Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?
I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.
Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.
Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?
Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.
En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.
En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.
Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.
Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.
E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida
Använd professionella översättare
Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.
Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.
Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.
Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.
Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.
Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.
Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.
Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.
Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?
Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.
Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?
Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.
Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?
Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.
Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.
Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.
Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.
Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.
Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.
Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.
Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.
Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.
Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.
Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.
Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?
Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.
Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.
Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.
Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.
Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.
Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.
Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.
Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.
Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.
Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.
Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.
Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.
Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.
*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.
Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.
Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.
Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”.
— EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
Danmark, Nederländerna, Sverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.
Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.
Bakgrund
Vad är Desi?
Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.
Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).
Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*
44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.
Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen medden digitala agendan för Europaär att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581,MEMO/10/199och MEMO/10/200).
– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.
Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet.Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.
Engelska somlingua francapå internet
Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).
Skäl till att byta språk
De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).
Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.
E-handel
E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget.Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.
Stöd för större mångfald och öppenhet
Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.
Forskning och utveckling
Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.
För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.
Bakgrund
Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.
Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.
Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 