När det första sms:et i världen skickades 1992 var det få som kunde förutse att den nya meddelartjänsten skulle ge upphov till ett helt nytt språk världen över. Språkvetaren Patrik Hadenius guidar oss rätt i djungeln av emojis, förkortningar och uttryck.
SMS och det digitala språket
Sedan de korta textmeddelandena kom in i våra liv har nya ord, uttryck och smileys bildats, och vårt sätt att kommunicera utvecklas och uppdateras hela tiden. Språkvetaren Patrik Hadenius berättar att den vanligaste fråga han får om det digitala språket handlar om feltolkningar.
– Det är väldigt vanligt med missförstånd när man skriver sms eller i en chatt, för där prioriterar vi snabbhet och att det ska flyta på, eftersom man får direkt återkoppling. Om vi tar emojis som exempel, som jag tycker är fullständigt underbara: Varje symbol borde ha en överenskommen betydelse – men det har den ju inte!
Så jag kanske sms:ar dig och frågar ”Bio ikväll?” och du svarar med tummen upp. Det kan betyda både ”Ja, det låter som en bra idé”, eller bara ”Jag gillar bio”. Om du samtidigt får ett annat erbjudande från en annan kompis med en roligare förfrågan än min, då kan du gömma dig bakom att en tumme upp bara betyder att det är en bra idé men inte att vi har bestämt något, medan jag har tolkat det som ett definitivt ja.
Är ungas emoji-fäbless snart över?
Kring millennieskiftet tillskrevs ”det nya sms-språket” ofta de unga och ansågs mest bestå av svårläsliga bokstavskombinationer som ”CUL8ER” (förkortning för ”see you later”) och oklara smileys i stil med ;P och :*). Men på 2020-talet har smartphonen blivit generationsöverskridande, och frågan är hur dagens digitala språk ser ut hos olika åldrar.
– Man kan se skillnad på sms skrivna mellan olika generationer, säger Patrik. Ungdomar vill som alltid ha sitt språk för sig själva. De yngre använde emojis mycket förr men nu när vuxna har börjat använda dem mer har det blivit lite töntigt bland de unga.
Från början skrev ju vuxna fullständiga meningar och avslutade med punkt och ungdomarna tyckte att det var pinsamt, men snart har det också gått varvet runt. Jag kan tänka mig att unga snart kommer att skriva så bara för att markera skillnad mot vuxna som vill skriva som sina barn.
Samtiden påverkar SMS-språket
Hur det digitala språket i övrigt kommer att se ut i framtiden handlar enligt Patrik om hur omvärlden utvecklas.
– En lek jag ser just nu är att man ska skriva sitt namn och se vilka förslag telefonen ger på vilket ord man försöker skriva. Man testar teknikens förmåga att missförstå vad man egentligen vill ha sagt, och det är ett sätt för oss människor att visa att det är vi som har kontrollen.
Vi är lite oroliga för att tekniken ska skriva åt oss, men genom att skälla på auto-correct och leka med de här förslagen visar vi att det är vi som fattar bättre.
Vad är SMS?
SMS (Short Message Service) är ett kommunikationsprotokoll som möjliggör skickande av textmeddelanden mellan mobiltelefoner. Tekniken började att diskuteras som en möjlig tjänst så tidigt som 1985, men det första SMSet som innehöll texten ”Merry Christmas” skickades inte förrän 1992 av Neil Papworth i Vodafones nät i Storbritannien. Sedan dess har användandet av tekniken vuxit explosionsartat världen över och SMS har kommit att bli en viktig kommunikationskanal i många hänseenden.
Det som SMS kanske främst associeras med är person-till-person kommunikation. Men SMS används även för kommunikation från och till allt från vanliga mobiltelefoner, olika former av övervakning och strömreglage till industriella maskiner och utrustning. Tillämpningarna är alltifrån marknadsföring, information, påminnelser och nyttotjänster till larm, autentiseringssystem och andra affärskritiska tillämpningar.
Användningsområden för SMS
Då det i grund och botten handlar om en enkel, effektiv kommunikationskanal med väldigt stor räckvidd finns det egentligen ett obegränsat antal användningsområden.
Fördelar med SMS
Mobilt. Meddelanden kan skickas och tas emot överallt där mobiltäckning finns (även via vissa fasta- och satellittelefoner).
Allmän förekomst. I princip alla mobiltelefoner stödjer idag SMS utan någon speciell förinställning.
Enkelhet. Det finns ingen specifik ”SMS-adress” att ta reda på för att kunna skicka meddelanden som med t.ex. e-post, enda som behövs är telefonnumret vilket oftast redan finns till hand.
Effektivt. Den inbyggda begränsningen på antal tecken du kan skicka tillsammans med en kostnadsmodell där du betalar per skickat meddelande leder till naturligt korta, koncisa och effektiva budskap.
På mottagarens villkor. Ett SMS kan läsas och eventuellt besvaras när det passar mottagaren bäst då det ligger och väntar i telefonen när det väl är mottaget.
Diskret. Fungerar ofta i sammanhang där prata i telefon är olämpligt, t.ex. på möte, biograf eller vid dålig mottagning.
Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Från coronahälsning och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Språket har också fått corona!
Självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Coronapandemin har satt sina spår även på det svenska språket, konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson.
Sällan har väl en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav Eyjafjallajökulls utbrott oss ord som inaskad och vulkanresa. Men under coronan, ett kortnamn för pandemin och vår tillvaro i den, har bara orden corona, covid och karantän gett oss tusentals nya uttryck, som nyordslistans coronahälsning och självkarantän.
Många av dessa uttryck är vardagliga, tillfälliga och lite roliga. Som den tillplattade visirfrisyren eller den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga. Samma tendenser ser vi i andra länders nyord. Särskilt förtjusta tycks vi vara i teleskopord, när två eller flera ord dras ihop till ett. Bra exempel är covidiot, en person som struntar i restriktioner, av covid och idiot, och corontän, alltså coronakarantän.
På ordbildningsfronten ser vi att skam-orden från tidigare nyordslistor också lever vidare, även om flygskammen för tillfället har ersatts av hostskam, att bli coronamisstänkt när man hostar, och i miljödebatten av surfskam, att vi borde dra ner på energislukande internet- och dataanvändning.
Alla ord som nu har ökat i användning är dock inte nya. Vi har sett att nyord från äldre listor, som hemester och svemester, det vill säga semester på hemmaplan, gör comeback. Och ord som video och virtuell bildar stommen i en massa uttryck för saker vi nu gör på distans, som virtuella fester och videomiddagar (på videolänk).
Många av de medicinska fackuttryck vi konfronteras med är inte heller nya, men de har blivit oerhört mycket vanligare och har nu tagit plats också i allmänspråket – vilket gör dem till nyord för allmänheten. Det gäller ord som klustersmitta, social distansering och superspridare.
Förra årets stora tema i nyordsflödet, klimatkrisen, överskuggas av pandemin, men lever kvar under 2020 med ord som cirkulent, en återvinnande konsument, och cli-fi, fiktion med klimattema.
Även debatten om mansrollen återkommer i årets lista. Simp används i regel om en inställsam man som försöker väcka kvinnors intresse. Väl i ett förhållande förvandlas han ibland till en kanskeman – som inte riktigt vill satsa fullt ut.
Men tveksamma beteenden väcker reaktioner. Den som beter sig illa eller har kontroversiella åsikter kan bli utsatt för cancelkultur, att bli fråntagen sin plattform i offentligheten. Gäller detta historiska personer som förärats en staty, ja då kan de drabbas av en statyprotest. Vi som inte har ifrågasatts för något vi gjort, vare sig vi är man eller kvinna, kan ändå avfärdas – som en boomer. Det ordet dök upp redan 2019 i den nedsättande frasen ”Ok boomer”, för personer över 55. Under året har det ökat i användning, och används nu ofta av unga som benämning för vuxna personer i allmänhet.
Ett annat tema, som dessvärre fortsatt ger avtryck, är ett internationellt politiskt klimat med en ökad halt av lögner och ryktesspridning som bränsle. Infodemi, storskalig spridning av skadliga rykten, är kanske listans viktigaste ord. Tydligast har vi under året sett det i konspirationsteorier om coronavirusets ursprung och spridning, som att viruset egentligen är ett biologiskt stridsmedel, att det sprids via 5G-nätet eller att det skapats på uppdrag av Bill Gates.
becknarväska
liten mag- eller midjeväska Många trendiga ungdomar bär numera magväskor eller becknarväskor, som de också kallas när de bärs på det tjuvsäkra sättet över bröstet. Det räcker nu, anser Jensens grundskola i Göteborg som nyligen manat eleverna att inte bära magväskor, mjukisbyxor eller andra plagg som kan associeras till macho kultur och kriminalitet.
Fokus 2 oktober 2020
Kommentar: Substantivet becknare, ’säljare (ofta av narkotika)’, är bildat till romskans beckna, ’sälja’, som är belagt i svenskan sedan tidigt 1900-tal.
bolundare
komplementbyggnad som får vara högst 30 kvadratmeter stor och som inte kräver bygglov
Friggebod blev attefallshus blev bolundare. Från 1 mars får svenskarnas bonusrum vara hela 30 kvadratmeter.
Aftonbladet 23 februari 2020
Kommentar: Ordet är bildat till bostadsminister Per Bolunds efternamn. En bolundare måste – till skillnad från ett attefallshus – ha full boendestandard.
boomer
person i medelåldern eller äldre
På just sociala media används också ett begrepp som kastar ljus på den klyfta som blossat upp mellan unga och äldre, nämligen ”boomer”. Uttrycket används pejorativt för att symbolisera hur hopplöst passé den äldre generationen är.
Nya Wermlands–Tidningen 9 september 2020
Ordet anspelar på babyboom-generationen som är född efter andra världskrigets slut. Uttrycket OK boomer fick stor spridning under 2019 sedan det använts av Chlöe Swarbrick i det nyzeeländska parlamentet. Boomer användes inledningsvis om personer födda mellan 1946 och 1964, men brukas nu ofta om vuxna i allmänhet.
Kommentar: Även boomare används i samma betydelse.
cancelkultur
aktivism som syftar till att personer med kontroversiella åsikter ska berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter
Samtidigt är det inte svårt att förstå varför de stora kedjorna inte vågar sälja Paolo Robertos italienska gelato – de skulle nämligen riskera att själva dras med i drevet. Den så kallade cancelkulturen smittar, och som åtskilliga observatörer kommenterat straffas betydligt fler än Paolo Roberto när hans varor försvinner.
Svenska Dagbladet 28 maj 2020
Kommentar: Cancelkultur är bildat till engelskans cancel, ’annullera’.
cirkulent
person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom återvinning
En cirkulent hyr, byter, lånar, vårdar och köper begagnat. Det är verkligen att vara en hållbar konsument. Slit och släng är passé. Det här är framtiden.
Provinstidningen Dalsland 10 mars 2020
Kommentar: Cirkulent är ett teleskopord bildat till cirkulär och konsument.
cli-fi
konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor
Vi ser ett uppsving på böcker där klimat och miljö spelar en viktig roll. Kanske inte som huvudtema, men som ett viktigt inslag. Det förändrade klimatet skildras allt oftare i litteratur – inom den nya genren clifi, klimatfiktion.
TTELA 1 februari 2020
Kommentar: Clifi är bildat till engelskans climate och fiction. Även klimatfiktion används i samma betydelse.
coronaanpassa
vidta förebyggande åtgärder för att följa restriktioner med syftet att minimera risken för spridning av coronaviruset
Det internationella skidskytteförbundet (IBU) har valt att coronaanpassa tävlings programmet och dragit ner på resandet. De stannar i stället i två veckor på orterna.
TT 31 oktober 2020
coronahälsning
hälsningsgest som uppkommit under coronapandemin Människor håller avstånd till varandra och om vi möts kanske vi gör en coronahälsning genom att lyfta upp armbågen för att snudda vid den andra personens armbåge.
Skaraborgs Läns Tidning 6 juli 2020
Kommentar: Vanliga coronahälsningar är att nudda armbågarna, knogarna eller fötterna.
covid-19
infektionssjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 Covid19 påminner ofta om vanlig förkylning eller influensa. Det är vanligt med feber, snuva, torrhosta, muskelvärk och till exempel magknip eller diarré. En del får andningsbesvär. Nerikes Allehanda 17 oktober 2020
förnedringsrån
personrån där offret utsätts för särskilt kränkande behandling Under det senaste året har en rad uppmärksammade så kallade förnedringsrån ägt rum där offret inte bara rånats utan också utsatts för våld, hot och förnedrats på olika sätt.
TT 25 augusti 2020
hobbyepidemiolog
person som utan expertkunskaper i epidemiologi tvärsäkert uttalar sig om coronapandemin
Svenska Dagbladet 22 april 2020
Kommentar: Även soffepidemiolog används i samma betydelse.
hungerpandemi
svält orsakad av coronapandemins konsekvenser
För att bekämpa den växande hungern i världen och förhindra att covid19pandemin förvandlas till en ”hungerpandemi” genomför WFP i år sin största humanitära insats någonsin.
Dagens Nyheter 21 oktober 2020
hälsolitteracitet
förmåga att förstå hälsoinformation
Ett annat viktigt område är att öka kunskapen kring digital hälsolitteracitet. Det innebär att öka förmågan att söka, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation från elektroniska källor och tillämpa den kunskapen för att främja god hälsa och livskvalitet. Vestmanlands Läns Tidning 17 september 2020
immunitetspass
intyg som visar att en person är immun mot coronaviruset och därför ges möjlighet att exempelvis resa eller besöka vissa platser
Med immunitetspass skulle man få tillgång till museum, gym och andra utrymmen som annars var avstängda.
Göteborgs-Posten 9 augusti 2020
Kommentar: Immunitetspass förekommer även inom idrotten. Idrottare som har antikroppar mot coronaviruset slipper under en viss tid genomgå fler tester. Även coronapass används i liknande betydelse.
infodemi
global spridning av skadliga rykten
Infodemier har funnits förr men coronakrisens är av det kraftfullare slaget. Vi får falska uppgifter om att viruset är ett biologiskt stridsmedel, att det har koppling till 5Gnätet eller att det har skapats på uppdrag av Bill Gates.
Kollega 26 augusti 2020
intimitetskoordinator
person som arbetar inom film, tv och teater med att sexscener ska kännas trygga för skåde spelarna
Tack vare att många produktioner numera tar hjälp av den nya yrkesgruppen intimitetskoordinatorer (personer som hjälper till att koreografera och göra sexscenerna både meningsfulla och trygga för skådespelarna) har sex kunnat skildras på nya och mer mångbottnade sätt i serier som ”Sex education” och ”Normala människor”.
TT 12 september 2020
kamikazetips
förutsägelse om utgången i en tävling, match eller idrottsserie som görs när förutsättningarna är helt eller delvis okända
Vad händer om City värvar Leo Messi? Ja, det är en risk man
får ta när man ska göra kamikazetips ”en evighet” före ligastart. Självklart kommer en eventuell Messivärvning förändra förutsättningarna, men jag är inte ens säker på att det räcker med en 33årig Messi för att bräcka Liverpool.
Aftonbladet 28 augusti 2020
Kommentar: Ordet bygger på en bildlig användning av kamikaze, som förknippas med japanska självmordspiloter under andra världskriget.
kanskeman
man som inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande
Kanskemän är män som har svårt att leva som vuxna, och som vill att relationen ska stanna i det outtalade, där man känner sig fram, utan att ta steget och lova något mer.
Svenska Dagbladet 18 oktober 2020
Kommentar: Ordet stavas både kanskeman och kanskeman. Kanskekvinna och kanskerelation förekommer i mindre utsträckning.
kemsex
sex i kombination med användning av narkotika för att förhöja den sexuella upplevelsen
Kristalliserat metamfetamin – ofta kallat ice – är en farlig drog som ofta kopplas ihop med så kallat kemsex, alltså att man använder droger för att förhöja sexupplevelsen.
Nerikes Allehanda 20 mars 2020
Kommentar: Även stavningen chemsex förekommer.
klustersmitta
spridning av virus bland personer i en avgränsad grupp
De två senaste veckorna har flera fall av klustersmitta konstaterats på Gotland. Bland annat har man kunnat härleda smittan till fester och afterwork där kollegor har sammanstrålat på fritiden. Gotlands Tidningar 14 oktober 2020
krympflation
minskning av innehållet i förpackning utan motsvarande prisminskning
Det handlar om krympflation. Vi betalar samma pris – eller ett högre! – men får mindre för pengarna eftersom innehållet minskat på ett sätt som är omöjligt för ögat att upptäcka.
Corren 15 oktober 2020
Kommentar: Krympflation är ett översättningslån från engelskans shrinkflation, som är bildat till shrink, ’krympa’, och inflation.
lesserwisser
person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer
När någon som vet mindre förklarar för någon som vet mer, så är man en ”lesserwisser”.
Dagens Nyheter 31 maj 2020
Kommentar: Lesserwisser är bildat till engelskans less, ’mindre’, och besserwisser ’bättrevetare’. Lesserwisser används dock inte i engelskan. Ordet används också mer allmänt i betydelsen ’person som är okunnig i en viss fråga’.
lockdown
restriktioner som begränsar rörelsefriheten i ett samhälle och möjligheten att använda olika samhällsfunktioner
Tänk bara att vi under de senaste sex månaderna har bevittnat att tre fjärdedelar av världens befolkning levt i karantän eller lockdown. Hade någon under förra året i oktober yppat att exempelvis spanjorer skulle sitta instängda i sina hem i 74 dagar, så hade jag tyckt att det hade varit en absurd tanke. Göteborgs-Posten 20 oktober 2020
Kommentar: I engelskan används lockdown också när man i fängelser av säkerhetsskäl stänger in fångar i deras celler. På svenska kan nedstängning användas i stället för lockdown.
mjuta
stänga av mikrofon eller ljud
En av de största förändringarna under coronan är definitivt att arbeta hemifrån. Där är digitala möten en viktig del. Många har lärt sig Zoom, Teams eller Hangout. Man lär sig att lägga upp ett dokument så alla kan se det, lär sig ”mjuta” och slå på micken när man skall prata.
Personlig blogg 24 juni 2020
Kommentar: Mjuta är bildat till engelskans mute, ’dämpa; göra tyst’. Även stavningarna muta och mutea förekommer. Avmjuta används om att slå på mikrofonen eller ljudet på nytt.
novent
julförberedelser och adventsliknande firande i november
Novent är det nya för mej känner jag. Gillar tanken på att få njuta av årets mysigaste tid lite tidigare, att slippa vänta just det här året känns helt rätt! Tror att stjärnorna och ljusstakarna åker upp redan nästa vecka.
Personlig blogg 13 november 2020
Kommentar: Novent är bildat till november och advent.
platta till kurvan
hålla smittspridningstakten på en jämn nivå
Vi skulle platta till kurvan för att rädda sjukvården genom att hålla tillbaka smittspridningen. Detta skulle ske med generella råd och anvisningar – frivillig karantän vid symptom, handhygien, avstånd – i stort sett utan tvång, bland annat för att smittskyddslagen inte är särskilt kraftfull.
Dagens Arena 1 juli 2020
Kommentar: Även plana ut kurvan och trycka ner kurvan används i samma betydelse.
R–tal
genomsnittligt tal som visar hur många personer som smittas av en redan smittad person
Ett Rtal mindre än ett innebär att färre än en person i genomsnitt för smittan vidare, vilket i sin tur innebär att smittspridningen är på nedåtgående.
TT 30 september 2020
Kommentar: Rtal, en kortform för reproduktionstal, är en matematisk term som bland annat har använts för demografiska ändamål, till exempel för att visa på befolkningsökning.
simp
person som genom smicker försöker väcka en annan persons romantiska eller sexuella intresse
Som på alla sociala medier är tröskeln för vad folk anser kan klassas som en simp mycket låg. På Tiktok räcker det i princip med att en man lämnat tre glada emojis eller en något överdriven positiv kommentar hos en kvinnlig användare för att bli kallad för simp.
Elle 25 augusti 2020
Kommentar: Simp har lånats in från engelskan. Ordet är bildat till simpleton, ’dumbom’. I regel används simp om män som överdrivet vänligt kommenterar kvinnors inlägg i förhoppningen om en romantisk eller sexuell relation. Även verbet simpa förekommer.
självkarantän
isolering i hemmet eller på annan plats när en person har eller kan ha smittats alternativt vill undvika risken att smittas av coronaviruset Från och med i dag är turister från många Schengenländer välkomna till Norge utan att sätta sig i självkarantän på grund av coronavirusets spridning.
Värmlands Folkblad 15 juli 2020
Kommentar: Även hemkarantän och corontän används i samma betydelse.
socialdistansering
det att hålla fysiskt avstånd och att ta hänsyn till riskerna för smittspridning i sitt sociala umgänge
Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på middagarna. All information om social distansering har kommit långt senare.
Fastighetsvärlden 23 mars 2020
Kommentar: Använd gärna fysiskt avstånd när det handlar om att just hålla fysisk distans vid möten och sammankomster.
statyprotest
manifestation som ifrågasätter förekomsten av statyer föreställande personer som anklagas för att ha underblåst eller utövat förtryck
En namninsamling – som inspirerats av den internationella vågen av statyprotester i spåren av Black lives matter – har fått nära 2 000 underskrifter: Vi kräver att statyn av Carl von Linné tas ner, skriver uppropet. Namninsamlingen anklagar Linné för att ha varit rasist, dock utan att ange exakt vilket av Sveriges många Linnémonument som avses för destruktion.
Aftonbladet 17 juni 2020
superspridare
person som sprider en sjukdom till ett stort antal personer
Så få som 20 procent av alla coronasmittade kan stå för 80 procent av all smittspridning. Detta eftersom vissa personer är så kallade superspridare, som sprider större mängd av viruset, och befinner de sig i ett sammanhang med många människor kan en klustersmitta uppstå.
Omni 2 augusti 2020
Kommentar: Parallellt talas det om superspridning och superspridarhändelse, som används för att inte peka ut individer och för att spridningen kan ha flera orsaker.
turistkorridor
överenskommelse som möjliggör semesterresor mellan länder där smittspridningen är på låga nivåer
Grekland som är oerhört beroende av människor i badbyxor och solhattar för både sysselsättning och tillväxt längtar efter besök. De vill snabba på processen med säkra turistkorridorer. Idén är att det ska gå att resa mellan länder som har fått kontroll på smittspridningen.
Svenska Dagbladet 18 maj 2020
tvåmetersregeln
rekommendation eller bestämmelse om att hålla två meters avstånd mellan personer som inte tillhör samma sällskap
De kommer bara sälja ett begränsat antal platser till varje föreställning, i nuläget max 50 och tvåmetersregeln ska hållas vid in och utsläpp. I salongen får bara varannan sittplats användas, om man inte har kommit i sällskap.
Norrbottens-Kuriren 18 augusti 2020
underturism
situation där besökarna är för få för att turistberoende orter ska klara sig ekonomiskt
Frågan är då vilken beredskap besöksnäringen har för att ta emot besökare igen. Det är inget snack om att företagen har drabbats väldigt hårt och snabbt. Överturism ersattes av underturism på bara ett par månader, säger han.
TT 20 maj 2020
vårdskuld
uppsamlat behov av sjukvård som uppstår när vissa åtgärder skjuts upp till förmån för åtgärder som är mer akuta
Nu vilar ett tungt ansvar på Region Dalarnas politiker och arbetsgivare att se till att vi använder resurserna rätt för att både klara av att beta av vårdskulden gentemot invånarna och arbetsmiljöskulden gentemot personalen. Vi klarar nämligen inte det ena utan det andra.
Södra Dalarnes Tidning 15 oktober 2020
växtblindhet
avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden Växtblindhet är människans oförmåga att se växterna i sin omgivning. Trots att växter är grunden för allt liv på jorden är de för många människor bara en grön kuliss till djurvärlden.
ETC 20 juli 2020
Kommentar: Översättningslån från engelskans plant blindness. Begreppet myntades av botanikerna James Wander see och Elisabeth Schussler. Fenomenet kallas ibland biologisk analfabetism med motsatsen ekologisk litteracitet.
zombiebrand
eldsvåda som övervintrar under snötäcke och blossar upp till våren
Bränderna i Amazonas, Australien, Sibirien och Kalifornien blir allt allvarligare och nya fenomen uppstår. Bränder som inte dör – zombiebränder – i Sibirien är ett sådant fenomen.
Länstidningen Södertälje 17 september 2020
Zoombombning
intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom videomötes– tjänsten Zoom
Zoombombning blev en term som spreds som en löpeld när viruset satte stopp för fysiska träffar och ersattes med digi tala möten. Begreppet används när oinbjudna personer tar sig in i digitala möten och ställer till med både det ena och det andra. Skaraborgsbygden 10 juli 2020
Kommentar: En person som gör intrång i ett möte kallas Zoom bombare. Zoombombning kan även användas när till exempel husdjur går in i bild under ett videomöte. Stavningen Zoombombing förekommer också.
Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”
Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.
– Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.
Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?
–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!
För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.
– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?
– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.
Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …
– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …
Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.
Vad ser du för trender?
– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?
”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.
Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.
– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …
Vad betyder det?
– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.
Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …
– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.
Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”
– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.
– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.
En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.
Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …
– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.
Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com
Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag.
DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.
Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.
Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.
Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.
Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.
Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.
Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.
Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.
R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.
Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.
Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.
Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.
Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.
Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.
Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.
Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.
Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.
Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.
Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.
Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.
Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.
I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.
Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:
Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat
Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.
Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”
Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.
Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning
I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.
När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning.
Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)
Skribenterna väljer lite för ofta vart före var
Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).
Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man vars: Vars är du? Vars ska du?
Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?
Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”
Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?
Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen?
Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop
Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.
Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.
På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dag, istället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långtifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).
Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället.
Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.
Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden
Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.
Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?
Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.
Här är de sju orden, nu med bättre stavning:
mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
tillfredsställa(två s ska det vara)
omständlig(l:et faller lätt bort)
öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
terrass(två r, två s).
Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.
Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.
Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken
Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.
Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.
In the framework of the subject ”Terminology” in the University of Luxembourg ms. Stamtcheva delivered a lesson on Terminology in EU legal translation.
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.
Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.
Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.
Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).
En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.
Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.
Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.
Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmältuniversityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.
Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.
Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?
Freestyle – en klassiker
Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.
Tönt blev nörd – som blev en geek
Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?
Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?
After work – bara i Sverige
Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.
Backslick vårt slick-back
Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.
Flipper
Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.
Grape
Be om engrape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.
Trafficking
I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.
Playback
Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.
After ski
Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.
Kick bike
Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.
Lokalisering handlar om hur man anpassar en produkt, tillämpning eller dokument, för att svara upp mot krav vad gäller språk, kultur etc i ett specifikt målområde (en lokal; på engelska ”locale”).
Lokalisering skrivs ibland som l10n, där 10 är antalet bokstäver mellan l och n i den engelska termen localization.
Fastän detta ofta betraktas som en synonym för översättning av användargränssnitt och dokumentation, så är lokalisering typiskt en mer komplex uppgift. Det kan handla om anpassning med avseende på:
format för tal, datum och tid,
användning av valutor,
tangentbordsanvändning,
gruppering och sortering,
symboler, ikoner och färger,
text och grafik som innehåller referenser till objekt, handlingar eller idéer som, i ett givet kulturellt sammanhang, kan missförstås eller upplevas som stötande,
olika juridiska krav,
med mera.
Lokalisering kan även innebära en genomgripande utvärdering av logik, visuell design eller presentation, om sättet att bedriva verksamhet (t.ex. bokföring) eller accepterade paradigmer för inlärande (t.ex. fokus på individ eller grupp) i en given lokal skiljer sig radikalt från det ursprungliga kulturella sammanhanget.
Internationalisering
Det finns många definitioner av termen internationalisering. Här ges en praktisk högnivådefinition som används i dokumenten från W3C:s arbete med internationalisering (”W3C Internationalization Activity”). Vissa använder andra termer, som globalisering, för samma begrepp.
Internationalisering är att konstruera och utveckla en produkt, tillämpning eller dokumentinnehåll som gör det möjligtatt lätt kunna lokalisera för målgrupper i olika kulturer, regioner eller språkkretsar.
Internationalisering skrivs ofta i18n, där 18 är antalet bokstäver mellan i och n i den engelska termeninternationalization.
Internationalisering innebär typiskt:
Att konstruera och utveckla på ett sätt som minskar hindren för lokalisering eller internationell användning. Detta innefattar sådant som att kunna använda Unicode, eller att säkerställa att speciella teckenkodningar kan användas, hantera hur teckensträngar kan konkateneras, undvika att koden beror på speciella textsträngar i användargränssnittet, etc.
Se till att stöd finns på plats för funktionalitet som kanske behövs först när man skall göra lokalisering. Exempelvis: att lägga till uppmärkning i din DTD för att stödja samtidig användning av text som skrivs höger-till-vänster och vänster-till-höger, att identifiera språk, eller att lägga till CSS-stöd för vertikal text eller andra andra typografiska egenskaper för icke-latinska språk.
Se till att koden kan stödja lokala, regionala, språkliga eller kulturellt relaterade preferenser. Typiskt handlar det om att använda fördefinierad lokaliseringsdata och -funktionalitet från existerande bibliotek eller användarpreferenser. Exempelvis kan det vara format för datum och tid, lokalberoende kalendrar, talformat och talsystem, sortering och presentation av listor, hantering av personnamn och adressformat, etc.
Separera lokaliserbara element från källkod eller innehåll, så att lokaliserade alternativ kan laddas eller väljas baserat på användarens internationella preferenser.
Lägg märke till att detta inte med nödvändighet innefattar lokalisering av innehåll, tillämpning eller produkt till ett annat språk; det handlar istället om praktiska konstruktions- och utvecklingsråd som gör att sådan anpassning lätt kan göras i framtiden, men som ändå kan ha betydande värde även om lokalisering aldrig sker.
Nyttan av internationalisering
Internationalisering har stor betydelse för hur lätt det är att lokalisera en produkt. Det är svårare och mer kostsamt att i efterhand anpassa en artefakt, som konstruerats specifikt för visst språkligt och kulturellt sammanhang, till en global marknad, än att konstruera en artefakt där utgångspunkten redan från början är att den skall kunna användas globalt. (Tänk på Y2K-insatsen som handlade om att reparera implementerade två-teckens årtal, vilka infördes under antagandet att årtal var ”19xx”).
Så idealet är att internationalisering är ett grundläggande steg i konstruktions- och utvecklingsprocessen, och inte en efterhandinsats som ofta kan innebära klumpig och dyrbar omkonstruktion.
Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.
Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.
Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.
Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.
Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.
I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.
I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).
Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.
Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.
Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.
Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.
Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.
Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.
Principerna som styr hur vi stavar
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.
Ljudenlighetsprincipen
Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster
Samhörighetsprincipen
Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.
Dubbelteckning
Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.
Bruket
Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.
Vad är svårt?
Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.
Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.
Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.
Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.
Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”.
— EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
Danmark, Nederländerna, Sverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.
Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.
Bakgrund
Vad är Desi?
Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.
Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).
Svenska språket silas genom engelskans filter. Det finns många exempel på ord och uttryck vars ursprungsbetydelse förvanskats eller förvandlats av engelskan. Här är några av dem:
Karaktär
Franskans ”caractère” i betydelsen skrivtecken, bokstav, men också särskilt utmärkande egenskaper, lånades in till svenskan redan under mitten av 1700-talet. I svenskan begagnas till exempel ordet ”karaktärsroll” inom film och teater, vilket syftar på att skådespelarens karaktäristiska egenskaper färgar rollen.
I engelskan används emellertid ”character” i betydelsen ”figur” eller ”gestalt” i filmer, böcker och pjäser. Denna användning har sedermera blivit vanlig i svenskan. I en sågning av Claes Malmbergs tolkning av den fiktive polisen Evert Bäckström säger Leif GW Persson, på karaktäristiskt vis, att skådespelaren ”inte riktigt hajat karaktären”.
Dignitet
På sajten Nyheter 24 kan vi i en bildtext läsa att ”Sverige vann matchen mot Bahrain, men förlorade sin dignitet i omvärldens ögon”. Här har ordet dignitet, som på engelska betyder ”värdighet”, gissningsvis översatts rakt av, eftersom ordet dignitet på svenska vanligtvis används i betydelsen ”rang” eller ”ställning”.
Daterad
”It feels dated” är ett sätt att säga att någonting känns förlegat på engelska. Men Siv Strömquist, tidigare språkvårdare på SvD, fick kritik av läsare när hon hösten 2006 skrev att ett uttryck var ”något daterat”. ”Varför då inte skriva omodernt?” tyckte någon. Andra uppfattade ordet som ren provokation. Så får inte en språkvårdare skriva, ansåg man. Siv Strömquist förklarade då att ordet datera, med participformen daterad, har visserligen grundbetydelsen ”förse med datum”, men att ordet också har en annan innebörd, nämligen ”tidsbestämma” och när man tidsbestämmer något binder man det till en viss tid. Det som är daterat, enligt denna ordets andra innebörd, är alltså tidsbundet, kopplat till en viss bestämd tid.
Dedikerad
På en företagsajt kan vi läsa att medarbetarna består av ”dedikerade och engagerade människor som trivs med det de gör på jobbet och privat”. På engelska används adjektivet ”dedicated” ofta för att beskriva någon som är ”hängiven” eller ”målmedveten”, men på svenska betyder ordet dedikerad ”avsedd för en speciell användning”.
Sälja utI Göteborgsposten hittar vi rubriken ”Bieber sålde ut Globen – en gång till”. Det är alltså här inte fråga om att den unge artisten ”sålde ut” Globens integritet, eller att han avyttrade byggnaden, utan om att han spelade inför utsålda hus.
Konstruktion
”Under konstruktion” är ett direktöversatt begrepp hämtat från engelskan. Det kan exempelvis stå att en hemsida är ”under konstruktion”. Konstruktion heter dock ”design” på engelska och ”construction” skulle förslagsvis kunna översättas med ”bygge” eller ”byggnad”.
Tagit plats
För en tid sedan publicerade Expressen en häpnadsväckande nyhet om en alligator som förirrat sig in på en golfbana i Florida. Och ”trots att händelsen tog plats under fredagen” spreds de i sociala medier först senare. En händelses fysiska omfattning är relativt abstrakt varför det är svårt att fastställa hur stor plats just den här barocka händelsen faktiskt tog (det är klarlagt att alligatorn var cirka fyra och en halv meter lång). Den svenska översättningen för ”take place” som torde passa bättre är ”äga rum”.
Bo och leva
Författaren och Marcus Birro skrev i en krönika att han ”lever i de snörpta munnarnas stad” (Stockholm). Siv Strömquist tog upp denna glidning i en språkspalt redan 2010, att verbet ”bo” har börjat ersättas av verbet ”leva”. Hon menade att engelskans ”live”, som kan betyda både ’leva’ och ’bo’, med stor sannolikhet var en stark påverkansfaktor.
Grooming
Det här är ett speciellt fall. Slår du upp verbet ”groom” i en engelsk ordbok kan du läsa att betydelsen exempelvis är ”sköta” eller ”ansa”. Men både i Sverige och i engelskspråkiga länder har det fått två speciella användningsområden, nämligen inom manlig skönhetsvård och inom nätövergrepp. Enligt polisen innebär grooming i det senare fallet att någon tar kontakt med andra för att längre fram begå övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor.
Vid grooming sker oftast den första kontakten på ett chatforum eller en sida för kontaktannonser. Därför blir det hela både obehagligt och förvirrande när annonser i stil med ”Läs våra groomingstips” dyker upp på nätet.
Hedra
Sven Grahn, som driver bloggen Fåniga anglicismer, har lagt märke till att riksdagsledamöter uppmanar varandra att ”hedra” riksdagens praxis. Han skriver att de menar ”respektera” men att de ”är så marinerade i engelska (verbet ’honour’ i detta fall) så att de tror att man kan översätta direkt – utan en tanke. I svenskan hedrar man någon som gjort något bra eller avlidit”.
Spendera – undantaget
Ordet ”spendera” tog vi in från tyskans ”spendieren” 1613, i betydelsen ’betala ut’. Språktidningens krönikör Catharina Grünbaum har lett i bevis att man spenderade både tid och pengar redan på 1700-talet, men senare föll uttrycket ”spendera tid” i glömska. Idag spenderar vi återigen en massa tid, vilket engelskans ”spend” får bära ansvaret för, ”spend” kan som sagt betyda ”lägga ut, betala ut, göra av med” eller ”tillbringa, ägna”. Hur vederstyggligt du än må tycka att det låter när någon ska spendera tid med sina vänner, betänk då att uttrycket användes på samma sätt för 300 år sedan.
Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus?
Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olika slags sångtävlingar, med gemen begynnelsebokstav, även om andra länders uttagstävlingar till ESC: den finska melodifestivalen. Då är det närmast typen av sångtävling som avses.
Mello, med två l, har de senaste åren blivit en populär kortform för Melodifestivalen. I synnerhet Sveriges Television, som sänder Melodifestivalen, använder kortformen. Normalt skrivs det med liten bokstav: mello, mellofestival, mellobidrag. Ser man det som kortform för ett namn kan man även tänka sig stor bokstav. SVT själva skriver ibland så (Mellopriser, Mellomyspyssel, Mellotipset), ibland med liten (mellon, mellosnack, mellokaraktärer). Både enmello och ett mello förekommer, men en mello, i bestämd form mellon (det vill säga samma genus som det bakomliggande melodifestival), är betydligt vanligare.
Mello används emellanåt även för både ESC och för andra länders uttagstävlingar: ”Lettlands mello”; ”2015 års mello i Wien”. Ibland kan mello också fungera som kortform för andra sammansättningar, till exempel för melodifestivallåt: ”Den här låten är dagens bästa mello.”
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?
Ursprungligen en nergrävd fisk
Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker i några dagar innan tillagning, även örter kan läggas till.
Ordet har sitt ursprung i att man förr i tiden grävde ner fisken i en grop och täckte över den för att den skulle jäsa. Maträtten har fått spridning internationellt, och därmed även ordet gravlax som idag kan hittas i det engelska språket.
En världsberömd lek
Fartlek är en typ av intervallträning. Träningstekniken används ofta vid löpning och går ut på att man växlar mellan intensiva löpsträckor och mindre ansträngande löpsträckor. Men tekniken används även i andra sporter för ett ökat mjölksyramotstånd. Träningstekniken fartlek togs fram av friidrottaren Gösta Holmer på 1930-talet och har sedan dess spridits världen över, vilket även det svenska ordet gjort.
Idag används ordet i flera språk, bland annat i ombudsman. I engelskan tenderar ordet även att bidra till en del vitsar.
Buffén som blev av med prickarna
Smörgåsbord är en av Sveriges mest internationellt kända rätter. Från början var smörgåsbord endast en förrätt medan det idag mer används som ett samlingsnamn för flera rätter, liknande en buffé.
Smörgåsbord blev internationellt känt i samband med OS i Stockholm 1912 men fick sitt stora genombrott med den svenska paviljongens ”Smörgåsbord merry-go round” vid världsutställningen i New York 1939. Det var ett automatiskt roterande smörgåsbord placerat i restaurangen. Ordet förlorade sedan sina prickar över ö och å och infördes i det engelska språket som smorgasbord. Ordet förkommer även i andra språk som tyska och nederländska.
En representant på flera språk
Ordet ombudsman kommer från fornsvenskans umbuds man som betyder representant. Ordet användes även i olika former i andra nordiska språk men den första dokumenterande användningen av ordet var på svenska. Ombudsman i sin moderna form började användas i Sverige 1809 när justitieombudsmannen instiftades i 1809 års regeringsform. Ordet spreds sedan under 1900-talet och har lånats av flera språk som engelskan, tyskan, ryskan, portugisiskan och italienskan.
Motor och pedaler plussades ihop
Ordet moped introducerades i maj1952 när beslutet om att fordonet ”cykel med hjälpmotor” skulle undantas från krav på körkort, registrering och fordonsskatt. Det dröjde inte länge innan det nya fordonet fick namnet moped. Först att använda ordet var journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Han skrev då att tidningen själva lanserade ordet moped för att de kännetecknade fordonet exakt för var det var – motor och pedaler. Ordet moped spred sig sedan och lånades av andra språk som till exempel tyska, engelska, rumänska och norska.
En bortglömd längd
Ångström eller beteckningen Å är en äldre längdenhet som används främst inom spektroskopi. Enheten fick sitt namn från den svenske fysikern Anders Ångström som använde den i sin forskning. Längdenheten finns i flera länder men ingår inte i Internationella måttenhetssytemet, SI, och rekommenderas inte heller att användas då meter ses som en lämpligare enhet. Men pågrund av den internationella spridningen finns ordet ångström i flera språk. På engelska och tyska kallas den angstrom och på franska angström.
Ordagrant betydelse
Friluftsmuseet Skansen på Djurgården i Stockholm grundades 1891 av Artur Hazelius. Sedan dess har Skansen inspirerat andra liknande museer världen över, speciellt i Europa och USA. Det har gått så långt att ordet Skansen betyder friluftsmuseum i flera länder i Östeuropa. På till exempel polska kan Skansen översättas till friluftsmuseum, likaså på tjeckiska fast då med stavningen skanzen.
Ny produkt blev till nytt ord
Det svenska företaget Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB och AB Lux. Electrolux sålde från början endast dammsugare, men utökade sedan även till andra varor. Företaget växte internationellt och idag är Electrolux världens största tillverkare av vitvaror, något som även har fått effekt i vissa språk. I Polen kan nämligen ordet elektroluks översättas till just dammsugare.
En svensk specialité
Ordet knäckebröd förekommer i en del andra språk, till exempel så finns ordet i både nederländskan och tyskan. På nederländska ser stavningen exakt likadan ut medan det på tyska stavas knäckebrot. Anledningen till att ordet lånats av andra språk kan vara att knäckebröd är en svensk produkt och en välkänd exportvara internationellt. Idag säljs knäckebröd i flera länder även om det fortfarande är vanligast i de svenska hushållen.
Ett udda skolämne
Det engelska ordet sloyd härstammar från svenskans slöjd och hänvisar främst till trähantverk. Sloyd används även som översättning av slöjd som skolämne, vilket Sverige var tidigt ute med. Otto Salomon startade en utbildning för slöjdlärare i Nääs på 1870-talet som fick stort internationellt genomslag och lockade studenter från hela världen. Det etablerade slöjd som ett skolämne på fler platser i världen, och även ordet slöjd blev etablerat på flera språk.
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.). 2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite. 3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare. 4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering. 5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet? 6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten. 7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas. 8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar. 9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning. 10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp. 11. Rimlig leveranstid Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden. 12. Revision Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet. 13. Professionellt samarbete Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade! 14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden! 15. Modersmål Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande. 16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.
Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).
Terminologi behövs på samhällets alla områden. Inom olika fack- och ämnesområden är det viktigt att vi är överens om vad de ord vi använder betyder. Här nedan försöker vi förklara närmare varför terminologi behövs, och varför vi som myndighet arbetar med terminologi.
Varför svensk terminologi?
Ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, t.ex. i vetenskapliga sammanhang. Detta insåg vetenskapsmännen på 1700-talet och de började därför precisera begreppen och skapa väl fungerande termer.
Det är inte bara fackmän som behöver använda termer. Många områden behandlar företeelser som berör oss alla. Tänk till exempel på genteknik och datateknik. Man måste kunna förmedla information om komplicerade saker så att även lekmän förstår. Ibland kan detta göras genom självförklarande termer, ibland kan man använda en fackterm men förklara den.
I dag används många engelska ord som facktermer. Det är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska. Att ta fram svensk terminologi är därför en viktig uppgift för språkvården.
En samordning mellan olika språk
Termdatabaser med terminologi på många olika språk är avgörande för kvaliteten på en mängd tjänster och produkter. Ska vi kunna söka i databaser och på webben, krävs samordningar så att samma begrepp får samma benämning. För översättningsprogram krävs inte bara att terminologier kan stoppas in, en samordning måste också ske mellan olika språk. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
Att ta fram terminologi och skapa termtjänster är dock resurskrävande. Det gäller även större projekt som det nordiska Nordterm, en gemensam webbplats för en mängd nordiska termsamlingar, och IATE, EU:s officiella termdatabas med bl.a. svensk terminologi inom en rad fackområden. För att termdatabaserna ska kunna samordnas i olika produkter och tjänster krävs dessutom standardisering av programvaror och termpoststrukturer. Bristen på sådana standarder har varit ett hinder både i svenska och i EU-baserade termprojekt.
Språklagen kräver terminologi
Språklagen från 1 juli 2009 säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Språkrådet ansvarar för uppföljningen av hur språklagen efterlevs av myndigheterna.
Eftersom Språkrådets myndighet Institutet för språk och folkminnen har ansvar för att vårda och utveckla de nationella minoritetsspråken (för samiskans del är det enligt överenskommelse Sametinget), har institutet också ansvar för terminologi på minoritetsspråk. Detta gäller speciellt ord som ofta förekommer i samhällsinformation. Om det inte finns aktuell terminologi på minoritetsspråk, kan det offentliga språkbruket på dessa språk inte vara helt korrekt och begripligt.
Termer är ord som används inom ett fackområde. En terminologi är en uppsättning av sådana facktermer. Termer skapas för att den fackspråkliga kommunikationen ska bli effektiv. I många facksammanhang är det nämligen viktigt att man menar exakt samma sak med de ord man använder.
Terminologi behövs
Precis kommunikation kräver termer. Ska fackmän förstå varandra måste de mena samma sak med de ord de använder, och använda samma ord för samma begrepp.
Termer finns överallt. Allmänheten omges av facktermer mycket mer i dag än förr, inte minst genom ny teknik. Facktermer är ofta en del av allmänspråket.
Fackmän måste kunna tala om sitt ämne på svenska. Av språkdemokratiska skäl måste det finnas svensk terminologi så att fackmän kan förmedla kunskaper om sitt ämne till samhället utanför. Svensk terminologi är också en förutsättning för att svenska ska kunna användas på samhällets alla områden.
Vår infrastruktur kräver terminologi. Arbetsliv, forskning och samhällsliv kräver en hög terminologisk standard. Ska vi kunna söka i databaser och på webbplatser, bör samma begrepp ha samma benämning. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
Terminologikrav på myndigheter. Språklagen säger att myndigheter har ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns, utvecklas och används. Vid behov kan det även gälla terminologi på minoritetsspråk.
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga 
Varför är terminologi viktigt?*
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 