Björn Ranelid: Människans språk är världens främsta låssmed

Ingen vet vilket ord som var människans första och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades allting. Den språkliga fantasin svingar oss upp i trapetser och får oss att flyga högt och långt, skriver Björn Ranelid i en betraktelse över människans främsta uppfinning.

language families

Gullviva, nattviol och johannesnyckel är fridlysta i Sverige, men inte barnen. När de snälla orden går för att släcka törsten fryser ofta vattnet till is. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril och ingen kan fånga den i en håv eller fästa den med nål i en samling.

Alla nyfödda ord har en navelsträng som läsarna hjälps åt att klippa. Frimärket har fredliga taggar och det färdas över alla jordens länder som en flygande matta. Av ett enda ord kan man som med litet saffran färga ett helt bröd eller som en blodsdroppe få ett kärl med renaste vatten att rodna.

Varje cell i det mänskliga språket bär på en arvsmassa från tidigare generationer av individer som talat och skrivit. Cellerna delar sig oupphörligt och överför arvsmassan till små barn som säger sitt första ord i livet.

Jag tänker på det mänskliga språket som om jag vore cellbiolog. Ingen matematiker förmår att räkna eller ange det exakta antalet celler i en människa. Väger du cirka sextio kilo så har du möjligen sextio biljoner celler i din kropp. Det är svindlande tal som påminner om stjärnorna på himlen.

Lika litet kan en hjärnforskare beräkna hur många ord som finns i din eller min hjärna och det är underbart och hoppfullt att vetenskapen står sig slätt i det avseendet.

Ordet är äldre än diktatorn och demokraten och dessa klarar sig inte utan språket. Jag påstår att ordet är den mäktigaste härskaren i världen idag. Även tyranner är lindade i bokstäver och de måste förr eller senare ge sig till känna och falla i kraft av ordet.

Britter och amerikaner använde flera hundra tusen brevduvor som luftburna sändebud under det första och andra världskriget. Soldater fäste meddelanden på fåglarnas ben. Duvorna flög till burar bakom frontlinjerna. När de hade landat klämtade små klockor så att mottagaren visste att budbäraren var framme.

Befälhavare och generaler litade inte på den nya radiokommunikationen och tog hjälp av duvorna när de ville sända hemliga meddelanden som inte fienden kom åt. De bevingade postiljonerna blev ordets kurirer.

Mitt språk mår bäst av en hög himmel och lång sikt, men ibland rullar det ihop sig till en boll av mörker. Den gamla människan lutar en aning som skrivstil när hon går och snart har hon fullbordat sitt livs historia.

Blott kvinnor kan bära och föda ett barn och det är rätt och riktigt att människans första språk är just modersmålet. När jag var elev i folkskolan fick barnen betyg i det ämnet. Det finns inget fadersmål i ordlistan.

Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Ingen vet vilket ord som var människans första i världen och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades alla ting och händelser och de blev aldrig sig riktigt lika igen. Det är en av människas starkaste drifter att signa och namnge allt som hon ser, hör, möter och rör vid.

Numera kan en person som vanhelgar språket med okvädinsord straffas enligt lagen. Ibland förvandlas sociala medier till kloaker. Fotbollsspelare håller för munnen när de talar med sina medspelare så att inte läppläsare i efterhand kan beslå dem med att ha skymfat en motståndare under en match. Detsamma gäller för åskådare på läktarna.

Det har hänt många gånger att en fotbollsspelare blivit utvisad på grund av att han hånat eller sagt rasistiska ord till en annan spelare på planen. Språket har den kraften och tyngden.

Barnen är små fjädrar som spänner sig i väntan på det första ordet i livet och då är mamman och pappan beredda att lägga det på minnet. Det kan likställas med flickans eller gossens första steg.

I ordet föds kunskapen och förståelsen för olika kulturer och du kan aldrig begripa det förflutna utan ett språk. Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Det talas cirka 7 000 språk i världen i dag och ytterligare flera dialekter. 230 av dessa är tungomål i Europa medan det i Asien talas fler än 2 000 olika språk. Det är ett faktum att engelskan är överskattad, om man tänker på antalet människor som använder det språket i tal och i skrift.

I Papua Nya Guinea, som har ungefär 3,9 miljoner invånare, talar de åtminstone 830 olika språk. Mandarin och spanska är de mest talade språken i världen och därefter kommer engelska och hindi.

Människans språk är världens främsta låssmed. Hon kan öppna gamla dörrar, bankvalv och hjärtan med ordet. Språket är både en spade som hon kan gräva djupt i jorden med och en himlastege som hon klättrar på och når stjärnorna, om hon så önskar.

Du kan vara långsint, fördömande, elak, ond och givmild i ordet. I begynnelsen var Ordet och det är världens äldsta människa, eftersom det har lungor och ett hjärta som pumpar syrerikt blod till hjärnan. Du kan smeka en annan människa med ord, men även stena henne till döds.

Tystnaden kan vara en viktig beståndsdel i det talade språket. En längre eller kortare paus i flödet av ord i ett muntligt framträdande kan vara väl så verkningsfullt som de hörbara fonemen. Det kan skapa en spänning och förväntan hos lyssnarna inför vad som ska följa härnäst.

Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

Alla språk i skrift bärs av hierarkiska strukturer i form av en grammatik som kan vara mer eller mindre sofistikerad och komplex. Felaktiga böjningsformer och avvikelser i ordningsföljden mellan orden i olika meningar och fraser avslöjar vilken kompetens avsändaren har i förhållande till den givna normen i språket.

Grammatiken är inte godtycklig, men den kan ändras över tid och i kraft av vad majoriteten av brukarna säger och skriver. Det räcker med att granska hur vuxna människor använder subjekts- och objektsformen av pronomenen de och dem numera så förstår man det.

Alla krig börjar i människans vrede och rädsla inför fienden, men ordet och det heliga löftet skapar fred. Man kan sätta en människa i fängelse, men inte hennes ord.

Språket kan vandra länge i öknen utan vatten. Varje hägring är ett ord. Den brännheta solen strålar just nu av fem bokstäver i bestämd form singularis. Kamelerna bär sina ryttare såsom språket bär författarna.

Du kan inte skriva vackert, om du knyter händerna i vrede och hat. Bokstäverna pickar som små fågelungar i dina fingerblommor när de lämnar din kropp.

Ordet lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck. Sådana är språkets härjningar i världen. Mina barn är även dina när vi talar med varandra och bryter vårt dagliga bröd som är bakat på ordets mjöl.

Människans deoxiribonukleinsyra har ett alfabet som räcker från Jorden till månen och åter hit. Ingen berättelse kan vara längre och man måste läsa den med miraklets glasögon.

Jag vägrar att förkorta molekylens namn till de tre kända bokstäverna, ty det vore att stympa detta under hos människan som finns i identiska kopior i varje cell i kroppen.

I den vänstra hjärnhalvan finns de fundamentala områdena för det mänskliga språket, men forskning har visat att hela hjärnan är inblandad när den delar in ord i olika kategorier.

Ord som tillhör samma språkfamiljeraktiverar ett särskilt område i hjärnan. Det hände när försökspersonerna i en vetenskaplig studie med magnetkamera hörde ord som fru, mamma, gravid, make och familj.

När jag säger och skriver fem ord i följande mening så kan endast jag veta hur resten ska vara: Författarens främsta plikt är att…? behålla barnet inom sig.

Oförutsägbarheten är poesins väsen och en del av dess gener och cellkärnor. Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

En individ som skrattar och gråter behöver inte lägga till eller förtydliga sina känslor med ord. De bildar en unik familj i den mänskliga arten. Ingen Nobelpristagare i kemi eller medicin kan förklara vad som egentligen sker när vi gråter och skrattar och det är en evig seger för gåtan.

Skratt och gråt får inte plats i människans kropp och de mår bäst av att få levas ut i frihet precis som ordet. Världens mest avancerade dator kan inte skratta och gråta naturligt av egen kraft och den kan inte tala, skriva och läsa utan människans hjälp.

Alla maskiner är fullkomligt okänsliga och de ger inte kärlek eller uttrycker glädje, sorg och lycka. Den artificiella intelligensen är i många avseenden en humbug och just vad den betyder, nämligen konstgjord.

Läs hela artikeln här: SVD

 

 

Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

french flag

Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.

I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.

Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.

Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.

Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.

Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.
Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.
En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kultur­departementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans  ställning.
Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kun­­skap om språket och den franska kulturen.

 

Källor: Svenska Dagbladet, Språktidningen

 

Översättningsbyrå

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK

Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?

 

Android Robot standing with flag of UK. Isolated over white

Credit: Storyblocks

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

 

05 (6)

Stockholm. Foto: Baltic Media

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

översättningbyrå

översättning

Läs mer: Norden.org  

Översättningsbyrå

Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden

 

English Key Means Language

Engelska. Picture: GraphicStock

 

 

Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?

Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.

– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.

Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajtwebb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?

– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.

För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.

– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.

Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.

– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.

En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.

– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.

Källa: SvD

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne

Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize

svengelska

Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.

Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.

Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.

Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).

En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.

Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.

Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.

Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.

Källa: Svenska Dagbladet 

Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel

collage_fotor-svenskaHär är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.

Hen är korrekt

Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.

De eller dem?

De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.

När behövs gentiv-s?

Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.

Bästa eller bäste?

Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.

Stor eller liten bokstav?

Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.

Vart eller var?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.

Skriv ihop eller isär?

Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.

Kan en strunta i man?

Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.

Var försiktig med semikolonet!

Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.

Policy i plural?

En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket:  översättning och marknadsanpassning till och från svenska 

E-handel: 6 råd för att lyckas i Europa

ehandel-collage_fotor

E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida

Använd professionella översättare

  1. Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
  2. Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
  3. Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
  4. Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
  5. Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
  6. Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.

Källa: PostNords rapport om E-handeln i Norden och Europa 2016 

Kontakta oss när ni behöver en infödd översättare som kan utföra en  översättning  för e-handel till och från svenska, finska, danska, norska, isländska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, polska, mandarin, kinesiska och andra språk.

Referens: Ett av våra projekt till nordiska språk var e-handels webbplats för HeadBrands

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.