DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

pexels-photo-4393239.jpeg

Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. 

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.   

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK

Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

 

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå 

Björksav för att få sig en behövlig vitaminkick efter den långa, mörka vinter

Ett av de vanligaste träden i Sverige är björken. Ungefär 12% av skogsbeståndet i landet består utav björk. Under våren savar björken och producerar björksav, en mer eller mindre bortglömd naturresurs. Förr i tiden, när boskapen, efter vintervilan, fick björksav att dricka var folk mycket mindre allergiska mot björkpollen och gräs. Saven övergick i mjölken som dracks av människor som då […]

via Björksav — Tjörnbo

Vintermarknaden i Jokkmokk

Någon fler incident med renar blev det inte, tack och lov, men någonstans mellan Torneå och Uleåborg såg jag två renar som korsade vägen men då på betryggande avstånd. Jag kom förresten hem igår kväll efter en dagskörning från Boden. Jag startade vid niotiden på morgonen och kom hem 19.15. Jag hade tänkt starta lite […]

via En dag på Jokkmokk vintermarknad — PJ:s byffé – från by till fe

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.

Översättningsbyrå i Nordeuropa.

”Engelskan” som bara svenskar förstår

översättning svenska engelska

Kollage  från Svenska Dagbladet.  Svenska, engelska, svengelska, språk.

Svenska språket har många engelska låneord och ibland uppfinner vi vår egen engelska. ”After work” används inte av engelsktalande. Jönköping University måste nu användas av svensktalande. SvD har samlat några förbryllande exempel på svengelska.

I am JU – Jönköping University

Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmält universityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.

Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.

Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?

Freestyle – en klassiker

Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.

Tönt blev nörd – som blev en geek

Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?

Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?

After work – bara i Sverige

Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.

Backslick vårt slick-back

Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.

Flipper

Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.

Grape

Be om en grape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.

Trafficking

I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.

Playback

Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.

After ski

Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.

Kick bike

Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.

Källa: ”Engelskan” som bara svenskar förstår

 

Engelska räcker inte i en globaliserad värld

flags skyNedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.

Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engels­kan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.

Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?

Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.

Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.

Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.

Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.

Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.

Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.

Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.

Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.

Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.

Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.

Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.

Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.

Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.

*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Källa: Dagens Nyheter

Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential

eu digitalt

Bryssel den 25 februari 2016

Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.

Europeiska kommissionen offentliggjorde idag resultaten från 2016 års utgåva av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi). Den visar att EU-länderna har gjort framsteg när det gäller uppkopplingsmöjligheter, digitala färdigheter och offentliga tjänster sedan förra åretsstrategi för den digitala inre marknaden offentliggjordes.

Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.

Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.

Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”. 

Viktigaste resultaten av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi)

  • — EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
  • DanmarkNederländernaSverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
  • Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.

 

  • Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
  • Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
  • Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
  • E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
  • Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.

 Bakgrund

 Vad är Desi?

Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.

Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).

Mer information

Webbplats om den digitala inre marknaden (#DigitalSingleMarket)

Webbplats (på engelska) för vice ordföranden med ansvar för den digitala inre marknaden, Andrus Ansip (@Ansip_EU)

Webbplats (på engelska) för kommissionären med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället Günther H. Oettinger(@GOettingerEU)

Källa: Europa.eu  

EU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa

GermanFlag languageEU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa. Näringsminister Mikael Damberg vill driva igenom en förändring och tar hjälp av e-handelsplattformen Tictails grundare Siavash Ghorbani.

Fri rörlighet för varor och tjänster är en av hörnstenarna inom EU. Men för e-handlare och andra digitala bolag är det fortfarande orimligt svårt att expandera i Europa. Snåriga regler och lokala bestämmelser sätter stopp, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

”Det är nästan omöjligt att skapa effektiva plattformar med de här reglerna. Till exempel finns det regler kring hur stora annonser får vara i olika länder”, säger näringsminister Mikael Damberg till Di Digital.

I ett försök att få upp frågan på dagordningen har Näringsdepartementet allierat sig med e-handelsplattformen Tictails medgrundare Siavash Ghorbani. I början av februari reser han till  Amsterdam för att delta i ett möte mellan EU:s näringsministrar. Där ska han, tillsammans med Mikael Dambergs statssekreterare Eva Lindström, argumentera för harmoniserade regler på EU:s inre marknad.

I praktiken är det 28 olika regelverk vi behöver ta hänsyn till. Att gå ut i Europa är i stort sett lika komplext som att gå ut globalt”, säger Siavash Ghorbani.

Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa.

Språkkrav i Tyskland

Skillnaderna mellan EU-länderna rör till exempel vilken information som får lagras om användare och kunder, men också språkkrav eller hur kontaktinformation uppges. I Tyskland behöver till exempel e-handelssajter vara skrivna på tyska samt komma med ett såkallat impressum, ett slags tysk motsvarighet till begreppet ansvarig utgivare.

”Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa”, fortsätter Siavash Ghorbani.

”Sverige försöker vara pådrivande i de här frågorna. Det borde vara lika naturligt med fri rörlighet för data som för andra varor”, säger Mikael Damberg.

Satsningen är den senaste i en rad flirtar med startupsektorn från näringsministerns håll.

Under hösten 2015 lanserade Mikael Damberg en utredning kring den i startup-kretsar brännheta frågan om personaloptioner, samt utlyste en ny – men ännu inte tillsatt – tjänst för en startup-ansvarig på näringsdepartementet.

”Till viss del handlar det ju om branding, ärligt talat. Jag tror inte man kan värdera den Sverigebild som nu skapas av techsektorn. Det är en enormt modern Sverigebild som förmedlas. Det blir ett fönster för att visa upp att i Sverige har vi vissa värden”, säger Mikael Damberg och nämner svensk ingenjörshistoria och jämställdhet som två exempel.

Utredningen om personaloptioner ska presentera sitt förslag i mars. Mikael Damberg hoppas kunna få igenom nya, enklare bestämmelser under den pågående mandatperioden.

”Vi förstår logiken bakom kraven på det här. Vi måste hitta ett system som funkar i Sverige och som går hyggligt fort att införa. Men man får räkna med att politiska processer är långsammare än startup-processer”, säger Mikael Damberg.

Läs även: Regeringens utredare vill förenkla optionsregler för startups

Läs även: Kritik mot Dambergs startup-politik

 

Källa: Digital.di.se