer som har skrivit under sekretessavtal, vilket innebär att all din information är säker hos oss.

Varför bör du välja juridisk översättningsbyrå Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på juridisk översättning | Pris per ord

 Processen för juridisk översättning

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

Översätt svenska italienska

Det italienska språket

Språkfamilj: indoeuropeiska språk, romanska språk
Standarditalienska är baserad på dialekter från Toscana och ligger någonstans mellan dialekterna i södra Italien och de gallo-romerska dialekterna i norr. Förutom i Italien, talas italienska i San Marino, vissa kantoner i Schweiz, Vatikanstaten och vissa delar av Slovenien och Kroatien. Italienska ord som har utvecklats från latin är ofta lättare att känna igen än franska ord med latinskt ursprung eftersom italienska, till skillnad från franska, har behållit vikten på sista stavelsen i många ord.Officiellt språk i: Italien, Schweiz, EUSpråkkod ISO 639-1: IT

Det finns över 20 italienska språkspecialister i våra databaser. I enlighet med “Baltic Medias” kvalitetspolicy utförs översättningar till språket av en italiensk översättare som har italienska som modersmål och/eller bor i Italien. Vi använder oss enbart av professionella specialister med diplom i lingvistik från universitet/högskola och/eller erfarenhet inom översättning, med eller utan specialisering inom ett visst område. Vi har infört och arbetar enligt kvalitetskontrollsystemet ISO 9001:2015, vilket betyder att vi har förbättrat projektkoordination och tillvägagångssätt för val av leverantör. Baltic Media har ett eget system för att testa italienska översättare. Kriterier: språkutbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra kunder, provöversättning. 

Auktoriserad italiensk översättare

En stor andel av våra italienska leverantörer är auktoriserade – certifierade italienska översättare. Certifiering krävs för italienska översättningar som certifierats av en notarie samt för tolkning vid rättegångar. Här kan du läsa mer om auktoriserad översättning. Mer om priset på en auktoriserad översättning läs här.

Varför bör du välja översättningsbyrå Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

Översättningsbyråer | Hur väljer man översättningsbyrå för ens översättning

Översättningsbyråer | Hur väljer man översättningsbyrå för ens översättning

Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.


1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).


2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.

https://www.youtube.com/embed/OyESEYdGPhg
3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.


4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.


5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?


6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.

https://www.youtube.com/embed/5VVAOnOFc-c
7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.


8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.


9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.


10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.


11. Rimlig leveranstid
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.


12. Revision
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.


13. Professionellt samarbete
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!


14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!


15. Modersmål
Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.


16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättaren om du vill göra några ändringar i texten.

Din översättningsbyrå online | Professionell online översättning | Billig översättningsbyrå

Põhjamaade ja Balti tõlkebüroo Baltic Media on juhtiv digitaalsete tõlketeenuste pakkuja Põhja-Euroopas, spetsialiseerudes Põhja-Euroopa (sh Põhjamaade, Baltimaade ja slaavi) keeltele enamasti tõlkete enustega rootsi, soome, taani, islandi, norra, saksa, inglisepoolavenelätileedu ja eesti keelest/keelde.

Your online Swedish translation agency | Stockholm  

Nordic-Baltic Online Translation agency Baltic Media is a leading provider of online translation services in Northern Europe

Det nordisk-baltiske Oversettelsesbyrået Baltic Media er en ledende leverandør av digitale oversettertjenester i Nord-Europa

Das nordisch-baltische Übersetzungsbüro Baltic Media ist ein führender Anbieter von digitalen Übersetzungsdiensten in Nordeuropa

Pohjois-Euroopan johtava digitaalinen käännöstoimisto, joka keskittyy pohjoismaisiin ja baltialaisiin kieliin

Tulkošanas pakalpojumi, kad jums vajadzīgi kvalitatīvi tulkojumi

Tulkot Ziemeļeiropas vadošajā tulkojumu birojā Baltic Media

Certified Translation Services | Stockholm | Sweden


certified translation is a translated document accompanied by a signed statement from the translator attesting to the completeness and accuracy of the translation. The statement is also notarized by a notary public. Once a translation is certified it becomes a legal record.

The most popular type of translation of official documents is a certified translation as a certified translation has the same accreditation in most of the countries.

Certified / authorised translationwhen providing notary certification, the translation is sewn and sealed together with the original document or notary certified copy of the original document. In order to certify the copy – the original document must also be submitted to the notary.

Contact us when you need a certified translator who can perform a certified  translation to and from Swedish, English, German, Italian, French, Russian, Serbian, Arabic, Persian, Finnish, Norwegian, Danish and other languages.

We provide certified translation from and into the following languages: 

Swedish Finnish Norwegian Danish Icelandic Latvian 

Lithuanian Estonian Russian French German Spanish Polish 

Czech Slovenian Hungarian Slovak Bulgarian Chinese Hebrew 

Romanian English Dutch Italian Turkish Ukrainian Georgian 

Japanese Serbian Bengali Basque Armenian Azerbaijani 

Bosnian Greek Persian Uzbek Kazakh Croatian Arabic Albanian 

Portuguese

No Need to Get to the Office

You don’t have to come to our office to submit copies of the scanned document in order to get a translation. We do all the work digitally and we can send you a certified translation on paper via postal services to the address you specify once you have accepted the digital version of the translation. We work globally.

Scan Documents Using Your Smartphone

International translation company Baltic Media Ltd has been founded in Sweden in 1991 and the Company operates in the Nordic – Baltic market since 1994 being one of the leading suppliers in the segment of quality language services. Offices of the translation agency are located in Stockholm, Sweden and in RigaLatvia.

Price of a Certified Translation

The price of a certified translation depends on the number of words in the document, and on the language combination and when you need the translation delivered.

In “Baltic Media” certified translation of a document (certified by our office’s representative or by notary public) costs from SEK 350 incl. VAT.

NOTE! In order to beable to offer this price, we certify our translations at the notary public in Latvia (where our head office is located) and then send documents by a registered letter to your postal address.

Contact Baltic Media Today

To learn more about our document translation services, or to request a free quote or an offer, please call our international office in Riga at +371 67 224 327 or +37126404054 WhatsApp or contact our Project Managers via e-mail at info@balticmedia.com. Our contacts in Sweden, Stockholm+46 8 767 60 24 or nordics@balticmedia.com 

Why choose Baltic Media? 

How to Reduce Translation Costs Without Sacrificing Quality

Why Human Translation Services is Your Best Choice?

Free of charge price request

Request for Information 

E-mail

Vi letar efter översättare med en passion för teknik, juridik, medicin

Vi letar efter översättare med en passion för teknik, juridik, medicin och ett öga för detaljer för att bli en del av vår frilanspool för tekniska, juridiska och medicinska översättningar. Vi kan erbjuda löpande uppdrag med intressanta kunder.

För rätt person erbjuds långsiktigt samarbete med goda uppdragsvolymer åt intressanta och varierande kunder.

Svenska, norska, danska, finska, isländska, färöiska och andra språk som modersmål samt flytande engelska är en förutsättning för den här rollen. Vi ser gärna att du har en examen inom en språkrelaterad utbildning eller flerårig erfarenhet inom översättningsbranschen.

Om det här frilansjobbet låter intressant, är du välkommen att bifoga din önskade timlön och pris per ord i din ansökan och bifoga ett CV som visar på relevanta kunskaper.

Om du passar in på våra krav så kommer vi att be dig att skriva på en NDA så att vi kan ge ytterligare information

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

om specifika uppdrag samt låta dig ta ett kort test.

Översättningsbyrå Baltic Media etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för professionell mänsklig översättning i Nordeuropa. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland). Översättningsbyrån Baltic Media har kunder bland både företag och privatpersoner. Under mer än 25 år har översättningsbyrå Baltic Media arbetat inom sektorn och specialiserat på språk från norra Europa (inklusive nordiska, baltiska och slaviska språk), främst översättning till/från svenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska. Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001:2015 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.

Ansök här: Översättare

Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och redigera med oss! | Maskinöversättning med efterredigering

Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och redigera med oss! | Maskinöversättning med efterredigering

Efterredigering av automatisk maskinöversättning  

Vi lever i teknikens tid, då alla våra dagliga aktiviteter påverkas av ny utvecklingen. Översättningsbranschen är inget undantag. Framsteg inom översättningsteknik har redan förändrat hur översättningar produceras. Under de senaste åren har maskinöversättning använts i stor grad för att höja effektiviteten och sänka kostnaderna. Men kan maskinöversättning ersätta kvaliteten på mänskliga översättningar?

Maskinöversättning är en typ av automatisk översättning som utförs av en dator utan mänsklig inblandning. Den mest populära maskinöversättningstjänsten har utvecklats av Google, men det finns andra professionella maskinöversättningsprogram som är designade för professionella översättare och översättningsföretag som översätter hela dokumenthemsidor och andra former av innehåll.

Neural maskinöversättning (NMT)

Den senaste generationen inom maskinöversättning är neural maskinöversättning (NMT). NMT ger mer flytande, människoliknande översättningar, och ökar kraftigt nivån på maskinöversättningens kvalitet och noggrannhet. Maskinöversättning är ett bra verktyg för att översätta stora texter snabbare, men för att säkerställa kvaliteten, måste du ta hjälp av en professionell översättare som korrigerar maskinfel och ser till att översättningen är stilistisk korrekt – denna tjänst kallas vanligtvis för ”machine translation post-editing”, eller maskinöversättning med efterredigering (MTPE). Detta jobb utförs av våra lingvister, redaktörer och korrekturläsare vars modersmål är översättningens målspråk, och som bor i landet där språket används i vardagslivet.

Den största fördelen med maskinöversättning med efterredigering är ökad produktivitet. Det är en lösning som hjälper kunder att producera innehåll på flera språk, snabbare och till ett mer rimligt pris. Översättningar som produceras av ett maskinöversättningsverktyg, och som sedan redigeras av en professionell lingvist, är mycket användbara när det gäller projekt med stor volym.

Maskinöversättningar motsvarar vanligtvis mänskliga översättningar på 50-60%. Det är dock viktigt att komma ihåg att maskinöversättningar inte är likvärdiga med mänsklig översättningar, och kommer antagligen aldrig bli det.

Efterredigering av maskinöversättning

Efterredigering av maskinöversättning är det bästa valet om det är nödvändigt att översätta enkla och repetitiva texter så som instruktioner, särskilt om de endast är avsedda för internt bruk. Men mänsklig översättning kan inte ersättas om översättnings kvalitet är lika viktig som hastighet och pris. I dessa fall erbjuder vi översättningar som utförs med hjälp av datorstödda översättningsverktyg (CAT), vilka hjälper översättare att leverera stora volymer material snabbare, samtidigt som enhetlighet säkerställs.

Kontakta våra projektledare för att ta reda på om du bör använda maskinöversättning eller datorstödda översättningsverktyg (CAT) för att få högsta kvalitet till lägsta möjliga pris.

Några av de mest populära sajterna för maskinöversättning – översättningssajter på webben

Använd mjukvara för maskinöversättning och skicka oss översättningen tillsammans med källtexten för redigering. Vi avslutar och ser till att resultatet håller hög kvalitet. Vi beräknar piset först. För en offert, kontakta oss via länk till prislista.

Informationslänk. E-mailLäs mer om redigering av översatta texter här.

Google Översätt

En av de mest populära översättningstjänsterna erbjuder Google. Om du söker på Google efter översättare dyker dess eget praktiska verktyg upp, rakt ovanför dina sökresultat.

Bing Microsoft Translator 

Ett annat stort namn bland översättningstjänsterna är Bing, som använder Microsoft Translator. Du kan välja källspråk själv eller så känner sajten automatiskt av vilket språk det gäller medan du skriver. Om du har mikrofonfunktionen på kan du tala in texten som du vill få översatt, vilket är praktiskt.

Translatedict

Med tjänsten Translatedict kan du välja mellan över 50 språk och använda automatisk igenkänning av ditt eget språk. Bara skriv in ett ord, en fras eller en större mängd text, välj språk att översätta till och tryck  Översätt . Du ser nu översättningen i text och kan trycka på ljudknappen för att höra den också.

Microsoft Translator: Conversations

Microsoft Translator live är en gratis översättnings- och transkriptionstjänst som gör att du kan föra översatta samtal över flera olika enheter på iOS, Android etc.

Yandex. Translate 

Yandex.Translate (tidigare Yandex.Translation) är en webbtjänst från Yandex med syfte att översätta text eller webbsajter till ett annat språk.

Tilde Translator

Tilde kan användas för att översätta text från och till de baltiska språken. Tildes utvecklare påpekar att maskinöversättningen gör det möjligt att förstå textens innebörd men den kan inte ersätta en mänsklig översättare.

DeepL Translate

Använd det kostnadsfria verktyget DeepL Translator för att översätta dina texter med den bästa maskinöversättningen som finns, driven av DeepL:s världsledande neurala nätverksteknik. Teknikjättarna Google, Microsoft och Facebook använder alla maskinöversättning men det lilla företaget DeepL ligger i täten och har höjt ribban inom fältet.

Babylon Online Translator 

Babylon erbjuder mjukvara som du kan ladda ned för översättning men de har även ett alternativ på webben. Den översätter mer än 75 språk och har en enkel bytesfunktion, så trots att den kanske inte har alla finesser som andra sajter har så rapporteras det att den genererar rätt bra översättningar.

Free online translator – Langf  

Langf har en effektiv internettjänst med tillgång till de mest populära verktygen för automatisk översättning av ord, fraser och större textblock. Tjänstens unika finesser är översättningsredigerare, virtuellt tangentbord, ljuduppspelning av text, grammatikkontroll, avkodare samt omvänd översättning. Navigation av tjänsten finns på 11 språk.

Undvik att använda maskinöversättningssajter och -mjukvara för att översätta viktiga dokument såsom affärsöversättningar, medicinska texter, tekniska texter eller nätverksöversättningar eftersom dessa gratisalternativ inte garanterar att uppgifterna behandlas konfidentiellt. 

Kom ihåg att maskinöversättningen kan hjälpa dig att förstå innebörden av en text men en maskinöversättning kan inte ersätta en översättning gjord av en människa. 

Om du efterfrågar en översättning av hög kvalitet, skicka in dina översättningsresultat till våra språkgranskare och korrekturläsare som jämför källtexten med måltexten, så är du garanterad en översättning som håller måttet.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert | Vi skickar en offert till dig inom 15 minter

Begäran om information   

E-mail

Din översättningsbyrå online | Professionell online översättning | Billig översättningsbyrå

Põhjamaade ja Balti tõlkebüroo Baltic Media on juhtiv digitaalsete tõlketeenuste pakkuja Põhja-Euroopas, spetsialiseerudes Põhja-Euroopa (sh Põhjamaade, Baltimaade ja slaavi) keeltele enamasti tõlkete enustega rootsi, soome, taani, islandi, norra, saksa, inglisepoolavenelätileedu ja eesti keelest/keelde.

Your online Swedish translation agency | Stockholm  

Nordic-Baltic Online Translation agency Baltic Media is a leading provider of online translation services in Northern Europe

Det nordisk-baltiske Oversettelsesbyrået Baltic Media er en ledende leverandør av digitale oversettertjenester i Nord-Europa

Das nordisch-baltische Übersetzungsbüro Baltic Media ist ein führender Anbieter von digitalen Übersetzungsdiensten in Nordeuropa

Pohjois-Euroopan johtava digitaalinen käännöstoimisto, joka keskittyy pohjoismaisiin ja baltialaisiin kieliin

Tulkošanas pakalpojumi, kad jums vajadzīgi kvalitatīvi tulkojumi

Tulkot Ziemeļeiropas vadošajā tulkojumu birojā Baltic Media

#DiscoverTranslation | En kampanj om översättaryrket för personer som inte själva jobbar med språk

Vi använder oss dagligen av översättningar – oftast utan tänka på det.

Ta till exempel märkningen på våra matvaror. Den måste vara skriven på svenska – inte bara för att du ska veta vad du stoppar i dig utan också för att du ska kunna ta reda på om maten innehåller något du är allergisk mot.

Det här är bara ett av många exempel på professionell översättning som hjälper oss i vardagen. Arbetet bakom syns ofta inte men resultatet möter oss ändå överallt. Ett liv utan översättning är svårt att föreställa sig.

Med sin kampanj #DiscoverTranslation vill kommissionen främja översättaryrket och lyfta fram dess betydelse i vardagen.

Här hittar du bakgrundsmaterial och exempel på hur översättning fungerar, i både samhället och ekonomin. Om du vill veta mer finns det information om intressanta jobb i översättnings- och språkbranschen och länkar till evenemang i EU-länderna. När du börjar titta kommer du snart att upptäcka att det finns översättningar överallt!

Imagine a world without translation
Without translation, the world would be a duller, poorer and more unequal place, both
economically and culturally, where only the ´happy few´ with a knowledge of other
languages would have access to goods, information and culture from other countries.
Translation has oiled the wheels of human interaction and helped civilisations evolve
for thousands of years. Even today, could you imagine a world without online services,
news from other countries, or subtitles for your favourite TV series? No translation, no
fun!
But it doesn´t stop there: in a world without translation, cross-border trade would
become more complicated, requiring as it does translated versions of contracts, forms,
instructions, etc.. Picking up the latest cool new gadget or household device would
become much harder – if not outright impossible.
What´s more, before buying stuff or booking a trip abroad, many people want
information so they can compare them. If they can’t find this information in their
language, they might go and shop somewhere else: research has shown that 75% of
consumers prefer to buy products in their native language. And 60% rarely or never
buy from English-only websites. Without translation, online shopping would be limited
to national markets.
And that phone in your pocket? With 1 click you can set it to whatever language you
choose, and the same for any app you put on it. This even includes rare languages
that may not be widely spoken. In this sense, translation offers another service:
keeping these languages alive in the modern world.

Översättning jobb | Lediga jobb för översättare | Jobba som översättare

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan.

https://se.balticmedia.com/lediga-jobb

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning

Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”

Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.

Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.

Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?

–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!

För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.

– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?

– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.

Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …

– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …

Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.

Vad ser du för trender? 

– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?

”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.

Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.

– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …

Vad betyder det?

– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.

Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …

– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.

Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”

– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.

– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.

En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.

Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …

– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.

Läs mer Svenska Dagbladet

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

27 digitala ord som är nyttiga att kunna

pexels-photo-196656.jpeg
Foto av picjumbo.com på Pexels.com

Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder?

Användarnamn

För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftast själv ditt användarnamn, men ibland är det detsamma som din e-postadress.

Android 

Systemet (operativsystemet) som är grunden för att smarta mobiler och surfplattor från bland annat Samsung, Sony och Huawei fungerar som de gör. Motsvarande system för Iphone heter iOS.

App 

App är en förkortning av applikation och är ett program du laddar ner till din telefon eller surfplatta (och till vissa datorer). Apparna finns att ladda ner i en digital butik som finns installerad på smartmobilen och surfplattan, ibland gratis och ibland till en mindre kostnad.

BankID

En elektronisk ID-handling som ger dig möjlighet att via din dator, surfplatta eller telefon ingå avtal, utföra bankärenden och betalningar, förnya medicinrecept, prata med läkare på internet, deklarera och mycket mer.

Blippa

Slanguttryck för registreringar eller betalningar som sker genom att du håller ett betalkort mot en läsare, istället för att sätta kortet i terminalen. När du betalar genom att blippa kallas det för kontaktlös betalning.

Blogg

En plats online där en eller flera personer skriver texter och lägger upp bilder och filmer, oftast med ett personligt tilltal. Ordet kommer ursprungligen från engelskans ”weblog” som förkortades till ”blog” och sedan försvenskades till ”blogg”.

Chatt

En digital plats där man kan skriva meddelanden till varandra i realtid. Många banker, försäkringsbolag och myndigheter erbjuder möjligheten till chatt på deras webbplatser och ibland även i sociala medier som Facebook.

Digital brevlåda

En digital brevlåda dit du får brev som annars skulle skickats via post. I brevlådan får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter som du har en relation med. Du kan även signera avtal, göra betalningar och hantera kvitton. En populär digital brevlåda är Kivra som kan laddas ner som app.

E-plånbok

En elektronisk plånbok är en betalningsmetod där man gör betalningar över internet. Då man använder sig av sin e-plånbok behöver man inte uppge sitt kontonummer till någon, utan överföringen görs mellan användarens e-plånbok och mottagaren.

Google
Google är världens största tjänst för att göra sökningar online. De ägs av företaget Alphabet som även äger Youtube, världens största digitala plats för video.

Logga in 

När du börjar använda en digital tjänst som kräver att du identifierar dig eller att du är medlem så behöver du logga in. Du gör det oftast med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som du själv valt.

Molnet 

Samlingsnamn för förvaringen av tjänster och program som förvaras på andra ställen än din dator, mobiltelefon eller surfplatta. Nästan alla digitala tjänster använder sig av molnet. Om du till exempel laddar upp en bild på Facebook så förvaras den i molnet. Även dina e-postmeddelanden finns sparade i molnet.

Padda 

Padda är ett smeknamn på Apples surfplatta iPad, men används ibland även som smeknamn för andra typer av surfplattor.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

QR-kod

En fyrkant med svarta och vita fyrkanter i olika mönster som tillsammans bildar en unik kod. Genom att titta på QR-koden genom din smartmobils kamera eller en speciell app (kallad QR-läsare) så leds du till en utvald webbplats eller annan digital plats. QR-koden kan ibland även användas vid digitala betalningar.

Router 

En box som fördelar vidare internetuppkoppling från till exempel ett modem eller bredband till datorer och smartmobiler.

Rullgardinsmeny

Nedfällningsbar lista med förutbestämda val eller kommandon.

Sajt

Mer vardagligt ord för webbplats (kallas ofta även för hemsida).

Selfie

Ett självporträtt med hjälp av en mobiltelefon. Ibland används även en extern pinne, så kallad ”selfiestick” eller ”selfiepinne”, där telefonen fästes.

Smartmobil

Kallas ofta även för ”smartphone”. Smartmobilen har pekskärm, till skillnad från de flesta äldre mobiltelefoner, och fungerar som en kombinerad telefon, dator och kamera.

Spam 

Oönskade och obeställda massutskick av skräppost digitalt, oftast med reklam för mer eller mindre tveksamma produkter och tjänster.

Surfa 

(Oftast) planlöst klickande på länkar mellan webbsidor.

Swish

En svensk digital tjänst för att skicka och ta emot betalningar.

Streamingtjänster

Tjänster som erbjuder konsumtion i realtid (ej endast nedladdning) av till exempel filmer, musik, serier och tv-program digitalt. Spotify är en känd streamingtjänst för musik. Youtube, SVT Play och Netflix är exempel på videotjänster.

Uppkoppling

Det som ger tillgång till internet. ”Dålig uppkoppling” syftar på långa väntetider när till exempel en webbplats ska besökas.

Webben 

Ett annat ord för internet. På webben finns webbplatser som går att nå med en webbläsare. Appar och e-post är alltså inte en direkt del av webben, utan snarare en del av det större samlingsnamnet ”digitalt”.

Webbläsare 

Programmet som används för att besöka webbplatser. Den mest populära webbläsaren är Google Chrome, följd av Safari.

Wifi 

Trådlöst internet, men inte detsamma som internetuppkoppling via mobil- och telefonnätet, exempelvis 3G och 4G. Wifi finns på en begränsad plats som i hemmet eller på arbetsplatsen.

Källa: Läs mer här på Dagens Nyheter 

DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

pexels-photo-4393239.jpeg
Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. 

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.   

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar

medicin
Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar

Baltic Media Translations AB är en ISO 9001:2015 certifiered översättningsbyrå för medicinsk översättning som har specialiserat sig på att tillhandahålla språktjänster till den globala marknaden. Våra översättare har omfattande kunskaper inom medicin, bioteknik, sjukvård, medicinsk utrustning, läkemedel och Agvet marknadssegment.

Exakt medicinsk översättning  | Medicinsk översättningsbyrå Baltic Media

Under de senaste 22 åren har vi samlat erfarenhet och arbetat för företag som Pfizer, Recipharm, GE Healthcare, Sirowa, Braun, Novartis och Grindex för att nämna några.

För att garantera komplex medicinsk terminologi samarbetar Baltic Media Translations AB endast med översättare som har målspråket som modersmål.

Alla våra översättare arbetar för ett ISO 9001:2015 certifierat företag och för att minimera eventuella risker är översättningarna dessutom försäkrade.

 

Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar | ISO certifierad översättningsbyrå Baltic Media
Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar

Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar | ISO certifierad översättningsbyrå Baltic Media
Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar

Medicinska översättningsuppdrag ges endast till våra mest kvalificerade översättare, tolkar samt fältexperter. De har alla erfarenhet inom det medicinska området och/eller har arbetat inom sjukvården då brister eller felaktigheter inom den medicinska terminologin kan få avgörande konsekvenser. Dessa konsekvenser kan vara allt från hälsorisker till inkräktande på strikta internationella lagar.
Vi kan erbjuda Sveriges bästa priser på medicinsk översättning. Här kan du läsa mer om våra priser

Baltic Media är en Nordisk-baltisk översättningsbyrå som du kan lita på!

Översättningsbyrå Baltic Media etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för professionell mänsklig översättning i Nordeuropa. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland). Översättningsbyrån Baltic Media har kunder bland både företag och privatpersoner.  Under mer än 25 år har översättningsbyrå Baltic Media arbetat inom sektorn och specialiserat på språk från norra Europa (inklusive nordiska, baltiska och slaviska språk), främst översättning till/från svenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska. Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001:2015 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.

Endast mänskliga översättare kan besluta om en texts rätta innehåll med exakthet.  Alla översättningar på översättningsbyrå Baltic Media görs och redigeras av människor.

 

Det svenska språket

 

Stockholm Kungahuset 2009
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media

Svenska språket – en allmän beskrivning

Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.

Svenskans ställning

Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.

Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.

Talare och utbredning

Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.

Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.

Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.

Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.

Släktskap

Svenska är närmast besläktat med danskaoch norska, och utgör tillsammans med dessa språk dskandinaviska språken, som i sin tur är del av den nordgermanska (nordiska) språkgruppen. Övriga nordgermanska språk är färöiska och isländska. Som andra germanska språk är svenska ett indoeuropeiskt språk.

Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.

Språktyp

Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.

Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (enettdendet) och prepositioner (ividfrån). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnankvinnorkvinnornakvinnas och så vidare), verben (roparropaderopatropas) och adjektiven (gröngröntgrönagrönegrönaregrönast).

Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springasprangsprungit och musmöss).

Svenska dialekter

De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska målgötamålgotländska målsveamålbergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.

Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.

  • Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
  • ”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
  • Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stortväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
  • I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
  • Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).

Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).

Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.

Dokumentation av språket

Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.

Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.

Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.

Källa: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 

 

 

Att bli och jobba som översättare

translation

En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.

Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.

FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.

SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.

FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.

För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.

Utbildning

Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.

 

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.

Att bli översättare

Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.

Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.

Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.

Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.

Viktiga egenskaper för facköversättare är:

  • Goda kunskaper i källspråket
  • Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
  • Utpräglad noggrannhet
  • Vidsträckt allmänbildning
  • Vilja att lära nytt
  • Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
  • God vana vid internet och informationssökning
  • Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
  • Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.

Den bästa översättaren är människan | Varför du bör välja professionella översättare?

Källor: Framtid.se  SFÖ 

Björn Ranelid: Människans språk är världens främsta låssmed

Ingen vet vilket ord som var människans första och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades allting. Den språkliga fantasin svingar oss upp i trapetser och får oss att flyga högt och långt, skriver Björn Ranelid i en betraktelse över människans främsta uppfinning.

language families

Gullviva, nattviol och johannesnyckel är fridlysta i Sverige, men inte barnen. När de snälla orden går för att släcka törsten fryser ofta vattnet till is. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril och ingen kan fånga den i en håv eller fästa den med nål i en samling.

Alla nyfödda ord har en navelsträng som läsarna hjälps åt att klippa. Frimärket har fredliga taggar och det färdas över alla jordens länder som en flygande matta. Av ett enda ord kan man som med litet saffran färga ett helt bröd eller som en blodsdroppe få ett kärl med renaste vatten att rodna.

Varje cell i det mänskliga språket bär på en arvsmassa från tidigare generationer av individer som talat och skrivit. Cellerna delar sig oupphörligt och överför arvsmassan till små barn som säger sitt första ord i livet.

Jag tänker på det mänskliga språket som om jag vore cellbiolog. Ingen matematiker förmår att räkna eller ange det exakta antalet celler i en människa. Väger du cirka sextio kilo så har du möjligen sextio biljoner celler i din kropp. Det är svindlande tal som påminner om stjärnorna på himlen.

Lika litet kan en hjärnforskare beräkna hur många ord som finns i din eller min hjärna och det är underbart och hoppfullt att vetenskapen står sig slätt i det avseendet.

Ordet är äldre än diktatorn och demokraten och dessa klarar sig inte utan språket. Jag påstår att ordet är den mäktigaste härskaren i världen idag. Även tyranner är lindade i bokstäver och de måste förr eller senare ge sig till känna och falla i kraft av ordet.

Britter och amerikaner använde flera hundra tusen brevduvor som luftburna sändebud under det första och andra världskriget. Soldater fäste meddelanden på fåglarnas ben. Duvorna flög till burar bakom frontlinjerna. När de hade landat klämtade små klockor så att mottagaren visste att budbäraren var framme.

Befälhavare och generaler litade inte på den nya radiokommunikationen och tog hjälp av duvorna när de ville sända hemliga meddelanden som inte fienden kom åt. De bevingade postiljonerna blev ordets kurirer.

Mitt språk mår bäst av en hög himmel och lång sikt, men ibland rullar det ihop sig till en boll av mörker. Den gamla människan lutar en aning som skrivstil när hon går och snart har hon fullbordat sitt livs historia.

Blott kvinnor kan bära och föda ett barn och det är rätt och riktigt att människans första språk är just modersmålet. När jag var elev i folkskolan fick barnen betyg i det ämnet. Det finns inget fadersmål i ordlistan.

Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Ingen vet vilket ord som var människans första i världen och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades alla ting och händelser och de blev aldrig sig riktigt lika igen. Det är en av människas starkaste drifter att signa och namnge allt som hon ser, hör, möter och rör vid.

Numera kan en person som vanhelgar språket med okvädinsord straffas enligt lagen. Ibland förvandlas sociala medier till kloaker. Fotbollsspelare håller för munnen när de talar med sina medspelare så att inte läppläsare i efterhand kan beslå dem med att ha skymfat en motståndare under en match. Detsamma gäller för åskådare på läktarna.

Det har hänt många gånger att en fotbollsspelare blivit utvisad på grund av att han hånat eller sagt rasistiska ord till en annan spelare på planen. Språket har den kraften och tyngden.

Barnen är små fjädrar som spänner sig i väntan på det första ordet i livet och då är mamman och pappan beredda att lägga det på minnet. Det kan likställas med flickans eller gossens första steg.

I ordet föds kunskapen och förståelsen för olika kulturer och du kan aldrig begripa det förflutna utan ett språk. Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Det talas cirka 7 000 språk i världen i dag och ytterligare flera dialekter. 230 av dessa är tungomål i Europa medan det i Asien talas fler än 2 000 olika språk. Det är ett faktum att engelskan är överskattad, om man tänker på antalet människor som använder det språket i tal och i skrift.

I Papua Nya Guinea, som har ungefär 3,9 miljoner invånare, talar de åtminstone 830 olika språk. Mandarin och spanska är de mest talade språken i världen och därefter kommer engelska och hindi.

Människans språk är världens främsta låssmed. Hon kan öppna gamla dörrar, bankvalv och hjärtan med ordet. Språket är både en spade som hon kan gräva djupt i jorden med och en himlastege som hon klättrar på och når stjärnorna, om hon så önskar.

Du kan vara långsint, fördömande, elak, ond och givmild i ordet. I begynnelsen var Ordet och det är världens äldsta människa, eftersom det har lungor och ett hjärta som pumpar syrerikt blod till hjärnan. Du kan smeka en annan människa med ord, men även stena henne till döds.

Tystnaden kan vara en viktig beståndsdel i det talade språket. En längre eller kortare paus i flödet av ord i ett muntligt framträdande kan vara väl så verkningsfullt som de hörbara fonemen. Det kan skapa en spänning och förväntan hos lyssnarna inför vad som ska följa härnäst.

Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

Alla språk i skrift bärs av hierarkiska strukturer i form av en grammatik som kan vara mer eller mindre sofistikerad och komplex. Felaktiga böjningsformer och avvikelser i ordningsföljden mellan orden i olika meningar och fraser avslöjar vilken kompetens avsändaren har i förhållande till den givna normen i språket.

Grammatiken är inte godtycklig, men den kan ändras över tid och i kraft av vad majoriteten av brukarna säger och skriver. Det räcker med att granska hur vuxna människor använder subjekts- och objektsformen av pronomenen de och dem numera så förstår man det.

Alla krig börjar i människans vrede och rädsla inför fienden, men ordet och det heliga löftet skapar fred. Man kan sätta en människa i fängelse, men inte hennes ord.

Språket kan vandra länge i öknen utan vatten. Varje hägring är ett ord. Den brännheta solen strålar just nu av fem bokstäver i bestämd form singularis. Kamelerna bär sina ryttare såsom språket bär författarna.

Du kan inte skriva vackert, om du knyter händerna i vrede och hat. Bokstäverna pickar som små fågelungar i dina fingerblommor när de lämnar din kropp.

Ordet lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck. Sådana är språkets härjningar i världen. Mina barn är även dina när vi talar med varandra och bryter vårt dagliga bröd som är bakat på ordets mjöl.

Människans deoxiribonukleinsyra har ett alfabet som räcker från Jorden till månen och åter hit. Ingen berättelse kan vara längre och man måste läsa den med miraklets glasögon.

Jag vägrar att förkorta molekylens namn till de tre kända bokstäverna, ty det vore att stympa detta under hos människan som finns i identiska kopior i varje cell i kroppen.

I den vänstra hjärnhalvan finns de fundamentala områdena för det mänskliga språket, men forskning har visat att hela hjärnan är inblandad när den delar in ord i olika kategorier.

Ord som tillhör samma språkfamiljeraktiverar ett särskilt område i hjärnan. Det hände när försökspersonerna i en vetenskaplig studie med magnetkamera hörde ord som fru, mamma, gravid, make och familj.

När jag säger och skriver fem ord i följande mening så kan endast jag veta hur resten ska vara: Författarens främsta plikt är att…? behålla barnet inom sig.

Oförutsägbarheten är poesins väsen och en del av dess gener och cellkärnor. Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

En individ som skrattar och gråter behöver inte lägga till eller förtydliga sina känslor med ord. De bildar en unik familj i den mänskliga arten. Ingen Nobelpristagare i kemi eller medicin kan förklara vad som egentligen sker när vi gråter och skrattar och det är en evig seger för gåtan.

Skratt och gråt får inte plats i människans kropp och de mår bäst av att få levas ut i frihet precis som ordet. Världens mest avancerade dator kan inte skratta och gråta naturligt av egen kraft och den kan inte tala, skriva och läsa utan människans hjälp.

Alla maskiner är fullkomligt okänsliga och de ger inte kärlek eller uttrycker glädje, sorg och lycka. Den artificiella intelligensen är i många avseenden en humbug och just vad den betyder, nämligen konstgjord.

Läs hela artikeln här: SVD

 

 

35 ord som förnyade det svenska språket

giphy.gif

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskanimmersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa:  Läs mer på SVD

 

Översättningsbyrå

Människan slår maskinen i översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.

Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.

Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.

Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.

– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska,franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.

– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.

Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.

– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.

Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugisiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.

– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.

Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.

Källa: SVD

Yukiko Duke/Svenska Dagbladet: Svenskars okunskap om finlandssvenska djupt generande

finnish flag1

När Sverige förlorade Finland till Ryssland efter nederlaget i finska kriget 1809, hade Finland varit en del av Sverige i 600 år: svenskan utgjorde både ett förvaltnings- och bildningsspråk. Innan krigsnederlaget var Åbo en av Sveriges viktigaste städer, både som makt- som bildningscentrum: Åbo Akademi räknades som landets tredje universitet efter Uppsala och Dorpat. Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen i Finland hade svenska som modersmål. Av dem hörde majoriteten till kusttrakternas allmoge, men många var ämbetsmän och präster verksamma i de finskspråkiga delarna av Finland.

Det var först under 1800-talet som finskan blev ett samhällsbärande språk, och det dröjde fram till början av 1900-talet innan finskan ersatte svenskan som landets första språk. Men redan 1875 vädrade skalden Zacharias Topelius sina farhågor om svenskans framtid i ”Boken om vårt land”: ”Svenska språket är icke så mjukt, böjligt och fint skiftande som t.ex. det finska; men det är manligt och kraftfullt, det klingar som stål mot berg. /…/Här i Finland uttalas svenskan med ett annat tonfall än i Sverige och vi tycka därför, att svenskarna hava ett sjungande uttal. Vi begå många fel, när vi tala svenska; vi inblanda därvid finska ord och uttryckssätt, dem vi ej själva märka. Och om vi icke vårda och bevara det svenska språket rent, kommer det att alltför mycket skilja sig från svenska språket i Sverige, vilket för oss vore en skada.”

Det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Topelius farhågor till trots är finlandssvenskan fortfarande på det stora hela – med undantag av några förvirrande ”falska vänner” – mycket lik rikssvenskan. Det gör perrongmannens attityd än mer obegriplig och förolämpande. Tyvärr är han inte ensam; det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Därför är det extra glädjande att den stora, finlandssvenska poeten Tua Forsström gör sitt inträde i Svenska Akademien vid dess högtidssammankomst den 20 december. Det är ett inval som signalerar att Akademien som svensk kulturinstitution värnar om det finlandssvenska språkområdet. Förhoppningsvis leder det i förlängningen till ett större rikssvenskt intresse för Svenskfinland och den intressanta finlandssvenska kulturscenen.

 

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet Krönika Svenska språket

 

Språk: Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne

EU-languages

 

Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.

Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.

Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.

Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?

De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.

Läs mer DN

Här är världens mest talade språk

indoeuropean (1)
Världens språk

Här ser du en lista över världens 13 mest talade språk rangordnade efter antalet människor som har språket som modersmål.

Vi har också angivit var språken har störst utbredning.

  1. Kinesiska (mandarin)

Som modersmål: 955 miljoner människor Talas av: 1,2 miljarder människor. Talas främst i Kina, Singapore, Taiwan och Malaysia.

  1. Spanska

Som modersmål: 400 miljoner människor Talas av: 466 miljoner människor Talas främst i Spanien, Mexiko, Mellan- och Sydamerika

  1. Engelska

Som modersmål: 360 miljoner människor Talas av: Minst 765 miljoner människor Talas främst i USA, Kanada, Australien och Storbritannien

  1. Hindi

Som modersmål: 310 miljoner människor Talas av: 380 miljoner människor Talas främst i Indien

  1. Arabiska

Som modersmål: 295 miljoner människor Talas av: 450 miljoner människor Talas främst i Mellanöstern

  1. Portugisiska

Som modersmål: 215 miljoner människor Talas av 217 miljoner människor Talas främst i Brasilien och Portugal

  1. Bengali

Som modersmål: 205 miljoner människor Talas av 250 miljoner människor Talas främst i Bangladesh och Indien.

  1. Ryska

Som modersmål: 155 miljoner människor Talas av 270 miljoner människor Talas främst i Ryssland, Ukraina och delar av Asien

  1. Japanska

Som modersmål: 122 miljoner människor Talas av 125 miljoner människor Talas främst i Japan.

  1. Panjabi

Som modersmål: 102 miljoner människor Talas främst i Pakistan och Indien (Punjabiregionen)

  1. Tyska

Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz

  1. Javanesiska

Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.

  1. Wu

Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)

 

Läs mer här: Illustrerad Vetenskap 

Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

french flag
Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.

I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.

Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.

Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.

Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.

Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.
Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.
En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kultur­departementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans  ställning.
Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kun­­skap om språket och den franska kulturen.

 

Källor: Svenska Dagbladet, Språktidningen

 

Översättningsbyrå

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK
Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?

 

Android Robot standing with flag of UK. Isolated over white
Credit: Storyblocks

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet

Frågor om språk – Svenska språket

05 (6)
Stockholm, Sverige. Foto: Baltic Media 

 

Språkfrågor

Skandinavien

Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?

Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön.
Ursprungligt skick

Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?

Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick.
Hyfs

Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.

Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker.
Grön växt

Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?

Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten.
Pelletar

Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?

Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna.
Inbyggarnamn

Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen ‑are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen ‑bo (som i Pargasbo)?

Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -are är avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med ‑bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav.
Vederlag

Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.

Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext.
Röra eller beröra

Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?

Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet.
Sköter sjuka

Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?

Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term.
Hyra ut personal

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?

Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personaloch uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag.
Ortnamn

Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?

Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom.
Förlova

Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt?
Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul.
Timtal

Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?

Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme1 ¾ timme.
Berättelser

Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?

Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet.
Sjukdomar

Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?

Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.

Källa:  Språkbruk.fi    

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå
med fokus på nordiska och baltiska språk

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

Rerih vikingarna
”Gäster från andra sidan havet” av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1874–1947). Längst upp till höger i bilden en palissadomgärdad ”grad”. Foto: Tretyakov Gallery Svenska Dagbladet

 

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå 

Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. 

blur book close up data
Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

  1. Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

  1. Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning  

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning. 

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

  1. Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man varsVars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen? 

  1. Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dagistället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

  1. Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

  1. mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
  2. original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
  3. upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
  4. tillfredsställa(två s ska det vara)
  5. omständlig(l:et faller lätt bort)
  6. öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
  7. terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter 

Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan

Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

 Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer:  Svenska Dagbladet

Björksav för att få sig en behövlig vitaminkick efter den långa, mörka vinter

Ett av de vanligaste träden i Sverige är björken. Ungefär 12% av skogsbeståndet i landet består utav björk. Under våren savar björken och producerar björksav, en mer eller mindre bortglömd naturresurs. Förr i tiden, när boskapen, efter vintervilan, fick björksav att dricka var folk mycket mindre allergiska mot björkpollen och gräs. Saven övergick i mjölken som dracks av människor som då […]

via Björksav — Tjörnbo

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

 

05 (6)
Stockholm. Foto: Baltic Media

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

översättningbyrå

översättning

Läs mer: Norden.org  

Översättningsbyrå

Vintermarknaden i Jokkmokk

Någon fler incident med renar blev det inte, tack och lov, men någonstans mellan Torneå och Uleåborg såg jag två renar som korsade vägen men då på betryggande avstånd. Jag kom förresten hem igår kväll efter en dagskörning från Boden. Jag startade vid niotiden på morgonen och kom hem 19.15. Jag hade tänkt starta lite […]

via En dag på Jokkmokk vintermarknad — PJ:s byffé – från by till fe

Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?

nyorden

38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan.

 Alternativa fakta

Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad
som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.

Det är besvärande att kommunledningen lever i tron och baserar
sitt agerande på att skuldsättningen är normal. Det är den inte.
Att man försöker få allmänheten att tro samma sak genom att
presentera alternativa fakta kring enkelt verifierbara belopp är
ännu märkligare.

(Södermanlands Nyheter 4 oktober 2017)

Kommentar: Av engelskans alternative facts. Frasen fick sprid-
ning med denna betydelse efter att den använts av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreteraren
Sean Spicers felaktiga påståenden om antalet personer i publiken vid
Donald Trumps presidentinstallation.

Blockkedja

Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis
transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett
nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje
förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de
datorer som ingår i nätverket.

Genom blockkedjan har vi en teknik som möjliggör applika-
tioner där vi inte behöver lita på en tredje part. Ett exempel ärrösträkningen vid nationella val. I dag litar vi på en centraliserad
rösträkningsprocess, vilket kanske inte är något större problem
i Sverige – men det är ganska många val runt om i världen som
manipuleras av olika parter. Med en decentraliserad lösning sätter
vi i stället vår tillit till blockkedjan som garanterar att ingen kan
manipulera resultaten.

(Göteborgs-Posten 18 september 2017)
Kommentar: Av engelskans blockchain. Blockkedjetekniken
utvecklades först som en central del av den digitala valutan bitcoin.

Blorange

Hårfärg som är blandning av blont och orange.

Pastelliga hårtoner har länge legat högt på trendkartan. Vårens hårhit, som instagram just nu svämmar över av? Färgen ”blorange”, en persikoaktig ton som är en mix mellan blont och orange.

(Amelia 16 mars 2017)

Bonus malus

Skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift.

Det nya beskattningssystemet bonus malus som träder i kra om ett år kommer att förändra våra bilköp. Bilar med höga utsläpp stra as. Många privata bilköpare väntar nog med att förnya bil­ köpet för att nyttja den sänkta skatten e er några år.

(Sundsvalls Tidning 7 oktober 2017)

Kommentar: Termen bonus malus kommer av latinets bonus, ’bra’, och malus, ’dålig’. Den förekommer på olika språk både som beteck­ ning för liknande skatter som den svenska och för andra typer av ekonomiska lösningar som går ut på att vissa saker belönas med en bonus och andra saker bestraffas med en straffavgift. När den sy ar på det nya svenska skattesystemet förekommer den mest i samman­ sättningar som bonus malus­system och bonus malus­skatt.

Cringe

Pinsam.

Jag förstår till och med att jag som förälder är cringe nästan jämt.

(Göteborgs-Posten 26 maj 2017)

Kommentar: Av engelskans cringe som i vardaglig användning förekommer så väl som substantiv, adjektiv, verb och utropsord som uttryck för pinsamhet. Det används också som beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska förekommer även adjektivformen cringeig, liksom verbformen cringea med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

Dabba

Göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen.

Hej alla med KP framför näsan! Jag har väntat i era veckor nu, och i dag hände det äntligen: Vår lärare dabbade! Alla tjatade om att hon skulle göra det, och till slut gav hon med sig.

(Kamratposten 6 september 2017)

Kommentar: Av engelskans dab, som används både som substantiv och verb om denna dansrörelse, som uppstod inom den amerikanska hiphopkulturen. På svenska används substantivet dab, eller dabb, som benämning för själva rörelsen. Man kan göra en dab, etcetera.

Direktare

Begravning utan ceremoni.

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

(Norran 9 oktober 2017)

Doxa

Lämna ut en privatperson genom att publicera känslig information på internet

Min rädsla handlade inte bara om att få näthat. Kvinnor blev ju doxade och förföljda också.

(Kit 28 oktober 2015)

Kommentar: Av engelskans dox, bildat till docs, kortform av documents, ’dokument’.

Döstäda

Rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång

Att döstäda handlar egentligen om att hålla rätt på sina saker och rensa.

(Vestmanlands Läns Tidning 9 november 2017)

Expresskidnappning

Kidnappning som inte varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.

Det här tillvägagångssättet kallas expresskidnappning – att offren hålls som gisslan medan gärningsmännen kontrollerar koder och tömmer konton.

(Sveriges Radio 4 maj 2017)

Kommentar: Ordet har kommit in i svenskan som ett översättnings­ lån av spanskans secuestro exprés, som används för liknande fenomen på olika håll i Latinamerika.

Fejkade nyheter

(även fejknyheter, falska nyheter) Osanningar som sprids som sanningar i medierna.

Den ryska inblandningen i det amerikanska valet har varit under utredning ända sedan Trump vann presidentvalet. Nu visar utredningen att 126 miljoner amerikaner nåddes av fejkade nyheter och inlägg skapade i ryska trollfabriker via Facebook och Google.

(TV4 1 november 2017)

Kommentar: Frasen har länge använts på svenska, men ökade stort i användning under 2016 och 2017, en ökning som tydligt kan kopplas till den amerikanska valrörelsen där den engelska frasen fake news användes itigt, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta men som avfärdades genom att påstås vara fejkade.

Fidget spinner

(även fingersnurra och stressnurra) En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna

Fidget spinner – fingerspinnare – är en leksak med tre vingar som normalt hålls mellan tummen och pekfingret och som snurrar när man snärtar till en av vingarna. Man kan också göra vissa trick med spinnern.

(Aftonbladet 22 juni 2017)

Kommentar: Snurrandet anses av vissa ha en avstressande e ekt, vilket ligger bakom den alternativa benämningen stressnurra.

Framtidsfullmakt

Fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer.

Den nya lagen om framtidsfullmakt ger dig möjlighet att i förväg utse till exempel en god man. Han eller hon kan bland annat ta hand om din ekonomi och ditt boende den dag du själv inte längre kan föra din talan. Det förhindrar till exempel bittra arvstvister.

(Aftonbladet 7 oktober 2017)

Funktionsrätt

Rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Närheten till anläggningar handlar om en god livsmiljö för Umeåborna. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att våra idrottsanläggningar ska utgå från principen om funktionsrätt, det vill säga, det är en mänsklig rättighet att även människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar till idrottsutövande.

(Folkbladet Västerbotten 12 augusti 2017)

Kommentar: Ordet har lanserats av den organisation som tidigare hette Handikappförbunden och som sedan maj 2017 heter Funktionsrätt Sverige.

Grit

Uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål.

Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med grit – en egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.

Göteborgs-Posten 1 oktober 2017

Kommentar: Inlånat från engelskan. Begreppet grit används inom psykologisk forskning, och har vunnit spridning främst genom den amerikanska psykologen Angela Duckworths arbete, bland annat hennes bok Grit: The power of passion and perseverance, som publicerades 2016.

Halalturism

Turism på anläggningar som följer specifika kriterier som är upp- ställda för att passa vissa muslimska traditioner.

Eftersom turismen är en av Turkiets viktigaste näringsgrenar söker de nya marknader. Den oberoende affärsmannaorganisa­tionen Musiad föreslår att Turkiet satsar på så kallad halalturism, det vill säga på turister från muslimska länder.

(Dagens Nyheter 9 augusti 2017)

Hyberavdrag

Skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rut­avdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska ut­ föras i hemmet.

(TT 22 mars 2017)

Kommentar: Ordet och förslaget kommer från den statliga utredningen om cirkulär ekonomi.

Inrymning

Instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot.

Skolan ska ha följt planen om inrymning i samband med händelsen, då alla elever och personal stängde in sig i klass­ rummen. Detta på grund av att skolan upplevde en förhöjd hotbild.

Sveriges Television 13 december 2016

Killgissa

Påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.

Den brittiska affärssajten som förklarar för sina prenumeranter att på svenska företag raåder fikapaus med kaffe och bulle – coffee and bun break – två gånger om dagen kan omöjligen ha passerat tullgränsen på Arlanda utan bara killgissat i godan ro på sin kammare.

(Fokus 20 oktober 2017)

Klickfarm

Grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren.

När polisen slog till mot huset nära Thailands gräns till Kambodja hittade de nästan 400 000 simkort och 500 mobiltelefoner, som kopplats ihop med en dator. Enligt polisen rör det sig om en så kallad klickfarm, där de tre kinesiska männen arbetade med att generera virtuellt stöd för olika produkter, bland annat godis, örtmediciner och ett turismföretag.

(TT 14 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans click farm med samma betydelse.

Knäprotest

Manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.

Även utanför sportens värld skedde knäprotester. Musikern Stevie Wonder satte sig ner på ena knät tillsammans med sin son Kwame Morris under en musikfestival i Central Park i New York.

(Dagens Nyheter 24 september 2017)

Kommentar: Manifestationsformen fick stor uppmärksamhet när president Donald Trump i september 2017 kom med uppmaningen att knäprotesterande spelare i amerikansk fotboll skulle avskedas. Detta ledde till en kampanj till stöd för spelarna och deras knä­ protester i sociala medier under hashtaggen #takeaknee.

Kombucha

Dryck som framställs genom fermentering av te.

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

(Metro 22 september 2017)

Kommentar: Ordets etymologi är osäker, men troligen är det kinesiska ordet för ’te’ – 茶 eller chá – involverat.

Kompetensutvisning

Utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förenklas. Den senaste tidens brutala kompetensutvisningar är inte bara en moralisk skamfläck, utan djupt skadliga för det svenska närings­livets utvecklingskraft.

(Svenska Dagbladet 8 oktober 2017)

Kommentar: Ordet lanserades i en artikelserie i Svenska Dagbladet.

#metoo

Hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta.

Erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp sprids med nätkampanjen #metoo. Nu är det ett bra tillfälle för män att diskutera mansrollen med andra män, anser Svante Tidholm på Män för jämställdhet.

(Aftonbladet 18 oktober 2017)

Omakase

Restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud.

Omakase är begreppet som används för servering där man sätter sig vid en bardisk och låter sushikocken servera efter kockens eget val.

(Sydsvenskan 4 oktober 2017)

Kommentar: Av det japanska uttrycket omakase som betyder ’jag överlåter beslutet åt dig’. Begreppet används främst på japanska restauranger och främst för sushimåltider, men det används även mer generellt om att låta kocken komponera måltiden också på helt andra typer av restauranger.

Pansexuell

Som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pan­sexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.

(Aftonbladet 6 januari 2017)

Plogga

Jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.

Jogga är vad motionärer brukar göra. Men att kombinera det med att plocka skräp har blivit en ny trend som kallas för att plogga.

(SVT 28 september 2017)

Poddtaxi

Litet eldrivet fordon som används som taxi.

Anthonys poddtaxi är framme vid Stureplan. Jag kliver ur det lilla fordonet och tackar för åkturen.

(ETC 9 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans pod taxi och podcar. Båda dessa ord används på engelska främst om spårbundna fordon som är betydligt mindre än traditionella spårvagnar och används för kortare trans­ porter, men orden kan också användas om elbilar av det slag som nu har börjat användas för taxitransporter i Stockholm. Engelskans pod kan bland annat betyda ’ärtskida, frökapsel’, och benämningen har motiverats av fordonens kapselliknande utseende.

Postfaktisk

Som hänger ihop med en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

Nu är plötsligt alla rättänkande människor upprörda över att vi har hamnat i en postfaktisk tid, där nättroll och populistiska poli­ tiker kommer undan med de mest hårresande lögner och vägrar att acceptera när de blir rättade.

(Nya Wermlands-Tidningen 18 februari 2017)

Kommentar: Relaterade ord är postsanning, av engelskans post­ truth, och känslosamhälle.

Rekoring

Grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter.

En rekoring är en Facebookgrupp där lokala livsmedels­ producenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan trä as de regelbundet för varuutlämning utan mellanhänder. Idén kommer från Frankrike, men rekoringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna.

(Råd & Rön 29 september 2017)

Kommentar: Förledet reko är bildat som en kortform av frasen rejäl konsumtion.

Renovräkning

Vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.

Att hyreshöjningarna blir så stora efter en renovering att människor tvingas flytta har skapat ett nytt fenomen,”reno­vräkning”. På era håll har förhandlingarna landat i att hyres­ gästerna fått tre renoveringsnivåer att välja på, men där även den lägsta innebär en hyreshöjning.

(Göteborg Direkt 30 september 2017)

Kommentar: Ordet är ett översättningslån av engelskans reno­ viction.

Sekundärkränkt

Upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.

I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundär­ kränkt. Alltså att berätta hur någon annan, från en annan ”grupp” än den man själv tillhör, känner sig kränkt.

(Metro 9 juni 2017)

Serieotrohet

Det är att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med.

Streaminggenerationen har ett skelett i garderoben. Jag tänker på serieotroheten. Denna amoraliska företeelse som är som störst i USA. Det vill säga när man dyrt och heligt har lovat sin partner att man ska se nästa avsnitt tillsammans, men dessvärre avviker från detta förhastade tv­-löfte och tittar vidare själv.

(Tellus lm 24 februari 2017)

Skogsbad

Terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.

Ett skogsbad innebär att man går ut i skogen och öppnar sina sinnen. Företeelsen växte fram i Japan på 80-­talet, för att råda bot på stressymptom.

(Tidningen Farsta Sköndal 12 augusti 2017)

Kommentar: Företeelsen kallas på japanska shinrin­yoku, vilket kan översättas just som ’skogsbad’.

Snubbelsten

Minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.

Snart kan du snubbla över så kallade ”snubbelstenar” på Upp­salas gator, men bara i tanken. De nedknackade gatstenarna fungerar som ett minne och monument för de som föll offer för nazismen mellan 1933 och 1945.

(UNT 28 juni 2017)

Kommentar: Översättningslån av tyskans Stolperstein. De snubbelstenar som finns på olika ställen i Europa ingår i ett projekt av den tyska konstnären Gunter Demnig, som placerade ut sina första snubbelstenar i Berlin i mitten av 1990­-talet.

Spetspatient

Patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.

Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.

(Dagens Samhälle 29 juni 2017)

Kommentar: Uttrycket har lanserats av Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet.

Veganisera

Göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.

Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak.

(Hembakat 24 augusti 2017)

Viralgranska

Källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

I dag är sanningarna relativa. Nyheterna är underhållning (”därför plingar det i mobilen hela tiden”) och vi får alla se till att viral­ granska och tänka kritiskt om en rubrik lyder ”Ny lag kräver halalslaktad skolmat”.

(Piteå-Tidningen 23 september 2017)

 

Källa: Svenska Dagbladet

Tips för billig översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

Tips 1 Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Tips 2 Vänd dig till ett översättningsbolag med allt du vill få översatt. Det blir billigare, tryggare och bättre i längden.
Tips 3 Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4 Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5 Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6 Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7 Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8 Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9 Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10 Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11 Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12 Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13 Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14 Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15 Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16 Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17 Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18 Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.

översättning

Varför bör du välja översättningsbyrå Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på svensk översättning | Pris per ord

 Processen för översättning

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

Källa: Twin Engine Webshop

Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?

svensk flagga
Foto: Baltic Media

I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?

Raymond

Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.

Men det finns också många undantag, av olika skäl:

a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.

b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.

c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).

d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).

Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.

Ola Karlsson

Källa: DN.se/kultur  

 

Kanada försvarar franskan mot anglicismer

french figaro

I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.

Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.

Varför hör vi inte längre financeur utan sponsorsuccès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.

Källa: SVD / Anna Ångström

Vill du etablera dig på nya marknader och sälja mer? Här är ett råd för hur du börjar med det.

classroom computer

Export av produkter och tjänster till andra länder är vad både du och Sverige behöver. Om du vill etablera dig på nya marknader är det inte tillräckligt att din webbplats eller webbutik endast är på engelska.

Enligt marknadsundersökningar har en webbutik eller webbplats på kundens eget språk en avsevärd påverkan på om kunden väljer att köpa något. Omkring 75% av kunder till webbutiker föredrar en säljare som erbjuder beskrivning av produkter och tjänster på kundens eget språk.

Så om du vill utvidga din marknad för produkter och tjänster ska du börja med att lokalisera din webbplats till det språk som din potentiella marknad använder. Glöm emellertid inte att försäkra dem kundtjänst på deras eget språk.

Spara pengar

Vi har över 25 års erfarenhet med lokalisering av webbplatser till nordiska och baltiska språk. Våra kunder sparar även pengar eftersom vi använder CAT-verktyg (datorstödda översättningsverktyg) som skapar ett översättningsminne och en termdatabas, så du inte behöver betala två gånger för meningar som är 100% lika varandra och du betalar mindre för meningar som liknar de som redan översatts. En termdatabas kommer även försäkra konsekvent terminologi och optimering av sökmotorn.

Våra översättare är människor istället för maskiner eftersom maskinöversättning såsom Google inte kan förstå kontext, ordspråk, skämt och andra språkliga uttryck. På grund av detta har inget lyckats slå professionella översättare ännu. De ledande globala och lokala företagen lokaliserar fortfarande uteslutande deras innehåll med mänsklig översättning.

Vi lokaliserade nyligen webbplatsen för en svensk frisörgrossist till samtliga skandinaviska språk – Headbrands.seHeadbrands.fi, Headbrands.dk, Headbrands.no. Deras omsättning fick en rejäl ökning!

Utvidga din marknad idag! Vi kan hjälpa dig med att etablera dig på nya marknader.

Mer information om översättning av webbplatser och vår arbetsprocess hittar du på vår webbplats.

översättning

Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden

 

English Key Means Language
Engelska. Picture: GraphicStock

 

 

Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?

Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.

– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.

Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajtwebb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?

– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.

För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.

– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.

Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.

– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.

En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.

– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.

Källa: SvD

Litauen. Landet där slang kan stå dig dyrt

Collage_Fotor Lithuanian language

av: Anne Markowski, Språktidningen

I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!

– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.

Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.

Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.

– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.

I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.

Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.

Så syns släktskapet

Litauiska / Latin / Sanskrit / Svenska

mėnesis / mensis / masa / ’månad’

dantis / dentes / dantas / ’tänder’

naktis / noctes / naktis / ’natt’

avis / ovis / avis / ’får’

dūmas / fumus / dhūmas / ’rök’

Böjbart urspråk

Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterande språk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.

Andra språk kom alltid först

Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.

Källa: Språktidningen. Läs hela artikeln här.  

 

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne
Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska

Collage_Fotor English in sweden
Collage: Baltic Media Translations

Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.

Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

”The progressive”, eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.

– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.

Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:

– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.

Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…

Tredje person singular s glöms bort

I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska. Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:

– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:

– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.

En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:

Inledande adverbial kuggar många

Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.

– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.

Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:

Svenskars informella tilltal blir fel

Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.

– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.

– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.

Stor bokstav både på Monday och April

Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.

– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.

Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:

– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet

Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska

språkfinland1

 I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst.

Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmen år 2015 och att antalet positiva asylbeslut har ökat. Speciellt har andelen arabisktalande irakier och syrier klart ökat.

I slutet av fjolåret bodde det 21 783 personer i Finland som har arabiska som modersmål.

Den officiella befolkningsmängden i Finland i slutet av år 2016 var 5 503 297 personer och folkmängden ökade med 15 989 personer. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med drygt 8 000 personer.

Däremot ökade antalet människor med ett främmande språk som modersmål med drygt 24 000 personer.

I Finland finns 105 000 personer med dubbelt medborgarskap. 20 324 var infödda finska medborgare men hade beviljats medborgarskap i ett annat land. Antalet utländska medborgare som beviljats finskt medborgarskap var 84 673.

De största grupperna med dubbelt medborgarskap var ryssar, svenskarna var näst störst, därefter följer somalier, ester och amerikaner.

Under år 2016 ökade befolkningen i sju landskap och minskade i tolv. Folkmängden ökade mest i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen minskade mest i Södra Savolax och i Satakunta.

Ser man till kommuner och städer ökade befolkningen kvantitativt sett mest i Helsingfors, Esbo och Vanda. Relativt sett ökade befolkningen mest i Sibbo (2,7 procent), Vanda (2,2 procent), Kangasala (1,9 procent) och Esbo (1,8 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola och Salo och relativt sett mest i Rääkkylä (3,4 procent), Valtimo (3,4 procent) och Kivijärvi (3,3 procent).

Källa: Yle 

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp.

Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Översättningsbyrå 

Källa: Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Bilingualism is an advantage. How it affects the brain, well, that’s a question we are still working on.

Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…

via How you learned a second language influences the way your brain works — Quartz

TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

In the framework of the subject ”Terminology” in the University of Luxembourg ms. Stamtcheva delivered a lesson on Terminology in EU legal translation.

Källa: TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

Hvorfor oversette din nettside? Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.

internet users by language (1)Oversettelse av nettsider til flere språk er blant ekspertiseområdene til Baltic Media. Våre svært erfarne lingvister vil sørge for at din oversettelsene av din nettside høres riktig ut, er optimalisert for søkemotorer (SEO) og lett å lese.

En vellykket oversettelse av en nettside vil hjelpe deg med å øke antall besøkende og tiltrekke flere kunder. Det er derfor oversettelse av nettsider bør overlates til bransjens profesjonelle: oversettere, redaktører og korrekturlesere som har målspråket som morsmål og som bor i landet hvor dette språket brukes.

Våre kunder rangerer fra globale selskaper, finansinstitusjoner og internettmarkeder til lokale firma, webutviklere og markedsføringsbyråer.

Hvorfor oversette din nettside?

En effektiv nettside er en av de mest kostnadseffektive metodene du kan bruke for å ekspandere ditt marked globalt. Hvis du selger et produkt eller tilbyr en tjeneste, og du har en nettside på Internett, betyr det at din nettside kan leses fra hvor som helst i verden. Hvorfor ikke øke kundebasen ved å oversette din nettside til ett språk til? Nettsideoversettelser av høy kvalitet er en engangsinvestering for din virksomhet. Den globale økonomien krever nå at firmaer ser utenfor egne grenser hvis de ønsker å utvide.

Ifølge Global Reach-undersøkelsen, vil flesteparten av kundene bare kjøpe fra nettsider på deres eget språk. Denne effekten blir tydeligere jo høyere verdien av produktet eller tjenesten er. (s Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory)

Hvorfor er nettsiden oversettelses så viktig?

  • Over 100 millioner mennesker leser Internett på andre språk enn engelsk.
  • Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.
  • Det er fire ganger mer sannsynlig at en nettbruker faktisk kjøper noe fra et selskap som kommuniserer på kundens morsmål.
  • Besøkere av en nettside forblir dobbelt så lenge på siden hvis den er på deres eget morsmål. (Forrester Research)
  • Over halvparten av europeiske nettbrukere tvinges til å bruke nettsider på et språk forskjellig fra deres eget. (EU Eurobarometer)

Nettsidelokalisering

Når en nettside oversettes er det veldig viktig å ikke oversette direkte men ta hensyn til den besøkendes kulturelle preferanser, for å sikre at teksten er nøyaktig og at prisene er riktige og tydelige. Baltic Media Ltd samarbeider med mer enn 2000 utprøvde lingvister fra hele verden, så vi er i stand til å finne riktig leverandør for hvert steg av hvert unike prosjekt.

For oversettelse av nettsider tilbyr vi:

  • Utregning av antall ord i kilden og innholdseksport
  • Nettsidedefinisjon og konsultasjon om strukturelle krav
  • Nettsideinternasjonalisering: Pass på at din sides infrastruktur viser innholdet riktig på det språket dine besøkere ønsker å lese. Vi er spesialister på Unicode-aktivering, adskillelse mellom kode og innhold, skalerbart design, osv.
  • Innholdsoversettelser i mer enn 400 språkkombinasjoner
  • Oversettelse av metainformasjon: titler, beskrivelser og nøkkelord
  • Kvalitetssikring og korrekturlesing på nett

Kostnader for oversettelse av nettsider er baser på:

  1. Antall ord
  2. Kilde- og målspråk
  3. Emne
  4. Krav til nettgrafikk
  5. DTP-krav til lenkede dokumenter

Kontakt Baltic Media i dag

For å finne ut mer om våre oversettelser av nettsider eller be om et gratis pristilbud, ringer du vårt internasjonale kontor på +46 8 767 6024 (Stockholm) +371 67 224 327 (Riga) eller ta kontakt med våre prosjektledere via e-post på nordics@balticmedia.com.

Verkkosivujen kääntäminen

Verkkosivustojen Käännöspalvelut

Multilingual languages word cloud concept

Monikielinen verkkosivustojen kääntäminen on yksi Baltic Median pääerikoistumisalueista. Erittäin kokeneet kääntäjämme varmistavat, että verkkosivustosi käännös kuulostaa oikealta, toimii hyvin hakukoneoptimoinnissa (SEO) ja on helppo lukea.

Verkkosivujen onnistunut käännös lisää vierailijoiden määrää ja houkuttelee lisää asiakkaita. Tämän vuoksi verkkosivujen kääntäminen tulisi jättää sen aihealueen ammattilaisten tehtäväksi: kääntäjien, tekstieditorien ja oikolukijoiden, joiden äidinkieli on kohdekieli ja jotka asuvat maassa, jossa tätä kieltä puhutaan.

Meillä on asiakkaina globaaleja yrityksiä, rahoitusinstituutioita ja internet-markkinoita sekä paikallisia yrityksiä, verkkosivustojen tekijöitä ja markkinointitoimistoja.

Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?

Verkkosivustojen kääntäminen on yksi kustannustehokkaimmista menetelmistä laajentaa markkinoitasi maailmanlaajuisesti. Jos olet tuotemyyjä tai palveluntarjoaja ja sinulla on verkkosivusto World Wide Webissä (Internetissä), se tarkoittaa, että sivustollasi voidaan käydä kaikkialta maailmasta. Miksi et kasvattaisi asiakaspohjaasi helposti kääntämällä sivustoasi useammalle kielelle? Globaali talous vaatii nyt yrityksiä katsomaan kansallisten rajojensa ulkopuolelle toimintansa laajentamiseksi.

Global Reach -kyselyn mukaan suurin osa asiakkaista ostaa vain niiltä verkkosivustoilta, joilla tiedot esitetään heidän omalla kielellään. Tämä vaikutus korostuu, mitä korkeampi arvo tuotteella tai palve

Miksi verkkosivuston kääntäminen on tärkeää?

  • Yli 100 miljoonaa ihmistä käyttää Internetiä muulla kielellä kuin englanti.
  • Yli 50 % verkon käyttäjistä puhuu äidinkielenään muuta kuin englantia.
  • Verkon käyttäjät tosiasiallisesti ostavat neljä kertaa todennäköisemmin tuotteita yritykseltä, joka käyttää viestinnässään asiakkaan äidinkieltä.
  • Sivustolla käytetty aika kaksinkertaistuu sivustoilla, jotka on kirjoitettu vierailijan omalla kielellä – vierailijat viipyvät kaksi kertaa pidempään. (Forrester Research)
  • Yli puolet eurooppalaisista Internet-käyttäjistä pakotettiin luottamaan sivustoihin, jotka oli kirjoitettu muulla kuin heidän omalla kielellään. (EU Eurobarometri)

Verkkosivustojen lokalisointi

Verkkosivuston kääntämisen aikana on erittäin tärkeää, ettei sitä käännetä suoraan, vaan otetaan huomioon kävijän kulttuuri, varmistetaan tekstin tarkkuus sekä hintojen oikeus ja selkeys. Baltic Media Ltd työskentelee läheisesti yli 2000 testatun kääntäjän kanssa kaikkialta maailmasta, joten löydämme oikean työntekijän jokaisen ainutlaatuisen projektin kuhunkin vaiheeseen.

Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:

  • Lähdesanojen laskennan ja sisällön viennin
  • Verkkosivuston määrityksen ja konsultoinnin koskien rakenteellisia vaatimuksia
  • Verkkosivuston kansainvälistämisen: Varmistetaan, että sivustosi infrastruktuuri näyttää sisällön oikein kaikilla kielillä, joilla vierailija haluaa sen nähdä. Olemme Unicode-valmiuden, koodin ja sisällön erottamisen, skaalautuvan suunnittelun, jne. erikoisosaajia.
  • Sisällön kääntämisenyli 400 kieliparille
  • Meta-tietojen käännöksen: otsikot, kuvaukset ja asiasanat
  • Verkon laadunvarmistuksen ja verkko-oikoluvun

Verkkosivuston käännöskustannusten perusta:

  1. Sanamäärä
  2. Lähde- ja kohdekielet
  3. Aihealue
  4. Verkkografiikkavaatimukset
  5. Työpöytäjulkaisun vaatimukset linkitetyille asiakirjoille

Ota yhteyttä Baltic Mediaan tänään

Saat lisätietoja verkkosivustojen käännöspalveluistamme tai voit pyytää ilmaisen kustannusarvion tai tarjouksen soittamalla kansainväliseen toimistoomme numeroon +46 8 767 6024 tai ottamalla yhteyttä projektipäälliköihimme sähköpostitse osoitteeseen nordics@balticmedia.com.

Ilman hintapyyntö

Alexander Bard målar sitt framtidsscenario i Resumés helgintervju: Därför kommer medierna dö

 

bard-resumeUndermålig journalistik har banat vägen för fejkade nyheter, marknadsavdelningarna har spelat ut sin roll och ”kommunikationsbyråernas diktatur” krackelerar. Författaren och filosofen Alexander Bard målar sitt framtidsscenario i Resumés helgintervju.

Vi befinner oss i en tid när traditionella medieföretag kämpar för sin överlevnad med kniven mot strupen. Marknadsförare sliter sitt hår över hur de ska nå allt mer svårfångade och svårdefinierade målgrupper. Globala jättar som Facebook och Google kopplar ett allt starkare grepp om våra liv. USA har nyligen valt en president som helt verkar sakna respekt för fakta och konventioner. Kort sagt: det finns få, om ens några, ledstänger att hålla fast vid.

År 1995 satt Alexander Bard i Nyhetsmorgons studio och förklarade för programledarna Malou von Siwers och Bengt Magnusson hur internet skulle komma att förändra vår civilisation. 22 år senare är det bara att konstatera att han fick rätt i det mesta.

Vid millennieskiftet släppte han boken ”Nätokraterna” tillsammans med författaren och krönikören Jan Söderqvist där de beskrev hur ett nytt klassamhälle skulle växa fram i spåren av den digitala revolutionen. Duons fyra böcker har hittills översatts på fler än 20 språk. Alexander Bard har lagt musiken på hyllan och reser numera världen runt för att föreläsa om sina profetior för framtiden. Resumé stämde träff med honom för ett samtal kring hur förutsättningarna för medier, marknadsföring och kommunikation kommer att förändras.

För att förklara dagens läge tar han spjärn mot informationssamhällets fundament. Den traditionella marknadsföringen är nämligen sprungen ur en tid med få och starka mediekanaler.
– Vi har levt i ett samhälle med böcker, tidningar och tv. Du tvungen att ha väldigt mycket makt eller pengar för att kunna ha en kommunikationskanal över huvud taget. Kommunikation handlar om ett utbyte i två riktningar, och det finns egentligen inte i ett sådant samhälle. De budskap som varit obekväma eller som vi inte velat höra har istället fått mycket stålar bakom sig, och det har vi kallat reklam. När jag talar om marknadsföring handlar det alltså om att tvinga på sitt budskap på mottagarna. Det har man kunnat göra ganska oemotsagd, och medierna har haft det som en stor inkomstkälla, säger han.

– Det nya med internet är att kommunikation går i alla riktningar. Vi har fullt upp med att ta emot kommunikation och kommunicera tillbaka. När vi människor en gång lärt oss att kunna påverka det vi tar emot skapas ett helt nytt landskap. Vi ignorerar alla som skriker åt oss. Megafonen når inte fram längre. Tvärtom, den som skriker från en annonsplats har förmodligen dödat sig själv i samma ögonblick.

Som exempel nämner han Googles algoritm som presenterar de mest relevanta sökträffarna för dig utifrån ett visst antal parametrar.
– Den som hamnar högst upp i sökningen är den som har högst attentionsvärde. Det är inget du betalar dig till, utan det är någon som gör saker väldigt bra och är tillräckligt känd för att hamna där. De som istället gör en annons kommunicerar att ”vi är väldigt dåliga på det vi gör, ingen tycker om oss, men vi har pengar som vi slänger på problemet”. I den här fällan har de traditionella medierna och företagen fastnat. De håller på att straffa ut sig själva. I dagens kommunikationslandskap blandas interaktiviteten ihop med den gamla envägskommunikationen. Men interaktiviteten kommer självklart att vinna.

Alexander Bard förkastar också tron på att innehåll som är bättre anpassat till de digitala plattformarna kan lösa problematiken.
– I så fall hade reklamfilmer redan försökt vara själva innehållet på tv, men det fungerar inte. Vad det handlar om är att göra en bättre vara eller tjänst. Så fort någon säger ”digital marknadsföring” slår jag bakut. För det går inte att kombinera. I ett samhälle med få kommunikatörer fanns det gott om plats att skrika ut sina budskap. Nu är vi sju miljarder människor som skriker ikapp med varandra. De flesta lyssnar inte på varandra över huvud taget. 98 procent av alla Instagrambilder tittar ingen på. I ett samhälle där vi dränks av dynga letar vi efter några få kanaler som är trovärdiga och har ett bra innehåll.

För att beskriva dessa kanaler använder han begreppet kuratorer som är hämtat från konstvärlden.
– Den som sorterar flödet av information, och presenterar det bästa för just dig, kommer du att återvända till. Då flyttar det ekonomiska mervärdet bort från producenterna till kuratorerna, vilket gör företagen och deras marknadsavdelningar helt värdelösa. Det här kommer vi att se i sektor efter sektor i samhället.

Varför görs det i så fall fortfarande så pass mycket traditionell marknadsföring?
– Därför att företagen har anställt en massa marknadsförare som slåss med näbbar och klor för att behålla sina jobb. De hittar på alla möjliga lögner om varför de ska finnas kvar i framtiden. När tryckpressen kom år 1450 hade vi 300 000 personer i Europa som satt och handskrev böcker. 1550 fanns inte en enda kvar. Men under de här åren demonstrerade de och gjorde allt de kunde för att stoppa tryckpressarna. Vid alla kommunikativa paradigmskiften har vi haft en gammal elit som sitter kvar, i det här fallet marknadsförarna, som försöker försvara sin roll. Men i själva verket är de helt överflödiga.

– Tidningarna ryker, bokförlagen ryker, tv-kanalerna ryker. Alla gamla medier ryker och med dem försvinner alla som har livnärt sig på dem. Och det är inte som att marknadsförare plötsligt kan bli kommunikatörer. De är bra på att skriva ett klatschigt budskap som de trycker ut, men urusla på att lyssna, vilket är grundläggande för att kunna kommunicera. Kommunikation handlar om att ha en dialog, inte att sitta i ett hörn och prata. Det betyder i sin tur att vi behöver helt andra talanger än de som sköter marknadsföringen i dag.

Var i det här skiftet befinner vi oss nu?
– Stora företag satsar fortfarande stora resurser på att anställa marknadsförare. Marknadsavdelningarna försöker till varje pris att hålla liv i sina budskap. Parallellt växer en helt ny värld fram på nätet med ett helt nytt sätt att kommunicera. Det skapas noder, alltså enskilda individer, som är väldigt framgångsrika på att kommunicera och få många följare som aktivt lyssnar på vad de säger. Dessa personer kommer att bli oerhört värdefulla, och traditionella varumärken kommer att försöka få dem att göra reklam för deras produkter.

Vad Alexander Bard beskriver är modeordet ”influencers”. Alltså personer med stora skaror följare som var och vartannat företag använder sig av för att nå ut med sitt budskap. Men även här befinner vi oss i en återvändsgränd, hävdar han.
– Säg att en ung tjej byggt upp en stor blogg, där hon på ett coolt sätt berättar om kläderna hon gillar och varför. Om ett företag kommer in och betalar henne för att sätta på sig deras kläder förlorar hon sin trovärdighet. Då tappar hon sina följare. Företaget kommer senare att undra varför de investerat miljoner där, samtidigt som hennes läsarkrets minskat dramatiskt. De kommer inte förstå att de mördade henne, för hon har horat. Hennes följare förstår att hon bara gjort det för pengarna, inte för att hon tycker produkterna är bra.

– Det går inte att hajpa upp en usel produkt. Du måste gå tillbaka till företaget och säga ”Jag kan inte vara kommunikatör om inte ni gör den bästa varan eller tjänsten först”. Vi är på väg mot ett transparent samhälle där det inte är någon idé att försöka marknadsföra ihjäl sig. Det kommer bara att slå tillbaka.

Ett annat populärt begrepp som han förkastar är ”hållbarhet”.
– Jag hatar det ordet. Alla snackar om det, men det är väl för fan givet för ett företag 2017 att ha en hållbar produktionskedja. Det är som att säga ”vi tror på snällhet”. Jag vill inte se en enda Powerpoint-presentation till med hållbarhet i rubriken, för det visar på en otrolig fantasibrist i företaget. Det betyder inget längre. Man är dömd redan där.

Vad spår du kommer härnäst?
– Participatorisk kultur exploderar just nu. Men då räcker det inte att bara prata om co-creation – du måste mena det också.

Vad innebär det konkret?
– Att ingenting längre görs av något mastermind som talar om för dig vad du ska göra. Modedesignern är lika död som sjukhusdirektören. Alla gamla Napoleonfigurer är borta. Allt som görs i dag uppstår i en konstant interaktivitet mellan mig som kund och dig som producent. Det betyder att vi alla blir ”procumers”, det vill säga att producenten och konsumenten upplöses som roller.

Om marknadsföringen är död – vad är då journalistiken?
– Journalistiken ramlade ihop eftersom den bygger på den traditionella modellen, där tidningen drar in pengar från annonsörer och att sälja lösnummer. Under en tid kommer vi att få anarki där en massa människor skriker saker rakt ut, utan någon form av faktakontroll. Där har du Donald Trumps universum.

– I det vakuumet uppstår ett sug efter kvalificerad information, och det är där journalistiken skulle ha funnits egentligen. Istället kommer ett antal noder att dyka upp som bistår med en faktuell bild av verkligheten. Dessa kommer du att söka dig till i allt högre utsträckning. Samtidigt kommer tidningarna att bli slavar under tjänster som Flipboard och Omni, som sammanställer information på en slags anslagstavla. Precis på samma sätt som skivbolagen blev beroende av Spotify för att få sina intäkter.

Vem ska betala journalisternas löner?
– Ingen. Alltså försvinner de. Det finns ingen naturlag som säger att det ska finnas journalister.

Vem ska sammanställa och verifiera informationen?
– Ingen. Det är därför vi har det kaos vi har i dag, med Donald Trump som president. Och så kommer det att vara fram till dess att efterfrågan dyker upp. Då kommer man att uppfinna nya medier som gör detta genom kuratorer. Återigen: det blir en betygsättning av nyhetsflödet där de bästa och mest faktuella kommer att vinna.

Kommer det att ge sig självt?
– Det brukar ske på det sättet. Vi likställer nämligen inte all information vi får. Förr eller senare börjar du titta på vilken information som är relevant, intressant och korrekt för dig. Då kommer du att söka den hos likasinnade som sorterar bort all buffel och båg. Möjligtvis då kan vi vara villiga att betala för informationen.

– Problemet är inte att tidningarna fått konkurrens av bloggare och twittrare som påstår en massa saker. Problemet är att tidningarna är för dåliga på att leverera sanning. Journalister påstår att deras sanningar är vidimerade. Men det är de inte alls. Ni har ljugit och farit med osanning i decennier. Det visar sig att informationsflödet som kommer från Dagens Nyheter inte är så jävla mycket bättre än det som kommer från Breitbart News*. Det är också politiserat, vinklat och inte alls särskilt sant.

Hur menar du då?
– Det är en skittidning. Varför ska den då överleva? Den hårda sanningen är att journalistiken inte har stått sig i konkurrensen. Jag tror att vi behöver en mycket bättre journalistik som är mer intresserad av vidimerad information.

Efter valet av Trump och debatten kring fejkade nyheter har vi sett en motreaktion i form av fler betalande digitala prenumeranter. Exempelvis till New York Times och Washington Post, med också DN i Sverige. Hur ser du på den?
– Till att börja med är inte de oskyldiga till fejkade nyheter heller. Genom att vinkla och välja bort saker att bevaka sysslar du också med en form av ”fake news”. Om du har en helhet och sedan väljer bort de delar som är politiskt inkorrekta är det bara ett annat sätt att fejka nyheterna. Att man lämnat så mycket utrymme för falska nyheter på nätet handlar om att de vanliga nyheterna varit för dåliga.

Vad menar du att medierna har lämnat ute?
– Det som är politiskt känsligt, för att det kan uppfattas fel. Om en journalist sitter och gör den typen av sortering istället för läsaren har man börjat fejka nyheterna redan där.

Men det verkar ändå finnas en betalningsvilja för nyheter på nätet?
– Det är knappast Donald Trump-väljare som börjar prenumerera New York Times. Jag tror inte att det handlar så mycket om viljan att betala, utan om att man är tvungen, vilket är helt rimligt. De naiva dagarna när man gav bort saker gratis på nätet för att driva upp trafiken är över. Vi har inte råd med det längre. Därför börjar tidningarna ta betalt, och det främsta exemplet är Wall Street Journal. Nischade tidningar med tydliga målgrupper är de som lyckas bäst.

Läser du mycket så kallade ”alternativa medier”?
– Jag vet inte vilka medier som är alternativa, och jag tycker att den uppdelningen är grotesk. Min pappa lärde mig att läsa minst fem dagstidningar varje dag, från pingstvännernas till kommunisternas, och sedan bilda mig en uppfattning. Det gäller lika mycket i dag. Det är jättefarligt att bli beroende av en enda källa, även om den är hyfsat trovärdig. Det finns alltid olika infallsvinklar på ett ämne.

All information finns i dag tillgänglig ett klick bort. Ändå känns det som att människor är mindre intresserade av fakta än någonsin. Varför?
– Folk har aldrig varit intresserade av fakta. Filterbubblor har alltid funnits. Du glömmer bort hur Sverige såg ut för 30 år sedan. Folk gick upp varje dag och läste Svenska Dagbladet i sin Östermalmsvåning. De hade ingen aning om hur livet var i Tensta. Människor har alltid velat bekräfta sin egen världsbild. Skillnaden är att filterbubblorna kraschar mot varandra i dag. När de flyger på varandra, som exempelvis på Twitter, blir de uppenbara. Och det kan leda till våld. USA kan mycket väl gå mot inbördeskrig inom en generation. Det finns inga krafter som förenar kusterna med inlandet i dag, och de håller på att glida isär allt mer.

Du förutspådde tidigt Donald Trumps framgångar. Vad var det som vi andra missade?
– Vi skrev i boken Nätokraterna för 17 år sedan att en dokusåpaprogramledare kan bli president i USA. Den kändaste personen blir vald när politiken blir ironisk. Det handlar egentligen om att politiken har mindre makt än tidigare. Den har flyttat till andra delar av samhället, inte minst till teknologin. En arbetare i Michigan som röstade på Trump av ilska mot Clinton borde istället rikta den mot Silicon Valley. Det är där makten sitter i dag. Men vi har inte valt Peter Thiel eller Sergey Brin. Den debatten har jag inte ens sett än. Folk låtsas som att Trump och Clinton är två personer med makt.

Vad kan svenska politiker och företag lära sig av hans sätt att kommunicera?
– Det är väldigt farligt att sätta sig i händerna på kommunikationsbyråer och låta dem diktera perfekta budskap. Vi är riktigt trötta på politiker som alltid svarar korrekt i alla intervjuer. Trump var mänsklig. Han sa fel och överdrev. Genom det framstod det som att han inte lyssnar på någon annan.

– Jag kallar det ”kommunikationsbyråernas diktatur” och där är vi i Sverige i dag. Men den tiden är över nu. Den politiker som inte gör det korrekta och inte lyssnar på rådgivare innan de öppnar käften kommer att framstå som mycket mer levande.

/…/

Källa / Läs hela artikeln här: Resume 

FAKTA/Alexander Bard
Ålder: 56 år.
Uppväxt: Motala.
Bor: Stockholm och Istanbul.
Familj: Ja. En väldigt okonventionell sådan.
Tjänar: Hans bolag Bullgood Kommunikation omsatte 2,7 miljoner kronor i det senaste bokslutet och gjorde en vinst på 140 000. I bolaget finns tillgångar på 6,8 miljoner.
Utbildning: Ekonomisk geograf/nationalekonom i grunden. Handelshögskolan i Stockholm och kurser på olika universitet runt om i världen.
Karriär i korthet: Musikbranschen i 25 år (låtskrivare, producent och artist i bl.a. Army of Lovers och BWO) men slutade för fyra år sedan. Byggde parallellt upp en karriär som filosof och föreläsare. Har skrivit böckerna Nätokraterna (2000), Det globala imperiet (2002), Kroppsmaskinerna (2009) och Synteism – att skapa Gud i Internetåldern (2014) med Jan Söderqvist. Skriver på den femte boken som ska komma ut 2018.
Gör på fritiden: Reser, umgås med nära vänner, slukar nya böcker.
Medievanor: Nyheter på nätet. Wikipedia. Läser två papperstidningar varje vecka: The Economist och Fokus. Även Travronden, som är ett privat intresse.
Senaste bok: Disparities av Slavoj Žižek.
Senaste film: Doctor Strange ”Jag gillar den för att det är så mycket ketamin i den”.
Hissar: Härskare.
Dissar: Slavar.

 

Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize

svengelska

Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.

Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.

Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.

Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).

En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.

Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.

Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.

Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.

Källa: Svenska Dagbladet