Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”
Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.
– Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.
Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?
–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!
För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.
– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?
– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.
Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …
– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …
Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.
Vad ser du för trender?
– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?
”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.
Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.
– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …
Vad betyder det?
– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.
Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …
– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.
Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”
– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.
– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.
En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.
Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …
– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.
Läs mer Svenska Dagbladet
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning 