Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och redigera med oss! | Maskinöversättning med efterredigering

Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och redigera med oss! | Maskinöversättning med efterredigering

Efterredigering av automatisk maskinöversättning  

Vi lever i teknikens tid, då alla våra dagliga aktiviteter påverkas av ny utvecklingen. Översättningsbranschen är inget undantag. Framsteg inom översättningsteknik har redan förändrat hur översättningar produceras. Under de senaste åren har maskinöversättning använts i stor grad för att höja effektiviteten och sänka kostnaderna. Men kan maskinöversättning ersätta kvaliteten på mänskliga översättningar?

Maskinöversättning är en typ av automatisk översättning som utförs av en dator utan mänsklig inblandning. Den mest populära maskinöversättningstjänsten har utvecklats av Google, men det finns andra professionella maskinöversättningsprogram som är designade för professionella översättare och översättningsföretag som översätter hela dokumenthemsidor och andra former av innehåll.

Neural maskinöversättning (NMT)

Den senaste generationen inom maskinöversättning är neural maskinöversättning (NMT). NMT ger mer flytande, människoliknande översättningar, och ökar kraftigt nivån på maskinöversättningens kvalitet och noggrannhet. Maskinöversättning är ett bra verktyg för att översätta stora texter snabbare, men för att säkerställa kvaliteten, måste du ta hjälp av en professionell översättare som korrigerar maskinfel och ser till att översättningen är stilistisk korrekt – denna tjänst kallas vanligtvis för ”machine translation post-editing”, eller maskinöversättning med efterredigering (MTPE). Detta jobb utförs av våra lingvister, redaktörer och korrekturläsare vars modersmål är översättningens målspråk, och som bor i landet där språket används i vardagslivet.

Den största fördelen med maskinöversättning med efterredigering är ökad produktivitet. Det är en lösning som hjälper kunder att producera innehåll på flera språk, snabbare och till ett mer rimligt pris. Översättningar som produceras av ett maskinöversättningsverktyg, och som sedan redigeras av en professionell lingvist, är mycket användbara när det gäller projekt med stor volym.

Maskinöversättningar motsvarar vanligtvis mänskliga översättningar på 50-60%. Det är dock viktigt att komma ihåg att maskinöversättningar inte är likvärdiga med mänsklig översättningar, och kommer antagligen aldrig bli det.

Efterredigering av maskinöversättning

Efterredigering av maskinöversättning är det bästa valet om det är nödvändigt att översätta enkla och repetitiva texter så som instruktioner, särskilt om de endast är avsedda för internt bruk. Men mänsklig översättning kan inte ersättas om översättnings kvalitet är lika viktig som hastighet och pris. I dessa fall erbjuder vi översättningar som utförs med hjälp av datorstödda översättningsverktyg (CAT), vilka hjälper översättare att leverera stora volymer material snabbare, samtidigt som enhetlighet säkerställs.

Kontakta våra projektledare för att ta reda på om du bör använda maskinöversättning eller datorstödda översättningsverktyg (CAT) för att få högsta kvalitet till lägsta möjliga pris.

Några av de mest populära sajterna för maskinöversättning – översättningssajter på webben

Använd mjukvara för maskinöversättning och skicka oss översättningen tillsammans med källtexten för redigering. Vi avslutar och ser till att resultatet håller hög kvalitet. Vi beräknar piset först. För en offert, kontakta oss via länk till prislista.

Informationslänk. E-mailLäs mer om redigering av översatta texter här.

Google Översätt

En av de mest populära översättningstjänsterna erbjuder Google. Om du söker på Google efter översättare dyker dess eget praktiska verktyg upp, rakt ovanför dina sökresultat.

Bing Microsoft Translator 

Ett annat stort namn bland översättningstjänsterna är Bing, som använder Microsoft Translator. Du kan välja källspråk själv eller så känner sajten automatiskt av vilket språk det gäller medan du skriver. Om du har mikrofonfunktionen på kan du tala in texten som du vill få översatt, vilket är praktiskt.

Translatedict

Med tjänsten Translatedict kan du välja mellan över 50 språk och använda automatisk igenkänning av ditt eget språk. Bara skriv in ett ord, en fras eller en större mängd text, välj språk att översätta till och tryck  Översätt . Du ser nu översättningen i text och kan trycka på ljudknappen för att höra den också.

Microsoft Translator: Conversations

Microsoft Translator live är en gratis översättnings- och transkriptionstjänst som gör att du kan föra översatta samtal över flera olika enheter på iOS, Android etc.

Yandex. Translate 

Yandex.Translate (tidigare Yandex.Translation) är en webbtjänst från Yandex med syfte att översätta text eller webbsajter till ett annat språk.

Tilde Translator

Tilde kan användas för att översätta text från och till de baltiska språken. Tildes utvecklare påpekar att maskinöversättningen gör det möjligt att förstå textens innebörd men den kan inte ersätta en mänsklig översättare.

DeepL Translate

Använd det kostnadsfria verktyget DeepL Translator för att översätta dina texter med den bästa maskinöversättningen som finns, driven av DeepL:s världsledande neurala nätverksteknik. Teknikjättarna Google, Microsoft och Facebook använder alla maskinöversättning men det lilla företaget DeepL ligger i täten och har höjt ribban inom fältet.

Babylon Online Translator 

Babylon erbjuder mjukvara som du kan ladda ned för översättning men de har även ett alternativ på webben. Den översätter mer än 75 språk och har en enkel bytesfunktion, så trots att den kanske inte har alla finesser som andra sajter har så rapporteras det att den genererar rätt bra översättningar.

Free online translator – Langf  

Langf har en effektiv internettjänst med tillgång till de mest populära verktygen för automatisk översättning av ord, fraser och större textblock. Tjänstens unika finesser är översättningsredigerare, virtuellt tangentbord, ljuduppspelning av text, grammatikkontroll, avkodare samt omvänd översättning. Navigation av tjänsten finns på 11 språk.

Undvik att använda maskinöversättningssajter och -mjukvara för att översätta viktiga dokument såsom affärsöversättningar, medicinska texter, tekniska texter eller nätverksöversättningar eftersom dessa gratisalternativ inte garanterar att uppgifterna behandlas konfidentiellt. 

Kom ihåg att maskinöversättningen kan hjälpa dig att förstå innebörden av en text men en maskinöversättning kan inte ersätta en översättning gjord av en människa. 

Om du efterfrågar en översättning av hög kvalitet, skicka in dina översättningsresultat till våra språkgranskare och korrekturläsare som jämför källtexten med måltexten, så är du garanterad en översättning som håller måttet.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert | Vi skickar en offert till dig inom 15 minter

Begäran om information   

E-mail

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne

Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp.

Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Översättningsbyrå 

Källa: Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Hvorfor oversette din nettside? Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.

internet users by language (1)Oversettelse av nettsider til flere språk er blant ekspertiseområdene til Baltic Media. Våre svært erfarne lingvister vil sørge for at din oversettelsene av din nettside høres riktig ut, er optimalisert for søkemotorer (SEO) og lett å lese.

En vellykket oversettelse av en nettside vil hjelpe deg med å øke antall besøkende og tiltrekke flere kunder. Det er derfor oversettelse av nettsider bør overlates til bransjens profesjonelle: oversettere, redaktører og korrekturlesere som har målspråket som morsmål og som bor i landet hvor dette språket brukes.

Våre kunder rangerer fra globale selskaper, finansinstitusjoner og internettmarkeder til lokale firma, webutviklere og markedsføringsbyråer.

Hvorfor oversette din nettside?

En effektiv nettside er en av de mest kostnadseffektive metodene du kan bruke for å ekspandere ditt marked globalt. Hvis du selger et produkt eller tilbyr en tjeneste, og du har en nettside på Internett, betyr det at din nettside kan leses fra hvor som helst i verden. Hvorfor ikke øke kundebasen ved å oversette din nettside til ett språk til? Nettsideoversettelser av høy kvalitet er en engangsinvestering for din virksomhet. Den globale økonomien krever nå at firmaer ser utenfor egne grenser hvis de ønsker å utvide.

Ifølge Global Reach-undersøkelsen, vil flesteparten av kundene bare kjøpe fra nettsider på deres eget språk. Denne effekten blir tydeligere jo høyere verdien av produktet eller tjenesten er. (s Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory)

Hvorfor er nettsiden oversettelses så viktig?

  • Over 100 millioner mennesker leser Internett på andre språk enn engelsk.
  • Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.
  • Det er fire ganger mer sannsynlig at en nettbruker faktisk kjøper noe fra et selskap som kommuniserer på kundens morsmål.
  • Besøkere av en nettside forblir dobbelt så lenge på siden hvis den er på deres eget morsmål. (Forrester Research)
  • Over halvparten av europeiske nettbrukere tvinges til å bruke nettsider på et språk forskjellig fra deres eget. (EU Eurobarometer)

Nettsidelokalisering

Når en nettside oversettes er det veldig viktig å ikke oversette direkte men ta hensyn til den besøkendes kulturelle preferanser, for å sikre at teksten er nøyaktig og at prisene er riktige og tydelige. Baltic Media Ltd samarbeider med mer enn 2000 utprøvde lingvister fra hele verden, så vi er i stand til å finne riktig leverandør for hvert steg av hvert unike prosjekt.

For oversettelse av nettsider tilbyr vi:

  • Utregning av antall ord i kilden og innholdseksport
  • Nettsidedefinisjon og konsultasjon om strukturelle krav
  • Nettsideinternasjonalisering: Pass på at din sides infrastruktur viser innholdet riktig på det språket dine besøkere ønsker å lese. Vi er spesialister på Unicode-aktivering, adskillelse mellom kode og innhold, skalerbart design, osv.
  • Innholdsoversettelser i mer enn 400 språkkombinasjoner
  • Oversettelse av metainformasjon: titler, beskrivelser og nøkkelord
  • Kvalitetssikring og korrekturlesing på nett

Kostnader for oversettelse av nettsider er baser på:

  1. Antall ord
  2. Kilde- og målspråk
  3. Emne
  4. Krav til nettgrafikk
  5. DTP-krav til lenkede dokumenter

Kontakt Baltic Media i dag

For å finne ut mer om våre oversettelser av nettsider eller be om et gratis pristilbud, ringer du vårt internasjonale kontor på +46 8 767 6024 (Stockholm) +371 67 224 327 (Riga) eller ta kontakt med våre prosjektledere via e-post på nordics@balticmedia.com.

Verkkosivujen kääntäminen

Verkkosivustojen Käännöspalvelut

Multilingual languages word cloud concept

Monikielinen verkkosivustojen kääntäminen on yksi Baltic Median pääerikoistumisalueista. Erittäin kokeneet kääntäjämme varmistavat, että verkkosivustosi käännös kuulostaa oikealta, toimii hyvin hakukoneoptimoinnissa (SEO) ja on helppo lukea.

Verkkosivujen onnistunut käännös lisää vierailijoiden määrää ja houkuttelee lisää asiakkaita. Tämän vuoksi verkkosivujen kääntäminen tulisi jättää sen aihealueen ammattilaisten tehtäväksi: kääntäjien, tekstieditorien ja oikolukijoiden, joiden äidinkieli on kohdekieli ja jotka asuvat maassa, jossa tätä kieltä puhutaan.

Meillä on asiakkaina globaaleja yrityksiä, rahoitusinstituutioita ja internet-markkinoita sekä paikallisia yrityksiä, verkkosivustojen tekijöitä ja markkinointitoimistoja.

Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?

Verkkosivustojen kääntäminen on yksi kustannustehokkaimmista menetelmistä laajentaa markkinoitasi maailmanlaajuisesti. Jos olet tuotemyyjä tai palveluntarjoaja ja sinulla on verkkosivusto World Wide Webissä (Internetissä), se tarkoittaa, että sivustollasi voidaan käydä kaikkialta maailmasta. Miksi et kasvattaisi asiakaspohjaasi helposti kääntämällä sivustoasi useammalle kielelle? Globaali talous vaatii nyt yrityksiä katsomaan kansallisten rajojensa ulkopuolelle toimintansa laajentamiseksi.

Global Reach -kyselyn mukaan suurin osa asiakkaista ostaa vain niiltä verkkosivustoilta, joilla tiedot esitetään heidän omalla kielellään. Tämä vaikutus korostuu, mitä korkeampi arvo tuotteella tai palve

Miksi verkkosivuston kääntäminen on tärkeää?

  • Yli 100 miljoonaa ihmistä käyttää Internetiä muulla kielellä kuin englanti.
  • Yli 50 % verkon käyttäjistä puhuu äidinkielenään muuta kuin englantia.
  • Verkon käyttäjät tosiasiallisesti ostavat neljä kertaa todennäköisemmin tuotteita yritykseltä, joka käyttää viestinnässään asiakkaan äidinkieltä.
  • Sivustolla käytetty aika kaksinkertaistuu sivustoilla, jotka on kirjoitettu vierailijan omalla kielellä – vierailijat viipyvät kaksi kertaa pidempään. (Forrester Research)
  • Yli puolet eurooppalaisista Internet-käyttäjistä pakotettiin luottamaan sivustoihin, jotka oli kirjoitettu muulla kuin heidän omalla kielellään. (EU Eurobarometri)

Verkkosivustojen lokalisointi

Verkkosivuston kääntämisen aikana on erittäin tärkeää, ettei sitä käännetä suoraan, vaan otetaan huomioon kävijän kulttuuri, varmistetaan tekstin tarkkuus sekä hintojen oikeus ja selkeys. Baltic Media Ltd työskentelee läheisesti yli 2000 testatun kääntäjän kanssa kaikkialta maailmasta, joten löydämme oikean työntekijän jokaisen ainutlaatuisen projektin kuhunkin vaiheeseen.

Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:

  • Lähdesanojen laskennan ja sisällön viennin
  • Verkkosivuston määrityksen ja konsultoinnin koskien rakenteellisia vaatimuksia
  • Verkkosivuston kansainvälistämisen: Varmistetaan, että sivustosi infrastruktuuri näyttää sisällön oikein kaikilla kielillä, joilla vierailija haluaa sen nähdä. Olemme Unicode-valmiuden, koodin ja sisällön erottamisen, skaalautuvan suunnittelun, jne. erikoisosaajia.
  • Sisällön kääntämisenyli 400 kieliparille
  • Meta-tietojen käännöksen: otsikot, kuvaukset ja asiasanat
  • Verkon laadunvarmistuksen ja verkko-oikoluvun

Verkkosivuston käännöskustannusten perusta:

  1. Sanamäärä
  2. Lähde- ja kohdekielet
  3. Aihealue
  4. Verkkografiikkavaatimukset
  5. Työpöytäjulkaisun vaatimukset linkitetyille asiakirjoille

Ota yhteyttä Baltic Mediaan tänään

Saat lisätietoja verkkosivustojen käännöspalveluistamme tai voit pyytää ilmaisen kustannusarvion tai tarjouksen soittamalla kansainväliseen toimistoomme numeroon +46 8 767 6024 tai ottamalla yhteyttä projektipäälliköihimme sähköpostitse osoitteeseen nordics@balticmedia.com.

Ilman hintapyyntö

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

ehandel-ok-svenska

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.

Flerspråkig marknadsföringsöversättning

Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:

Marknadsförings och lokaliseringstjänsterna kan inkludera

Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.

Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.

För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges  kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.

E-handel: 6 råd för att lyckas i Europa

ehandel-collage_fotor

E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida

Använd professionella översättare

  1. Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
  2. Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
  3. Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
  4. Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
  5. Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
  6. Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.

Källa: PostNords rapport om E-handeln i Norden och Europa 2016 

Kontakta oss när ni behöver en infödd översättare som kan utföra en  översättning  för e-handel till och från svenska, finska, danska, norska, isländska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, polska, mandarin, kinesiska och andra språk.

Referens: Ett av våra projekt till nordiska språk var e-handels webbplats för HeadBrands

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.

Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike

jamala

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

 

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.

 

eurovisonstockholm2

Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.

Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.

Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.

Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.

Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.

Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.

Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.

Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?

Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.

Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?

Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.

Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?

Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.

Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.

Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.

Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.

Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.

Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.

Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.

Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.

Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.

Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.

Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.

Källa: Dagens Nyheter 

Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med

svensk översättning

Foto: Baltic Media

Svensk stavning är inget att leka med

Två små borttagna cirkumflex ­vållade nyligen ­indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle ­Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och ­varför vi inte behöver ­vara oroliga för kommande reformer.

Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.

Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.

Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuilbureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.

I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.

I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).

Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.

Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.

Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.

Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.

Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.

Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.

Principerna som styr hur vi stavar

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.

Ljudenlighetsprincipen

Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster

Samhörighetsprincipen

Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.

Dubbelteckning

Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.

Bruket

Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte timskeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.

Vad är svårt?

Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.

Olle Josephson

Källa: Svenska Dagbladet