Epadunk, Putinpris och kamikazedrönare – det är några av de 35 orden som tar plats på Språkrådets nyordslista 2022

Credit: https://www.msn.com/sv-se/noje/nyheter

Kan vi enas om att kriser dåliga? Ja, men kanske inte för språket. Efter att nyorden lämnat pandemin bakom sig flödar ordskapandet kring andra eländiga samhällstillstånd. I år blev det permakris med smygflation, Putinpriser och energifattigdom.

När Språkrådet presenterar årets 35 nyord har pandemin till slut släppt greppet om listan. Förra årets coronabubbla och hybridarbete har fått ge plats åt ord med kopplingar till andra kriser, främst kriget, klimatet och inflationen.

– Förra året när det blev så deppigt med pandemiorden tänkte man ju att vi skulle få se fler positiva ord i år, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet som varit med och tagit fram nyordslistan.

– Men det har kommit nya kriser i stället som också har genererat väldigt många ord. Nya samhällsfenomen ger ju upphov till nya ord. Det är kul för en nyordsredaktör, men orden är inte alltid så positiva.

På sätt och vis är permakris det ord som sammanfattar årets lista bäst, menar Ola Karlsson. Det beskriver en serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, ett slags ”tillstånd av permanent kris”.

Men misströsta icke: Allt är inte elände. I listan finns också flera ord som i stället beskriver olika åtgärder mot klimatkrisen, som avkarbonisering och klimatbiljett – och dessutom ett gäng ord av klart mer lättsam karaktär.

Föga förvånande har till exempel epadunk letat sig in bland de nya orden. Musikgenren, som beskrivs som en genre ”som förknippas med a-traktorer”, har sett ett stort uppsving under året, med band som Melodifestivalaktuella Elov & Beny och falugruppen Bolaget, varav de sistnämnda stod för årets mest spelade låt på Spotify. Låttexterna är ofta inriktade på att festa och köra bil.

Här hittar vi också orden selfiemuseum – en lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt – och Barbiecore, som är namnet på en knallrosa more is more-estetik inspirerad av de klassiska dockorna. Även uttrycket ha dagen kan nog få en och annan att dra på smilbanden. Det motsvarar ungefär att ha flyt eller ”pricka in toppformen”. Ett annat nytt uttryck är brösta som betyder att ta på sig en svår uppgift.

Vid sidan av populärkulturen finns också sportvärlden representerad i listan, dels med ordet framefotboll, där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen, men också med sporttvätt som på sistone fått stor spridning i samband med det omstridda VM-mästerskapet i Qatar. Ordet – som har en kulturmotsvarighet i det engelska artwashing – beskriver praktiken att använda sig av sport för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.

Vissa av orden är knappast okända för den som tillbringat mycket tid på internet. Ett exempel är edgelord, alltså en provokatör eller en person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden.

– Vi fokuserar framför allt på medietext och ibland förekommer uttryck i talspråk och ungdomsspråk innan de dyker upp i mediespråket, förklarar Ola Karlsson.

Ofta görs bedömningen att ett ord blivit tillräckligt etablerat för nyordslistan när det används i media – men undantag görs.

– Så vi kan absolut vara lite sena på bollen ibland, så är det.

Hur var urvalsprocessen i år, var det svårt att välja?

– Ja, just för att det har varit så många ord. Vi bantade ner listan från kanske 300 ord, lite beroende på hur man räknar. I år fanns också en del ganska laddade ord som vi tvekade kring om vi skulle ha med eller inte.

Som exempel nämner han det uppmärksammade ordet journalistrugby som gjorde flera vändor i medierna efter att det yttrats av Sverigedemokraternas stabschef Linus Bylund strax efter valet.

– Vi var lite oense om det skulle tas med. Dels för att en del nog kan bli lite upprörda över attityden bakom ordet. Dels för att det bara var en person som kläckte det och för att det förefaller vara ganska tillfälligt, bruket har avstannat.

Det slutade med att journalistrugby fick stryka på foten. Över lag har valåret inte gjort särskilt stort avtryck på listan, konstaterar Ola Karlsson. Här finns visserligen både valförnekare och falsk majoritet men inget av dessa har en direkt koppling till just den svenska valrörelsen.

– Det var roligare förra valet, då fick vi nya ord som mandatpingis och hjärtland.

Ola Karlsson saknar också mer vardagliga ord i listan.

– Det hade varit kul. Men smygflation kanske kvalar in, det är ändå en kreativ ordbildning.

Nyordslistan 2022

Accelerationism

Extremistisk politisk strategi som med hjälp av våld och terror försöker påskynda en förment förutbestämd samhällskollaps för att kunna inrätta ett idealsamhälle.

Agrivoltaisk

Som kombinerar jordbruk och solkraft.

Autokratisering

Process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt

Avkarbonisering

Avveckling av beroende av fossila bränslen.

Barbiecore

Estetik inspirerad av Barbiedockor.

Brösta

Ta ansvar för, ta på sig en svår uppgift.

Dödsdoula

Professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede.

Edgelord

Person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.

Energifattigdom

Otillräcklig tillgång till elektricitet.

Energikrig

Krig där blockerande av energiförsörjning används som påtryckningsmedel

Epadunk

musikgenre som förknippas med A-traktorer, i folkmun kallade epatraktorer.

Falsk majoritet

Majoritet i ett underordnat organ som är i minoritet i ett överordnat beslutande organ.

Framefotboll

Fotboll där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen.

Ha dagen

Pricka in toppformen vid rätt tillfälle, ha flyt.

Hungersten

Graverad sten som vanligtvis ligger djupt under vattenytan, men som blir synlig vid torka och lågt vattenstånd.

Kamikazedrönare

Obemannad flygfarkost lastad med sprängmedel.

Klickkemi

Metod att konstruera mer komplicerade molekyler genom att ”klicka ihop” molekylära byggstenar.

Klimatbiljett

Subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon.

Klimatskadestånd

Ekonomisk kompensation till länder som drabbas hårt av klimatförändringar.

Matfattigdom

Otillräcklig tillgång till mat.

Munkmodell

Modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av.

Njutningsäktenskap

Tidsbegränsat äktenskap mot betalning, under vilket kvinnan ska ge mannen sexuell njutning.

Permakris

Serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris.

Putinpris

Pris som blivit högre på grund av den ryska presidenten Vladimir Putins invasionskrig i Ukraina.

Returmissbrukare

Person som systematiskt beställer varor från nätbutiker utan avsikt att behålla dem.

Selfiemuseum

Lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt.

SMR, småskalig modulär reaktor

Kärnreaktor som har mindre elektrisk effekt och som potentiellt kan serietillverkas.

Smygflation

Prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.

Sporttvätt

Användning av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.

Spökflyg

Flygplan som flyger utan passagerare med syftet att behålla tidpunkter för avgångar och landningar på flygplatser.

Urbexare

Person som ägnar sig åt utforskning av övergivna byggnader och platser.

Valförnekare

Person som utan konkreta bevis förnekar legitimiteten i ett politiskt val.

Vertiport

Vertikal flygplats avsedd för exempelvis drönare och helikoptrar.

Virtuellt stängsel

Digitalt programmerad inhägnad för djur.

Väntesorg

Sorg inför annalkande förlust av en närstående.

Läs mer: DN

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK
Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med

svensk översättning
Foto: Baltic Media

Svensk stavning är inget att leka med

Två små borttagna cirkumflex ­vållade nyligen ­indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle ­Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och ­varför vi inte behöver ­vara oroliga för kommande reformer.

Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.

Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.

Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuilbureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.

I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.

I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).

Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.

Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.

Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.

Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.

Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.

Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.

Principerna som styr hur vi stavar

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.

Ljudenlighetsprincipen

Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster

Samhörighetsprincipen

Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.

Dubbelteckning

Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.

Bruket

Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte timskeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.

Vad är svårt?

Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.

Olle Josephson

Källa: Svenska Dagbladet