Sara Lövestam: Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.

Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.

VI VET REDAN att det svenska språket har luckor. Man kan säga en rädd lejonhane men inte ett rätt lejonEn gravid person, men inte ett gravitt fruntimmer. Många hävdar också att man inte kan böja  i superlativ och skriva exempelvis färst människor var det vid anmälningsdisken för hajutfodring. Men det stämmer inte riktigt. Ordet färst har stått i Svenska Akademiens ordlista sedan 2006, och finns dessutom belagt sedan åtminstone 1800-talet.

Här kommer några andra ord som vi skulle behöva. Observera att mina uppslag inte är officiella propositioner, även om de skulle underlätta allas våra liv.

1. Subjektsform av varandra.Vi känner varandra, kan man säga, för varandra står där i objektsposition. Men när vi behöver skriva det i subjektsform finns det inte! Vi kan till exempel inte skriva Vi vet vad varandra heter, utan tvingas omformulera till Vi vet varandras namn.

Uppslag: Att använda talspråksformen varann som subjektsform. Exempel: De hörde vad varann hade gjort.

2. Exklusivt vi. Tänk dig följande konversation mellan dig och din granne:

Grannen: ”Vad händer i helgen då?”
Du: ”Jag tänkte att vi ska grilla lite korv.”
Grannen: ”Vad kul! Jag tar med några sesamfröbeströdda korvbröd.”

Nu måste du förklara för grannen att ditt vi inte inkluderar grannen, vilket kan vara en socialt svår sak att göra. Hade det funnits ett exklusivt vi i svenskan, hade du kunnat visa det bara genom grammatiken, och undvikit en pinsam situation. Vissa språk har just två olika vi: ett där den tilltalade är inkluderad och ett där hen inte är det.

Uppslag: Slå ihop vi med jag (som ju är exklusivt per definition) till ett vig. Exempel: Jag tänkte att vig ska grilla lite korv.

3. Höra i höre. Varför kan vi säga se i syne men inte höra i höre? Med den växande mängden skriftlig kommunikation på nätet tycker jag mig också se en öppning för läsa i läse.

Uppslag: Höra i höre, läsa i läse. Exempel: Aha, appen heter Run-keeper! Jag trodde att det stod … jag läste i läse.

4. Motsatsen till favorit. Man kan ha en favoritfärg, ett favoritdjur och favoritmat, men vad säger man om det man minst har som favorit? Min lillasyster etablerade någon gång i min barndom uttrycket värsta hat-, vilket gör att vi obehindrat talar med varandra om vår ”värsta hatfärg” och ”värsta hatbidrag i årets Eurovision song contest”, men det låter ju lite hårt.

Uppslag: Ett ord som av många redan används inofficiellt, men inte står med i ordböckerna: ofavorit.

5. Substantivering av talen mellan tretton och nitton. Det går att säga en femmaen tolva och en tjugoetta, men inte exempelvis en femtona. Behovet har ökat efter det att folk har börjat vara födda efter 2013. När jag ska berätta vilket år jag är född, kan jag kalla mig åttioa. En person som är född 2007 är en nollsjua. Men någon som är född 2014 eller 2017? En fjortona och en sjuttona låter helt enkelt fel i de flestas öron, vilket har fått många att skriva till språkvårdare för råd.

Uppslag: Normalisera konstruktioner som en fjortona och en sjuttona. Exempel: Min systerdotter är fjortona men spelar fotboll med trettonorna eftersom hon är ett underbarn.

6. Ett både för fler än två saker. Jag gillar verkligen att säga både, eftersom det förebådar ett och senare i frasen, vilket gör hela meningen tydligare för den som ska tolka den. Men så finns det de som menar att både är reserverat för endast två företeelser. Säger man både du, jag och Frippe riskerar man påhopp från språkpoliskåren, då dujag och Frippe är tre. Eftersom det inte finns något bra alternativ brukar jag rebelliskt säga både ändå, eftersom det gör så mycket för textbindningen. Det är dessutom accepterat av dagens språkvårdare (se sidan 72). Men om det hade funnits ett annat ord hade jag använt det med glädje.

Uppslag: Ordet alle skulle kunna relatera till alla som både till båda. Exempel: Alle du, jag och Frippe gillar rävar, så varför startar vi inte en rävpark?

JAG LÄMNAR DESSA uppslag hos er, medveten om att ni sannolikt inte kommer att implementera dem. Om ni ändå gör det kommer ni att alle förvirra era nära och kära, provocera er lokala språkpolis och troligen även känna ett inre motstånd. Men ni kommer att ha färst språkliga luckor i stan.

Sara Lövestam är författare och föreläsare

Källa: Språktidningen

Publicerad av Nordic-Baltic language service provider Baltic Media®

Nordic-Baltic Online Translation agency Baltic Media is a leading provider of online translation services in Northern Europe specializing in Northern European (incl. Nordic, Baltic, Slavic) languages mostly in translation services from/into Swedish, Finnish, Danish, Icelandic, Norwegian, German, English, Polish, Russian, Latvian, Lithuanian and Estonian. As an ISO certified language service provider, translation agency Baltic Media offers human translation services for corporate, public and individual clients. Your online Nordic-Baltic translation agency | Stockholm | Riga Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm, Riga. Verksamheten är certifierad enligt ISO 9001-2015.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: