Nordic-Baltic Media – en pålitlig översättningsbyrå i Stockholm
Nordic-Baltic Media är en etablerad och respekterad översättningsbyrå i Stockholm som erbjuder språktjänster av hög kvalitet. Med över 30 års erfarenhet i branschen är Nordic-Baltic Media ett självklart val för företag och privatpersoner som behöver professionella översättningstjänster.
Varför välja Nordic-Baltic Media i Stockholm?
1. Högkvalitativa översättningar
Certifierade översättare: Nordic-Baltic Media samarbetar endast med auktoriserade och erfarna översättare, vilket garanterar högsta kvalitet i varje projekt.
Specialisering: Byrån är specialiserad på nordiska och baltiska språk, men erbjuder även översättningar till och från ett brett spektrum av andra språk.
2. Mångsidiga språktjänster
Dokumentöversättningar: Tjänster för översättning av juridiska, tekniska, medicinska och ekonomiska dokument.
Notariserade översättningar: Hjälp med att få officiella och juridiskt giltiga översättningar.
Lokalisering: Anpassning av texter och innehåll för att möta lokala och kulturella krav på olika marknader.
Audiovisuella översättningar: Textning, voice-over och andra tjänster för medier.
3. Pålitlig partner för företag
Språktjänster för internationella affärer: Hjälper företag att kommunicera smidigt på globala marknader.
Kundanpassade lösningar: Flexibilitet att tillgodose företagets specifika behov.
Översättning för export och e-handel: Specialiserad erfarenhet inom nordiska och baltiska marknader.
4. Användning av modern teknik
Översättning med AI-stöd: Nordic-Baltic Media kombinerar mänsklig expertis med avancerad teknik för att leverera snabba och korrekta resultat.
Kvalitetskontroll: Varje projekt genomgår en noggrann granskning för att säkerställa högsta noggrannhet och konsekvens.
5. Miljömedvetenhet
Nordic-Baltic Media tar ansvar för miljön genom digitala arbetsprocesser och hållbara affärsmetoder.
När behöver du Nordic-Baltic Media i Stockholm?
Vid behov av snabb och korrekt översättning för privat eller juridisk användning.
När ditt företag vill nå nya marknader med lokalanpassade texter.
För specialiserade projekt som kräver teknisk eller kulturell expertis.
För textning och anpassning av multimediainnehåll.
Med Baltic Media kan du känna dig trygg i att ditt översättningsprojekt hanteras med precision, sekretess och professionalism. Översättningsbyråns kontor i Stockholm är redo att hjälpa dig oavsett projektets omfattning!
Nordic-Baltic Media Translations AB Stockholms Brevboxar 2349 SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden
Priset för en auktoriserad översättning hos oss varierar och beror på hur svår texten är, hur snabbt du behöver få den levererad och förstås hur många sidor dokumentet har. Men den goda nyheten är att vi kan ge dig 20-30% lägre priser för våra professionellt utförda översättningar, jämfört med våra konkurrenter.
Ibland behöver man lite mer än en vanlig översättning. Detta inträffar oftast när man behöver översätta betyg och andra viktiga dokument. Dessa översättningar behöver vidimeras, vilket innebär att originalet jämförs med kopian och att en auktoriserad översättare intygar att översättningen överensstämmer med originalet. Låter det krångligt? Hos Nordic-Baltic Media kan vi hjälpa dig!
Hos Nordic-Baltic Media har vi erfarna auktoriserade översättare
Du har kanske precis hittat ditt drömjobb utomlands och sitter där och kämpar med ditt ansökningsformulär. Det mesta är ifyllt men så kommer du till avdelningen ”Utbildning” och läser att dina gamla betyg från skolan måste vara översatta. Inte nog med det – den blivande arbetsgivaren kräver att betygen du skickar in ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Vad är det? Och var hittar man en sådan, innan sista ansökningsdagen?
Det finns inte alltför många auktoriserade översättare och de finns inte heller representerade i alla språk. Vilket språk handlar det om för dig? På Nordic-Baltic Media hjälper vi dig med auktoriserade översättningar mellan engelska och svenska till och från tyska, spanska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska, finska, norska, danska och andra språk.
”Auktoriserad, bestyrkt och certifierad översättning” – vad menas egentligen?
Det kan finnas många olika stadier i livet när man behöver anlita en auktoriserad översättare. När en myndighet kräver att du uppvisar ett styrkt dokument så måste du kunna bevisa att det inte är förfalskat eller felaktigt på något sätt. Det kan gälla allt ifrån betyg, vigselbevis, körkort, försäkringsbesked, adoptionshandlingar, dödsfallsintyg, vigselbevis och andra dokument. Om dokumentet översatts från ett språk till ett annat så krävs förstås att översättningen var utfärdad på ett korrekt sätt.
Definitionen av auktoriserad, bestyrkt och certifierad översättning varierar från land till land och certifieringsprocessen är inte standardiserad globalt. För att kallas auktoriserad översättare har man vanligtvis godkänts av den behöriga myndigheten inom området i varje land. En auktoriserad eller certifierad översättning har en stämpel som anger translatorsnummer, auktorisationsspråk och språkriktning. Den har även översättarens signatur.
Visste du förresten att en översättning gjord av en svensk auktoriserad översättare inte är giltig utanför Sverige? Vi rekommenderar starkt att du kontaktar de juridiska myndigheterna i det aktuella landet innan du beställer någon form av bestyrkt, certifierad eller auktoriserad översättning, så att du vet vad som gäller just i ditt fall.
Du kan lita på vår kvalitet
Alla översättare som jobbar hos oss har utbildning på högskole- eller universitetsnivå och vi kräver minst 5 års erfarenhet som översättare. Dessa krav gäller vare sig de är in-house eller frilansare. De får dessutom genomgå ett översättningstest och vi kontrollerar deras referenser innan de börjar arbeta.
Det är viktigt att språket flyter bra och speglar det språk som verkligen talas i landet och detta gäller förstås även juridiska dokument. Därför måste alla våra översättare ha målspråket som modersmål och faktiskt bo i det land där språket är det officiella. När ens öron ständigt ”badar i språket” så blir språket naturligt anpassat till landets kultur och ordförråd. Det kan tyckas vara petitesser, men ibland är de små nyanserna viktiga. Och rätt ordval är förstås mycket viktigt i ett juridiskt dokument.
Hos oss görs alla översättningar och redigeringar görs av människor – inte maskiner. Jämför detta med en maskinöversättning som i stället utförs av en översättningsmaskin och sedan redigeras av en kontrolläsare.
Vi ger snabba svar och har 20-30% lägre priser
Så, hur mycket behöver du betala för att få dina gamla betyg översatta?
Priset för en auktoriserad översättning hos oss varierar och beror på hur svår texten är, hur snabbt du behöver få den levererad och förstås hur många sidor dokumentet har. Men den goda nyheten är att vi kan ge dig 20-30% lägre priser för våra professionellt utförda översättningar, jämfört med våra konkurrenter. Detta inkluderar språkgranskning och korrekturläsning – till samma kvalitet. Orsaken till att vi kan hålla dessa låga priser är att vi är baserade på nätet och har vårt huvudkontor finns i Riga i Lettland, medan andra översättningsbyråer som är noterade på den globala börsen oftast har sina kontor i andra länder.
Välkommen att höra av dig till oss så får du ett snabbt svar – inom en kvart!
FAQ
Mellan vilka språk kan jag få en auktoriserad översättning?
På Nordic-Baltic Media hjälper vi dig med auktoriserade översättningar mellan engelska och svenska till och från tyska, spanska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska, finska, norska, danska och andra språk.
Var kan jag hitta en auktoriserad översättare?
Våra auktoriserade översättare på Nordic-Baltic Media kan hjälpa dig att översätta ditt betyg och andra dokument.
Hur mycket kostar en auktoriserad översättning?
Hos Nordic-Baltic Media har vi 20–30 % lägre priser än våra konkurrenter för auktoriserade översättningar.
Översättningsbyråer erbjuder ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning:
Expertis: Översättningsbyråer har team med erfarna översättare som är specialiserade på olika språk och branscher. Det innebär att de har den kunskap och kompetens som krävs för att producera korrekta och idiomatiska översättningar även av det mest komplexa och utmanande innehållet.
Kvalitetskontroll: Översättningsbyråer har vanligtvis rigorösa kvalitetskontrollprocesser på plats för att säkerställa att alla översättningar uppfyller deras höga standarder. Detta innebär att flera översättare granskar varje översättning och ser till att den är korrekt, kulturellt lämplig och uppfyller kundens specifika behov.
Uppmärksamhet på detaljer: Mänskliga översättare kan vara uppmärksamma på detaljer som maskinöversättning och AI-översättningssystem ofta missar. Det gäller t.ex. kulturella nyanser, slang och idiomatiska uttryck.
Flexibilitet:Översättningsbyrå kan tillgodose ett brett spektrum av översättningsbehov, från enkla engångsöversättningar till komplexa flerspråkiga projekt. De kan också tillhandahålla översättningar i en mängd olika format, t.ex. webbplatser, dokument, marknadsföringsmaterial och programvara.
Här är några specifika exempel på situationer där en översättningsbyrå är ett bättre val för kvalitetsöversättning än maskinöversättning eller AI-översättning:
Översättning av tekniskt eller specialiserat innehåll: Maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ha svårt att hantera tekniskt eller specialiserat innehåll, särskilt om det är komplext eller jargongtungt. Översättningsbyråer har översättare som är experter på dessa områden och kan producera korrekta och idiomatiska översättningar.
Översättning av marknadsföringsmaterial: Marknadsföringsmaterial måste vara kreativt och övertygande, och maskinöversättning och AI-översättningssystem har ofta svårt att fånga denna ton och stil. Översättningsbyråer har översättare som kan producera marknadsföringsöversättningar som är både korrekta och effektiva.
Översättning av juridiska eller ekonomiska dokument: Juridiska och finansiella dokument måste vara exakta och korrekta, och maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ibland göra misstag som kan få allvarliga konsekvenser. Översättningsbyråer har översättare som har erfarenhet av att översätta denna typ av dokument och som kan ta fram översättningar som är juridiskt och ekonomiskt korrekta.
Sammantaget erbjuder översättningsbyråer ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning. Om du behöver korrekta, idiomatiska och högkvalitativa översättningar är en översättningsbyrå det bästa valet.
En översättningsbyrå är ett företag som hjälper sina kunder att översätta det material som kunden vill ha översatt. Tvärtemot vad många tror arbetar översättningsbyråer väldigt sällan med skönlitteratur eller privatpersoner som kunder. Kunderna är nästan alltid företag eller myndigheter. Många översättningsbolag accepterar inte ens kunder utan F-skattebevis, dvs. inga privatpersoner. Materialet som ska översättas brukar vara manualer, reklam, avtal eller andra instruktioner.
Översättningsbyråer brukar fungera som paraplyorganisationer. De har ofta några få översättare fast anställda ”in-house”. Utöver företagets in-house-översättare har de goda kontakter med frilansande översättare och dessa anlitar de när arbetsbördan blir stor nog eller ett jobb kommer in från en kund som kräver specialkunskaper. Översättningsbyråer har även ett antal tekniker och layoutpersonal anställda. Deras uppgift är att behandla de dokument som översättningsbyrån får i uppdrag att översätta så att det blir så enkelt och billigt som möjligt att översätta dessa.
Översättningsbyråer brukar även erbjuda sina kunder att göra layout på det översatta materialet, så att det ser ut som originalet, fast på ett annat språk. Detta arbete brukar generellt vara mycket billigare än vad en reklambyrå debiterar för samma arbete. Slutsumman är förstås att det är mycket billigare att betala sin översättningsbyrå för att göra layouten på det översatta dokumenten än att betala reklambyrån för att göra samma jobb. Översättningsbyråns layoutare är dessutom vana vid att arbeta med främmande språk och de kan lätt identifiera och lösa eventuella typsnittsproblem.
Så det blir mitt tionde tips: betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsbyrån för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare”.
Precis som gentemot en reklambyrå så har du som kund rätt att få alla de nya originalfilerna. Däremot kan det hända att översättningsbyrån rekommenderar att du skickar en tryckfärdig pdf till tryckeriet, för då kan det inte bli några typsnittsproblem under tryckningen. Huruvida du måste betala för eventuella nya typsnitt är, som jag berättade tidigare, kontroversiellt. I praktiken brukar översättningsbyråer inte ta betalt för de typsnitt som används förutsatt att de redan tidigare har tillgång till dem. Men om de måste köpa in nya typsnitt brukar de debitera kunden den kostnaden.
Kom ihåg att Om du skulle få ett översatt dokument tillbaka som är undermåligt av någon anledning, dålig översättning eller t.ex. att texten inte visas korrekt, har du reklamationsrätt. Alla inblandade är väldigt måna om att hålla en hög kvalitet, enligt min erfarenhet av översättningsbranschen, så det är väldigt sällan en reklamationssituation uppstår. Om den uppstår brukar alla inblandade vara intresserade av att lösa problemet så smärtfritt som möjligt. Om något inte står rätt till med översättningen du som kund betalt för så tveka inte att kontakta din översättningsfirma, de kommer att vilja hjälpa dig lösa situationen.
Moderna översättningsbyråer arbetar så mycket som möjligt med CAT-verktyg (som jag berättat om tidigare i den här boken). Översättningsminnena som genereras av CAT-verktyg är en databas. Databaser har skydd i upphovsrättslagen, lag (1960:729) §49 ”Om upphovsrätt till literära och konstnärliga verk”. Självklart är det ingen som har upphovsrätt till enskilda fraser i en databas, men en samlad mängd fraser skyddas enligt lag.
I lagen framgår det med all tydlighet att en översättare som skapar en stor mängd översättningar i en databas (med sitt CAT-verktyg) har rätt till den samlade skapade översättningsdatabasen. Sålunda har en beställare endast rätt till det översatta dokumentet och inte översättarens databas såvida inte annat avtalats. Därför bör en beställare av översättningar alltid avtala sig till att få leverarat inte bara översättningen men även de översättningssegment som ingår i översättningen. Bästa formatet att få ett minne levererat till sig är TMX. Då kan man efter behov importera minnet till alla vedertagna CAT-verktyg.
Detta blir mitt elfte tips: om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsbyrå eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig utgifter om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
1. Språk Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
2. Syftet med den översatta texten Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
6. Läsbar skriven text Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
8. Referensmaterial Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
11. Rimlig leveranstid Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
12. Revision Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
13. Professionellt samarbete Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område. Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk. Vi hjälper globala företag att nå europeiska marknader. Vi hjälper våra nordiska kunder att nå globalt.
Vi är specialiserade på nordiska och baltiska språk, men hjälper lika gärna till med översättningar till andra språk i Nordeuropa och övriga världen. Online översättning i Stockholm – Sverige med professionella översättare | Översätt med professionell översättare. Högkvalitativ översättning till rimliga priser både för privatpersoner och företag.
Nordic-Baltic Media Translations AB Stockholms Brevboxar 2349 SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden
Översättningsbyrå NordicBalticMedia.com Translationsetablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm och Riga. Bland våra kunder finns både företag och privatpersoner.
Alla våra översättningar görs och redigeras av människor. Uttrycket mänsklig översättning används till skillnad från maskinöversättning. Mänsklig översättning utförs an en mänsklig översättare, medan maskinöversättning utförs av en översättningsmaskin och redigeras sedan av en kontrollläsare.
Våra mänskliga översättare översätter ENDAST till deras modersmål och bor i ett land där språket antingen är ett officiellt språk eller är närvarande i dagliga livet. Vi har vårt eget system för att testa översättare. Krav: språklig utbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra klienter, testöversättning.
✅ Översättning | Pris per ord | Billigare än andra översättningsbyråer
Beroende på språk och ämnesområde kostar en översättning hos oss mellan SEK 0,80 – 1.60 per ord. Vi erbjuder professionella översättningar, inklusive språkgranskning och korrekturläsning 20–25 % billigare än andra översättningsbyråer med kontor i Norden. Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda lägre priserför dina översättningar än andra nordiska översättningsbyråer. (I Sverige heter vårt företag Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Kontakta oss via e-post om du vill ha en fullständig prislista.E-mail
Prissättningen för översättningar på marknaden tenderar att skilja sig och därför ska du inte vara rädd att ställa frågor, då det är det enda sättet att uppnå hög kvalitativ översättning och förståelse mellan kund och leverantör på lång sikt.
Det dyraste alternativet är inte nödvändigtvis det bästa och vice versa. Majoriteten av översättningsbyråer vårdar långsiktiga relationer med sina kunder. Därför är det särskilt viktigt att komma överens om ett pris, kvalitet och service som passar dig bäst.
Du kan spara upp till 70%. | Översättningsminnen, databas för terminologi och skrivregler
När du behöver högkvalitativ mänsklig översättning för större projekt kan vi erbjuda en plattform baserad på crowdsourcing, där flera mänskliga översättare arbetar samtidigt. Tillvägagångssättet med crowdsourcing ger dig mer valuta för pengarna.
Våra mänskliga översättare använder sig av datorstödda översättningsverktyg (CAT-verktyg) som tillåter dem att skapa översättningsminnen för framtida användning, programvara för textredigering, skrivregler och ordböcker som hjälper oss att upprätthålla konsekvent terminologi.
Vi sparar minnet från din översättning för att undvika dubbelt arbete i framtiden. Översättningsminnen (TM) tillåter dig att spara pengar på dina dokument och projekt. Du kan spara upp till 70%. Vänligen notera att ett översättningsminne inte är samma sak som maskinöversättning.
Lämna din e-postadress så kontaktar vi dig för att berätta mer om korrekt mänsklig översättning och hur du kan spara pengar!
Certifierad eller auktoriserad översättare?
Den mest populära typen av översättning av officiella handlingar är en certifierad eller auktoriserad översättning, eftersom en certifierad översättning har samma ackreditering i de flesta länderna.
Antalet auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk.
En översättning av en auktoriserad (svuren) translator kostar ofta mer än en certifierad översättning.
Samtidigt kan en certifierad översättning ge kunden en högre kvalitetssäkerhetom det görs i ett ISO-certifierat företag som Baltic Media (F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Tjänster som erbjuds av Baltic Media Translations AB :
Auktoriserad, certifierad översättningOfficiell översättning av auktoriserad översättare translator Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus
Översättning av webbsidor (vi lokaliserar innehållet på din webbsida för att den ska vara begriplig på de lokala marknaderna på olika språk)
Programvaruöversättning (översättning av användarnas gränssnitt, dokumentationsstöd och test)
Terminologi översättning och hantering av flerspråkigt datainnehåll
Eftersom vi respekterar våra kunder och deras tid kommer något av Baltic Medias koncernbolag att svara på förfrågningar och beställningar från våra kunder inom 15 minuter. För att spara mer tid kommer bara den viktigaste informationen att tillhandahållas.
Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.
Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.
Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.
Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.
Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).
En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.
Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.
Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.
Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.
Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.
Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.
Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.
Flerspråkig marknadsföringsöversättning
Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:
Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.
Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.
För att ta reda på mer om våraöversättningstjänstereller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.
Sveriges språklag
I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:
Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.
Hen är korrekt
Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.
De eller dem?
De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.
När behövs gentiv-s?
Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.
Bästa eller bäste?
Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.
Stor eller liten bokstav?
Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.
Vart eller var?
Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.
Skriv ihop eller isär?
Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.
Kan en strunta i man?
Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.
Var försiktig med semikolonet!
Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.
Policy i plural?
En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.
Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmältuniversityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.
Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.
Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?
Freestyle – en klassiker
Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.
Tönt blev nörd – som blev en geek
Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?
Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?
After work – bara i Sverige
Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.
Backslick vårt slick-back
Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.
Flipper
Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.
Grape
Be om engrape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.
Trafficking
I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.
Playback
Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.
After ski
Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.
Kick bike
Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.
Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.
Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.
Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.
Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.
Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.
Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.
Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.
Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?
Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.
Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?
Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.
Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?
Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.
Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.
Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.
Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.
Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.
Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.
Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.
Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.
Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.
Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.
Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom 
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om 
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 