Att bli och jobba som översättare

translation

En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.

Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.

FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.

SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.

FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.

För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.

Utbildning

Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.

 

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.

Att bli översättare

Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.

Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.

Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.

Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.

Viktiga egenskaper för facköversättare är:

  • Goda kunskaper i källspråket
  • Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
  • Utpräglad noggrannhet
  • Vidsträckt allmänbildning
  • Vilja att lära nytt
  • Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
  • God vana vid internet och informationssökning
  • Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
  • Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.

Den bästa översättaren är människan | Varför du bör välja professionella översättare?

Källor: Framtid.se  SFÖ 

Yukiko Duke/Svenska Dagbladet: Svenskars okunskap om finlandssvenska djupt generande

finnish flag1

När Sverige förlorade Finland till Ryssland efter nederlaget i finska kriget 1809, hade Finland varit en del av Sverige i 600 år: svenskan utgjorde både ett förvaltnings- och bildningsspråk. Innan krigsnederlaget var Åbo en av Sveriges viktigaste städer, både som makt- som bildningscentrum: Åbo Akademi räknades som landets tredje universitet efter Uppsala och Dorpat. Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen i Finland hade svenska som modersmål. Av dem hörde majoriteten till kusttrakternas allmoge, men många var ämbetsmän och präster verksamma i de finskspråkiga delarna av Finland.

Det var först under 1800-talet som finskan blev ett samhällsbärande språk, och det dröjde fram till början av 1900-talet innan finskan ersatte svenskan som landets första språk. Men redan 1875 vädrade skalden Zacharias Topelius sina farhågor om svenskans framtid i ”Boken om vårt land”: ”Svenska språket är icke så mjukt, böjligt och fint skiftande som t.ex. det finska; men det är manligt och kraftfullt, det klingar som stål mot berg. /…/Här i Finland uttalas svenskan med ett annat tonfall än i Sverige och vi tycka därför, att svenskarna hava ett sjungande uttal. Vi begå många fel, när vi tala svenska; vi inblanda därvid finska ord och uttryckssätt, dem vi ej själva märka. Och om vi icke vårda och bevara det svenska språket rent, kommer det att alltför mycket skilja sig från svenska språket i Sverige, vilket för oss vore en skada.”

Det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Topelius farhågor till trots är finlandssvenskan fortfarande på det stora hela – med undantag av några förvirrande ”falska vänner” – mycket lik rikssvenskan. Det gör perrongmannens attityd än mer obegriplig och förolämpande. Tyvärr är han inte ensam; det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Därför är det extra glädjande att den stora, finlandssvenska poeten Tua Forsström gör sitt inträde i Svenska Akademien vid dess högtidssammankomst den 20 december. Det är ett inval som signalerar att Akademien som svensk kulturinstitution värnar om det finlandssvenska språkområdet. Förhoppningsvis leder det i förlängningen till ett större rikssvenskt intresse för Svenskfinland och den intressanta finlandssvenska kulturscenen.

 

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet Krönika Svenska språket

 

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

 

05 (6)

Stockholm. Foto: Baltic Media

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

översättningbyrå

översättning

Läs mer: Norden.org  

Översättningsbyrå

Språksituationen i Sverige: svenska, engelska, samiska, finska och andra språk

zviedru karogi kokaSverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.

Sveriges språklag

I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:

  • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
  • Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
  • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
  • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan).

Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.

Fem minoritetsspråk

Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk:

  • finska
  • samiska
  • meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska)
  • jiddisch
  • romska

De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.

Källa: Svenska Institutet

Översättning till och från svenska, finska, arabiskagrekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska, tyska, engelska, ryska, franska, turkiska och andra språk.

Tulkošanas birojs

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.

Översättningsbyrå i Nordeuropa.