Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut.
Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att … Han …”. Strömstad har visserligen inte haft en kvinnlig ordförande sedan de började dokumentera 1862, men Fi argumenterar för att hen eller vederbörande bör användas för att inte exkludera kvinnor eller personer med annan könsidentitet i framtiden. Förslaget innebär också att kommunen ska komplettera alternativen man och kvinna med annan i formulär där kön efterfrågas, för att underlätta för personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor.
Strömstads kommun är inte först med att besluta om att använda ett könsneutralt språk. Den första motionen lades i Malmö sommaren 2016 och därefter har liknande motioner lagts i nästan alla kommuner där Fi finns representerade. De har fått gehör i många kommuner, men inte i alla, och det har ofta skett efter livliga debatter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och inte sällan också i olika medier.
Språkforskaren Karin Milles har undersökt kommunfullmäktigedebatterna och har kunnat urskilja snarlika mönster. Trots att debatterna stundtals varit mycket polariserade har båda lägren varit rörande överens om två saker: att språk är viktigt och att jämställdhet är bra.
Men skiljelinjerna är också tydliga. Förespråkarna – som förutom Fi ofta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet – framställer sig själva som moderna och progressiva och menar att språket ska förändras med sin tid, och att förändringen bidrar till att deras kommuner ligger i framkant. Motståndarna målar upp bilden av sig själva som några som värnar förnuftet och om människors rätt att använda vilka språkliga former de vill. De tycker att beslut om språket är löjliga och oförnuftiga. Som i många andra politiska frågor ställs alltså modernitet och förändring mot tradition och konservatism.
Att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat.
Att feminister vill använda språket som verktyg för att åstadkomma samhälleliga förändringar är inget nytt, och Fi hänvisar också till tidigare förändringar som att riksdagsman har blivit riksdagsledamot. Men att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat. Vanligtvis är språkförändring en mer spontan process. Många organisationer – som exempelvis Sveriges kommuner och regioner – har redan ersatt tjänsteman med tjänsteperson, utan att fatta några formella beslut om det.
Nytt är inte heller det motstånd den här typen av språkförändring väcker. I de språkliga kamperna har förespråkarna ofta blivit hånade eller anklagade för att hota yttrandefriheten. Tiden brukar dock vara förespråkarnas bästa vän. Även om debatten inte vinns i kommunfullmäktige kommer språkförändringen ofta ändå – genom människors frihet att använda vilka språkliga former de vill. Och att tjänsteperson (belagt sedan 1865) numera finns upptaget i Svensk Ordbok är antagligen en större seger än den i kommunfullmäktige.
Läs mer här: Svenska Dagbladet
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
EU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa. Näringsminister Mikael Damberg vill driva igenom en förändring och tar hjälp av e-handelsplattformen Tictails grundare Siavash Ghorbani.
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 