SVD: Könsneutralt språk vinner ny mark i Sverige

Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut.

Photo by Pixabay on Pexels.com

Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att … Han …”. Strömstad har visserligen inte haft en kvinnlig ordförande sedan de började dokumentera 1862, men Fi argumenterar för att hen eller vederbörande bör användas för att inte exkludera kvinnor eller personer med annan könsidentitet i framtiden. Förslaget innebär också att kommunen ska komplettera alternativen man och kvinna med annan i formulär där kön efterfrågas, för att underlätta för personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor.

Strömstads kommun är inte först med att besluta om att använda ett könsneutralt språk. Den första motionen lades i Malmö sommaren 2016 och därefter har liknande motioner lagts i nästan alla kommuner där Fi finns representerade. De har fått gehör i många kommuner, men inte i alla, och det har ofta skett efter livliga debatter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och inte sällan också i olika medier.

Språkforskaren Karin Milles har undersökt kommunfullmäktigedebatterna och har kunnat urskilja snarlika mönster. Trots att debatterna stundtals varit mycket polariserade har båda lägren varit rörande överens om två saker: att språk är viktigt och att jämställdhet är bra.

Men skiljelinjerna är också tydliga. Förespråkarna – som förutom Fi ofta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet – framställer sig själva som moderna och progressiva och menar att språket ska förändras med sin tid, och att förändringen bidrar till att deras kommuner ligger i framkant. Motståndarna målar upp bilden av sig själva som några som värnar förnuftet och om människors rätt att använda vilka språkliga former de vill. De tycker att beslut om språket är löjliga och oförnuftiga. Som i många andra politiska frågor ställs alltså modernitet och förändring mot tradition och konservatism.

Att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat.

Att feminister vill använda språket som verktyg för att åstadkomma samhälleliga förändringar är inget nytt, och Fi hänvisar också till tidigare förändringar som att riksdagsman har blivit riksdagsledamot. Men att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat. Vanligtvis är språkförändring en mer spontan process. Många organisationer – som exempelvis Sveriges kommuner och regioner – har redan ersatt tjänsteman med tjänsteperson, utan att fatta några formella beslut om det.

Nytt är inte heller det motstånd den här typen av språkförändring väcker. I de språkliga kamperna har förespråkarna ofta blivit hånade eller anklagade för att hota yttrandefriheten. Tiden brukar dock vara förespråkarnas bästa vän. Även om debatten inte vinns i kommunfullmäktige kommer språkförändringen ofta ändå – genom människors frihet att använda vilka språkliga former de vill. Och att tjänsteperson (belagt sedan 1865) numera finns upptaget i Svensk Ordbok är antagligen en större seger än den i kommunfullmäktige.

Läs mer här: Svenska Dagbladet

Svenska som officiellt språk i Sverige och Finland

Språklagstiftning existerade knappt i Sverige innan 1999, då en ny lag upphöjde fem språk (finska, samiska, romani, jiddisch och tornedalsfinska/meänkieli) till ”nationella minoritetsspråk”. I samma veva ratificerade Sverige den europeiska minoritetsspråkskonventionen med avseende på dessa. Det konkreta resultatet av detta är dock begränsat, och reformerna kan inte utan viss rätt betraktas som kosmetiska. Efter minoritetsspråkslagen ansågs det från en del håll att det var märkligt att en nation hade officiella minoritetsspråk, men inget officiellt majoritetsspråk.

Precis som i åtskilliga andra länder, såsom Storbritannien och USA funderade majoritetsspråket de facto som landets officiella, men saknade erkännande de jure. Denna situation förändrades dock 2009 i och med en ny lag som stadfäste svenskans roll som landets ”huvudspråk”. Lagtexten i sin helhet kan läsas i Svensk författningssamling nr. 2009:600. Det kan svårligen förnekas att texten är en smula vag.

Den påpekar det självklara faktumet att ”svenska är huvudspråk i Sverige”, och att ”alla som är bosatta i Sverige 11 ska ha tillgång till” detta. Talare av vilket språk det än vara månde ska ”ges möjlighet att utveckla och använda” detta. Det allmänna har ett ”särskilt ansvar” för att svenska, de fem officiella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk utvecklas. Det närmaste den nya lagen kommer konkreta föreskrifter torde vara paragraf 10, där det framhålls att ”språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska”.

Anmälningar från såväl privatpersoner som organisationer har inkommit, där fall påtalats där myndigheter anses otillbörligt ha främjat engelska på svenskans bekostnad. Det har i allmänhet rört sig om symbolfrågor såsom departementens och hovets internetadresser, vilka ursprungligen var enbart engelskspråkiga. Dessa anmälningar har rönt varierande grad av framgång. För en översikt (på franska) av språklagstiftning i Sverige (eller för den delen vilket annat land som helst) rekommenderas den kanadensiska sajten L’aménagement linguistique dans le monde (http://www.tlfq.ulaval.ca/ axl), som är så tillförlitlig man kan begära av ett arbete som har som ambition att täcka in hela världen.

Som tidigare nämnts har svenska fram till nyligen inte haft något de jure erkännande som officiellt språk i Sverige, och även om detta sedan 1917 varit fallet i Finland, har myndigheterna i allmänhet inte blandat sig i själva språkets utveckling eller karaktär. Svenska blev officiellt språk i Sverige först 2009, en status som minoritetsspråken fick redan 1999.

Officiella eller halvofficiella organisationer, såsom Klarspråksgruppen, Svenska Akademien och Svenska språknämnden har dock engagerat sig i språkvårdsfrågor, och deras rekommendationer ses ofta som officiellt sanktionerade. I Finland spelar Institutet för de inhemska språken en liknande roll. 2006 bildades så på initiativ av den svenska regeringen Språkrådet, som kallar sig självt för ”Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik”. Sin uppgift beskriver man som att ”bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige”.

På den engelskspråkiga versionen av rådets hemsida (http://www.sprakradet.se/international ) nämner man även bland sina uppgifter att bevaka statusen och användandet av språken i Sverige (de officiellt erkända samt svenskt teckenspråk), och att verka för nordisk språklig sammanhållning. Härutöver finns ett antal privata initiativ, som i allmänhet ägnar sig åt att bekämpa anglicismer och engelskans utbredning på svenskans bekostnad. Det mest aktiva av dessa förefaller vara Språkförsvaret, som ibland hörs i den offentliga debatten.

Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland

Varför bör du välja översättningsbyrå Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på svensk översättning | Pris per ord

 Processen för svensk översättning

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland fungerar i huvudsak på svenska, men oro uttrycks ibland för engelskans frammarsch. Universitetsutbildning på engelska är ingen ovanlighet, och på en del institutioner bedrivs undervisningen rentav huvudsakligen på engelska, tämligen oberoende av närvaron av utländska gäststuderande.

1999 fick 2–3 % av grundskoleeleverna sin skolgång på ett annat språk än svenska, vilket i tre fjärdedelar avfallen betydde engelska . Dennaföreteelse tycks inte ha kartlagts vidare under det gångna årtiondet, men Falk påpekade att andelen var stigande. Hon citerade också studier som visade att dessa skolbarn var sämre på svenska än sina kamrater i svenskspråkiga skolor.

Det finns även ett mindre antal grundskolor som använder andra språk (tyska, franska, finska …) som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. Särskilda finskspråkiga klasser har funnits (och gör det fortfarande, om än i mer begränsad utsträckning) i det kommunala skolsystemet. Därtill kommer sameskolorna, som bedriver sin verksamhet på svenska och samiska, samt dövskolor, som använder sig av svenskt teckenspråk.

De offentliga skolornas användande av andra språk än svenska har emellertid huvudsakligen begränsats att utanför ordinarie lektionstid erbjuda modersmålsundervisning för invandrarbarn. Sådan undervisning föreläggs skolan om ett visst antal därtill berättigade barn visar intresse för den. Berättigandet bygger på att språket ifråga aktivt används i barnets hemmiljö. Värt att notera är att det alltså här rör sig om språk andra än de officiella. De erkända minoritetsspråken är dock gynnade genom att det för dessa inte behövs mer än en enstaka individ för att skolan ska vara tvungen att erbjuda modersmålsundervisning.

I Finland erbjuds svenskspråkig undervisning från förskole- till universitetsnivå på orter där det finns en svenskspråkig befolkningsgrupp. Majoriteten av studenterna är givetvis finlandssvenskar, men en del skolor har även ett betydande inslag av återinvandrade finnar från Sverige, samt av finländska barn från rent finskspråkiga hem – i det senare fallet handlar det om att föräldrarna vill ge sina barn ett extra språk ”gratis”. Ibland har oro uttryckts för att dessa, med sin avsaknad av tidigare svenskkunskaper, skulle kunna agera ”trojansk häst”, och i praktiken främja införandet av finska som huvudspråk, om inte i klassrummet, så åtminstone på skolgården.

Utanför Sverige har svenska som sagt officiell status även i Finland, vars statistikmyndigheter räknar 290 000 modersmålstalare (motsvarande ca 5,5 % av landets befolkning). Detta antal har stadigt sjunkit sedan andra världskriget, och andelen har minskat ända sedan 1600-talet, då de utgjorde 16,5 % av finländarna. Även om den ibland ifrågasätts, är svenskans status i Finland anmärkningsvärt stark med tanke på dels minoritetens storlek och dels svenskans ringa internationella gångbarhet (i juridiska termer handlar det inte ens om en minoritet, utan om talare av det ena av republikens två ”inhemska språk”, vilka i teorin är helt likställda).

Alla finskspråkiga måste studera svenska

Alla finskspråkiga måste studera svenska, även om detta givetvis inte med automatik innebär att de lämnar skolsystemet med solida kunskaper i språket. De flesta gör det faktiskt inte, men i en av EU initierad enkätundersökning [10] ansåg ändå 38 % av finländarna med finska som modersmål att de var förmögna att föra ett samtal på svenska, vilket under omständigheterna inte kan betraktas som en påfallande låg siffra.

Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland fungerar i huvudsak på svenska, men oro uttrycks ibland för engelskans frammarsch. Universitetsutbildning på engelska är ingen ovanlighet, och på en del institutioner bedrivs undervisningen rentav huvudsakligen på engelska, tämligen oberoende av närvaron av utländska gäststuderande [8, 25, 29f ]. 1999 fick 2–3 % av grundskoleeleverna sin skolgång på ett annat språk än svenska, vilket i tre fjärdedelar avfallen betydde engelska [8, 18f ]. Dennaföreteelse tycks inte ha kartlagts vidare under det gångna årtiondet, men Falk påpekade att andelen var stigande. Hon citerade också studier som visade att dessa skolbarn var sämre på svenska.

Det finns även ett mindre antal grundskolor som använder andra språk (tyska, franska, finska …) som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. Särskilda finskspråkiga klasser har funnits (och gör det fortfarande, om än i mer begränsad utsträckning) i det kommunala skolsystemet. Därtill kommer sameskolorna, som bedriver sin verksamhet på svenska och samiska, samt dövskolor, som använder sig av svenskt teckenspråk.

De offentliga skolornas användande av andra språk än svenska har emellertid huvudsakligen begränsats att utanför ordinarie lektionstid erbjuda modersmålsundervisning för invandrarbarn. Sådan undervisning föreläggs skolan om ett visst antal därtill berättigade barn visar intresse för den. Berättigandet bygger på att språket ifråga aktivt används i barnets hemmiljö. Värt att notera är att det alltså här rör sig om språk andra än de officiella.

De erkända minoritetsspråken är dock gynnade genom att det för dessa inte behövs mer än en enstaka individ för att skolan ska vara tvungen att erbjuda modersmålsundervisning. I Finland erbjuds svenskspråkig undervisning från förskole- till universitetsnivå på orter där det finns en svenskspråkig befolkningsgrupp.

Majoriteten av studenterna är givetvis finlandssvenskar, men en del skolor har även ett betydande inslag av återinvandrade finnar från Sverige, samt av finländska barn från rent finskspråkiga hem – i det senare fallet handlar det om att föräldrarna vill ge sina barn ett extra språk ”gratis”. Ibland har oro uttryckts för att dessa, med sin avsaknad av tidigare svenskkunskaper, skulle kunna agera ”trojansk häst”, och i praktiken främja införandet av finska som huvudspråk, om inte i klassrummet, så åtminstone på skolgården.

Läs mer: MetaNet.e

Svenskan som huvudspråk i Sverige

Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål.

Skogräns!, Ta en nummerlapp för provtagning. På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället.

Språkvårdare Maria Bylin och utredare Jennie Spetz vid Isofs avdelning Språkrådet har tittat närmre på språkanvändning i offentliga miljöer, närmare bestämt på vårdcentraler och bibliotek runt om i landet. I det här avsnittet bjuder de in Isofs namnforskare Maria Löfdahl för att prata om flerspråkighet i det offentliga rummet, hur olika språk används på olika sätt och även på olika platser i samhället, och varför det är så.

Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål. Svensk språkvård har av tradition fokuserat på nyttoperspektivet, det här avsnittet fokuserar i stället på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer, och hur det signalerar vilka språk som uppfattas som betydelsefulla i samhället.

Samtalet tar avstamp i rapporten Svenskan är den fasta inredningen; där undersöks frågor som Vilka språk synliggörs av det allmänna idag? Hur synliggörs de? Fungerar svenskan som huvudspråk överallt? Spelar förvaltningsområdena för de nationella minoritetsspråken någon roll? Rapporten vänder sig till alla som intresserar sig för språksituationen i Sverige i dag.

Läs mer: Språkrådet

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning

Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”

Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.

Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.

Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?

–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!

För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.

– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?

– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.

Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …

– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …

Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.

Vad ser du för trender? 

– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?

”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.

Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.

– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …

Vad betyder det?

– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.

Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …

– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.

Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”

– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.

– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.

En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.

Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …

– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.

Läs mer Svenska Dagbladet

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

27 digitala ord som är nyttiga att kunna

pexels-photo-196656.jpeg
Foto av picjumbo.com på Pexels.com

Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder?

Användarnamn

För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftast själv ditt användarnamn, men ibland är det detsamma som din e-postadress.

Android 

Systemet (operativsystemet) som är grunden för att smarta mobiler och surfplattor från bland annat Samsung, Sony och Huawei fungerar som de gör. Motsvarande system för Iphone heter iOS.

App 

App är en förkortning av applikation och är ett program du laddar ner till din telefon eller surfplatta (och till vissa datorer). Apparna finns att ladda ner i en digital butik som finns installerad på smartmobilen och surfplattan, ibland gratis och ibland till en mindre kostnad.

BankID

En elektronisk ID-handling som ger dig möjlighet att via din dator, surfplatta eller telefon ingå avtal, utföra bankärenden och betalningar, förnya medicinrecept, prata med läkare på internet, deklarera och mycket mer.

Blippa

Slanguttryck för registreringar eller betalningar som sker genom att du håller ett betalkort mot en läsare, istället för att sätta kortet i terminalen. När du betalar genom att blippa kallas det för kontaktlös betalning.

Blogg

En plats online där en eller flera personer skriver texter och lägger upp bilder och filmer, oftast med ett personligt tilltal. Ordet kommer ursprungligen från engelskans ”weblog” som förkortades till ”blog” och sedan försvenskades till ”blogg”.

Chatt

En digital plats där man kan skriva meddelanden till varandra i realtid. Många banker, försäkringsbolag och myndigheter erbjuder möjligheten till chatt på deras webbplatser och ibland även i sociala medier som Facebook.

Digital brevlåda

En digital brevlåda dit du får brev som annars skulle skickats via post. I brevlådan får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter som du har en relation med. Du kan även signera avtal, göra betalningar och hantera kvitton. En populär digital brevlåda är Kivra som kan laddas ner som app.

E-plånbok

En elektronisk plånbok är en betalningsmetod där man gör betalningar över internet. Då man använder sig av sin e-plånbok behöver man inte uppge sitt kontonummer till någon, utan överföringen görs mellan användarens e-plånbok och mottagaren.

Google
Google är världens största tjänst för att göra sökningar online. De ägs av företaget Alphabet som även äger Youtube, världens största digitala plats för video.

Logga in 

När du börjar använda en digital tjänst som kräver att du identifierar dig eller att du är medlem så behöver du logga in. Du gör det oftast med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som du själv valt.

Molnet 

Samlingsnamn för förvaringen av tjänster och program som förvaras på andra ställen än din dator, mobiltelefon eller surfplatta. Nästan alla digitala tjänster använder sig av molnet. Om du till exempel laddar upp en bild på Facebook så förvaras den i molnet. Även dina e-postmeddelanden finns sparade i molnet.

Padda 

Padda är ett smeknamn på Apples surfplatta iPad, men används ibland även som smeknamn för andra typer av surfplattor.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

QR-kod

En fyrkant med svarta och vita fyrkanter i olika mönster som tillsammans bildar en unik kod. Genom att titta på QR-koden genom din smartmobils kamera eller en speciell app (kallad QR-läsare) så leds du till en utvald webbplats eller annan digital plats. QR-koden kan ibland även användas vid digitala betalningar.

Router 

En box som fördelar vidare internetuppkoppling från till exempel ett modem eller bredband till datorer och smartmobiler.

Rullgardinsmeny

Nedfällningsbar lista med förutbestämda val eller kommandon.

Sajt

Mer vardagligt ord för webbplats (kallas ofta även för hemsida).

Selfie

Ett självporträtt med hjälp av en mobiltelefon. Ibland används även en extern pinne, så kallad ”selfiestick” eller ”selfiepinne”, där telefonen fästes.

Smartmobil

Kallas ofta även för ”smartphone”. Smartmobilen har pekskärm, till skillnad från de flesta äldre mobiltelefoner, och fungerar som en kombinerad telefon, dator och kamera.

Spam 

Oönskade och obeställda massutskick av skräppost digitalt, oftast med reklam för mer eller mindre tveksamma produkter och tjänster.

Surfa 

(Oftast) planlöst klickande på länkar mellan webbsidor.

Swish

En svensk digital tjänst för att skicka och ta emot betalningar.

Streamingtjänster

Tjänster som erbjuder konsumtion i realtid (ej endast nedladdning) av till exempel filmer, musik, serier och tv-program digitalt. Spotify är en känd streamingtjänst för musik. Youtube, SVT Play och Netflix är exempel på videotjänster.

Uppkoppling

Det som ger tillgång till internet. ”Dålig uppkoppling” syftar på långa väntetider när till exempel en webbplats ska besökas.

Webben 

Ett annat ord för internet. På webben finns webbplatser som går att nå med en webbläsare. Appar och e-post är alltså inte en direkt del av webben, utan snarare en del av det större samlingsnamnet ”digitalt”.

Webbläsare 

Programmet som används för att besöka webbplatser. Den mest populära webbläsaren är Google Chrome, följd av Safari.

Wifi 

Trådlöst internet, men inte detsamma som internetuppkoppling via mobil- och telefonnätet, exempelvis 3G och 4G. Wifi finns på en begränsad plats som i hemmet eller på arbetsplatsen.

Källa: Läs mer här på Dagens Nyheter 

DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

pexels-photo-4393239.jpeg
Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. 

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.   

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

Det svenska språket

 

Stockholm Kungahuset 2009
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media

Svenska språket – en allmän beskrivning

Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.

Svenskans ställning

Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.

Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.

Talare och utbredning

Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.

Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.

Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.

Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.

Släktskap

Svenska är närmast besläktat med danskaoch norska, och utgör tillsammans med dessa språk dskandinaviska språken, som i sin tur är del av den nordgermanska (nordiska) språkgruppen. Övriga nordgermanska språk är färöiska och isländska. Som andra germanska språk är svenska ett indoeuropeiskt språk.

Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.

Språktyp

Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.

Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (enettdendet) och prepositioner (ividfrån). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnankvinnorkvinnornakvinnas och så vidare), verben (roparropaderopatropas) och adjektiven (gröngröntgrönagrönegrönaregrönast).

Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springasprangsprungit och musmöss).

Svenska dialekter

De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska målgötamålgotländska målsveamålbergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.

Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.

  • Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
  • ”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
  • Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stortväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
  • I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
  • Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).

Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).

Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.

Dokumentation av språket

Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.

Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.

Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.

Källa: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 

 

 

Att bli och jobba som översättare

translation

En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.

Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.

FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.

SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.

FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.

För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.

Utbildning

Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.

Att bli översättare

Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.

Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.

Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.

Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.

Viktiga egenskaper för facköversättare är:

  • Goda kunskaper i källspråket
  • Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
  • Utpräglad noggrannhet
  • Vidsträckt allmänbildning
  • Vilja att lära nytt
  • Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
  • God vana vid internet och informationssökning
  • Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
  • Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.

Den bästa översättaren är människan | Varför du bör välja professionella översättare?

Källor: Framtid.se  SFÖ 

35 ord som förnyade det svenska språket

giphy.gif

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskanimmersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa:  Läs mer på SVD

 

Översättningsbyrå

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

Rerih vikingarna
”Gäster från andra sidan havet” av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1874–1947). Längst upp till höger i bilden en palissadomgärdad ”grad”. Foto: Tretyakov Gallery Svenska Dagbladet

 

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå 

Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. 

blur book close up data
Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

  1. Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

  1. Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning  

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning. 

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

  1. Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man varsVars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen? 

  1. Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dagistället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

  1. Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

  1. mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
  2. original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
  3. upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
  4. tillfredsställa(två s ska det vara)
  5. omständlig(l:et faller lätt bort)
  6. öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
  7. terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter 

Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan

Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

 Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer:  Svenska Dagbladet

Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden

 

English Key Means Language
Engelska. Picture: GraphicStock

 

 

Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?

Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.

– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.

Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajtwebb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?

– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.

För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.

– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.

Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.

– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.

En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.

– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.

Källa: SvD

Litauen. Landet där slang kan stå dig dyrt

Collage_Fotor Lithuanian language

av: Anne Markowski, Språktidningen

I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!

– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.

Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.

Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.

– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.

I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.

Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.

Så syns släktskapet

Litauiska / Latin / Sanskrit / Svenska

mėnesis / mensis / masa / ’månad’

dantis / dentes / dantas / ’tänder’

naktis / noctes / naktis / ’natt’

avis / ovis / avis / ’får’

dūmas / fumus / dhūmas / ’rök’

Böjbart urspråk

Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterande språk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.

Andra språk kom alltid först

Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.

Källa: Språktidningen. Läs hela artikeln här.  

 

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne
Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska

Collage_Fotor English in sweden
Collage: Baltic Media Translations

Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.

Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

”The progressive”, eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.

– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.

Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:

– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.

Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…

Tredje person singular s glöms bort

I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska. Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:

– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:

– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.

En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:

Inledande adverbial kuggar många

Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.

– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.

Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:

Svenskars informella tilltal blir fel

Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.

– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.

– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.

Stor bokstav både på Monday och April

Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.

– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.

Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:

– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet

Verkkosivujen kääntäminen

Verkkosivustojen Käännöspalvelut

Multilingual languages word cloud concept

Monikielinen verkkosivustojen kääntäminen on yksi Baltic Median pääerikoistumisalueista. Erittäin kokeneet kääntäjämme varmistavat, että verkkosivustosi käännös kuulostaa oikealta, toimii hyvin hakukoneoptimoinnissa (SEO) ja on helppo lukea.

Verkkosivujen onnistunut käännös lisää vierailijoiden määrää ja houkuttelee lisää asiakkaita. Tämän vuoksi verkkosivujen kääntäminen tulisi jättää sen aihealueen ammattilaisten tehtäväksi: kääntäjien, tekstieditorien ja oikolukijoiden, joiden äidinkieli on kohdekieli ja jotka asuvat maassa, jossa tätä kieltä puhutaan.

Meillä on asiakkaina globaaleja yrityksiä, rahoitusinstituutioita ja internet-markkinoita sekä paikallisia yrityksiä, verkkosivustojen tekijöitä ja markkinointitoimistoja.

Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?

Verkkosivustojen kääntäminen on yksi kustannustehokkaimmista menetelmistä laajentaa markkinoitasi maailmanlaajuisesti. Jos olet tuotemyyjä tai palveluntarjoaja ja sinulla on verkkosivusto World Wide Webissä (Internetissä), se tarkoittaa, että sivustollasi voidaan käydä kaikkialta maailmasta. Miksi et kasvattaisi asiakaspohjaasi helposti kääntämällä sivustoasi useammalle kielelle? Globaali talous vaatii nyt yrityksiä katsomaan kansallisten rajojensa ulkopuolelle toimintansa laajentamiseksi.

Global Reach -kyselyn mukaan suurin osa asiakkaista ostaa vain niiltä verkkosivustoilta, joilla tiedot esitetään heidän omalla kielellään. Tämä vaikutus korostuu, mitä korkeampi arvo tuotteella tai palve

Miksi verkkosivuston kääntäminen on tärkeää?

  • Yli 100 miljoonaa ihmistä käyttää Internetiä muulla kielellä kuin englanti.
  • Yli 50 % verkon käyttäjistä puhuu äidinkielenään muuta kuin englantia.
  • Verkon käyttäjät tosiasiallisesti ostavat neljä kertaa todennäköisemmin tuotteita yritykseltä, joka käyttää viestinnässään asiakkaan äidinkieltä.
  • Sivustolla käytetty aika kaksinkertaistuu sivustoilla, jotka on kirjoitettu vierailijan omalla kielellä – vierailijat viipyvät kaksi kertaa pidempään. (Forrester Research)
  • Yli puolet eurooppalaisista Internet-käyttäjistä pakotettiin luottamaan sivustoihin, jotka oli kirjoitettu muulla kuin heidän omalla kielellään. (EU Eurobarometri)

Verkkosivustojen lokalisointi

Verkkosivuston kääntämisen aikana on erittäin tärkeää, ettei sitä käännetä suoraan, vaan otetaan huomioon kävijän kulttuuri, varmistetaan tekstin tarkkuus sekä hintojen oikeus ja selkeys. Baltic Media Ltd työskentelee läheisesti yli 2000 testatun kääntäjän kanssa kaikkialta maailmasta, joten löydämme oikean työntekijän jokaisen ainutlaatuisen projektin kuhunkin vaiheeseen.

Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:

  • Lähdesanojen laskennan ja sisällön viennin
  • Verkkosivuston määrityksen ja konsultoinnin koskien rakenteellisia vaatimuksia
  • Verkkosivuston kansainvälistämisen: Varmistetaan, että sivustosi infrastruktuuri näyttää sisällön oikein kaikilla kielillä, joilla vierailija haluaa sen nähdä. Olemme Unicode-valmiuden, koodin ja sisällön erottamisen, skaalautuvan suunnittelun, jne. erikoisosaajia.
  • Sisällön kääntämisenyli 400 kieliparille
  • Meta-tietojen käännöksen: otsikot, kuvaukset ja asiasanat
  • Verkon laadunvarmistuksen ja verkko-oikoluvun

Verkkosivuston käännöskustannusten perusta:

  1. Sanamäärä
  2. Lähde- ja kohdekielet
  3. Aihealue
  4. Verkkografiikkavaatimukset
  5. Työpöytäjulkaisun vaatimukset linkitetyille asiakirjoille

Ota yhteyttä Baltic Mediaan tänään

Saat lisätietoja verkkosivustojen käännöspalveluistamme tai voit pyytää ilmaisen kustannusarvion tai tarjouksen soittamalla kansainväliseen toimistoomme numeroon +46 8 767 6024 tai ottamalla yhteyttä projektipäälliköihimme sähköpostitse osoitteeseen nordics@balticmedia.com.

Ilman hintapyyntö

Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize

svengelska

Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.

Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.

Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.

Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).

En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.

Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.

Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.

Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.

Källa: Svenska Dagbladet 

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

ehandel-ok-svenska

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.

Flerspråkig marknadsföringsöversättning

Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:

Marknadsförings och lokaliseringstjänsterna kan inkludera

Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.

Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.

För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges  kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.

Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel

collage_fotor-svenskaHär är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.

Hen är korrekt

Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.

De eller dem?

De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.

När behövs gentiv-s?

Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.

Bästa eller bäste?

Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.

Stor eller liten bokstav?

Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.

Vart eller var?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.

Skriv ihop eller isär?

Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.

Kan en strunta i man?

Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.

Var försiktig med semikolonet!

Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.

Policy i plural?

En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket:  översättning och marknadsanpassning till och från svenska