Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning

Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”

Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.

Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.

Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?

–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!

För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.

– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?

– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.

Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …

– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …

Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.

Vad ser du för trender? 

– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?

”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.

Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.

– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …

Vad betyder det?

– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.

Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …

– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.

Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”

– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.

– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.

En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.

Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …

– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.

Läs mer Svenska Dagbladet

DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

pexels-photo-4393239.jpeg

Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. 

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.   

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

35 ord som förnyade det svenska språket

giphy.gif

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskanimmersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa:  Läs mer på SVD

 

Översättningsbyrå

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK

Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?

 

Android Robot standing with flag of UK. Isolated over white

Credit: Storyblocks

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

 

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå 

Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. 

blur book close up data

Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

  1. Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

  1. Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning  

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning. 

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

  1. Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man varsVars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen? 

  1. Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dagistället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

  1. Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

  1. mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
  2. original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
  3. upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
  4. tillfredsställa(två s ska det vara)
  5. omständlig(l:et faller lätt bort)
  6. öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
  7. terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter 

Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan

Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

 Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer:  Svenska Dagbladet

Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden

 

English Key Means Language

Engelska. Picture: GraphicStock

 

 

Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?

Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.

– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.

Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajtwebb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?

– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.

För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.

– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.

Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.

– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.

En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.

– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.

Källa: SvD

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne

Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24