Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?
I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.
Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.
Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?
Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.
En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.
En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.
Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 