Etikett: översättning till franska

Att bli och jobba som översättare

translation

En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.

Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.

FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.

SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.

FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.

För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.

Utbildning

Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.

Översättning jobb | Lediga jobb för översättare | Jobba som översättare

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.

Att bli översättare

Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.

Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.

Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.

Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.

Viktiga egenskaper för facköversättare är:

  • Goda kunskaper i källspråket
  • Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
  • Utpräglad noggrannhet
  • Vidsträckt allmänbildning
  • Vilja att lära nytt
  • Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
  • God vana vid internet och informationssökning
  • Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
  • Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.

Den bästa översättaren är människan | Varför du bör välja professionella översättare?

Källor: Framtid.se  SFÖ 

Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

french flag
Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.

I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.

Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.

Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.

Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.

Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.
Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.
En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kultur­departementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans  ställning.
Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kun­­skap om språket och den franska kulturen.

 

Källor: Svenska Dagbladet, Språktidningen

 

Översättningsbyrå

Språksituationen i Sverige: svenska, engelska, samiska, finska och andra språk

zviedru karogi kokaSverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.

Sveriges språklag

I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:

  • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
  • Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
  • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
  • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan).

Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.

Fem minoritetsspråk

Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk:

  • finska
  • samiska
  • meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska)
  • jiddisch
  • romska

De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.

Källa: Svenska Institutet

Översättning till och från svenska, finska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska, tyska, engelska, ryska, franska, turkiska och andra språk.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel

collage_fotor-svenskaHär är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.

Hen är korrekt

Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.

De eller dem?

De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.

När behövs gentiv-s?

Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.

Bästa eller bäste?

Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.

Stor eller liten bokstav?

Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.

Vart eller var?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.

Skriv ihop eller isär?

Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.

Kan en strunta i man?

Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.

Var försiktig med semikolonet!

Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.

Policy i plural?

En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket:  översättning och marknadsanpassning till och från svenska 

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.
Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Varför ska du översätta din webbsida?

globalization36
Starta internationell e-handel och sälj så är man snart marknadsledande och tjänar flera miljoner inom ett par år!
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet  innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din e-handels webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor inklusive e-handel är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet. 

Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är.  (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory).

Varför är översättning av webbsidor så viktigt?

  • Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
  • Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
  • Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
  • Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
  • Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)

Lokalisering av hemsidor/ webbsidor

För att kunna erbjuda en högkvalitativ översättning av en webbsida är det viktigt att ha en omfattade förståelse för besökarnas kulturella arv och aldrig direktöversätta innehållet. Baltic Media Translations har ett nära samarbete med över 2000 högkvalificerade lingvister runtom i världen, vilket gör det lätt att hitta den rätta personen för varje steg inom alla olika projekt.

Översättning av hemsidor / webbsidor inkluderar:

  • Källordsuträkning och kontextutvärdering
  • Definition av webbsidan och samråd kring strukturella krav
  • Internationalisering av webbsidan: Vi ser till att sidans infrastruktur visar innehållet på rätt sätt, på vilket språk besökarna än väljer. Vi specialiserar oss på Unicode-aktivering, separation av koder och innehåll, skalbar design, etc.
  • Översättning av innehåll i 400 språkkombinationer
  • Översättning av metadata: titlar, beskrivningar och nyckelord
  • Kvalitetssäkring och korrekturläsning av webbinnehåll 

    Kontakta Baltic Media Translations idag

    För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges  kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på  nordics@balticmedia.com eller fråga efter en offert på balticmedia.com

Prisförfrågan