ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige
Baltic Media Translations AB. Sedan 1991. Certifierad enligt ISO 9001-2015
Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…
via How you learned a second language influences the way your brain works — Quartz
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.Sveriges språklag
I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:
Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan).
Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.
Fem minoritetsspråk
Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk:
De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.
Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.
Källa: Svenska Institutet
Översättning till och från svenska, finska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska, tyska, engelska, ryska, franska, turkiska och andra språk.
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Personal ISO 9001:2015 Priser Prisförfrågan Språk Tjänster Start
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.
Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?
Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.
Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.
Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.
Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.
Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.
Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.
Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.
Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.
Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.
Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.
Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.
Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.
Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.
*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Källa: Dagens Nyheter
Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*
44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.
Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen med den digitala agendan för Europa är att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200).
– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.
Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet. Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.
Engelska som lingua franca på internet
Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).
Skäl till att byta språk
De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).
Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.
E-handel
E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget. Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.
Stöd för större mångfald och öppenhet
Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.
Forskning och utveckling
Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4 där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.
För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.
Bakgrund
Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.
Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.
Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:
http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_313_en.pdf
Forskningsprojekt på språkområdet:
http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm
http://cordis.europa.eu/fp7/ict/language-technologies/home_en.html
Den digitala agendan:
http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm
Neelie Kroes webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/
*2011.
Källa: Europa.eu
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.
4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.
5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?
6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.
8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.
10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.
11. Rimlig leveranstid
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
12. Revision
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
13. Professionellt samarbete
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
15. Modersmål
Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.
16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.
Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 