Engelskan i all ära – som reporter i utlandet har du en fördel om du kan tala med folk även på andra språk. Gärna det de själva talar till vardags.
På DN:s utrikesredaktion har vi medarbetare som behärskar allt från arabiska och hebreiska till portugisiska och polska.
Men ibland måste vi använda tolk. Och kvaliteten på de intervjuerna blir ofta sämre.
Själv har jag i många år kunnat ta mig fram på ryska, inte bara i Ryssland utan också på andra platser. Ryskan har varit ett lingua franca i de postsovjetiska staterna. Jag har till och med kunnat använda språket i länder som Cypern och Bulgarien.
Detta har förändrats med Putins invasionskrig mot Ukraina.
Stora mängder rysktalande ukrainare har medvetet övergett sitt modersmål och i stället börjat tala ukrainska, ett språk de ibland bara haft som skolämne i några år.
På samma sätt är ryska inte heller lika gångbart i andra länder.
Den 87-åriga damen Marijona Zukauskiene i en by i Litauen ville visserligen gärna tala med mig på Moskvas språk – hon använde det för att skälla på Putin.
Men när jag dagen efter intervjuade landets ÖB valde han att tala en väldigt knackig engelska trots att hans ryska är helt perfekt.
Förståeligt, men ändå sorgligt.
Putin hävdar att han skyddar Pusjkins och Tolstojs språk. I stället har han försvagat dess ställning.
Och vi som valde att lägga tid på den vackra men komplicerade ryskan kommer på oss med att tänka att vi kanske skulle ha valt tyska eller spanska i stället.
Eller varför inte ukrainska. Men det språket fanns det inga möjligheter att studera i Sverige på 1980-talet.
Den britiske ordboken Collins Dictionary kårer «permacrisis» eller permakrise til årets ord etter et år preget av krig, inflasjon, klimakrise og politisk uro.
Ordets definisjon er «en lengre periode med ustabilitet og usikkerhet».
Collins Dictionary sier de valgte dette ordet fordi det på en kortfattet måte oppsummerer hvor forferdelig 2022 har vært for så mange mennesker.
På ordbokens topp-ti-liste over årets ord finner vi også «partygate», som refererer til fest-skandalene i Storbritannia i pandemitiden. «Kyiv» befinner seg også på listen. Det samme gjør også uttrykket «quiet quitting», som beskriver hvordan en ansatt kun utfører minimum av den innsatsen som er krevd i jobben – og ikke noe mer.
«Sportswashing» eller sportsvasking er i tillegg på listen. Ordet beskriver hvordan organisasjoner eller land bruker sport som en måte å fremme sitt gode navn og rykte på, eller for å lede oppmerksomheten vekk fra kontroversiell politikk. Uttrykket har blitt mye brukt i forbindelse med fotball-VM i Qatar, som går av stabelen senere i november.
Sossar lika med suckers. Det anser Google translate som översätter det engelska ordet som slang för socialdemokrater.
Upptäckten gjordes av gymnasieelever i Olofström under en lektion i engelska.
– Något lurt är det ju, säger läraren Mattias Book.
Det var under torsdagens lektion i engelska som Mattias Book och hans elever i årskurs ett på gymnasiet Nordebergsskolan skulle gå igenom engelska slanguttryck. Ett av uttrycken i läroboken som eleverna skulle ta reda på betydelsen av var ordet ”suckers”.
– De förstod ingenting. De sa bara ”det står sossar?”. Jag tänkte ”vadå, lägg av det var inget roligt skämt”. Så då kollade jag själv, berättar Mattias Book och skrattar.
Efter upptäckten fortsatte Mattias och klassen med lektionen. På sin lunchrast dubbelkollade han om det verkligen stämde eller om det var en engångsgrej, men fick samma resultat.
– Det känns som att det är någon som har varit lite skojig. Något lurt är det ju, säger han och säger att det kändes lite märkligt.
Robot gjorde ett misstag
Även Aftonbladet har fått fram samma översättning. Den har nu åtgärdats av Google.
Enligt Google är det inte någon översättare som har haft roligt på jobbet eller någon som försöker skicka politiska budskap genom verktyget. Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google Sverige, säger att det är en översättningsrobot som har gjort ett uppriktigt misstag.
Exakt hur det gått till när roboten fått fram översättningen är enligt henne svårt att svara på.
”Google Translate är ett automatiskt översättningsverktyg som använder mönster från miljontals befintliga översättningar för att avgöra vilken den bästa översättningen för en användare är. Tyvärr kan vissa av dessa mönster ibland leda till felaktiga översättningar, och vi uppskattar när de rapporteras till oss så att vi kan åtgärda dem”, skriver kommunikationschefen i ett mejlsvar.
Översättning av hemsidor är ett ganska vanligt behov. Trots allt expanderar många företag till nya marknader. Dessutom kan inte alla kunder nödvändigtvis svenska, även om ditt företag är svenskt. Det är också ett sätt att expandera ditt innehåll. Du blir mer sökbar och kan få nya kundgrupper.
Personligen jobbar jag alltmer med mitt engelska innehåll på den här sajten, i syfte att få fler utländska kunder. Och det har gett goda resultat, roligt nog gällande just översättning av hemsidor.
Så en flerspråkig hemsida av hög kvalitet kan hjälpa mer än du tror. Men då ska tillvägagångssättet också vara bra. Dels blir det billigare och enklare, dels blir det rätt slutresultat. Här tittar vi närmare på mina erfarenheter.
Maskinöversättning
Det blir allt vanligare att jobba med maskinöversättningar. Och visst kan de hitta rätt i stora drag. Deras artificiella minne lär sig dessutom ofta fraser och ord över tid. Dessutom blir det alltmer avancerade.
Faktum är att de högsta träffarna på ”översätta hemsida” på Google är Google Translate. Det känns som ett riggat system. Frågan många ställer sig är om maskinöversättning verkligen räcker hela vägen. Jag tycker inte det. Dock kan de vara till hjälp. Mer om det längre fram i artikeln.
Fördelen är framför allt att det är billigt och går fort. Och sen är det tillgängligt på många olika språk.
Hjälp med översättning
En översättare tar förvisso mer tid på sin än programvara. Men då får du också med den mänskliga sidan av språket. Åtminstone om du anlitar en översättare som gör språket till sitt eget.
Där någonstans tycker jag verkligen att skillnaden finns. Många kan översätta saker i sin bokstavliga betydelse. Men frågan är verkligen om det räcker. Troligen inte, skulle jag säga. I alla fall om det handlar om marknadsföringsmaterial. För då finns det många faktorer att tänka på.
När du får hjälp med en översättning av en bra översättare får du korrekt och mänsklig text. Det kostar mer, men kvaliteten blir ofta också högre.
Översätta hemsida – mina tankar
Personligen har jag sett bra resultat i två scenarier: dels när du använder maskinöversättning och en mänsklig översättare, dels när du enbart använder en översättare. För i slutändan är språk något som behöver involvera människor. Det är kommunikation, inte bara mekanik.
Du vill trots allt sätta ord på något som har mening. Och du vill påverka. Det säger nästan sig själv att en mekanisk slutprodukt inte riktigt kan ta det hela vägen. Därför behöver du ha en människa med i processen.
Översättare och copywriter
När du översätter marknadsföringsmaterial – vilket hemsidor ofta är – behöver du även en annan typ av spets. Du behöver en översättare som även är copywriter. För en iskall, bokstavlig översättning räcker inte långt. Innehållet behöver ha flyt och vara säljande på det nya språket.
Detta fick jag tidigt höra i ett projekt med en kund. ”Du ska göra språket ditt”. Och då blev resultatet bättre, samtidigt som det så klart blev mer inspirerande att arbeta med. Då kom jag även till insikt om hur en bra översättare jobbat. Det handlar inte bara om det bokstavliga. Det handlar lika mycket om mening och kommunikation.
Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.
Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.
Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.
Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?
De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.
Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz
Javanesiska
Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.
Wu
Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)
Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?
I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.
Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.
Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?
Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.
En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.
En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.
”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”
”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviskagrad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskansgarden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).
Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.
”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.
Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.
Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.
Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.
Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?
Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.
I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.
Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.
Varför hör vi inte längre financeur utansponsor, succès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.
I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!
– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.
Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.
Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.
– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.
I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.
Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.
Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterandespråk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.
Andra språk kom alltid först
Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.
Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.
Monday to Friday.Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:
Ing-formen – pågår bara tillfälligt
”The progressive”,eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.
– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.
Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:
– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.
Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…
Tredje person singular s glöms bort
I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska.Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:
– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:
– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.
En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:
Inledande adverbial kuggar många
Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.
– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.
Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:
Svenskars informella tilltal blir fel
Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.
– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.
– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.
Stor bokstav både på Monday och April
Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.
– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.
Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.
”Kommunikation värderas högre än riktighet”
Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:
– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.
Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.
Sveriges språklag
I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:
Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.
Hen är korrekt
Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.
De eller dem?
De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.
När behövs gentiv-s?
Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.
Bästa eller bäste?
Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.
Stor eller liten bokstav?
Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.
Vart eller var?
Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.
Skriv ihop eller isär?
Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.
Kan en strunta i man?
Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.
Var försiktig med semikolonet!
Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.
Policy i plural?
En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.
E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida
Använd professionella översättare
Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.
Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmältuniversityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.
Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.
Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?
Freestyle – en klassiker
Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.
Tönt blev nörd – som blev en geek
Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?
Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?
After work – bara i Sverige
Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.
Backslick vårt slick-back
Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.
Flipper
Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.
Grape
Be om engrape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.
Trafficking
I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.
Playback
Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.
After ski
Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.
Kick bike
Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.
Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.
Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.
Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.
Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.
Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.
Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.
Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.
Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?
Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.
Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?
Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.
Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?
Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.
Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.
Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.
Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.
Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.
Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.
Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.
Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.
Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.
Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.
Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.
Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?
Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.
Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.
Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.
Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.
Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.
Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.
Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.
Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.
Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.
Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.
Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.
Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.
Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.
*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.
Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.
Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.
Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.
Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.
I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.
I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).
Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.
Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.
Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.
Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.
Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.
Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.
Principerna som styr hur vi stavar
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.
Ljudenlighetsprincipen
Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster
Samhörighetsprincipen
Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.
Dubbelteckning
Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.
Bruket
Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.
Vad är svårt?
Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.
Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*
44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.
Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen medden digitala agendan för Europaär att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581,MEMO/10/199och MEMO/10/200).
– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.
Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet.Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.
Engelska somlingua francapå internet
Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).
Skäl till att byta språk
De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).
Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.
E-handel
E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget.Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.
Stöd för större mångfald och öppenhet
Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.
Forskning och utveckling
Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.
För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.
Bakgrund
Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.
Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.
Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:
Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska.
En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatan – eller till och med i rännstenen. Oavsett om man läser honom på originalspråket engelska eller i strålande svensk översättning av Caj Lundgren (mer känd som SvD:s legendariska signatur Kajenn) kan man förvänta sig en smittande lustfylld inställning till språket.
Det är alltid en njutning att läsa Burgess, bland annat därför att han bemödade sig om att lägga lite extra krut på att leka med språket – vare sig det handlade om rimmande cockney i ”Doktorn är sjuk”, fnissigt undermålig dikt i romansviten om poeten Enderby eller påhittad framtidsslang med inslag av ryska i ”A clockwork orange”. Och Caj Lundgren lyckades med motsvarande bedrift när han gav romanerna svensk språkdräkt.
Den här inställningen till språket som något som vi inte bara använder för att kommunicera med varandra, utan också för att ha kul, är värd att lyfta fram.
Det här gäller så klart inte bara ens eget modersmål, utan också när man gör stapplande försök att lära sig ett främmande språk. Att lära sig ett nytt språk öppnar dörrar till helt nya metaforer. Ett främmande språk är på något magiskt vis laddat med ett annat sätt att uppfatta världen. Jag läste nyligen hur Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien, beskrev det i en intervju i DN: ”Att lära sig ett nytt språk ger nya sätt att tänka”.
Just så är det. Men samtidigt som det bara är av godo att lära sig nya språk, är det också viktigt att kunna skilja dem åt, att inte blanda ihop dem. Och med den dominans engelskan har i dag tycks svensktalande i allt större utsträckning ha svårt med detta. Jag har i tidigare texter skrivit om det jag kallar löjlig svengelska – när löparskor får heta runningskor, Vasastan får byta namn till Midtown och branschorganisationer heter Bil Sweden ochSvenska Pig. Jag har raljerat lite och de av er som läste artiklarna anade kanske att jag fann ett visst nöje i detta. För visst är det så – till och med i detta finns en språkglädje; att få vrida och vända på anglicismer, att knåda på fjantiga fraser. Men då handlar det inte om upptäckarglädjen som finns i att lära sig ett nytt språk, utan mer skadeglädje av den typ man kan känna inför pekoralistisk diktning eller kalkonfilmer.
Vårt språk är fullt av lånord och vi kommer naturligtvis att fortsätta berikas av lån, framför allt från engelskan. För de flesta av oss är engelska vårt andraspråk – och det är så klart ett alldeles utmärkt språk, minst lika spännande som alla andra tungomål. Men vad händer när det blir så dominerande att det slår att ut vårt eget? Eftersom så många svenska doktorsavhandlingar i dag skrivs på engelska riskerar vi exempelvis att forskare inte kan formulera sig om sin forskning på svenska.
Förra året tog för ovanlighetens skull en svensk, Tomas Lindahl, emot Nobelpriset i kemi (tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar) och enligt Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande – som var skrivet på svenska – fick han det för sin upptäckt av base excision repair. Vad detta molekylära maskineri, som är till för att motverka att vårt dna kollapsar, heter på svenska berättade inte Vetenskapsakademien. Min tolkning är att det helt enkelt inte finns någon svensk term för det.
Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan? Kanske framstår i stället sådana försök som löjliga för nya generationer, hos vilka engelskan är så inympad i svenskan att de inte längre skiljer språken åt? För dem smälter de samman och invändningar om anglicismer riskerar att framstå som obegripliga synpunkter från stofiler. För varje sportbutik som bankar in att de säljer hikingskor och inte vandrarkängor, för varje debattartikel som skriver NGO:s i stället för ideella organisationer, blir det ytterligare lite mer normaliserat att engelska ska anses strået vassare än svenskan och att vårt eget modersmål inte riktigt duger till.
Hur dominerande engelskan är ser man i Språkrådets nyordslista, som presenterades strax före årsskiftet. Av 37 nya ord var en tredjedel hämtade från engelskan, de flesta av dem utan att något som helst försök att översätta dem hade gjorts. Även här tänker jag att det annars skulle kunna finnas utrymme för någon sorts språkglädje: i att uppfinna lämpliga översättningar av spännande engelskspråkiga nyord. Om engelsmän och amerikaner kan leka sig fram till mansplain genom att kombinera ordenman och explain, varför kan då inte vi göra detsamma?
Jag har faktiskt ett svenskt förslag, i Anthony Burgess och Caj Lundgrens anda. Genom att kasta om ett par bokstäver i ordet förklara kan vi minst lika elegant uppnå samma innebörd: förkarla!
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?
Ursprungligen en nergrävd fisk
Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker i några dagar innan tillagning, även örter kan läggas till.
Ordet har sitt ursprung i att man förr i tiden grävde ner fisken i en grop och täckte över den för att den skulle jäsa. Maträtten har fått spridning internationellt, och därmed även ordet gravlax som idag kan hittas i det engelska språket.
En världsberömd lek
Fartlek är en typ av intervallträning. Träningstekniken används ofta vid löpning och går ut på att man växlar mellan intensiva löpsträckor och mindre ansträngande löpsträckor. Men tekniken används även i andra sporter för ett ökat mjölksyramotstånd. Träningstekniken fartlek togs fram av friidrottaren Gösta Holmer på 1930-talet och har sedan dess spridits världen över, vilket även det svenska ordet gjort.
Idag används ordet i flera språk, bland annat i ombudsman. I engelskan tenderar ordet även att bidra till en del vitsar.
Buffén som blev av med prickarna
Smörgåsbord är en av Sveriges mest internationellt kända rätter. Från början var smörgåsbord endast en förrätt medan det idag mer används som ett samlingsnamn för flera rätter, liknande en buffé.
Smörgåsbord blev internationellt känt i samband med OS i Stockholm 1912 men fick sitt stora genombrott med den svenska paviljongens ”Smörgåsbord merry-go round” vid världsutställningen i New York 1939. Det var ett automatiskt roterande smörgåsbord placerat i restaurangen. Ordet förlorade sedan sina prickar över ö och å och infördes i det engelska språket som smorgasbord. Ordet förkommer även i andra språk som tyska och nederländska.
En representant på flera språk
Ordet ombudsman kommer från fornsvenskans umbuds man som betyder representant. Ordet användes även i olika former i andra nordiska språk men den första dokumenterande användningen av ordet var på svenska. Ombudsman i sin moderna form började användas i Sverige 1809 när justitieombudsmannen instiftades i 1809 års regeringsform. Ordet spreds sedan under 1900-talet och har lånats av flera språk som engelskan, tyskan, ryskan, portugisiskan och italienskan.
Motor och pedaler plussades ihop
Ordet moped introducerades i maj1952 när beslutet om att fordonet ”cykel med hjälpmotor” skulle undantas från krav på körkort, registrering och fordonsskatt. Det dröjde inte länge innan det nya fordonet fick namnet moped. Först att använda ordet var journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Han skrev då att tidningen själva lanserade ordet moped för att de kännetecknade fordonet exakt för var det var – motor och pedaler. Ordet moped spred sig sedan och lånades av andra språk som till exempel tyska, engelska, rumänska och norska.
En bortglömd längd
Ångström eller beteckningen Å är en äldre längdenhet som används främst inom spektroskopi. Enheten fick sitt namn från den svenske fysikern Anders Ångström som använde den i sin forskning. Längdenheten finns i flera länder men ingår inte i Internationella måttenhetssytemet, SI, och rekommenderas inte heller att användas då meter ses som en lämpligare enhet. Men pågrund av den internationella spridningen finns ordet ångström i flera språk. På engelska och tyska kallas den angstrom och på franska angström.
Ordagrant betydelse
Friluftsmuseet Skansen på Djurgården i Stockholm grundades 1891 av Artur Hazelius. Sedan dess har Skansen inspirerat andra liknande museer världen över, speciellt i Europa och USA. Det har gått så långt att ordet Skansen betyder friluftsmuseum i flera länder i Östeuropa. På till exempel polska kan Skansen översättas till friluftsmuseum, likaså på tjeckiska fast då med stavningen skanzen.
Ny produkt blev till nytt ord
Det svenska företaget Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB och AB Lux. Electrolux sålde från början endast dammsugare, men utökade sedan även till andra varor. Företaget växte internationellt och idag är Electrolux världens största tillverkare av vitvaror, något som även har fått effekt i vissa språk. I Polen kan nämligen ordet elektroluks översättas till just dammsugare.
En svensk specialité
Ordet knäckebröd förekommer i en del andra språk, till exempel så finns ordet i både nederländskan och tyskan. På nederländska ser stavningen exakt likadan ut medan det på tyska stavas knäckebrot. Anledningen till att ordet lånats av andra språk kan vara att knäckebröd är en svensk produkt och en välkänd exportvara internationellt. Idag säljs knäckebröd i flera länder även om det fortfarande är vanligast i de svenska hushållen.
Ett udda skolämne
Det engelska ordet sloyd härstammar från svenskans slöjd och hänvisar främst till trähantverk. Sloyd används även som översättning av slöjd som skolämne, vilket Sverige var tidigt ute med. Otto Salomon startade en utbildning för slöjdlärare i Nääs på 1870-talet som fick stort internationellt genomslag och lockade studenter från hela världen. Det etablerade slöjd som ett skolämne på fler platser i världen, och även ordet slöjd blev etablerat på flera språk.
För Baltic Media kommer 2015 att bli ihågkommet som ett år med tusentals lyckade språktjänster, kunder inom teknik, bilbranschen, medicin, media och juridik som vi är stolta över att kalla våra vänner samt förverkligandet av en mängd nya idéer.
Vårt mål för 2016 är att upprätthålla kvaliteten på våra globala språktjänster, snabba leveranser och marknadens bästa priser. Konkurrenskraftiga priser på översättning och transkreation till och från de största språken kan uppnås tack vare låga produktionskostnader i.o.m. vårt geografiska läge.
Baltic Medias huvudkontor ligger i Riga – den största baltiska staden, med en av de snabbaste internetuppkopplingarna och de lägsta hyreskostnaderna i världen. Detta resulterar i lägre översättningskostnader samtidigt som vi upprätthåller hög kvalitet eftersom det ger oss råd att anlita världens ledande lingvister och språkexperter. Vi har strävat efter att förbättra och bibehålla denna servicenivå i 22 år, ända sedan Baltic Media började arbeta inom språktjänstesektorn.
Webbplatser till många språk
Nuförtiden översätter och lokaliserar organisationer och företag ofta sina produkter och webbplatser till många språk för att öka sina marknadsdelar. Denna trend går hand i hand med den ökade efterfrågan av material på regionala eller lokala språk p.g.a. ökad tillgång till bredband och snabba mobilanslutningar samt ett ökat antal internetanvändare och onlinetjänster. Europas invånare nöjer sig inte längre med att endast använda ett fåtal större språk. Vi ser denna tendens i vår dagliga verksamhet och har därför vidtagit åtgärder för att öka vårt språkutbud till att också omfatta språk från Mellanöstern.
Våra erfarna projektledare tillsammans med våra kvalificerade och beprövade resurser från hela världen gör det till ett nöje att presentera vårt nya utbud av tjänster till dig!
Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom 
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om 
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 