Kan vi enas om att kriser dåliga? Ja, men kanske inte för språket. Efter att nyorden lämnat pandemin bakom sig flödar ordskapandet kring andra eländiga samhällstillstånd. I år blev det permakris med smygflation, Putinpriser och energifattigdom. När Språkrådet presenterar årets 35 nyord har pandemin till slut släppt greppet om listan. Förra årets coronabubbla och hybridarbete har fått ge plats åtFortsätt läsa ”Epadunk, Putinpris och kamikazedrönare – det är några av de 35 orden som tar plats på Språkrådets nyordslista 2022”
Kategoriarkiv: svenska
SVD: Könsneutralt språk vinner ny mark i Sverige
Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut. Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att …Fortsätt läsa ”SVD: Könsneutralt språk vinner ny mark i Sverige”
Sara Lövestam: Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.
Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket. VI VET REDAN att det svenska språket har luckor. Man kan säga en rädd lejonhane men inte ett rätt lejon. En gravid person, men inte ett gravitt fruntimmer. Många hävdar också att man inte kan böja få i superlativ och skriva exempelvis färst människor var det vid anmälningsdiskenFortsätt läsa ”Sara Lövestam: Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.”
SMS och det digitala språket
När det första sms:et i världen skickades 1992 var det få som kunde förutse att den nya meddelartjänsten skulle ge upphov till ett helt nytt språk världen över. Språkvetaren Patrik Hadenius guidar oss rätt i djungeln av emojis, förkortningar och uttryck. Sedan de korta textmeddelandena kom in i våra liv har nya ord, uttryck ochFortsätt läsa ”SMS och det digitala språket”
Nyordslistan 2020
Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020! Språket har också fått corona! Självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Coronapandemin har satt sina spår även på det svenska språket, konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson. Sällan har väl en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav EyjafjallajökullsFortsätt läsa ”Nyordslistan 2020”
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatiska maskinöversättning
Amazon slog under onsdagen upp sin svenska sajt. En av konsekvenserna: E-handelsjätten blir utskrattad på sociala medier för dess automatiskt översatta innehåll. För vad sägs om ”Midjelampa”, ”Mäns bagageutrymme”, eller en gräsklippare med ”påfågelpåse”? Amazon tilldrar sig stor uppmärksamhet på svenska sociala medier i samband med lanseringen av sin svenska sajt. Men kanske är detFortsätt läsa ”Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatiska maskinöversättning”
Svenskan som huvudspråk i Sverige
Skogräns!, Ta en nummerlapp för provtagning. På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället. Språkvårdare Maria Bylin och utredare Jennie Spetz vid Isofs avdelning Språkrådet har tittat närmre på språkanvändningFortsätt läsa ”Svenskan som huvudspråk i Sverige”
Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning
Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.” Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag).Fortsätt läsa ”Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning”
DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen
Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder. Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som spridsFortsätt läsa ”DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen”
35 ord som förnyade det svenska språket
1 / 35 Animoji Emoji utformad efter en persons ansikte. Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.”Fortsätt läsa ”35 ord som förnyade det svenska språket”
Yukiko Duke/Svenska Dagbladet: Svenskars okunskap om finlandssvenska djupt generande
När Sverige förlorade Finland till Ryssland efter nederlaget i finska kriget 1809, hade Finland varit en del av Sverige i 600 år: svenskan utgjorde både ett förvaltnings- och bildningsspråk. Innan krigsnederlaget var Åbo en av Sveriges viktigaste städer, både som makt- som bildningscentrum: Åbo Akademi räknades som landets tredje universitet efter Uppsala och Dorpat. UppskattningsvisFortsätt läsa ”Yukiko Duke/Svenska Dagbladet: Svenskars okunskap om finlandssvenska djupt generande”
Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”
Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret. (…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet attFortsätt läsa ”Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket””
Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?
Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska? I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelningFortsätt läsa ”Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?”
Frågor om språk – Svenska språket
Språkfrågor Skandinavien Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien? Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön. Ursprungligt skick Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick? Svar: EnligtFortsätt läsa ”Frågor om språk – Svenska språket”
Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?
”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?” ”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås somFortsätt läsa ”Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?”
Här är reportrarnas vanligaste språkfel
Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet. ”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en frågaFortsätt läsa ”Här är reportrarnas vanligaste språkfel”
Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan
Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan. Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommandeFortsätt läsa ”Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan”
Nordens språk: språkens status i och utanför Norden
Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska ochFortsätt läsa ”Nordens språk: språkens status i och utanför Norden”
Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?
38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan. Alternativa fakta Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad som kan utläsas av det informationsunderlag som finns. Det är besvärande att kommunledningen lever i tron ochFortsätt läsa ”Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?”
Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?
I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan? Raymond Svar: Förhållandet mellanFortsätt läsa ”Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?”
Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden
Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på? Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfrågaFortsätt läsa ”Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden”
Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet
Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden. De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats. BalticFortsätt läsa ”Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet”
Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska
Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel. Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månaderFortsätt läsa ”Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska”
Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska
I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst. Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmenFortsätt läsa ”Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska”
Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som attFortsätt läsa ”Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize”
Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris
Din digitala översättningsbyrå Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991. Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten. BalticFortsätt läsa ”Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris”
”Engelskan” som bara svenskar förstår
Svenska språket har många engelska låneord och ibland uppfinner vi vår egen engelska. ”After work” används inte av engelsktalande. Jönköping University måste nu användas av svensktalande. SvD har samlat några förbryllande exempel på svengelska. I am JU – Jönköping University Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligtFortsätt läsa ””Engelskan” som bara svenskar förstår”
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska. Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls omFortsätt läsa ”Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike”
Engelska räcker inte i en globaliserad värld
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*. Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senareFortsätt läsa ”Engelska räcker inte i en globaliserad värld”
Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med
Svensk stavning är inget att leka med Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer. Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsadeFortsätt läsa ”Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med”
Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential
Bryssel den 25 februari 2016 Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden. Europeiska kommissionen offentliggjorde idag resultaten från 2016 års utgåva av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi). Den visar att EU-länderna har gjort framsteg närFortsätt läsa ”Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential”
Svenska språket silas genom engelskans filter.
10 engelska fällor svensken faller i Svenska språket silas genom engelskans filter. Det finns många exempel på ord och uttryck vars ursprungsbetydelse förvanskats eller förvandlats av engelskan. Här är några av dem: Karaktär Franskans ”caractère” i betydelsen skrivtecken, bokstav, men också särskilt utmärkande egenskaper, lånades in till svenskan redan under mitten av 1700-talet. I svenskanFortsätt läsa ”Svenska språket silas genom engelskans filter.”
Den digitala agendan: över hälften av internetanvändarna i EU använder främmande språk online
Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.* 44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språkFortsätt läsa ”Den digitala agendan: över hälften av internetanvändarna i EU använder främmande språk online”
Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan?*
Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska. En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatanFortsätt läsa ”Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan?*”
Melodifestivalen. En eller ett mello?
Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus? Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olikaFortsätt läsa ”Melodifestivalen. En eller ett mello?”
Svenska ord som gått på export: Skansen, gravlax, fartlek, buffé, moped, ombudsman
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk? Ursprungligen en nergrävd fisk Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker iFortsätt läsa ”Svenska ord som gått på export: Skansen, gravlax, fartlek, buffé, moped, ombudsman”
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning 