I dagens snabba digitala värld är AI-översättning ett otroligt kraftfullt verktyg för att riva språkbarriärer. Men när räcker inte maskinen till? Svaret ligger i processen som kallas Post-Editing av Maskinöversättning (PEMT) – att kombinera AI:s hastighet med människans precision.
Vi har alla sett hur snabbt AI-översättningsverktyg, som Google Translate och avancerade neurala maskinöversättningsmotorer, har utvecklats. De kan producera översättningar på sekunder – en revolution inom global kommunikation! Men hur bra är de egentligen när det kommer till kritan? Räcker en blixtsnabb maskinöversättning när du ska lansera en produkt, signera ett avtal eller publicera en viktig årsrapport? Svaret är oftast nej. I det här inlägget dyker vi ner i Post-Editing av Maskinöversättning (PEMT) och reder ut exakt när du måste komplettera AI:ns hastighet med en skicklig översättares expertis för att garantera perfekt kvalitet.
Men när är det egentligen nödvändigt att lägga till den mänskliga touchen?
✅ 3 Situationer När Mänsklig Redigering är Ett Måste
AI-översättning är fantastisk för att få en snabb förståelse av en text, men i dessa tre kritiska områden behöver du en professionell mänsklig redaktör:
1. När Kvaliteten Är Kritiskt Hög
För material som direkt påverkar ditt varumärke, din ekonomi eller säkerheten, är misstag helt enkelt inte acceptabla.
Marknadsföring & Branding: Behöver översättningen övertyga, engagera och spegla varumärkets röst? En AI missar ofta nyanserna, humorn och de kulturella anpassningar (localisation) som krävs för att texten ska ”kännas rätt” på målspråket.
Juridiska Dokument: Ett enda fel ord i ett avtal eller en juridisk text kan få katastrofala följder. Precision och korrekt terminologi är lagkrav.
Medicinska & Tekniska Manualer: Manualer där felöversättningar kan leda till felanvändning, personskador eller kostsamma driftsstopp.
2. När Texten Är Komplex eller Kreativ
AI är bra på repetitiv och enkel text, men den kämpar med kreativitet och komplexitet.
Idiom, Jargong och Humor: Människan kan hantera och översätta kulturella referenser, skämt och idiom korrekt – en AI gör ofta en ordagrann översättning som blir obegriplig.
Specialiserad Terminologi: Inom mycket nischade branscher kan en professionell redaktör säkerställa att exakt rätt, branschspecifika termer används konsekvent.
Kreativt Skrivande: Skönlitteratur, poesi eller manus behöver ett naturligt flöde och en stil som endast en människa med språkkänsla kan leverera.
3. När Målgruppen Kräver Perfektion
Om texten ska distribueras brett till en extern publik, måste den vara felfri.
Publikationer & Rapporter: Allt som ska tryckas eller publiceras brett (böcker, årsredovisningar, akademiska artiklar) förtjänar den högsta kvalitetskontrollen.
Viktigt Webbplatsinnehåll: Din ”Om oss”-sida eller dina produktbeskrivningar är ofta det första en potentiell kund ser. De ska vara välskrivna och förtroendeingivande.
⚖️ AI vs. PEMT: En Snabb Överblick
Syfte
Hastighet & Kostnad
Kvalitet & Säkerhet
Enbart AI
Mycket snabbt och billigt.
Låg till Mellan. Riskabelt för viktig text.
AI + Mänsklig Redigering (PEMT)
Snabbare och billigare än fullständig manuell översättning.
Högsta. Uppfyller alla krav på stil, ton och korrekthet.
AI-översättning är din bästa vän för intern kommunikation och för att snabbt förstå innehåll. Men när du behöver övertyga, informera juridiskt korrekt eller representera ditt varumärke på bästa sätt, är Post-Editing av Maskinöversättning den optimala metoden. Du sparar tid med maskinen och säkerställer kvaliteten med människan.
Att hitta den perfekta balansen mellan kostnadseffektivitet och oantastlig kvalitet är nyckeln till framgångsrik flerspråkig kommunikation. Genom att strategiskt använda PEMT – AI:n för det snabba utkastet och experten för den sista, avgörande finputsningen – kan du optimera både tid och budget. Har du ett projekt där tonen, juridiska detaljer eller kulturell relevans är avgörande? Vänta inte på att en missriktad AI-översättning ska skada ditt varumärke. Kontakta oss idag för att diskutera hur vi kan implementera en skräddarsydd Post-Editing-lösning som garanterar att ditt budskap blir helt rätt, varje gång.
En ISO-certifiering är en kvalitetsstämpel som garanterar att ditt projekt hanteras av kvalificerade översättare, med tydliga rutiner för kvalitetssäkring, sekretess och spårbarhet. Du får översättningar som är konsekventa, professionella och internationellt godkända – varje gång.
Att välja en ISO-certifierad översättningsbyrå innebär att du får en partner som följer internationellt erkända kvalitetsstandarder för översättning och språktjänster. Här är några av de främsta skälen:
✅ Kvalitetssäkring
ISO ställer krav på kompetens hos översättare, projektledning, kvalitetskontroll och spårbarhet.
Certifieringen garanterar att varje översättning genomgår en tydlig process: översättning → granskning → korrekturläsning.
✅ Professionell kompetens
Endast kvalificerade översättare med dokumenterad utbildning och erfarenhet får arbeta med projekten.
Språkkonsulter väljs utifrån ämnesområde och specialisering, t.ex. juridik, teknik eller medicin.
✅ Trygghet och säkerhet
ISO-certifierade byråer följer strikta rutiner för datasäkerhet, sekretess och hantering av känsliga dokument.
Alla steg dokumenteras och kan granskas i efterhand.
✅ Effektivitet och konsekvens
Standardiserade arbetsprocesser minskar risken för fel och säkerställer konsekvent terminologi, även i stora projekt.
CAT-verktyg (översättningsminnen) används ofta enligt ISO-standard, vilket ger enhetliga texter och bättre kostnadskontroll.
✅ Internationellt erkännande
ISO-certifiering är en global kvalitetsstämpel som ofta krävs av företag och myndigheter i internationella sammanhang.
👉 Kort sagt: en ISO-certifierad översättningsbyrå ger dig högre kvalitet, bättre säkerhet och större förtroende än en icke-certifierad.
Att välja rätt översättningsbyrå kan göra stor skillnad för kvaliteten och effektiviteten i ditt projekt. Här är några viktiga faktorer att tänka på när du väljer en översättningsbyrå:
✅ 1. Kompetens och erfarenhet
Specialisering: Har byrån erfarenhet av din bransch? Ex. juridik, medicin, teknik, marknadsföring.
Modersmålstalare: Använder de översättare som har målspråket som modersmål?
✅ 2. Kvalitetssäkring
Granskning och korrekturläsning: Erbjuder de en andra granskning av översättningen?
Certifieringar: Är byrån ISO-certifierad (t.ex. ISO 17100 för översättningstjänster)?
✅ 3. Teknik och verktyg
CAT-verktyg (Computer-Assisted Translation): Använder de översättningsminnen för konsekvens och effektivitet?
Integrationsmöjligheter: Kan de integrera med ditt CMS eller andra system?
✅ 4. Pris och transparens
Kostnadsstruktur: Tar de betalt per ord, sida eller timme? Finns dolda avgifter?
Offert: Får du en tydlig offert innan arbetet påbörjas?
✅ 5. Leveranstid och flexibilitet
Snabba leveranser: Har de kapacitet att leverera inom dina tidsramar?
Flexibilitet: Hur hanterar de sista minuten-ändringar eller brådskande uppdrag?
✅ 6. Referenser och rykte
Kundomdömen: Vad säger tidigare kunder?
Prover: Kan de visa exempel på tidigare arbete?
✅ 7. Kundservice
Tillgänglighet: Hur snabbt svarar de på frågor?
Kommunikation: Är de lätta att samarbeta med under projektets gång?
Nordic-Baltic Media – en pålitlig översättningsbyrå i Stockholm
Nordic-Baltic Media är en etablerad och respekterad översättningsbyrå i Stockholm som erbjuder språktjänster av hög kvalitet. Med över 30 års erfarenhet i branschen är Nordic-Baltic Media ett självklart val för företag och privatpersoner som behöver professionella översättningstjänster.
Varför välja Nordic-Baltic Media i Stockholm?
1. Högkvalitativa översättningar
Certifierade översättare: Nordic-Baltic Media samarbetar endast med auktoriserade och erfarna översättare, vilket garanterar högsta kvalitet i varje projekt.
Specialisering: Byrån är specialiserad på nordiska och baltiska språk, men erbjuder även översättningar till och från ett brett spektrum av andra språk.
2. Mångsidiga språktjänster
Dokumentöversättningar: Tjänster för översättning av juridiska, tekniska, medicinska och ekonomiska dokument.
Notariserade översättningar: Hjälp med att få officiella och juridiskt giltiga översättningar.
Lokalisering: Anpassning av texter och innehåll för att möta lokala och kulturella krav på olika marknader.
Audiovisuella översättningar: Textning, voice-over och andra tjänster för medier.
3. Pålitlig partner för företag
Språktjänster för internationella affärer: Hjälper företag att kommunicera smidigt på globala marknader.
Kundanpassade lösningar: Flexibilitet att tillgodose företagets specifika behov.
Översättning för export och e-handel: Specialiserad erfarenhet inom nordiska och baltiska marknader.
4. Användning av modern teknik
Översättning med AI-stöd: Nordic-Baltic Media kombinerar mänsklig expertis med avancerad teknik för att leverera snabba och korrekta resultat.
Kvalitetskontroll: Varje projekt genomgår en noggrann granskning för att säkerställa högsta noggrannhet och konsekvens.
5. Miljömedvetenhet
Nordic-Baltic Media tar ansvar för miljön genom digitala arbetsprocesser och hållbara affärsmetoder.
När behöver du Nordic-Baltic Media i Stockholm?
Vid behov av snabb och korrekt översättning för privat eller juridisk användning.
När ditt företag vill nå nya marknader med lokalanpassade texter.
För specialiserade projekt som kräver teknisk eller kulturell expertis.
För textning och anpassning av multimediainnehåll.
Med Baltic Media kan du känna dig trygg i att ditt översättningsprojekt hanteras med precision, sekretess och professionalism. Översättningsbyråns kontor i Stockholm är redo att hjälpa dig oavsett projektets omfattning!
Nordic-Baltic Media Translations AB Stockholms Brevboxar 2349 SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden
Översättningsbyråer erbjuder ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning:
Expertis: Översättningsbyråer har team med erfarna översättare som är specialiserade på olika språk och branscher. Det innebär att de har den kunskap och kompetens som krävs för att producera korrekta och idiomatiska översättningar även av det mest komplexa och utmanande innehållet.
Kvalitetskontroll: Översättningsbyråer har vanligtvis rigorösa kvalitetskontrollprocesser på plats för att säkerställa att alla översättningar uppfyller deras höga standarder. Detta innebär att flera översättare granskar varje översättning och ser till att den är korrekt, kulturellt lämplig och uppfyller kundens specifika behov.
Uppmärksamhet på detaljer: Mänskliga översättare kan vara uppmärksamma på detaljer som maskinöversättning och AI-översättningssystem ofta missar. Det gäller t.ex. kulturella nyanser, slang och idiomatiska uttryck.
Flexibilitet:Översättningsbyrå kan tillgodose ett brett spektrum av översättningsbehov, från enkla engångsöversättningar till komplexa flerspråkiga projekt. De kan också tillhandahålla översättningar i en mängd olika format, t.ex. webbplatser, dokument, marknadsföringsmaterial och programvara.
Här är några specifika exempel på situationer där en översättningsbyrå är ett bättre val för kvalitetsöversättning än maskinöversättning eller AI-översättning:
Översättning av tekniskt eller specialiserat innehåll: Maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ha svårt att hantera tekniskt eller specialiserat innehåll, särskilt om det är komplext eller jargongtungt. Översättningsbyråer har översättare som är experter på dessa områden och kan producera korrekta och idiomatiska översättningar.
Översättning av marknadsföringsmaterial: Marknadsföringsmaterial måste vara kreativt och övertygande, och maskinöversättning och AI-översättningssystem har ofta svårt att fånga denna ton och stil. Översättningsbyråer har översättare som kan producera marknadsföringsöversättningar som är både korrekta och effektiva.
Översättning av juridiska eller ekonomiska dokument: Juridiska och finansiella dokument måste vara exakta och korrekta, och maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ibland göra misstag som kan få allvarliga konsekvenser. Översättningsbyråer har översättare som har erfarenhet av att översätta denna typ av dokument och som kan ta fram översättningar som är juridiskt och ekonomiskt korrekta.
Sammantaget erbjuder översättningsbyråer ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning. Om du behöver korrekta, idiomatiska och högkvalitativa översättningar är en översättningsbyrå det bästa valet.
Som företagsledare vill man vara säker på att den tjänst man betalar för är korrekt och professionellt utförd, av utbildad personal. Du sitter där, med en engelsk text – och vet att den måste översättas korrekt till svenska för att du ska kunna kommunicera på bästa sätt med dina svenska kunder. Här följer några användbara tips på vad du bör begära av en översättningsbyrå redan från början, så du undviker att köpa ”grisen i säcken”.
Du ska kunna lita på kvaliteten
Du kan känna dig helt lugn med oss på Baltic Media. Vi har över 30 års erfarenhet med att översätta för våra kunder i den nordiska och baltiska regionen och är därmed en av de äldsta och mest erfarna översättningsbyråerna i norra Europa. Vi har över 80 svenska översättare i vår databas som alla har svenska som modersmål och/eller bor i Sverige. Alla som översätter hos oss har relevant eftergymnasial utbildning från universitet eller högskola och vi kräver dessutom minst 5 års erfarenhet av svensk översättning. Först kontrollerar vi våra översättares referenser och sedan måste de utföra ett test för att bevisa deras snabbhet och kvalitet. Först när de klarat alla dessa krav får de börja arbeta hos oss. Baltic Media arbetar i enlighet med ISO 9001:2015 kvalitetsstyrningssystem som du kan läsa mer om här.
Av människor för människor
Vare sig du är ute efter svensk översättning för en webbsida eller annan typ av text vill du förstås inte att dina svenska kunder ska känna det som om de kommunicerar med en maskin. En maskinöversättning utförs av en översättningsmaskin och redigeras sedan av en korrekturläsare. Men den bästa översättaren för mänsklig och naturlig kommunikation är trots allt en riktig människa av kött och blod, så hos oss på Baltic Media använder vi alltid människor till att översätta och redigera texter.
Kräv snabb service och bra kvalitet
Hos Baltic Media har vi en enastående kundservice och snabba leveranser. Hör av dig till oss så lovar vi att ge dig ett svar på din förfrågan om engelsk-svensk översättning inom 15 minuter. Vi har ett bra samarbete med våra kunder – vårt mål har alltid varit att ge dem vad de behöver och vill ha. Därför kommer våra kunder tillbaka till oss. Hos oss jobbar vi dagligen med översättning av ett stort utbud av texttyper, som till exempel medicinska, juridiska, webbshop texter eller undertexter. För oss är det otroligt viktigt att aldrig tumma på kvaliteten!
Betala inte för mycket för din översättning från engelska till svenska
En stor fördel med att anlita oss på Baltic media är att vi är oerhört konkurrenskraftiga när det gäller prissättning och kan erbjuda våra kunder 20–30% lägre priser än andra nordiska översättningsbyråer – men vi garanterar ändå samma kvalitet.
Vanliga frågor och svar
Bör man använda maskiner eller människor för översättning av texter från engelska till svenska och svenska till engelska?
Hos Baltic Media använder vi alltid människor istället för maskiner för högkvalitativ översättning från engelska till svenska och svenska till engelska.
Hur snabbt kan jag få en offert på översättning från engelska till svenska och svenska till engelska?
På Baltic Media skickar vi dig en offert inom 15 minuter för professionell översättning från engelska till svenska och svenska till engelska.
Var hittar jag utbildade översättare för texter från engelska till svenska och svenska till engelska?
Hos Baltic Media får du snabb, billig och högkvalitativ översättning av texter från engelska till svenska och svenska till engelska.
En översättningsbyrå är ett företag som hjälper sina kunder att översätta det material som kunden vill ha översatt. Tvärtemot vad många tror arbetar översättningsbyråer väldigt sällan med skönlitteratur eller privatpersoner som kunder. Kunderna är nästan alltid företag eller myndigheter. Många översättningsbolag accepterar inte ens kunder utan F-skattebevis, dvs. inga privatpersoner. Materialet som ska översättas brukar vara manualer, reklam, avtal eller andra instruktioner.
Översättningsbyråer brukar fungera som paraplyorganisationer. De har ofta några få översättare fast anställda ”in-house”. Utöver företagets in-house-översättare har de goda kontakter med frilansande översättare och dessa anlitar de när arbetsbördan blir stor nog eller ett jobb kommer in från en kund som kräver specialkunskaper. Översättningsbyråer har även ett antal tekniker och layoutpersonal anställda. Deras uppgift är att behandla de dokument som översättningsbyrån får i uppdrag att översätta så att det blir så enkelt och billigt som möjligt att översätta dessa.
Översättningsbyråer brukar även erbjuda sina kunder att göra layout på det översatta materialet, så att det ser ut som originalet, fast på ett annat språk. Detta arbete brukar generellt vara mycket billigare än vad en reklambyrå debiterar för samma arbete. Slutsumman är förstås att det är mycket billigare att betala sin översättningsbyrå för att göra layouten på det översatta dokumenten än att betala reklambyrån för att göra samma jobb. Översättningsbyråns layoutare är dessutom vana vid att arbeta med främmande språk och de kan lätt identifiera och lösa eventuella typsnittsproblem.
Så det blir mitt tionde tips: betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsbyrån för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare”.
Precis som gentemot en reklambyrå så har du som kund rätt att få alla de nya originalfilerna. Däremot kan det hända att översättningsbyrån rekommenderar att du skickar en tryckfärdig pdf till tryckeriet, för då kan det inte bli några typsnittsproblem under tryckningen. Huruvida du måste betala för eventuella nya typsnitt är, som jag berättade tidigare, kontroversiellt. I praktiken brukar översättningsbyråer inte ta betalt för de typsnitt som används förutsatt att de redan tidigare har tillgång till dem. Men om de måste köpa in nya typsnitt brukar de debitera kunden den kostnaden.
Kom ihåg att Om du skulle få ett översatt dokument tillbaka som är undermåligt av någon anledning, dålig översättning eller t.ex. att texten inte visas korrekt, har du reklamationsrätt. Alla inblandade är väldigt måna om att hålla en hög kvalitet, enligt min erfarenhet av översättningsbranschen, så det är väldigt sällan en reklamationssituation uppstår. Om den uppstår brukar alla inblandade vara intresserade av att lösa problemet så smärtfritt som möjligt. Om något inte står rätt till med översättningen du som kund betalt för så tveka inte att kontakta din översättningsfirma, de kommer att vilja hjälpa dig lösa situationen.
Moderna översättningsbyråer arbetar så mycket som möjligt med CAT-verktyg (som jag berättat om tidigare i den här boken). Översättningsminnena som genereras av CAT-verktyg är en databas. Databaser har skydd i upphovsrättslagen, lag (1960:729) §49 ”Om upphovsrätt till literära och konstnärliga verk”. Självklart är det ingen som har upphovsrätt till enskilda fraser i en databas, men en samlad mängd fraser skyddas enligt lag.
I lagen framgår det med all tydlighet att en översättare som skapar en stor mängd översättningar i en databas (med sitt CAT-verktyg) har rätt till den samlade skapade översättningsdatabasen. Sålunda har en beställare endast rätt till det översatta dokumentet och inte översättarens databas såvida inte annat avtalats. Därför bör en beställare av översättningar alltid avtala sig till att få leverarat inte bara översättningen men även de översättningssegment som ingår i översättningen. Bästa formatet att få ett minne levererat till sig är TMX. Då kan man efter behov importera minnet till alla vedertagna CAT-verktyg.
Detta blir mitt elfte tips: om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsbyrå eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig utgifter om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Översättning av hemsidor är ett ganska vanligt behov. Trots allt expanderar många företag till nya marknader. Dessutom kan inte alla kunder nödvändigtvis svenska, även om ditt företag är svenskt. Det är också ett sätt att expandera ditt innehåll. Du blir mer sökbar och kan få nya kundgrupper.
Personligen jobbar jag alltmer med mitt engelska innehåll på den här sajten, i syfte att få fler utländska kunder. Och det har gett goda resultat, roligt nog gällande just översättning av hemsidor.
Så en flerspråkig hemsida av hög kvalitet kan hjälpa mer än du tror. Men då ska tillvägagångssättet också vara bra. Dels blir det billigare och enklare, dels blir det rätt slutresultat. Här tittar vi närmare på mina erfarenheter.
Maskinöversättning
Det blir allt vanligare att jobba med maskinöversättningar. Och visst kan de hitta rätt i stora drag. Deras artificiella minne lär sig dessutom ofta fraser och ord över tid. Dessutom blir det alltmer avancerade.
Faktum är att de högsta träffarna på ”översätta hemsida” på Google är Google Translate. Det känns som ett riggat system. Frågan många ställer sig är om maskinöversättning verkligen räcker hela vägen. Jag tycker inte det. Dock kan de vara till hjälp. Mer om det längre fram i artikeln.
Fördelen är framför allt att det är billigt och går fort. Och sen är det tillgängligt på många olika språk.
Hjälp med översättning
En översättare tar förvisso mer tid på sin än programvara. Men då får du också med den mänskliga sidan av språket. Åtminstone om du anlitar en översättare som gör språket till sitt eget.
Där någonstans tycker jag verkligen att skillnaden finns. Många kan översätta saker i sin bokstavliga betydelse. Men frågan är verkligen om det räcker. Troligen inte, skulle jag säga. I alla fall om det handlar om marknadsföringsmaterial. För då finns det många faktorer att tänka på.
När du får hjälp med en översättning av en bra översättare får du korrekt och mänsklig text. Det kostar mer, men kvaliteten blir ofta också högre.
Översätta hemsida – mina tankar
Personligen har jag sett bra resultat i två scenarier: dels när du använder maskinöversättning och en mänsklig översättare, dels när du enbart använder en översättare. För i slutändan är språk något som behöver involvera människor. Det är kommunikation, inte bara mekanik.
Du vill trots allt sätta ord på något som har mening. Och du vill påverka. Det säger nästan sig själv att en mekanisk slutprodukt inte riktigt kan ta det hela vägen. Därför behöver du ha en människa med i processen.
Översättare och copywriter
När du översätter marknadsföringsmaterial – vilket hemsidor ofta är – behöver du även en annan typ av spets. Du behöver en översättare som även är copywriter. För en iskall, bokstavlig översättning räcker inte långt. Innehållet behöver ha flyt och vara säljande på det nya språket.
Detta fick jag tidigt höra i ett projekt med en kund. ”Du ska göra språket ditt”. Och då blev resultatet bättre, samtidigt som det så klart blev mer inspirerande att arbeta med. Då kom jag även till insikt om hur en bra översättare jobbat. Det handlar inte bara om det bokstavliga. Det handlar lika mycket om mening och kommunikation.
Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning
Vad är mänsklig – professionell översättning? | Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning | ISO-certifierad översättningsbyrå Baltic Media
Folk i hela världen föredrar att kommunicera på deras eget språk. Enligt en undersökning av marknadsforskare vid Common Sense Advisory är det tre gånger mer sannolikt att folk köper en produkt eller tjänst med information i deras eget språk.
Du vill ta dina produkter eller tjänster till nya marknader och du förstår att du behöver kommunicera med dina kunder med ett innehåll på deras språk. Översättning är början på din väg till nya marknader och ny kundlojalitet. Vi kan hjälpa dig med det.
Så här arbetar vi: först översätter vår mänskliga översättare ditt innehåll, sen redigerar en annan lingvist och sen korrekturläser vi. Vi gör även desktop publishing (DTP), så du får översatta filer som ser likadana ut som dina original. Lär dig mer om vårt arbetssätt här.
Vi specialiserar i översättning och lokalisering av följande produktgrupper:
Auktoriserad, certifieradöversättning Officiell översättning av auktoriserad översättare translator Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus
Översättning av webbsidor (vi lokaliserar innehållet på din webbsida för att den ska vara begriplig på de lokala marknaderna på olika språk)
Programvaruöversättning (översättning av användarnas gränssnitt, dokumentationsstöd och test)
Terminologi översättning och hantering av flerspråkigt datainnehåll
Översättning av audiovisuella produkter (film, översättning av speldata text, filmtextning, inspelning)
Maskinöversättning (HAMT) med redigering och kvalitetskontroll (för större volymer av översättningar erbjuder vi implementering med maskinöversättning med följande textredigering och kvalitetskontrollförfaranden)
Välj rätt företag som översätter | Dina översättningsbyråer online | Professionell online översättning | Billiga översättningsbyråer både i Sverige och Baltikum
Vet du hur man beställer och lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig översättningsbyrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Översättningsbyråer Baltic Media erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översttningsbyråer eller översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område. Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
Varför välja Baltic Media®? Snabb, certifierad och kvalitativ översättning till 20–25 % lägre pris. Professionella modersmålsöversättare och hög service.
Översättningsbyråer inom Europeiska Unionen
Det finns mer än 26000 översättningsbyråer världen över. De är både stora och små. Den årliga omsättningen för alla företag inom branschen uppgår till 42 miljarder Euro (2019) och växer med 7,90 % varje år. * Ungefär 85 % av alla översättningsbyråer världen över består av små till mellanstora översättningsbyråer med upp till 10 anställda. Den årliga omsättningen från de topp 100 översättningsbyråerna utgör bara cirka 14,30 % av det totala beloppet för språkservice-marknaden. ** Både globalisering och digitalisering främjar tillväxten av översättningsbyråer. Den största marknaden för översättningar är Europa (cirka 50 % av den globala marknaden), följt av Nordamerika (cirka 40 %). Återstoden delas mellan Asien och Latinamerika.
Andra företag är dock specialiserade på översättning, inte bara från regionala eller inhemska språk, utan också inom specifika branscher, såsom sjukvård, juridik, tekniska dokument, hemsidor och andra sådana texter.
Det finns översättningsföretag som har stöd utav globala aktiemarknader och olika fonder och som har en årlig omsättning på hundratals miljoner. Exempelvis Transperfect, Semantix, Lionbridge, Welocalize, LanguageLine Solutions och andra topp 100-företag. Dessa leverantörer av språktjänster (Language Service Providers, LSP) är extra viktiga för mellanstora och små översättningsbyråer, som tenderar att köpa specialiserade språktjänster utav dem. Vissa mellanstora översättningsbyråer arbetar enbart som leverantörer åt dessa topp 100, samtidigt som de också själva finns med på listan.
Vanligtvis är anställda vid översättningsbyråer kvalificerade lingvister – översättare. I stort sett görs översättningar utav frilansöversättare som arbetar med flera översättningsbyråer och som bor i olika länder. Översättningsbyråer tenderar däremot att vända sig till in-house översättare för tjänster. Dagens översättare och översättningsbyråer kan inte föreställas utan kunskap om den senaste tekniken och hur den används, exempelvis gällande automatiserad maskinöversättning och CAT-verktyg (computer-aided translation). Framgång förutsätter att dagens översättare och anställda vid översättningsbyråer har en högre utbildning och kompetens inom specifika tekniska områden. Själva arbetet utförs däremot fortfarande av en mänsklig person – en professionell översättare – trots den ständiga förbättringen av automatiserade tekniker.
Vad innebär översättning?
Översättning innebär att återskapa och/eller förklara skriven eller talad text från ett språk till ett annat.
Målet med översättningar är att överföra ett meddelande från ett språk till ett annat genom att överväga kulturella och regionala skillnader mellan källspråket och målspråket.
Mänskligheten har utnyttjat översättning under århundraden sedan det skrivna ordet gjorde sitt intåg. För att utföra sitt arbete använder dagens översättare komplicerade verktyg och teknologi, men förlitar sig dock i syfte att förenkla och optimera främst på digitala översättningsverktyg.
Vi använder skriftliga översättningar dagligen, även om det ibland kan verka givet.
Titta till exempel på innehållsförteckningar för matvaror. De måste vara på ditt språk – inte bara för att du skall veta vad det är du äter, utan också för att du skall kunna veta vilka ingredienser som skulle kunna framkalla en allergisk reaktion.
Detta är bara ett av många exempel som visar hur professionella översättningar hjälper oss i vardagen. Översättarnas arbete tenderar däremot att förbli osynligt. Ändå finns det översättningar överallt omkring oss.
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan dem.
Du är välkommen att bekanta dig med de språktjänster vi erbjuder på Baltic Media översättningsbyrå.
Översättningsbyrå Baltic Media®
Baltic Media Translations AB är en av Norra Europas mesterfarna online översättningsbyråer i Sverige med expertområden i nordiska, baltiska, centraleuropeiska och andra världsspråk. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland) och kunder kan hantera översättningar online.
Varför översättningsbyrå Baltic Media® är ett bra val för kvalitativ och snabb översättning
Baltic Media® är ett starkt val för dig som söker professionell översättning med både kvalitet och snabb leverans. Byrån arbetar uteslutande med kvalificerade modersmålsöversättare och branschspecialister, vilket ger texter som är både språkligt korrekta och anpassade efter målgruppen. Alla projekt genomgår dessutom kvalitetssäkring enligt etablerade standarder, vilket minimerar fel och säkerställer konsekvens.
Företaget är känt för sina konkurrenskraftiga priser – ofta 20–25 % lägre än hos många andra översättningsbyråer – utan att kompromissa med kvaliteten. Tack vare ett effektivt arbetsflöde och ett stort nätverk av översättare kan Baltic Media® dessutom leverera uppdrag snabbt, även när tidsramarna är tighta.
Sammantaget är Baltic Media® ett utmärkt val för kunder som behöver pålitliga, prisvärda och snabbproducerade översättningar med hög professionell nivå.
En auktoriserad översättning låter dig behålla lagligheten för dina dokument i vissa länder. Det är inte nödvändigtvis en obligatorisk typ av officiell översättning i alla länder men kan vara obligatorisk för vissa dokument, till exempel i Sverige, Spanien, Italien, Frankrike eller USA.
Vad innebär auktorisationen i Sverige?
En översättare som är auktoriserad i Sverige har genomgått Kammarkollegiets kunskapsprov samt redbarhetsprövning. Auktoriserade översättare står under Kammarkollegiets tillsyn. Om du behöver översätta ett juridiskt dokument till eller från svenska och få det giltigt kan en auktoriserad översättare hjälpa till med det.
För att ett dokument ska auktoriseras i Sverige, måste svenska ingå i språkkombinationen. Dokumentet måste därför alltid översättas antingen till eller från svenska.
Skyddad yrkestitel i Sverige
Den formella och skyddade yrkestiteln för en av Kammarkollegiet auktoriserad översättare är auktoriserad translator.
Antalet auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk.
Vi har flera auktoriserade översättare på några av språken till vårt förfogande för att ge dig bästa möjliga service. Auktoriseradea översättare sätter sin stämpel på dokumentet för att autentisera sin översättning och ge dokumentet dess officiella karaktär.
Vad kostar auktoriserad och certifierad översättning?
En översättning av en auktoriserad översättare kostar ofta mer än en bestyrkt eller certifierad översättning.
Vi kan inte lämna priser i förväg eftersom alla dokument behandlas på olika sätt, och vi är beroende av att konsultera en auktoriserad översättare innan vi kan ange ett pris för just dina dokument. Vi arbetar dock med ett minimipris på 800 kronor exkl. moms (1000 kronor inkl. moms).
Pris för en auktoriserad och certifierad översättning 20–25 % billigare
Vi är ett kvalitetsorienterat ISO-9001-certifierat språkföretag vars kvalitetskrav och rutiner kostar oss dyrt samtidigt som vi strävar efter att bevisa att hög kvalitet inte behöver vara dyrt. Beroende på språk och ämnesområde kostar en certifierad översättning hos oss mellan SEK 0,80 – 1,90 per ord. Vi strävar att erbjuda professionell översättning, inklusive språkgranskning och korrekturläsning förmodligen c a 20–25 % billigare än några andra översättningsföretag i Norden.
Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda antagligen lägre priser för dina översättningar än några andra nordiska översättningsföretag. (I Sverige heter vårt företag Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Vi tål att jämföras!Det är alltid bra att jämföra priser från flera olika översättningsbyråer innan du gör en beställning.
Dessutom kan vi sänka dina översättningskostnader ytterligare med hjälp av våra CAT-verktyg.
bestyrkt av auktoriserad översättare (begränsat antal av translatorer) fr SEK 1200 exkl moms/dokument;
attesterad hos notarius publicus fr SEK 350 exkl moms/dokument;
bestyrkt översättning med ISO-certifierad företagsstämpel fr SEK 250 exkl moms/dokument.
Observera att en certifierad översättning ge en högre kvalitetsgaranti till kunden om den görs i ett ISO-certifierat företag som Baltic Media.
Notariseringen innebär att notarius publicus bevittnar översättarens underskrift samt bestyrker att översättaren verkligen är certifierad.
För att minska era vidimeringskostnader bestyrker vi översättningar hos notarius publicus i Riga (Lettland) där vårt produktionskontor finns.
Observera att bestyrkande av en översättning hos notarius publicus i Sverige är mycket dyrare och kräver att översättningen utförs endast av en auktoriserad av Kammarkollegiet översättare. Antalet av dessa är begänsat och inte tillgängliga på alla språk.
Vi erbjuder en billigare och snabbare lösning av en bestyrkt översättning på alla språk. Svenska juridiska byråer och privatpersoner uppskattar denna tjänst.
Termer | Certifierad och attesterad översättning
Certifierad – Detta innebär att en professionell översättare gör översättningen. Efter översättningen intygar en representant för vårt kontor att ”ÖVERSÄTTNINGEN ÄR KORREKT” med en signatur och stämpeln från ”Baltic Media Translations AB”.
Attesterad av notarius publicus – Detta är i huvudsak detsamma som en certifierad översättning, med ytterligare ett steg. Översättaren undertecknar intyget inför en notarie. Observera att notariens stämpel och underskrift här är attesterande av intyget, inte själva översättningen.
Certifierad översättning
Den mest populära typen av översättning av officiella dokument är en certifierad översättning, eftersom en certifierad översättning har samma ackreditering i de flesta länder.
Kundservice
Vi vet hur viktig tid är för våra kunder. Av denna anledning svarar Baltic Media på förfrågningar eller förfrågningar från sina kunder inom 15 minuter. Vi sparar tid på våra kunder och erbjuder endast viktig information.
ISO 9001:2015 Standardöversättning
Priset för översättningstjänsten inkluderar översättningen utförd av en erfaren och kvalificerad översättare samt kvalitetskontrollen i enlighet med kraven i den internationella standarden ISO 9001:2015 – redigering, korrekturläsning samt leverans till Kunden inom den fastställda deadline och i lämpligt format, så har kundens beställning hanterats av flera anställda – en projektledare, en översättare, en redaktör och vid behov en terminolog och/eller en specialist inom området.
Alla språk och alla typer av dokument
Kontrollera med vem du än skickar in de certifierade översättningarna till den certifieringsnivå som krävs. Om svaret inte är tydligt försöker vi hjälpa till att ge råd om rätt certifieringsnivå.
Certifiering av översättningskontor / Certifiering av auktoriserad översättare: originalet av dokumentet eller dess kopia är inbundet med en översättning bestyrkt av en representant och/eller auktoriserad översättare för Baltic Media Ltd.
Attesterad översättning till originalhandlingen: originalhandlingen är sammanbunden med en översättning bestyrkt av dess översättare; en notarie intygar översättarens underskrift.
Attesterad översättning till en obestyrkt kopia av dokumentet: en kopia är gjord av originalhandlingen och är inbunden med en översättning som är bestyrkt av dess översättare; en notarie intygar översättarens underskrift.
Attesterad översättning till en bestyrkt kopia av dokumentet: en kopia är gjord av originalhandlingen och är inbunden med en översättning som bestyrkts av dess översättare; en notarie intygar översättarens underskrift. Överensstämmelsen med kopian (rätt kopia) av dokumentet intygas endast av en notarie om originalhandlingen uppvisas; Priset för kopieringscertifiering beror på antalet sidor i originaldokumentet.
✅ Officiell översättning av auktoriserade översättare translatorer ✅ Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus ✅ Lågpris översättning hos ISO-certifierad översättningsbyrå Baltic Media ✅ Certifierad översättning | Pris Översättning Engelska Svenska
Vi lovar att svara på din prisförfrågan inom 15 minuter (gäller mån-fre 8.00 – 17.00, ej röda dagar).
Inget behov av att komma till kontoret | Online service
Du behöver inte komma till vårt kontor för att skicka in kopior av det skannade dokumentet till oss och få en auktoriserad översättning. Vi gör allt jobbet digitalt och vi skickar dig en certifierad översättning på papper med den vanliga posten till adressen du anger när du har accepterat den digitala versionen av översättningen. Vi jobbar globalt.
Vi använder oss dagligen av översättningar – oftast utan tänka på det.
Ta till exempel märkningen på våra matvaror. Den måste vara skriven på svenska – inte bara för att du ska veta vad du stoppar i dig utan också för att du ska kunna ta reda på om maten innehåller något du är allergisk mot.
Det här är bara ett av många exempel på professionell översättning som hjälper oss i vardagen. Arbetet bakom syns ofta inte men resultatet möter oss ändå överallt. Ett liv utan översättning är svårt att föreställa sig.
Här hittar du bakgrundsmaterial och exempel på hur översättning fungerar, i både samhället och ekonomin. Om du vill veta mer finns det information om intressanta jobb i översättnings- och språkbranschen och länkar till evenemang i EU-länderna. När du börjar titta kommer du snart att upptäcka att det finns översättningar överallt!
Imagine a world without translation Without translation, the world would be a duller, poorer and more unequal place, both economically and culturally, where only the ´happy few´ with a knowledge of other languages would have access to goods, information and culture from other countries. Translation has oiled the wheels of human interaction and helped civilisations evolve for thousands of years. Even today, could you imagine a world without online services, news from other countries, or subtitles for your favourite TV series? No translation, no fun! But it doesn´t stop there: in a world without translation, cross-border trade would become more complicated, requiring as it does translated versions of contracts, forms, instructions, etc.. Picking up the latest cool new gadget or household device would become much harder – if not outright impossible. What´s more, before buying stuff or booking a trip abroad, many people want information so they can compare them. If they can’t find this information in their language, they might go and shop somewhere else: research has shown that 75% of consumers prefer to buy products in their native language. And 60% rarely or never buy from English-only websites. Without translation, online shopping would be limited to national markets. And that phone in your pocket? With 1 click you can set it to whatever language you choose, and the same for any app you put on it. This even includes rare languages that may not be widely spoken. In this sense, translation offers another service: keeping these languages alive in the modern world.
Översättning jobb | Lediga jobb för översättare | Jobba som översättare
Baltic Media Translations AB är en ISO 9001:2015 certifiered översättningsbyrå för medicinsk översättning som har specialiserat sig på att tillhandahålla språktjänster till den globala marknaden. Våra översättare har omfattande kunskaper inom medicin, bioteknik, sjukvård, medicinsk utrustning, läkemedel och Agvet marknadssegment.
Under de senaste 30 åren har vi samlat erfarenhet och arbetat för företag som Pfizer, Recipharm, GE Healthcare, Sirowa, Braun, Novartis och Grindex för att nämna några.
För att garantera komplex medicinsk terminologi samarbetar Baltic Media Translations AB endast med översättare som har målspråket som modersmål.
Medicinska översättningsuppdrag ges endast till våra mest kvalificerade översättare, tolkar samt fältexperter. De har alla erfarenhet inom det medicinska området och/eller har arbetat inom sjukvården då brister eller felaktigheter inom den medicinska terminologin kan få avgörande konsekvenser. Dessa konsekvenser kan vara allt från hälsorisker till inkräktande på strikta internationella lagar.
Baltic Media är en Nordisk-baltisk översättningsbyrå som du kan lita på!
Översättningsbyrå Baltic Media etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för professionell mänsklig översättning i Nordeuropa. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland). Översättningsbyrån Baltic Media har kunder bland både företag och privatpersoner. Under mer än 25 år har översättningsbyrå Baltic Media arbetat inom sektorn och specialiserat på språk från norra Europa (inklusive nordiska, baltiska och slaviska språk), främst översättning till/från svenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska. Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001:2015 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.
Endast mänskliga översättare kan besluta om en texts rätta innehåll med exakthet. Alla översättningar på översättningsbyrå Baltic Media görs och redigeras av människor.
Medicinsk översättning: en guide till korrekt och säker kommunikation
Medicinsk översättning är ett specialiserat översättningsområde som kräver både djupgående språkkunskaper och en gedigen förståelse för medicinsk terminologi och medicinska begrepp.
Fel i medicinsk översättning kan få allvarliga konsekvenser, så det är viktigt att anlita en erfaren och kvalificerad översättare.
Här är några saker du bör tänka på när du behöver medicinsk översättning
1. Välj rätt översättare: Välj rätt typ av översättare: en medicinsk specialistöversättare: en översättare med både språkutbildning och relevant medicinsk bakgrund, t.ex. läkare, sjuksköterska eller forskare. Språkutbildade läkare och vårdpersonal: läkare och vårdpersonal med djupgående medicinsk expertis och utmärkta språkkunskaper, men ofta utan formell översättarutbildning.
2. Bestäm vilken typ av text som behöver översättas: Patientjournaler: kräver noggrannhet och korrekt terminologi för att garantera patientsäkerheten. Forskningsrapporter: måste översättas av översättare med både språklig och vetenskaplig expertis. Förpackningsbroschyrer: måste vara tydliga och lätta att förstå för patienter. Marknadsföringsmaterial: måste anpassas till målgruppen och det kulturella sammanhanget.
3. Säkerställ kvalitet och sekretess: Använd en ISO-certifierad översättningsbyrå: strikta kvalitetskontroller och förfaranden finns på plats för att säkerställa noggrannhet och konfidentialitet. Teckna sekretessavtal: skydda konfidentiell information. Säkerställ att översättarna har relevant erfarenhet och kompetens.
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media
Svenska språket – en allmän beskrivning
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.
Svenskans ställning
Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.
Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.
Talare och utbredning
Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.
Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.
Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.
Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.
Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.
Språktyp
Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.
Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (en, ett, den, det) och prepositioner (på, i, vid, från). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnan, kvinnor, kvinnorna, kvinnas och så vidare), verben (ropar, ropade, ropat, ropas) och adjektiven (grön, grönt, gröna, gröne, grönare, grönast).
Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springa, sprang, sprungit och mus, möss).
Svenska dialekter
De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska mål, götamål, gotländska mål, sveamål, bergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.
Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.
Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stor, tväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).
Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).
Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.
Dokumentation av språket
Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.
Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.
Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.
Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4
Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5
Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6
Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7
Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8
Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9
Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10
Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11
Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12
Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13
Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14
Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15
Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16
Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17
Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18
Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.
Export av produkter och tjänster till andra länder är vad både du och Sverige behöver. Om du vill etablera dig på nya marknader är det inte tillräckligt att din webbplats eller webbutik endast är på engelska.
Så om du vill utvidga din marknad för produkter och tjänster ska du börja med att lokalisera din webbplats till det språk som din potentiella marknad använder. Glöm emellertid inte att försäkra dem kundtjänst på deras eget språk.
Spara pengar
Vi har över 25 års erfarenhet med lokalisering av webbplatser till nordiska och baltiska språk. Våra kunder sparar även pengar eftersom vi använder CAT-verktyg (datorstödda översättningsverktyg) som skapar ett översättningsminne och en termdatabas, så du inte behöver betala två gånger för meningar som är 100% lika varandra och du betalar mindre för meningar som liknar de som redan översatts. En termdatabas kommer även försäkra konsekvent terminologi och optimering av sökmotorn.
Våra översättare är människor istället för maskiner eftersom maskinöversättning såsom Google inte kan förstå kontext, ordspråk, skämt och andra språkliga uttryck. På grund av detta har inget lyckats slå professionella översättare ännu. De ledande globala och lokala företagen lokaliserar fortfarande uteslutande deras innehåll med mänsklig översättning.
Vi lokaliserade nyligen webbplatsen för en svensk frisörgrossist till samtliga skandinaviska språk – Headbrands.se, Headbrands.fi, Headbrands.dk, Headbrands.no. Deras omsättning fick en rejäl ökning!
Utvidga din marknad idag! Vi kan hjälpa dig med att etablera dig på nya marknader.
Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.
Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.
Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.
Flerspråkig marknadsföringsöversättning
Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:
Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.
Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.
För att ta reda på mer om våraöversättningstjänstereller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.
Sveriges språklag
I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:
Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.
Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmältuniversityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.
Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.
Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?
Freestyle – en klassiker
Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.
Tönt blev nörd – som blev en geek
Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?
Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?
After work – bara i Sverige
Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.
Backslick vårt slick-back
Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.
Flipper
Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.
Grape
Be om engrape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.
Trafficking
I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.
Playback
Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.
After ski
Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.
Kick bike
Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.
Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.
Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.
Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.
Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.
Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.
Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.
Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.
Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?
Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.
Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?
Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.
Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?
Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.
Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.
Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.
Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.
Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.
Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.
Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.
Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.
Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.
Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.
Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.
Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.
Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.
Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.
Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.
Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.
I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.
I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).
Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.
Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.
Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.
Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.
Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.
Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.
Principerna som styr hur vi stavar
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.
Ljudenlighetsprincipen
Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster
Samhörighetsprincipen
Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.
Dubbelteckning
Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.
Bruket
Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.
Vad är svårt?
Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.
Xenia Akopova studerar mastersprogrammet i Översättning på Göteborgs Universitet där hon inriktar sig på filmöversättning och översättning av populärvetenskapliga texter från ryska och engelska till svenska. Xenia kommer att prata om film och tv-serier som ett av dagens viktigaste konstmedium och hur de olika översättningsmetoderna av dessa påverkar våra uppfattningar om deras innehåll och budskap – ofta mer än vi tror.
“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.). 2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite. 3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare. 4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering. 5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet? 6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten. 7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas. 8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar. 9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning. 10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp. 11. Rimlig leveranstid Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden. 12. Revision Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet. 13. Professionellt samarbete Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade! 14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden! 15. Modersmål Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande. 16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.
Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).
5 tips. Så lyckas du med internationell e-handel och europeisk export:
Lagar och regler
Var uppmärksam på lokala regler och lagar för distanshandel, marknadsföring och hantering av personuppgifter.
Justeringar på webbplatsen
Titta och jämför din sajt med konkurrenternas. Anlita en professionell översättare, bosatt i det aktuella landet, när du ska översätta sajten till andra språk.
Betalningslösningar
Olika marknader har olika betalningspreferenser. Ta reda på hur kunderna i landet vill betala och möjliggör olika lösningar.
Leveranser och returer
Hitta en logistikleverantör som kan sköta distributionen i så många länder som möjligt. Var noga med att det finns en enkel och smidig returhantering.
Lokala anpassningar
Undersök och anpassa hemsidan till lokala preferenser. Se till att kundtjänsten talar kundens språk och nås på ett lokalt telefonnummer.
Vad ska man som e-handlare tänka på för att lyckas i Europa? Lokalt är nyckelordet. Analysera marknaden du tänkt gå in på. Titta på både din målgrupp och dina konkurrenter. Undersök konsumenternas beteenden och preferenser. Säkerställ att du erbjuder betallösningar och leveransmöjligheter som passar marknaden.
Men för att lyckas med ”känslan” i webshopen är det absolut viktigaste att du utvecklar den lokala versionen tillsammans med personer som bor i landet.
Ett fel vi ofta ser är att man översätter websidan med hjälp av en översättare som har flyttat därifrån.
Eftersom språket ständigt utvecklas hamnar känslan och tonen ofta fel, även om orden kan vara korrekta. Så att tänka lokalt, och att jobba med rätt personer, är nyckeln.
För Baltic Media kommer 2015 att bli ihågkommet som ett år med tusentals lyckade språktjänster, kunder inom teknik, bilbranschen, medicin, media och juridik som vi är stolta över att kalla våra vänner samt förverkligandet av en mängd nya idéer.
Vårt mål för 2016 är att upprätthålla kvaliteten på våra globala språktjänster, snabba leveranser och marknadens bästa priser. Konkurrenskraftiga priser på översättning och transkreation till och från de största språken kan uppnås tack vare låga produktionskostnader i.o.m. vårt geografiska läge.
Baltic Medias huvudkontor ligger i Riga – den största baltiska staden, med en av de snabbaste internetuppkopplingarna och de lägsta hyreskostnaderna i världen. Detta resulterar i lägre översättningskostnader samtidigt som vi upprätthåller hög kvalitet eftersom det ger oss råd att anlita världens ledande lingvister och språkexperter. Vi har strävat efter att förbättra och bibehålla denna servicenivå i 22 år, ända sedan Baltic Media började arbeta inom språktjänstesektorn.
Webbplatser till många språk
Nuförtiden översätter och lokaliserar organisationer och företag ofta sina produkter och webbplatser till många språk för att öka sina marknadsdelar. Denna trend går hand i hand med den ökade efterfrågan av material på regionala eller lokala språk p.g.a. ökad tillgång till bredband och snabba mobilanslutningar samt ett ökat antal internetanvändare och onlinetjänster. Europas invånare nöjer sig inte längre med att endast använda ett fåtal större språk. Vi ser denna tendens i vår dagliga verksamhet och har därför vidtagit åtgärder för att öka vårt språkutbud till att också omfatta språk från Mellanöstern.
Våra erfarna projektledare tillsammans med våra kvalificerade och beprövade resurser från hela världen gör det till ett nöje att presentera vårt nya utbud av tjänster till dig!