Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.
Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential

eu digitalt

Bryssel den 25 februari 2016

Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.

Europeiska kommissionen offentliggjorde idag resultaten från 2016 års utgåva av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi). Den visar att EU-länderna har gjort framsteg när det gäller uppkopplingsmöjligheter, digitala färdigheter och offentliga tjänster sedan förra åretsstrategi för den digitala inre marknaden offentliggjordes.

Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.

Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.

Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”. 

Viktigaste resultaten av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi)

  • — EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
  • DanmarkNederländernaSverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
  • Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.

 

  • Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
  • Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
  • Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
  • E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
  • Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.

 Bakgrund

 Vad är Desi?

Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.

Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).

Mer information

Webbplats om den digitala inre marknaden (#DigitalSingleMarket)

Webbplats (på engelska) för vice ordföranden med ansvar för den digitala inre marknaden, Andrus Ansip (@Ansip_EU)

Webbplats (på engelska) för kommissionären med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället Günther H. Oettinger(@GOettingerEU)

Källa: Europa.eu  

Digital.di: Genom digitaliseringen har världen aldrig varit närmare.

Damberg Bolund

Det är hos småbolagen, som fintechföretag, som flera av framtidens exportsuccéer kommer att finnas, det skriver finansmarknadsminister Per Bolund och Näringsminister Mikael Damberg.* 

Sverige har en stolt tradition av omfamna ny teknik och nya trender. Digitaliseringens första steg lade grunden för hemdatorn och mobiltelefonen. Vi befinner oss nu mitt inne i en stark digitaliseringensprocess, där allt fler tjänster som vi efterfrågar tillgodoses genom mobilen.

De teknologiska framstegen skapar nya möjligheter för den finansiella sektorn som de senaste åren har gjort stora investeringar för att möta efterfrågan. I Sverige har detta resulterat i en rad nya framgångsrika bolag inom den sektor som nu kallas för fintechsektorn. Dessa bolag drar nytta av digitaliseringen och kan erbjuda kostnadseffektiva finansieringstjänster till låga kostnader.

För regeringen är export och främjande prioriterat. I stället för enbart en handelsminister har vi 24 stycken. Alla ministrar har ansvar för att främja Sverige utomlands. Under 2015 genomförde regeringens alla statsråd en främjarresa varannan dag. Hela 186 främjarresor genomfördes under förra året.

Sverige har rätt förutsättningar för att få bolag inom fintechindustrin att växa och blomstra.

Idag inleder finansmarknadsminister Per Bolund en två dagar lång främjanderesa till Hongkong med några av Sveriges nyskapande fintechbolag. Fintechdelegationen, där företag som Tink, Lendify och Toborrow, ingår kommer att träffa företrädare för Hongkongs finansmyndigheter och ges möjlighet att lära sig mer om de förutsättningar som gäller för att göra affärer i Hongkong.

Sverige har rätt förutsättningar för att få bolag inom fintechindustrin att växa och blomstra. Vi har en hög internetvana och en förändringsbenägen befolkning, detta är två mycket viktiga faktorer bakom framgången. Hongkong är Östasiens finansiella centrum med en hög grad av företagsvänlighet. Det är en utvecklad ekonomi men svenska fintechbolag kan dra nytta av att ligga lite före sina motsvarigheter i Hongkong.

Den digitala omställningen kräver att både näringsliv och offentlig sektor söker nya sätt att bedriva och utveckla sin verksamhet på.

Den digitala omställningen kräver att både näringsliv och offentlig sektor söker nya sätt att bedriva och utveckla sin verksamhet på. Fintechbolagen och andra ”born globals” är företag som genom sina framgångar riktar världens ögon mot Sverige och därmed är ökar vår attraktionskraft. De spelar även en viktig roll i att främja innovationsklimatet här hemma.

Regeringens exportstrategi har lagt ett särskilt fokus på att stärka möjligheterna för små och medelstora företag att nå ut och att lyckas i världen. Det är hos dessa som flera av framtidens exportsuccéer kommer att finnas, och det är där som majoriteten av nya arbetstillfällen skapas.

*Källa: Digital.di

 

Mer om global affärsverksamhet och marknadsanpassning:  How to Attract and Retain Customers Around the World? Translate Your Website.