Heter det enpatientrum eller enpatientsrum? Otympliga ord, men svåra att undvika. Katarina Ja, det är ett lite otympligt ord. Det verkar vara ett vacklande bruk, men med viss övervikt för enpatientrum (utan foge-s). När jag söker i en stor textdatabas får jag endast tre träffar på enpatientrum, och noll träffar på enpatientsrum. Ett tips är att söka på flerpatientrum och kolla balansen med ellerFortsätt läsa ”Frågor om svenska språket”
Kategoriarkiv: svenska språket
SVD: Könsneutralt språk vinner ny mark i Sverige
Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut. Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att …Fortsätt läsa ”SVD: Könsneutralt språk vinner ny mark i Sverige”
Sara Lövestam: Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.
Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket. VI VET REDAN att det svenska språket har luckor. Man kan säga en rädd lejonhane men inte ett rätt lejon. En gravid person, men inte ett gravitt fruntimmer. Många hävdar också att man inte kan böja få i superlativ och skriva exempelvis färst människor var det vid anmälningsdiskenFortsätt läsa ”Sara Lövestam: Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.”
Svenska som officiellt språk i Sverige och Finland
Språklagstiftning existerade knappt i Sverige innan 1999, då en ny lag upphöjde fem språk (finska, samiska, romani, jiddisch och tornedalsfinska/meänkieli) till ”nationella minoritetsspråk”. I samma veva ratificerade Sverige den europeiska minoritetsspråkskonventionen med avseende på dessa. Det konkreta resultatet av detta är dock begränsat, och reformerna kan inte utan viss rätt betraktas som kosmetiska. Efter minoritetsspråkslagenFortsätt läsa ”Svenska som officiellt språk i Sverige och Finland”
Nyordslistan 2020
Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020! Språket har också fått corona! Självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Coronapandemin har satt sina spår även på det svenska språket, konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson. Sällan har väl en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav EyjafjallajökullsFortsätt läsa ”Nyordslistan 2020”
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatiska maskinöversättning
Amazon slog under onsdagen upp sin svenska sajt. En av konsekvenserna: E-handelsjätten blir utskrattad på sociala medier för dess automatiskt översatta innehåll. För vad sägs om ”Midjelampa”, ”Mäns bagageutrymme”, eller en gräsklippare med ”påfågelpåse”? Amazon tilldrar sig stor uppmärksamhet på svenska sociala medier i samband med lanseringen av sin svenska sajt. Men kanske är detFortsätt läsa ”Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatiska maskinöversättning”
Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning
Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.” Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag).Fortsätt läsa ”Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning”
27 digitala ord som är nyttiga att kunna
Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder? Användarnamn För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftastFortsätt läsa ”27 digitala ord som är nyttiga att kunna”
DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen
Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder. Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som spridsFortsätt läsa ”DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen”
Det svenska språket
Svenska språket – en allmän beskrivning Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Svenskans ställning Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU.Fortsätt läsa ”Det svenska språket”
35 ord som förnyade det svenska språket
1 / 35 Animoji Emoji utformad efter en persons ansikte. Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.”Fortsätt läsa ”35 ord som förnyade det svenska språket”
Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”
Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret. (…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet attFortsätt läsa ”Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket””
Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?
Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska? I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelningFortsätt läsa ”Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?”
Frågor om språk – Svenska språket
Språkfrågor Skandinavien Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien? Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön. Ursprungligt skick Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick? Svar: EnligtFortsätt läsa ”Frågor om språk – Svenska språket”
Här är reportrarnas vanligaste språkfel
Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet. ”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en frågaFortsätt läsa ”Här är reportrarnas vanligaste språkfel”
Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan
Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan. Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommandeFortsätt läsa ”Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan”
Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?
I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan? Raymond Svar: Förhållandet mellanFortsätt läsa ”Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?”
Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden
Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på? Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfrågaFortsätt läsa ”Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden”
Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet
Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden. De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats. BalticFortsätt läsa ”Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet”
Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska
Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel. Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månaderFortsätt läsa ”Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska”
Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som attFortsätt läsa ”Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize”
Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp
Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund. Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå utFortsätt läsa ”Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp”
Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig. Hen är korrekt HenFortsätt läsa ”Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel”
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning 