Epadunk, Putinpris och kamikazedrönare – det är några av de 35 orden som tar plats på Språkrådets nyordslista 2022

Credit: https://www.msn.com/sv-se/noje/nyheter

Kan vi enas om att kriser dåliga? Ja, men kanske inte för språket. Efter att nyorden lämnat pandemin bakom sig flödar ordskapandet kring andra eländiga samhällstillstånd. I år blev det permakris med smygflation, Putinpriser och energifattigdom.

När Språkrådet presenterar årets 35 nyord har pandemin till slut släppt greppet om listan. Förra årets coronabubbla och hybridarbete har fått ge plats åt ord med kopplingar till andra kriser, främst kriget, klimatet och inflationen.

– Förra året när det blev så deppigt med pandemiorden tänkte man ju att vi skulle få se fler positiva ord i år, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet som varit med och tagit fram nyordslistan.

– Men det har kommit nya kriser i stället som också har genererat väldigt många ord. Nya samhällsfenomen ger ju upphov till nya ord. Det är kul för en nyordsredaktör, men orden är inte alltid så positiva.

På sätt och vis är permakris det ord som sammanfattar årets lista bäst, menar Ola Karlsson. Det beskriver en serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, ett slags ”tillstånd av permanent kris”.

Men misströsta icke: Allt är inte elände. I listan finns också flera ord som i stället beskriver olika åtgärder mot klimatkrisen, som avkarbonisering och klimatbiljett – och dessutom ett gäng ord av klart mer lättsam karaktär.

Föga förvånande har till exempel epadunk letat sig in bland de nya orden. Musikgenren, som beskrivs som en genre ”som förknippas med a-traktorer”, har sett ett stort uppsving under året, med band som Melodifestivalaktuella Elov & Beny och falugruppen Bolaget, varav de sistnämnda stod för årets mest spelade låt på Spotify. Låttexterna är ofta inriktade på att festa och köra bil.

Här hittar vi också orden selfiemuseum – en lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt – och Barbiecore, som är namnet på en knallrosa more is more-estetik inspirerad av de klassiska dockorna. Även uttrycket ha dagen kan nog få en och annan att dra på smilbanden. Det motsvarar ungefär att ha flyt eller ”pricka in toppformen”. Ett annat nytt uttryck är brösta som betyder att ta på sig en svår uppgift.

Vid sidan av populärkulturen finns också sportvärlden representerad i listan, dels med ordet framefotboll, där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen, men också med sporttvätt som på sistone fått stor spridning i samband med det omstridda VM-mästerskapet i Qatar. Ordet – som har en kulturmotsvarighet i det engelska artwashing – beskriver praktiken att använda sig av sport för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.

Vissa av orden är knappast okända för den som tillbringat mycket tid på internet. Ett exempel är edgelord, alltså en provokatör eller en person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden.

– Vi fokuserar framför allt på medietext och ibland förekommer uttryck i talspråk och ungdomsspråk innan de dyker upp i mediespråket, förklarar Ola Karlsson.

Ofta görs bedömningen att ett ord blivit tillräckligt etablerat för nyordslistan när det används i media – men undantag görs.

– Så vi kan absolut vara lite sena på bollen ibland, så är det.

Hur var urvalsprocessen i år, var det svårt att välja?

– Ja, just för att det har varit så många ord. Vi bantade ner listan från kanske 300 ord, lite beroende på hur man räknar. I år fanns också en del ganska laddade ord som vi tvekade kring om vi skulle ha med eller inte.

Som exempel nämner han det uppmärksammade ordet journalistrugby som gjorde flera vändor i medierna efter att det yttrats av Sverigedemokraternas stabschef Linus Bylund strax efter valet.

– Vi var lite oense om det skulle tas med. Dels för att en del nog kan bli lite upprörda över attityden bakom ordet. Dels för att det bara var en person som kläckte det och för att det förefaller vara ganska tillfälligt, bruket har avstannat.

Det slutade med att journalistrugby fick stryka på foten. Över lag har valåret inte gjort särskilt stort avtryck på listan, konstaterar Ola Karlsson. Här finns visserligen både valförnekare och falsk majoritet men inget av dessa har en direkt koppling till just den svenska valrörelsen.

– Det var roligare förra valet, då fick vi nya ord som mandatpingis och hjärtland.

Ola Karlsson saknar också mer vardagliga ord i listan.

– Det hade varit kul. Men smygflation kanske kvalar in, det är ändå en kreativ ordbildning.

Nyordslistan 2022

Accelerationism

Extremistisk politisk strategi som med hjälp av våld och terror försöker påskynda en förment förutbestämd samhällskollaps för att kunna inrätta ett idealsamhälle.

Agrivoltaisk

Som kombinerar jordbruk och solkraft.

Autokratisering

Process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt

Avkarbonisering

Avveckling av beroende av fossila bränslen.

Barbiecore

Estetik inspirerad av Barbiedockor.

Brösta

Ta ansvar för, ta på sig en svår uppgift.

Dödsdoula

Professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede.

Edgelord

Person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.

Energifattigdom

Otillräcklig tillgång till elektricitet.

Energikrig

Krig där blockerande av energiförsörjning används som påtryckningsmedel

Epadunk

musikgenre som förknippas med A-traktorer, i folkmun kallade epatraktorer.

Falsk majoritet

Majoritet i ett underordnat organ som är i minoritet i ett överordnat beslutande organ.

Framefotboll

Fotboll där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen.

Ha dagen

Pricka in toppformen vid rätt tillfälle, ha flyt.

Hungersten

Graverad sten som vanligtvis ligger djupt under vattenytan, men som blir synlig vid torka och lågt vattenstånd.

Kamikazedrönare

Obemannad flygfarkost lastad med sprängmedel.

Klickkemi

Metod att konstruera mer komplicerade molekyler genom att ”klicka ihop” molekylära byggstenar.

Klimatbiljett

Subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon.

Klimatskadestånd

Ekonomisk kompensation till länder som drabbas hårt av klimatförändringar.

Matfattigdom

Otillräcklig tillgång till mat.

Munkmodell

Modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av.

Njutningsäktenskap

Tidsbegränsat äktenskap mot betalning, under vilket kvinnan ska ge mannen sexuell njutning.

Permakris

Serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris.

Putinpris

Pris som blivit högre på grund av den ryska presidenten Vladimir Putins invasionskrig i Ukraina.

Returmissbrukare

Person som systematiskt beställer varor från nätbutiker utan avsikt att behålla dem.

Selfiemuseum

Lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt.

SMR, småskalig modulär reaktor

Kärnreaktor som har mindre elektrisk effekt och som potentiellt kan serietillverkas.

Smygflation

Prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.

Sporttvätt

Användning av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.

Spökflyg

Flygplan som flyger utan passagerare med syftet att behålla tidpunkter för avgångar och landningar på flygplatser.

Urbexare

Person som ägnar sig åt utforskning av övergivna byggnader och platser.

Valförnekare

Person som utan konkreta bevis förnekar legitimiteten i ett politiskt val.

Vertiport

Vertikal flygplats avsedd för exempelvis drönare och helikoptrar.

Virtuellt stängsel

Digitalt programmerad inhägnad för djur.

Väntesorg

Sorg inför annalkande förlust av en närstående.

Läs mer: DN

Publicerad av Nordic-Baltic language service provider Baltic Media®

Nordic-Baltic Online Translation agency Baltic Media is a leading provider of online translation services in Northern Europe specializing in Northern European (incl. Nordic, Baltic, Slavic) languages mostly in translation services from/into Swedish, Finnish, Danish, Icelandic, Norwegian, German, English, Polish, Russian, Latvian, Lithuanian and Estonian. As an ISO certified language service provider, translation agency Baltic Media offers human translation services for corporate, public and individual clients. Your online Nordic-Baltic translation agency | Stockholm | Riga Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm, Riga. Verksamheten är certifierad enligt ISO 9001-2015.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: