Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

 Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer:  Svenska Dagbladet