Det svenska språket

 

Stockholm Kungahuset 2009

Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media

Svenska språket – en allmän beskrivning

Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.

Svenskans ställning

Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.

Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.

Talare och utbredning

Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.

Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.

Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.

Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.

Släktskap

Svenska är närmast besläktat med danskaoch norska, och utgör tillsammans med dessa språk dskandinaviska språken, som i sin tur är del av den nordgermanska (nordiska) språkgruppen. Övriga nordgermanska språk är färöiska och isländska. Som andra germanska språk är svenska ett indoeuropeiskt språk.

Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.

Språktyp

Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.

Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (enettdendet) och prepositioner (ividfrån). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnankvinnorkvinnornakvinnas och så vidare), verben (roparropaderopatropas) och adjektiven (gröngröntgrönagrönegrönaregrönast).

Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springasprangsprungit och musmöss).

Svenska dialekter

De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska målgötamålgotländska målsveamålbergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.

Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.

  • Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
  • ”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
  • Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stortväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
  • I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
  • Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).

Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).

Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.

Dokumentation av språket

Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.

Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.

Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.

Källa: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 

 

 

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

 

05 (6)

Stockholm. Foto: Baltic Media

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

översättningbyrå

översättning

Läs mer: Norden.org  

Översättningsbyrå

E-handel: 6 råd för att lyckas i Europa

ehandel-collage_fotor

E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida

Använd professionella översättare

  1. Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
  2. Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
  3. Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
  4. Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
  5. Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
  6. Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.

Källa: PostNords rapport om E-handeln i Norden och Europa 2016 

Kontakta oss när ni behöver en infödd översättare som kan utföra en  översättning  för e-handel till och från svenska, finska, danska, norska, isländska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, polska, mandarin, kinesiska och andra språk.

Referens: Ett av våra projekt till nordiska språk var e-handels webbplats för HeadBrands

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.

Svenska ord som gått på export: Skansen, gravlax, fartlek, buffé, moped, ombudsman

smargosbordAtt det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?

 Ursprungligen en nergrävd fisk

Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker i några dagar innan tillagning, även örter kan läggas till.

Ordet har sitt ursprung i att man förr i tiden grävde ner fisken i en grop och täckte över den för att den skulle jäsa. Maträtten har fått spridning internationellt, och därmed även ordet gravlax som idag kan hittas i det engelska språket.

En världsberömd lek

Fartlek är en typ av intervallträning. Träningstekniken används ofta vid löpning och går ut på att man växlar mellan intensiva löpsträckor och mindre ansträngande löpsträckor. Men tekniken används även i andra sporter för ett ökat mjölksyramotstånd. Träningstekniken fartlek togs fram av friidrottaren Gösta Holmer på 1930-talet och har sedan dess spridits världen över, vilket även det svenska ordet gjort.

Idag används ordet i flera språk, bland annat i ombudsman. I engelskan tenderar ordet även att bidra till en del vitsar.

 Buffén som blev av med prickarna

Smörgåsbord är en av Sveriges mest internationellt kända rätter. Från början var smörgåsbord endast en förrätt medan det idag mer används som ett samlingsnamn för flera rätter, liknande en buffé.

Smörgåsbord blev internationellt känt i samband med OS i Stockholm 1912 men fick sitt stora genombrott med den svenska paviljongens ”Smörgåsbord merry-go round” vid världsutställningen i New York 1939. Det var ett automatiskt roterande smörgåsbord placerat i restaurangen. Ordet förlorade sedan sina prickar över ö och å och infördes i det engelska språket som smorgasbord. Ordet förkommer även i andra språk som tyska och nederländska.

 En representant på flera språk

Ordet ombudsman kommer från fornsvenskans umbuds man som betyder representant. Ordet användes även i olika former i andra nordiska språk men den första dokumenterande användningen av ordet var på svenska. Ombudsman i sin moderna form började användas i Sverige 1809 när justitieombudsmannen instiftades i 1809 års regeringsform. Ordet spreds sedan under 1900-talet och har lånats av flera språk som engelskan, tyskan, ryskan, portugisiskan och italienskan.

Motor och pedaler plussades ihop

Ordet moped introducerades i maj1952 när beslutet om att fordonet ”cykel med hjälpmotor” skulle undantas från krav på körkort, registrering och fordonsskatt. Det dröjde inte länge innan det nya fordonet fick namnet moped. Först att använda ordet var journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Han skrev då att tidningen själva lanserade ordet moped för att de kännetecknade fordonet exakt för var det var – motor och pedaler. Ordet moped spred sig sedan och lånades av andra språk som till exempel tyska, engelska, rumänska och norska.

 En bortglömd längd

Ångström eller beteckningen Å är en äldre längdenhet som används främst inom spektroskopi. Enheten fick sitt namn från den svenske fysikern Anders Ångström som använde den i sin forskning. Längdenheten finns i flera länder men ingår inte i Internationella måttenhetssytemet, SI, och rekommenderas inte heller att användas då meter ses som en lämpligare enhet. Men pågrund av den internationella spridningen finns ordet ångström i flera språk. På engelska och tyska kallas den angstrom och på franska angström.

 Ordagrant betydelse

Friluftsmuseet Skansen på Djurgården i Stockholm grundades 1891 av Artur Hazelius. Sedan dess har Skansen inspirerat andra liknande museer världen över, speciellt i Europa och USA. Det har gått så långt att ordet Skansen betyder friluftsmuseum i flera länder i Östeuropa. På till exempel polska kan Skansen översättas till friluftsmuseum, likaså på tjeckiska fast då med stavningen skanzen.

Ny produkt blev till nytt ord

Det svenska företaget Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB och AB Lux. Electrolux sålde från början endast dammsugare, men utökade sedan även till andra varor. Företaget växte internationellt och idag är Electrolux världens största tillverkare av vitvaror, något som även har fått effekt i vissa språk. I Polen kan nämligen ordet elektroluks översättas till just dammsugare.

 En svensk specialité

Ordet knäckebröd förekommer i en del andra språk, till exempel så finns ordet i både nederländskan och tyskan. På nederländska ser stavningen exakt likadan ut medan det på tyska stavas knäckebrot. Anledningen till att ordet lånats av andra språk kan vara att knäckebröd är en svensk produkt och en välkänd exportvara internationellt. Idag säljs knäckebröd i flera länder även om det fortfarande är vanligast i de svenska hushållen.

Ett udda skolämne

Det engelska ordet sloyd härstammar från svenskans slöjd och hänvisar främst till trähantverk. Sloyd används även som översättning av slöjd som skolämne, vilket Sverige var tidigt ute med. Otto Salomon startade en utbildning för slöjdlärare i Nääs på 1870-talet som fick stort internationellt genomslag och lockade studenter från hela världen. Det etablerade slöjd som ett skolämne på fler platser i världen, och även ordet slöjd blev etablerat på flera språk.

Källa: SVD 

 

Varför ska du översätta din webbsida?

globalization36
Starta internationell e-handel och sälj så är man snart marknadsledande och tjänar flera miljoner inom ett par år!
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet  innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din e-handels webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor inklusive e-handel är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet. 

Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är.  (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory).

Varför är översättning av webbsidor så viktigt?

  • Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
  • Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
  • Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
  • Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
  • Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)

Lokalisering av hemsidor/ webbsidor

För att kunna erbjuda en högkvalitativ översättning av en webbsida är det viktigt att ha en omfattade förståelse för besökarnas kulturella arv och aldrig direktöversätta innehållet. Baltic Media Translations har ett nära samarbete med över 2000 högkvalificerade lingvister runtom i världen, vilket gör det lätt att hitta den rätta personen för varje steg inom alla olika projekt.

Översättning av hemsidor / webbsidor inkluderar:

  • Källordsuträkning och kontextutvärdering
  • Definition av webbsidan och samråd kring strukturella krav
  • Internationalisering av webbsidan: Vi ser till att sidans infrastruktur visar innehållet på rätt sätt, på vilket språk besökarna än väljer. Vi specialiserar oss på Unicode-aktivering, separation av koder och innehåll, skalbar design, etc.
  • Översättning av innehåll i 400 språkkombinationer
  • Översättning av metadata: titlar, beskrivningar och nyckelord
  • Kvalitetssäkring och korrekturläsning av webbinnehåll 

    Kontakta Baltic Media Translations idag

    För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges  kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på  nordics@balticmedia.com eller fråga efter en offert på balticmedia.com

Prisförfrågan