Ingmar Nevéus /Dagens Nyheter: ”Så sänkte Putin ryska språket”

Engelskan i all ära – som reporter i utlandet har du en fördel om du kan tala med folk även på andra språk. Gärna det de själva talar till vardags.

På DN:s utrikesredaktion har vi medarbetare som behärskar allt från arabiska och hebreiska till portugisiska och polska.

Men ibland måste vi använda tolk. Och kvaliteten på de intervjuerna blir ofta sämre.

Själv har jag i många år kunnat ta mig fram på ryska, inte bara i Ryssland utan också på andra platser. Ryskan har varit ett lingua franca i de postsovjetiska staterna. Jag har till och med kunnat använda språket i länder som Cypern och Bulgarien.

Detta har förändrats med Putins invasionskrig mot Ukraina.

Stora mängder rysktalande ukrainare har medvetet övergett sitt modersmål och i stället börjat tala ukrainska, ett språk de ibland bara haft som skolämne i några år.

På samma sätt är ryska inte heller lika gångbart i andra länder.

Den 87-åriga damen Marijona Zukauskiene i en by i Litauen ville visserligen gärna tala med mig på Moskvas språk – hon använde det för att skälla på Putin.

Men när jag dagen efter intervjuade landets ÖB valde han att tala en väldigt knackig engelska trots att hans ryska är helt perfekt.

Förståeligt, men ändå sorgligt.

Putin hävdar att han skyddar Pusjkins och Tolstojs språk. I stället har han försvagat dess ställning.

Och vi som valde att lägga tid på den vackra men komplicerade ryskan kommer på oss med att tänka att vi kanske skulle ha valt tyska eller spanska i stället.

Eller varför inte ukrainska. Men det språket fanns det inga möjligheter att studera i Sverige på 1980-talet.

Ingmar Nevéus, Europakorrespondent

Source: DN

Litauen. Landet där slang kan stå dig dyrt

Collage_Fotor Lithuanian language

av: Anne Markowski, Språktidningen

I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!

– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.

Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.

Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.

– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.

I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.

Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.

Så syns släktskapet

Litauiska / Latin / Sanskrit / Svenska

mėnesis / mensis / masa / ’månad’

dantis / dentes / dantas / ’tänder’

naktis / noctes / naktis / ’natt’

avis / ovis / avis / ’får’

dūmas / fumus / dhūmas / ’rök’

Böjbart urspråk

Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterande språk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.

Andra språk kom alltid först

Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.

Källa: Språktidningen. Läs hela artikeln här.  

 

Språksituationen i Sverige: svenska, engelska, samiska, finska och andra språk

zviedru karogi kokaSverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.

Sveriges språklag

I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:

  • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
  • Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
  • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
  • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan).

Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.

Fem minoritetsspråk

Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk:

  • finska
  • samiska
  • meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska)
  • jiddisch
  • romska

De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.

Källa: Svenska Institutet

Översättning till och från svenska, finska, arabiskagrekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska, tyska, engelska, ryska, franska, turkiska och andra språk.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

E-handel: 6 råd för att lyckas i Europa

ehandel-collage_fotor
E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida

Använd professionella översättare

  1. Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
  2. Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
  3. Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
  4. Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
  5. Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
  6. Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.

Källa: PostNords rapport om E-handeln i Norden och Europa 2016 

Kontakta oss när ni behöver en infödd översättare som kan utföra en  översättning  för e-handel till och från svenska, finska, danska, norska, isländska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, polska, mandarin, kinesiska och andra språk.

Referens: Ett av våra projekt till nordiska språk var e-handels webbplats för HeadBrands

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.

Varför ska du översätta din webbsida?

globalization36
Starta internationell e-handel och sälj så är man snart marknadsledande och tjänar flera miljoner inom ett par år!
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet  innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din e-handels webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor inklusive e-handel är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet. 

Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är.  (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory).

Varför är översättning av webbsidor så viktigt?

  • Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
  • Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
  • Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
  • Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
  • Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)

Lokalisering av hemsidor/ webbsidor

För att kunna erbjuda en högkvalitativ översättning av en webbsida är det viktigt att ha en omfattade förståelse för besökarnas kulturella arv och aldrig direktöversätta innehållet. Baltic Media Translations har ett nära samarbete med över 2000 högkvalificerade lingvister runtom i världen, vilket gör det lätt att hitta den rätta personen för varje steg inom alla olika projekt.

Översättning av hemsidor / webbsidor inkluderar:

  • Källordsuträkning och kontextutvärdering
  • Definition av webbsidan och samråd kring strukturella krav
  • Internationalisering av webbsidan: Vi ser till att sidans infrastruktur visar innehållet på rätt sätt, på vilket språk besökarna än väljer. Vi specialiserar oss på Unicode-aktivering, separation av koder och innehåll, skalbar design, etc.
  • Översättning av innehåll i 400 språkkombinationer
  • Översättning av metadata: titlar, beskrivningar och nyckelord
  • Kvalitetssäkring och korrekturläsning av webbinnehåll 

    Kontakta Baltic Media Translations idag

    För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges  kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på  nordics@balticmedia.com eller fråga efter en offert på balticmedia.com

Prisförfrågan