DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

pexels-photo-4393239.jpeg

Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. 

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.   

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska

Collage_Fotor English in sweden

Collage: Baltic Media Translations

Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.

Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

”The progressive”, eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.

– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.

Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:

– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.

Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…

Tredje person singular s glöms bort

I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska. Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:

– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:

– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.

En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:

Inledande adverbial kuggar många

Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.

– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.

Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:

Svenskars informella tilltal blir fel

Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.

– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.

– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.

Stor bokstav både på Monday och April

Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.

– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.

Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:

– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet