Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag
”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.
I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.
Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.
Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.
Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.
Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.
Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.
En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kulturdepartementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans ställning.
Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kunskap om språket och den franska kulturen.
Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?
I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.
Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.
Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?
Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.
En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.
En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.
I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.
Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.
Varför hör vi inte längre financeur utansponsor, succès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.
Sveriges språklag
I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:
Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.
E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida
Använd professionella översättare
Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.
Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.
Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.
Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.
Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.
I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.
I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).
Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.
Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.
Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.
Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.
Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.
Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.
Principerna som styr hur vi stavar
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.
Ljudenlighetsprincipen
Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster
Samhörighetsprincipen
Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.
Dubbelteckning
Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.
Bruket
Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.
Vad är svårt?
Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.
Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*
44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.
Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen medden digitala agendan för Europaär att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581,MEMO/10/199och MEMO/10/200).
– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.
Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet.Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.
Engelska somlingua francapå internet
Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).
Skäl till att byta språk
De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).
Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.
E-handel
E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget.Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.
Stöd för större mångfald och öppenhet
Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.
Forskning och utveckling
Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.
För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.
Bakgrund
Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.
Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.
Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.). 2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite. 3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare. 4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering. 5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet? 6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten. 7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas. 8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar. 9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning. 10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp. 11. Rimlig leveranstid Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden. 12. Revision Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet. 13. Professionellt samarbete Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade! 14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden! 15. Modersmål Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande. 16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.
Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).
För Baltic Media kommer 2015 att bli ihågkommet som ett år med tusentals lyckade språktjänster, kunder inom teknik, bilbranschen, medicin, media och juridik som vi är stolta över att kalla våra vänner samt förverkligandet av en mängd nya idéer.
Vårt mål för 2016 är att upprätthålla kvaliteten på våra globala språktjänster, snabba leveranser och marknadens bästa priser. Konkurrenskraftiga priser på översättning och transkreation till och från de största språken kan uppnås tack vare låga produktionskostnader i.o.m. vårt geografiska läge.
Baltic Medias huvudkontor ligger i Riga – den största baltiska staden, med en av de snabbaste internetuppkopplingarna och de lägsta hyreskostnaderna i världen. Detta resulterar i lägre översättningskostnader samtidigt som vi upprätthåller hög kvalitet eftersom det ger oss råd att anlita världens ledande lingvister och språkexperter. Vi har strävat efter att förbättra och bibehålla denna servicenivå i 22 år, ända sedan Baltic Media började arbeta inom språktjänstesektorn.
Webbplatser till många språk
Nuförtiden översätter och lokaliserar organisationer och företag ofta sina produkter och webbplatser till många språk för att öka sina marknadsdelar. Denna trend går hand i hand med den ökade efterfrågan av material på regionala eller lokala språk p.g.a. ökad tillgång till bredband och snabba mobilanslutningar samt ett ökat antal internetanvändare och onlinetjänster. Europas invånare nöjer sig inte längre med att endast använda ett fåtal större språk. Vi ser denna tendens i vår dagliga verksamhet och har därför vidtagit åtgärder för att öka vårt språkutbud till att också omfatta språk från Mellanöstern.
Våra erfarna projektledare tillsammans med våra kvalificerade och beprövade resurser från hela världen gör det till ett nöje att presentera vårt nya utbud av tjänster till dig!
Starta internationell e-handel och sälj så är man snart marknadsledande och tjänar flera miljoner inom ett par år!
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din e-handels webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor inklusive e-handel är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet.
Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är. (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory).
Varför är översättning av webbsidor så viktigt?
Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)
Lokalisering av hemsidor/ webbsidor
För att kunna erbjuda en högkvalitativ översättning av en webbsida är det viktigt att ha en omfattade förståelse för besökarnas kulturella arv och aldrig direktöversätta innehållet. Baltic Media Translations har ett nära samarbete med över 2000 högkvalificerade lingvister runtom i världen, vilket gör det lätt att hitta den rätta personen för varje steg inom alla olika projekt.
Översättning av hemsidor / webbsidor inkluderar:
Källordsuträkning och kontextutvärdering
Definition av webbsidan och samråd kring strukturella krav
Internationalisering av webbsidan: Vi ser till att sidans infrastruktur visar innehållet på rätt sätt, på vilket språk besökarna än väljer. Vi specialiserar oss på Unicode-aktivering, separation av koder och innehåll, skalbar design, etc.
Översättning av innehåll i 400 språkkombinationer
Översättning av metadata: titlar, beskrivningar och nyckelord
Kvalitetssäkring och korrekturläsning av webbinnehåll
Kontakta Baltic Media Translations idag
För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com eller fråga efter en offert på balticmedia.com
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom 
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga 
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 