Nya svenska ord som myntades 2025 speglar samhället och dess inflytande på språkutvecklingen .
Från broligark och mammakorv till six seven och wokehöger – här är nyordslistan för 2025
Nyordslistan 2025
AI-agent
Programvara som självständigt utför uppgifter och fattar beslut med hjälp av artificiell intelligens.
balkongkraftverk
Mindre solcellssystem som genererar el för privat bruk och som exempelvis kan placeras på en balkong. Översättningslån av tyskans Balkonkraftwerk.
beredskapsodling
Odling av grönsaker och andra nyttoväxter i syfte att stärka beredskapen för livsmedelsbrist.
broligark
Extremt rik man främst inom techindustrin som lierar sig med likasinnade män och strävar efter politiskt och samhälleligt inflytande.
DEI
Förkortning för diversity, equity and inclusion, ”mångfald, rättvisa och inkludering”.
digital suveränitet
Oberoende från digitala tjänster som är baserade utanför den egna politiska sfären.
drönarmur
Tekniskt system som hindrar obehöriga drönare från att ta sig över en gräns.
dunkelflaute
Väder utan solsken eller blåst, som leder till att varken solpaneler eller vindkraftverk genererar el. Inlånat från tyskan och betyder ungefär ”mörkerstiltje”.
existentiell hållbarhet
Hållbarhet som har att göra med människans behov av mening, trygghet och sammanhang i livet.
finfluerare
Person som sprider information eller råd om privatekonomi och investeringar via sociala medier.
handelsbazooka
Kraftfullt handelspolitiskt verktyg som en aktör kan använda för att besvara andra aktörers handelspolitiska åtgärder.
hjärnröta
Försvagning av den intellektuella förmågan som framför allt orsakas av upprepad exponering för trivialt innehåll på sociala medier. 2024 utsågs den engelska motsvarigheten brain rot till årets ord av Oxford English dictionary.
hämndtull
Tull som införs som svar på en tull eller ett handelshinder från ett annat land.
klonförening
Juridiskt fristående idrottsförening som i praktiken är underställd en större moderförening.
kulturljudzon
Avgränsat område i en stad där högre ljudnivåer tillåts för att främja kulturverksamheter.
mammakorv
Dunkappa som går ned över knäna och oftast bärs av kvinnor.
matskatteväxling
Föreslagen reform av matmomsen som ska göra hälsosamma livsmedel som frukt och grönsaker billigare medan bland annat läsk och rött kött blir dyrare.
pethtest
Prov som används för att undersöka en persons alkoholvanor genom att mäta nivån av alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) i blodet.
quadrobics
Träningsform där man springer på alla fyra och gör djurliknande rörelser.
ragebait
Budskap eller yttrande som avsiktligt provocerar mottagare för att väcka starka känslor och därigenom öka spridning och engagemang. Ilskebete och raseribete används ibland i samma betydelse. Rage bait utsågs till 2025 års ord i engelskan av Oxford English dictionary.
robusthöjande
Insats som gör något mer tåligt och bättre rustat att hantera störningar eller påfrestningar.
six seven
Ett nonsensuttryck.
skibidi
Ett nonsensord.
solsambruk
Metod där solpaneler och jordbruk kombineras på samma mark för samtidig energiproduktion och livsmedelsodling
Trumpviskare
Inflytelserik person som kommer väl överens med USA:s president Donald Trump och som används för att göra Trump välvilligt inställd till politiska förslag.
vibbkodning
Programmering med AI som översätter naturligt språk till datorkod
wokehöger
Högerkonservativ person eller rörelse som beskylls för att agera känslomässigt i stället för förnuftsbaserat.
– Svenskar som själva minns 1960-talets du-reform vill hålla fast vid du och inte gå över till ni. Du-reformen är allra djupast rotad bland äldre svenskar, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Ofta talas det om niandets återkomst i svenskan – ett tilltal som av vissa ses som så föraktfullt att det kan liknas vid en spottloska i ansiktet. Trots att ni varit så omstritt och utskällt är det en majoritet av svenskarna som enligt undersökningen blir niade ofta, ibland eller sällan. Men det är inte ett tilltal som är särskilt vanligt. Det är heller inte särskilt populärt.
– Ni har länge uppfattats som nedlåtande av många. Det är attityder som sitter i. Men äldre svenskar är mycket mer negativa till ni än yngre svenskar. Dagens unga har inte samma personliga relation till valet av tilltalsord, säger Anders Svensson.
Diskussionen om du och ni tog fart redan på 1850-talet. Många var överens om att svenskans dåvarande system med titeltilltal var krångligt och onödigt hierarkiskt. Men däremot fanns ingen enighet om vilket tilltalsord som skulle ersätta titulerandet. I samhällets övre skikt var det många som förespråkade en övergång till ni. Du bredde dock ut sig bland annat inom arbetarklassen, inom föreningslivet och hos ungdomar och blev så småningom det allmänna och neutrala tilltalet.
– Inget tyder i dag på ni skulle vara på väg att komma tillbaka på bred front. Men unga är oftare neutrala eller positiva till ni. Åtskilliga unga ser också ett behov av ett artighetstilltal i vissa situationer. Eftersom ni inte har samma laddning bland yngre skulle det så småningom kunna bli ett mer utbrett tilltal som används för att signalera artighet och respekt, säger Anders Svensson.
Det finns också skillnader mellan olika väljargrupper. Bland svenskar som sympatiserar med Vänsterpartiet föredrar 82 procent tilltal med du och 3 procent med ni. Bland Socialdemokraternas väljare förespråkar 78 procent du och 8 procent ni. Men bland Moderaternas anhängare väljer 72 procent du och 13 procent ni.
– Duandet etablerade sig tidigt i arbetarklassen där det sågs som ett jämlikt tilltal som minskade avståndet mellan olika samhällsklasser. Niandet förknippas av många än i dag med ett mer hierarkiskt samhälle eftersom ni främst användes nedåt på statusstegen. Därför är ni för somliga en symbol för ett klassamhälle, säger Anders Svensson.
Fakta om undersökningen:
Fråga 1: Hur vill du helst bli tilltalad av servicepersonal när du inte har sällskap av någon annan person? Du: 71 procent Ni: 12 procent Namn: 6 procent Titel: 2 procent Annat: 1 procent Vet ej: 7 procent
Fråga 2: Hur ofta händer det att du blir tilltalad med ni när du utan sällskap av någon annan person besöker till exempel en butik, ett kafé eller en restaurang? Alltid: 0 procent Ofta: 2 procent Ibland: 14 procent Sällan: 35 procent Aldrig: 45 procent Vet ej: 3 procent
Fråga 3: Vad tycker du om att bli tilltalad med ni? Mycket dåligt: 13 procent Ganska dåligt: 13 procent Varken bra eller dåligt: 51 procent Ganska bra: 14 procent Mycket bra: 5 procent
Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Språktidningen mellan 21 och 26 november 2024. Den besvarades av 1 020 personer i åldern 18 till 84 år.
Heter detenpatientrum ellerenpatientsrum? Otympliga ord, men svåra att undvika.
Katarina
Ja, det är ett lite otympligt ord. Det verkar vara ett vacklande bruk, men med viss övervikt för enpatientrum (utan foge-s). När jag söker i en stor textdatabas får jag endast tre träffar på enpatientrum, och noll träffar på enpatientsrum.
Ett tips är att söka på flerpatientrum och kolla balansen med eller utan foge-s för det ordet. Mitt antagande är att det är vanligare utan foge-s.
Min rekommendation är att du gör ett val och är konsekvent. Man skulle också kunna tala om enkelrum.
Johanna Ledin
Heter detbostadsrättshavare, bostadsrätthavare, bostadsrättsinnehavare ellerbostadsrättinnehavare?
Tim
Det heter bostadsrättsinnehavare. Sammansättningar med bostadsrätt som förled får oftast foge-s, som i bostadsrättsförening. Och man är innehavare av saker man äger, inte havare, även om det i princip hade funkat fint.
Sofia Tingsell
Kan man börja en mening med som? Till exempel i en rapport: ”Som tabellen visar är andelen kvinnor högre än andelen män”.
Jennie
Man kan absolut börja en mening med som, särskilt i det fall du beskriver. När som används som relativt pronomen, då det syftar tillbaka på ett ord i en tidigare sats, kan man ibland kan vara tveksam till att sätta det först i en mening: Han var sjuk. Som han sa. Då får man en speciell korthuggen effekt. Men när som – som i ditt fall – betyder ’liksom’, är det aldrig några problem att ha det först.
Sofia Tingsell
Jag såg nyss meningen ”En rund klots i ett fyrkantigt hål”? Stavningenklots känns avig. Hur vanlig är den egentligen?
Birgitta
Klots är den äldre stavningen av ordet kloss. Stavningen har konkurrerats ut för att uttalet länge har varit /kloss/. I dag är stavningen kloss ungefär 15 gånger vanligare än klots i svenska tidningar.
Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut.
Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att … Han …”. Strömstad har visserligen inte haft en kvinnlig ordförande sedan de började dokumentera 1862, men Fi argumenterar för att hen eller vederbörande bör användas för att inte exkludera kvinnor eller personer med annan könsidentitet i framtiden. Förslaget innebär också att kommunen ska komplettera alternativen man och kvinna med annan i formulär där kön efterfrågas, för att underlätta för personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor.
Strömstads kommun är inte först med att besluta om att använda ett könsneutralt språk. Den första motionen lades i Malmö sommaren 2016 och därefter har liknande motioner lagts i nästan alla kommuner där Fi finns representerade. De har fått gehör i många kommuner, men inte i alla, och det har ofta skett efter livliga debatter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och inte sällan också i olika medier.
Språkforskaren Karin Milles har undersökt kommunfullmäktigedebatterna och har kunnat urskilja snarlika mönster. Trots att debatterna stundtals varit mycket polariserade har båda lägren varit rörande överens om två saker: att språk är viktigt och att jämställdhet är bra.
Men skiljelinjerna är också tydliga. Förespråkarna – som förutom Fi ofta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet – framställer sig själva som moderna och progressiva och menar att språket ska förändras med sin tid, och att förändringen bidrar till att deras kommuner ligger i framkant. Motståndarna målar upp bilden av sig själva som några som värnar förnuftet och om människors rätt att använda vilka språkliga former de vill. De tycker att beslut om språket är löjliga och oförnuftiga. Som i många andra politiska frågor ställs alltså modernitet och förändring mot tradition och konservatism.
Att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat.
Att feminister vill använda språket som verktyg för att åstadkomma samhälleliga förändringar är inget nytt, och Fi hänvisar också till tidigare förändringar som att riksdagsman har blivit riksdagsledamot. Men att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat. Vanligtvis är språkförändring en mer spontan process. Många organisationer – som exempelvis Sveriges kommuner och regioner – har redan ersatt tjänsteman med tjänsteperson, utan att fatta några formella beslut om det.
Nytt är inte heller det motstånd den här typen av språkförändring väcker. I de språkliga kamperna har förespråkarna ofta blivit hånade eller anklagade för att hota yttrandefriheten. Tiden brukar dock vara förespråkarnas bästa vän. Även om debatten inte vinns i kommunfullmäktige kommer språkförändringen ofta ändå – genom människors frihet att använda vilka språkliga former de vill. Och att tjänsteperson (belagt sedan 1865) numera finns upptaget i Svensk Ordbok är antagligen en större seger än den i kommunfullmäktige.
Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.
VI VET REDAN att det svenska språket har luckor. Man kan säga en rädd lejonhane men inte ett rätt lejon. En gravid person, men inte ett gravitt fruntimmer. Många hävdar också att man inte kan böja få i superlativ och skriva exempelvis färst människor var det vid anmälningsdisken för hajutfodring. Men det stämmer inte riktigt. Ordet färst har stått i Svenska Akademiens ordlista sedan 2006, och finns dessutom belagt sedan åtminstone 1800-talet.
Här kommer några andra ord som vi skulle behöva. Observera att mina uppslag inte är officiella propositioner, även om de skulle underlätta allas våra liv.
1. Subjektsform av varandra.Vi känner varandra, kan man säga, för varandra står där i objektsposition. Men när vi behöver skriva det i subjektsform finns det inte! Vi kan till exempel inte skriva Vi vet vad varandra heter, utan tvingas omformulera till Vi vet varandras namn.
Uppslag: Att använda talspråksformen varann som subjektsform. Exempel: De hörde vad varann hade gjort.
2. Exklusivt vi. Tänk dig följande konversation mellan dig och din granne:
Grannen: ”Vad händer i helgen då?” Du: ”Jag tänkte att vi ska grilla lite korv.” Grannen: ”Vad kul! Jag tar med några sesamfröbeströdda korvbröd.”
Nu måste du förklara för grannen att ditt vi inte inkluderar grannen, vilket kan vara en socialt svår sak att göra. Hade det funnits ett exklusivtvi i svenskan, hade du kunnat visa det bara genom grammatiken, och undvikit en pinsam situation. Vissa språk har just två olika vi: ett där den tilltalade är inkluderad och ett där hen inte är det.
Uppslag: Slå ihop vi med jag (som ju är exklusivt per definition) till ett vig. Exempel: Jag tänkte att vig ska grilla lite korv.
3. Höra i höre. Varför kan vi säga se i syne men inte höra i höre? Med den växande mängden skriftlig kommunikation på nätet tycker jag mig också se en öppning för läsa i läse.
Uppslag: Höra i höre, läsa i läse. Exempel: Aha, appen heter Run-keeper! Jag trodde att det stod … jag läste i läse.
4. Motsatsen till favorit. Man kan ha en favoritfärg, ett favoritdjur och favoritmat, men vad säger man om det man minst har som favorit? Min lillasyster etablerade någon gång i min barndom uttrycket värsta hat-, vilket gör att vi obehindrat talar med varandra om vår ”värsta hatfärg” och ”värsta hatbidrag i årets Eurovision song contest”, men det låter ju lite hårt.
Uppslag: Ett ord som av många redan används inofficiellt, men inte står med i ordböckerna: ofavorit.
5. Substantivering av talen mellan tretton och nitton. Det går att säga en femma, en tolva och en tjugoetta, men inte exempelvis en femtona. Behovet har ökat efter det att folk har börjat vara födda efter 2013. När jag ska berätta vilket år jag är född, kan jag kalla mig åttioa. En person som är född 2007 är en nollsjua. Men någon som är född 2014 eller 2017? En fjortona och en sjuttona låter helt enkelt fel i de flestas öron, vilket har fått många att skriva till språkvårdare för råd.
Uppslag: Normalisera konstruktioner som en fjortona och en sjuttona. Exempel: Min systerdotter är fjortona men spelar fotboll med trettonorna eftersom hon är ett underbarn.
6. Ett både för fler än två saker. Jag gillar verkligen att säga både, eftersom det förebådar ett och senare i frasen, vilket gör hela meningen tydligare för den som ska tolka den. Men så finns det de som menar att både är reserverat för endast två företeelser. Säger man både du, jag och Frippe riskerar man påhopp från språkpoliskåren, då du, jag och Frippe är tre. Eftersom det inte finns något bra alternativ brukar jag rebelliskt säga både ändå, eftersom det gör så mycket för textbindningen. Det är dessutom accepterat av dagens språkvårdare (se sidan 72). Men om det hade funnits ett annat ord hade jag använt det med glädje.
Uppslag: Ordet alle skulle kunna relatera till alla som både till båda. Exempel: Alle du, jag och Frippe gillar rävar, så varför startar vi inte en rävpark?
JAG LÄMNAR DESSA uppslag hos er, medveten om att ni sannolikt inte kommer att implementera dem. Om ni ändå gör det kommer ni att alle förvirra era nära och kära, provocera er lokala språkpolis och troligen även känna ett inre motstånd. Men ni kommer att ha färst språkliga luckor i stan.
Språklagstiftning existerade knappt i Sverige innan 1999, då en ny lag upphöjde fem språk (finska, samiska, romani, jiddisch och tornedalsfinska/meänkieli) till ”nationella minoritetsspråk”. I samma veva ratificerade Sverige den europeiska minoritetsspråkskonventionen med avseende på dessa. Det konkreta resultatet av detta är dock begränsat, och reformerna kan inte utan viss rätt betraktas som kosmetiska. Efter minoritetsspråkslagen ansågs det från en del håll att det var märkligt att en nation hade officiella minoritetsspråk, men inget officiellt majoritetsspråk.
Precis som i åtskilliga andra länder, såsom Storbritannien och USA funderade majoritetsspråket de facto som landets officiella, men saknade erkännande de jure. Denna situation förändrades dock 2009 i och med en ny lag som stadfäste svenskans roll som landets ”huvudspråk”. Lagtexten i sin helhet kan läsas i Svensk författningssamling nr. 2009:600. Det kan svårligen förnekas att texten är en smula vag.
Den påpekar det självklara faktumet att ”svenska är huvudspråk i Sverige”, och att ”alla som är bosatta i Sverige 11 ska ha tillgång till” detta. Talare av vilket språk det än vara månde ska ”ges möjlighet att utveckla och använda” detta. Det allmänna har ett ”särskilt ansvar” för att svenska, de fem officiella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk utvecklas. Det närmaste den nya lagen kommer konkreta föreskrifter torde vara paragraf 10, där det framhålls att ”språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska”.
Anmälningar från såväl privatpersoner som organisationer har inkommit, där fall påtalats där myndigheter anses otillbörligt ha främjat engelska på svenskans bekostnad. Det har i allmänhet rört sig om symbolfrågor såsom departementens och hovets internetadresser, vilka ursprungligen var enbart engelskspråkiga. Dessa anmälningar har rönt varierande grad av framgång. För en översikt (på franska) av språklagstiftning i Sverige (eller för den delen vilket annat land som helst) rekommenderas den kanadensiska sajten L’aménagement linguistique dans le monde (http://www.tlfq.ulaval.ca/ axl), som är så tillförlitlig man kan begära av ett arbete som har som ambition att täcka in hela världen.
Som tidigare nämnts har svenska fram till nyligen inte haft något de jure erkännande som officiellt språk i Sverige, och även om detta sedan 1917 varit fallet i Finland, har myndigheterna i allmänhet inte blandat sig i själva språkets utveckling eller karaktär. Svenska blev officiellt språk i Sverige först 2009, en status som minoritetsspråken fick redan 1999.
Officiella eller halvofficiella organisationer, såsom Klarspråksgruppen, Svenska Akademien och Svenska språknämnden har dock engagerat sig i språkvårdsfrågor, och deras rekommendationer ses ofta som officiellt sanktionerade. I Finland spelar Institutet för de inhemska språken en liknande roll. 2006 bildades så på initiativ av den svenska regeringen Språkrådet, som kallar sig självt för ”Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik”. Sin uppgift beskriver man som att ”bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige”.
På den engelskspråkiga versionen av rådets hemsida (http://www.sprakradet.se/international ) nämner man även bland sina uppgifter att bevaka statusen och användandet av språken i Sverige (de officiellt erkända samt svenskt teckenspråk), och att verka för nordisk språklig sammanhållning. Härutöver finns ett antal privata initiativ, som i allmänhet ägnar sig åt att bekämpa anglicismer och engelskans utbredning på svenskans bekostnad. Det mest aktiva av dessa förefaller vara Språkförsvaret, som ibland hörs i den offentliga debatten.
Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland fungerar i huvudsak på svenska, men oro uttrycks ibland för engelskans frammarsch. Universitetsutbildning på engelska är ingen ovanlighet, och på en del institutioner bedrivs undervisningen rentav huvudsakligen på engelska, tämligen oberoende av närvaron av utländska gäststuderande.
1999 fick 2–3 % av grundskoleeleverna sin skolgång på ett annat språk än svenska, vilket i tre fjärdedelar avfallen betydde engelska . Dennaföreteelse tycks inte ha kartlagts vidare under det gångna årtiondet, men Falk påpekade att andelen var stigande. Hon citerade också studier som visade att dessa skolbarn var sämre på svenska än sina kamrater i svenskspråkiga skolor.
Det finns även ett mindre antal grundskolor som använder andra språk (tyska, franska, finska …) som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. Särskilda finskspråkiga klasser har funnits (och gör det fortfarande, om än i mer begränsad utsträckning) i det kommunala skolsystemet. Därtill kommer sameskolorna, som bedriver sin verksamhet på svenska och samiska, samt dövskolor, som använder sig av svenskt teckenspråk.
De offentliga skolornas användande av andra språk än svenska har emellertid huvudsakligen begränsats att utanför ordinarie lektionstid erbjuda modersmålsundervisning för invandrarbarn. Sådan undervisning föreläggs skolan om ett visst antal därtill berättigade barn visar intresse för den. Berättigandet bygger på att språket ifråga aktivt används i barnets hemmiljö. Värt att notera är att det alltså här rör sig om språk andra än de officiella. De erkända minoritetsspråken är dock gynnade genom att det för dessa inte behövs mer än en enstaka individ för att skolan ska vara tvungen att erbjuda modersmålsundervisning.
I Finland erbjuds svenskspråkig undervisning från förskole- till universitetsnivå på orter där det finns en svenskspråkig befolkningsgrupp. Majoriteten av studenterna är givetvis finlandssvenskar, men en del skolor har även ett betydande inslag av återinvandrade finnar från Sverige, samt av finländska barn från rent finskspråkiga hem – i det senare fallet handlar det om att föräldrarna vill ge sina barn ett extra språk ”gratis”. Ibland har oro uttryckts för att dessa, med sin avsaknad av tidigare svenskkunskaper, skulle kunna agera ”trojansk häst”, och i praktiken främja införandet av finska som huvudspråk, om inte i klassrummet, så åtminstone på skolgården.
Utanför Sverige har svenska som sagt officiell status även i Finland, vars statistikmyndigheter räknar 290 000 modersmålstalare (motsvarande ca 5,5 % av landets befolkning). Detta antal har stadigt sjunkit sedan andra världskriget, och andelen har minskat ända sedan 1600-talet, då de utgjorde 16,5 % av finländarna. Även om den ibland ifrågasätts, är svenskans status i Finland anmärkningsvärt stark med tanke på dels minoritetens storlek och dels svenskans ringa internationella gångbarhet (i juridiska termer handlar det inte ens om en minoritet, utan om talare av det ena av republikens två ”inhemska språk”, vilka i teorin är helt likställda).
Alla finskspråkiga måste studera svenska
Alla finskspråkiga måste studera svenska, även om detta givetvis inte med automatik innebär att de lämnar skolsystemet med solida kunskaper i språket. De flesta gör det faktiskt inte, men i en av EU initierad enkätundersökning [10] ansåg ändå 38 % av finländarna med finska som modersmål att de var förmögna att föra ett samtal på svenska, vilket under omständigheterna inte kan betraktas som en påfallande låg siffra.
Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland fungerar i huvudsak på svenska, men oro uttrycks ibland för engelskans frammarsch. Universitetsutbildning på engelska är ingen ovanlighet, och på en del institutioner bedrivs undervisningen rentav huvudsakligen på engelska, tämligen oberoende av närvaron av utländska gäststuderande [8, 25, 29f ]. 1999 fick 2–3 % av grundskoleeleverna sin skolgång på ett annat språk än svenska, vilket i tre fjärdedelar avfallen betydde engelska [8, 18f ]. Dennaföreteelse tycks inte ha kartlagts vidare under det gångna årtiondet, men Falk påpekade att andelen var stigande. Hon citerade också studier som visade att dessa skolbarn var sämre på svenska.
Det finns även ett mindre antal grundskolor som använder andra språk (tyska, franska, finska …) som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. Särskilda finskspråkiga klasser har funnits (och gör det fortfarande, om än i mer begränsad utsträckning) i det kommunala skolsystemet. Därtill kommer sameskolorna, som bedriver sin verksamhet på svenska och samiska, samt dövskolor, som använder sig av svenskt teckenspråk.
De offentliga skolornas användande av andra språk än svenska har emellertid huvudsakligen begränsats att utanför ordinarie lektionstid erbjuda modersmålsundervisning för invandrarbarn. Sådan undervisning föreläggs skolan om ett visst antal därtill berättigade barn visar intresse för den. Berättigandet bygger på att språket ifråga aktivt används i barnets hemmiljö. Värt att notera är att det alltså här rör sig om språk andra än de officiella.
De erkända minoritetsspråken är dock gynnade genom att det för dessa inte behövs mer än en enstaka individ för att skolan ska vara tvungen att erbjuda modersmålsundervisning. I Finland erbjuds svenskspråkig undervisning från förskole- till universitetsnivå på orter där det finns en svenskspråkig befolkningsgrupp.
Majoriteten av studenterna är givetvis finlandssvenskar, men en del skolor har även ett betydande inslag av återinvandrade finnar från Sverige, samt av finländska barn från rent finskspråkiga hem – i det senare fallet handlar det om att föräldrarna vill ge sina barn ett extra språk ”gratis”. Ibland har oro uttryckts för att dessa, med sin avsaknad av tidigare svenskkunskaper, skulle kunna agera ”trojansk häst”, och i praktiken främja införandet av finska som huvudspråk, om inte i klassrummet, så åtminstone på skolgården.
Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Från coronahälsning och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Språket har också fått corona!
Självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Coronapandemin har satt sina spår även på det svenska språket, konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson.
Sällan har väl en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav Eyjafjallajökulls utbrott oss ord som inaskad och vulkanresa. Men under coronan, ett kortnamn för pandemin och vår tillvaro i den, har bara orden corona, covid och karantän gett oss tusentals nya uttryck, som nyordslistans coronahälsning och självkarantän.
Många av dessa uttryck är vardagliga, tillfälliga och lite roliga. Som den tillplattade visirfrisyren eller den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga. Samma tendenser ser vi i andra länders nyord. Särskilt förtjusta tycks vi vara i teleskopord, när två eller flera ord dras ihop till ett. Bra exempel är covidiot, en person som struntar i restriktioner, av covid och idiot, och corontän, alltså coronakarantän.
På ordbildningsfronten ser vi att skam-orden från tidigare nyordslistor också lever vidare, även om flygskammen för tillfället har ersatts av hostskam, att bli coronamisstänkt när man hostar, och i miljödebatten av surfskam, att vi borde dra ner på energislukande internet- och dataanvändning.
Alla ord som nu har ökat i användning är dock inte nya. Vi har sett att nyord från äldre listor, som hemester och svemester, det vill säga semester på hemmaplan, gör comeback. Och ord som video och virtuell bildar stommen i en massa uttryck för saker vi nu gör på distans, som virtuella fester och videomiddagar (på videolänk).
Många av de medicinska fackuttryck vi konfronteras med är inte heller nya, men de har blivit oerhört mycket vanligare och har nu tagit plats också i allmänspråket – vilket gör dem till nyord för allmänheten. Det gäller ord som klustersmitta, social distansering och superspridare.
Förra årets stora tema i nyordsflödet, klimatkrisen, överskuggas av pandemin, men lever kvar under 2020 med ord som cirkulent, en återvinnande konsument, och cli-fi, fiktion med klimattema.
Även debatten om mansrollen återkommer i årets lista. Simp används i regel om en inställsam man som försöker väcka kvinnors intresse. Väl i ett förhållande förvandlas han ibland till en kanskeman – som inte riktigt vill satsa fullt ut.
Men tveksamma beteenden väcker reaktioner. Den som beter sig illa eller har kontroversiella åsikter kan bli utsatt för cancelkultur, att bli fråntagen sin plattform i offentligheten. Gäller detta historiska personer som förärats en staty, ja då kan de drabbas av en statyprotest. Vi som inte har ifrågasatts för något vi gjort, vare sig vi är man eller kvinna, kan ändå avfärdas – som en boomer. Det ordet dök upp redan 2019 i den nedsättande frasen ”Ok boomer”, för personer över 55. Under året har det ökat i användning, och används nu ofta av unga som benämning för vuxna personer i allmänhet.
Ett annat tema, som dessvärre fortsatt ger avtryck, är ett internationellt politiskt klimat med en ökad halt av lögner och ryktesspridning som bränsle. Infodemi, storskalig spridning av skadliga rykten, är kanske listans viktigaste ord. Tydligast har vi under året sett det i konspirationsteorier om coronavirusets ursprung och spridning, som att viruset egentligen är ett biologiskt stridsmedel, att det sprids via 5G-nätet eller att det skapats på uppdrag av Bill Gates.
becknarväska
liten mag- eller midjeväska Många trendiga ungdomar bär numera magväskor eller becknarväskor, som de också kallas när de bärs på det tjuvsäkra sättet över bröstet. Det räcker nu, anser Jensens grundskola i Göteborg som nyligen manat eleverna att inte bära magväskor, mjukisbyxor eller andra plagg som kan associeras till macho kultur och kriminalitet.
Fokus 2 oktober 2020
Kommentar: Substantivet becknare, ’säljare (ofta av narkotika)’, är bildat till romskans beckna, ’sälja’, som är belagt i svenskan sedan tidigt 1900-tal.
bolundare
komplementbyggnad som får vara högst 30 kvadratmeter stor och som inte kräver bygglov
Friggebod blev attefallshus blev bolundare. Från 1 mars får svenskarnas bonusrum vara hela 30 kvadratmeter.
Aftonbladet 23 februari 2020
Kommentar: Ordet är bildat till bostadsminister Per Bolunds efternamn. En bolundare måste – till skillnad från ett attefallshus – ha full boendestandard.
boomer
person i medelåldern eller äldre
På just sociala media används också ett begrepp som kastar ljus på den klyfta som blossat upp mellan unga och äldre, nämligen ”boomer”. Uttrycket används pejorativt för att symbolisera hur hopplöst passé den äldre generationen är.
Nya Wermlands–Tidningen 9 september 2020
Ordet anspelar på babyboom-generationen som är född efter andra världskrigets slut. Uttrycket OK boomer fick stor spridning under 2019 sedan det använts av Chlöe Swarbrick i det nyzeeländska parlamentet. Boomer användes inledningsvis om personer födda mellan 1946 och 1964, men brukas nu ofta om vuxna i allmänhet.
Kommentar: Även boomare används i samma betydelse.
cancelkultur
aktivism som syftar till att personer med kontroversiella åsikter ska berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter
Samtidigt är det inte svårt att förstå varför de stora kedjorna inte vågar sälja Paolo Robertos italienska gelato – de skulle nämligen riskera att själva dras med i drevet. Den så kallade cancelkulturen smittar, och som åtskilliga observatörer kommenterat straffas betydligt fler än Paolo Roberto när hans varor försvinner.
Svenska Dagbladet 28 maj 2020
Kommentar: Cancelkultur är bildat till engelskans cancel, ’annullera’.
cirkulent
person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom återvinning
En cirkulent hyr, byter, lånar, vårdar och köper begagnat. Det är verkligen att vara en hållbar konsument. Slit och släng är passé. Det här är framtiden.
Provinstidningen Dalsland 10 mars 2020
Kommentar: Cirkulent är ett teleskopord bildat till cirkulär och konsument.
cli-fi
konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor
Vi ser ett uppsving på böcker där klimat och miljö spelar en viktig roll. Kanske inte som huvudtema, men som ett viktigt inslag. Det förändrade klimatet skildras allt oftare i litteratur – inom den nya genren clifi, klimatfiktion.
TTELA 1 februari 2020
Kommentar: Clifi är bildat till engelskans climate och fiction. Även klimatfiktion används i samma betydelse.
coronaanpassa
vidta förebyggande åtgärder för att följa restriktioner med syftet att minimera risken för spridning av coronaviruset
Det internationella skidskytteförbundet (IBU) har valt att coronaanpassa tävlings programmet och dragit ner på resandet. De stannar i stället i två veckor på orterna.
TT 31 oktober 2020
coronahälsning
hälsningsgest som uppkommit under coronapandemin Människor håller avstånd till varandra och om vi möts kanske vi gör en coronahälsning genom att lyfta upp armbågen för att snudda vid den andra personens armbåge.
Skaraborgs Läns Tidning 6 juli 2020
Kommentar: Vanliga coronahälsningar är att nudda armbågarna, knogarna eller fötterna.
covid-19
infektionssjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 Covid19 påminner ofta om vanlig förkylning eller influensa. Det är vanligt med feber, snuva, torrhosta, muskelvärk och till exempel magknip eller diarré. En del får andningsbesvär. Nerikes Allehanda 17 oktober 2020
förnedringsrån
personrån där offret utsätts för särskilt kränkande behandling Under det senaste året har en rad uppmärksammade så kallade förnedringsrån ägt rum där offret inte bara rånats utan också utsatts för våld, hot och förnedrats på olika sätt.
TT 25 augusti 2020
hobbyepidemiolog
person som utan expertkunskaper i epidemiologi tvärsäkert uttalar sig om coronapandemin
Svenska Dagbladet 22 april 2020
Kommentar: Även soffepidemiolog används i samma betydelse.
hungerpandemi
svält orsakad av coronapandemins konsekvenser
För att bekämpa den växande hungern i världen och förhindra att covid19pandemin förvandlas till en ”hungerpandemi” genomför WFP i år sin största humanitära insats någonsin.
Dagens Nyheter 21 oktober 2020
hälsolitteracitet
förmåga att förstå hälsoinformation
Ett annat viktigt område är att öka kunskapen kring digital hälsolitteracitet. Det innebär att öka förmågan att söka, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation från elektroniska källor och tillämpa den kunskapen för att främja god hälsa och livskvalitet. Vestmanlands Läns Tidning 17 september 2020
immunitetspass
intyg som visar att en person är immun mot coronaviruset och därför ges möjlighet att exempelvis resa eller besöka vissa platser
Med immunitetspass skulle man få tillgång till museum, gym och andra utrymmen som annars var avstängda.
Göteborgs-Posten 9 augusti 2020
Kommentar: Immunitetspass förekommer även inom idrotten. Idrottare som har antikroppar mot coronaviruset slipper under en viss tid genomgå fler tester. Även coronapass används i liknande betydelse.
infodemi
global spridning av skadliga rykten
Infodemier har funnits förr men coronakrisens är av det kraftfullare slaget. Vi får falska uppgifter om att viruset är ett biologiskt stridsmedel, att det har koppling till 5Gnätet eller att det har skapats på uppdrag av Bill Gates.
Kollega 26 augusti 2020
intimitetskoordinator
person som arbetar inom film, tv och teater med att sexscener ska kännas trygga för skåde spelarna
Tack vare att många produktioner numera tar hjälp av den nya yrkesgruppen intimitetskoordinatorer (personer som hjälper till att koreografera och göra sexscenerna både meningsfulla och trygga för skådespelarna) har sex kunnat skildras på nya och mer mångbottnade sätt i serier som ”Sex education” och ”Normala människor”.
TT 12 september 2020
kamikazetips
förutsägelse om utgången i en tävling, match eller idrottsserie som görs när förutsättningarna är helt eller delvis okända
Vad händer om City värvar Leo Messi? Ja, det är en risk man
får ta när man ska göra kamikazetips ”en evighet” före ligastart. Självklart kommer en eventuell Messivärvning förändra förutsättningarna, men jag är inte ens säker på att det räcker med en 33årig Messi för att bräcka Liverpool.
Aftonbladet 28 augusti 2020
Kommentar: Ordet bygger på en bildlig användning av kamikaze, som förknippas med japanska självmordspiloter under andra världskriget.
kanskeman
man som inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande
Kanskemän är män som har svårt att leva som vuxna, och som vill att relationen ska stanna i det outtalade, där man känner sig fram, utan att ta steget och lova något mer.
Svenska Dagbladet 18 oktober 2020
Kommentar: Ordet stavas både kanskeman och kanskeman. Kanskekvinna och kanskerelation förekommer i mindre utsträckning.
kemsex
sex i kombination med användning av narkotika för att förhöja den sexuella upplevelsen
Kristalliserat metamfetamin – ofta kallat ice – är en farlig drog som ofta kopplas ihop med så kallat kemsex, alltså att man använder droger för att förhöja sexupplevelsen.
Nerikes Allehanda 20 mars 2020
Kommentar: Även stavningen chemsex förekommer.
klustersmitta
spridning av virus bland personer i en avgränsad grupp
De två senaste veckorna har flera fall av klustersmitta konstaterats på Gotland. Bland annat har man kunnat härleda smittan till fester och afterwork där kollegor har sammanstrålat på fritiden. Gotlands Tidningar 14 oktober 2020
krympflation
minskning av innehållet i förpackning utan motsvarande prisminskning
Det handlar om krympflation. Vi betalar samma pris – eller ett högre! – men får mindre för pengarna eftersom innehållet minskat på ett sätt som är omöjligt för ögat att upptäcka.
Corren 15 oktober 2020
Kommentar: Krympflation är ett översättningslån från engelskans shrinkflation, som är bildat till shrink, ’krympa’, och inflation.
lesserwisser
person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer
När någon som vet mindre förklarar för någon som vet mer, så är man en ”lesserwisser”.
Dagens Nyheter 31 maj 2020
Kommentar: Lesserwisser är bildat till engelskans less, ’mindre’, och besserwisser ’bättrevetare’. Lesserwisser används dock inte i engelskan. Ordet används också mer allmänt i betydelsen ’person som är okunnig i en viss fråga’.
lockdown
restriktioner som begränsar rörelsefriheten i ett samhälle och möjligheten att använda olika samhällsfunktioner
Tänk bara att vi under de senaste sex månaderna har bevittnat att tre fjärdedelar av världens befolkning levt i karantän eller lockdown. Hade någon under förra året i oktober yppat att exempelvis spanjorer skulle sitta instängda i sina hem i 74 dagar, så hade jag tyckt att det hade varit en absurd tanke. Göteborgs-Posten 20 oktober 2020
Kommentar: I engelskan används lockdown också när man i fängelser av säkerhetsskäl stänger in fångar i deras celler. På svenska kan nedstängning användas i stället för lockdown.
mjuta
stänga av mikrofon eller ljud
En av de största förändringarna under coronan är definitivt att arbeta hemifrån. Där är digitala möten en viktig del. Många har lärt sig Zoom, Teams eller Hangout. Man lär sig att lägga upp ett dokument så alla kan se det, lär sig ”mjuta” och slå på micken när man skall prata.
Personlig blogg 24 juni 2020
Kommentar: Mjuta är bildat till engelskans mute, ’dämpa; göra tyst’. Även stavningarna muta och mutea förekommer. Avmjuta används om att slå på mikrofonen eller ljudet på nytt.
novent
julförberedelser och adventsliknande firande i november
Novent är det nya för mej känner jag. Gillar tanken på att få njuta av årets mysigaste tid lite tidigare, att slippa vänta just det här året känns helt rätt! Tror att stjärnorna och ljusstakarna åker upp redan nästa vecka.
Personlig blogg 13 november 2020
Kommentar: Novent är bildat till november och advent.
platta till kurvan
hålla smittspridningstakten på en jämn nivå
Vi skulle platta till kurvan för att rädda sjukvården genom att hålla tillbaka smittspridningen. Detta skulle ske med generella råd och anvisningar – frivillig karantän vid symptom, handhygien, avstånd – i stort sett utan tvång, bland annat för att smittskyddslagen inte är särskilt kraftfull.
Dagens Arena 1 juli 2020
Kommentar: Även plana ut kurvan och trycka ner kurvan används i samma betydelse.
R–tal
genomsnittligt tal som visar hur många personer som smittas av en redan smittad person
Ett Rtal mindre än ett innebär att färre än en person i genomsnitt för smittan vidare, vilket i sin tur innebär att smittspridningen är på nedåtgående.
TT 30 september 2020
Kommentar: Rtal, en kortform för reproduktionstal, är en matematisk term som bland annat har använts för demografiska ändamål, till exempel för att visa på befolkningsökning.
simp
person som genom smicker försöker väcka en annan persons romantiska eller sexuella intresse
Som på alla sociala medier är tröskeln för vad folk anser kan klassas som en simp mycket låg. På Tiktok räcker det i princip med att en man lämnat tre glada emojis eller en något överdriven positiv kommentar hos en kvinnlig användare för att bli kallad för simp.
Elle 25 augusti 2020
Kommentar: Simp har lånats in från engelskan. Ordet är bildat till simpleton, ’dumbom’. I regel används simp om män som överdrivet vänligt kommenterar kvinnors inlägg i förhoppningen om en romantisk eller sexuell relation. Även verbet simpa förekommer.
självkarantän
isolering i hemmet eller på annan plats när en person har eller kan ha smittats alternativt vill undvika risken att smittas av coronaviruset Från och med i dag är turister från många Schengenländer välkomna till Norge utan att sätta sig i självkarantän på grund av coronavirusets spridning.
Värmlands Folkblad 15 juli 2020
Kommentar: Även hemkarantän och corontän används i samma betydelse.
socialdistansering
det att hålla fysiskt avstånd och att ta hänsyn till riskerna för smittspridning i sitt sociala umgänge
Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på middagarna. All information om social distansering har kommit långt senare.
Fastighetsvärlden 23 mars 2020
Kommentar: Använd gärna fysiskt avstånd när det handlar om att just hålla fysisk distans vid möten och sammankomster.
statyprotest
manifestation som ifrågasätter förekomsten av statyer föreställande personer som anklagas för att ha underblåst eller utövat förtryck
En namninsamling – som inspirerats av den internationella vågen av statyprotester i spåren av Black lives matter – har fått nära 2 000 underskrifter: Vi kräver att statyn av Carl von Linné tas ner, skriver uppropet. Namninsamlingen anklagar Linné för att ha varit rasist, dock utan att ange exakt vilket av Sveriges många Linnémonument som avses för destruktion.
Aftonbladet 17 juni 2020
superspridare
person som sprider en sjukdom till ett stort antal personer
Så få som 20 procent av alla coronasmittade kan stå för 80 procent av all smittspridning. Detta eftersom vissa personer är så kallade superspridare, som sprider större mängd av viruset, och befinner de sig i ett sammanhang med många människor kan en klustersmitta uppstå.
Omni 2 augusti 2020
Kommentar: Parallellt talas det om superspridning och superspridarhändelse, som används för att inte peka ut individer och för att spridningen kan ha flera orsaker.
turistkorridor
överenskommelse som möjliggör semesterresor mellan länder där smittspridningen är på låga nivåer
Grekland som är oerhört beroende av människor i badbyxor och solhattar för både sysselsättning och tillväxt längtar efter besök. De vill snabba på processen med säkra turistkorridorer. Idén är att det ska gå att resa mellan länder som har fått kontroll på smittspridningen.
Svenska Dagbladet 18 maj 2020
tvåmetersregeln
rekommendation eller bestämmelse om att hålla två meters avstånd mellan personer som inte tillhör samma sällskap
De kommer bara sälja ett begränsat antal platser till varje föreställning, i nuläget max 50 och tvåmetersregeln ska hållas vid in och utsläpp. I salongen får bara varannan sittplats användas, om man inte har kommit i sällskap.
Norrbottens-Kuriren 18 augusti 2020
underturism
situation där besökarna är för få för att turistberoende orter ska klara sig ekonomiskt
Frågan är då vilken beredskap besöksnäringen har för att ta emot besökare igen. Det är inget snack om att företagen har drabbats väldigt hårt och snabbt. Överturism ersattes av underturism på bara ett par månader, säger han.
TT 20 maj 2020
vårdskuld
uppsamlat behov av sjukvård som uppstår när vissa åtgärder skjuts upp till förmån för åtgärder som är mer akuta
Nu vilar ett tungt ansvar på Region Dalarnas politiker och arbetsgivare att se till att vi använder resurserna rätt för att både klara av att beta av vårdskulden gentemot invånarna och arbetsmiljöskulden gentemot personalen. Vi klarar nämligen inte det ena utan det andra.
Södra Dalarnes Tidning 15 oktober 2020
växtblindhet
avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden Växtblindhet är människans oförmåga att se växterna i sin omgivning. Trots att växter är grunden för allt liv på jorden är de för många människor bara en grön kuliss till djurvärlden.
ETC 20 juli 2020
Kommentar: Översättningslån från engelskans plant blindness. Begreppet myntades av botanikerna James Wander see och Elisabeth Schussler. Fenomenet kallas ibland biologisk analfabetism med motsatsen ekologisk litteracitet.
zombiebrand
eldsvåda som övervintrar under snötäcke och blossar upp till våren
Bränderna i Amazonas, Australien, Sibirien och Kalifornien blir allt allvarligare och nya fenomen uppstår. Bränder som inte dör – zombiebränder – i Sibirien är ett sådant fenomen.
Länstidningen Södertälje 17 september 2020
Zoombombning
intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom videomötes– tjänsten Zoom
Zoombombning blev en term som spreds som en löpeld när viruset satte stopp för fysiska träffar och ersattes med digi tala möten. Begreppet används när oinbjudna personer tar sig in i digitala möten och ställer till med både det ena och det andra. Skaraborgsbygden 10 juli 2020
Kommentar: En person som gör intrång i ett möte kallas Zoom bombare. Zoombombning kan även användas när till exempel husdjur går in i bild under ett videomöte. Stavningen Zoombombing förekommer också.
Amazon slog under onsdagen upp sin svenska sajt. En av konsekvenserna: E-handelsjätten blir utskrattad på sociala medier för dess automatiskt översatta innehåll. För vad sägs om ”Midjelampa”, ”Mäns bagageutrymme”, eller en gräsklippare med ”påfågelpåse”?
Amazon tilldrar sig stor uppmärksamhet på svenska sociala medier i samband med lanseringen av sin svenska sajt. Men kanske är det inte av de anledningar som de själv hade hoppats på. Sajten är nämligen full av konstiga översättningar.
En ”Midjelampa” som säljs för 170 kronor är egentligen ett fyrapack trosor från Sloggi. ”Mäns bagageutrymme” är ett trepack boxerkalsonger från Calvin Klein. Boxerkalsonger heter på engelska ”trunks”, vilket även är det engelska ordet för ”bagageutrymme”.
Flera friluftskläder blir – med Amazons översättning – beskrivna som ”Glassmaskin.” Amazon beskriver därtill ett flerpack golfpeggar (”tees” på engelska) inte bara som ”tesystem” utan även som ett 100-pack t-shirts (också just ”tees” på engelska).
SvD har talat med en person som har arbetat med delar av översättningen. Personen vill vara anonym på grund av sekretessavtal, men berättar att hen översatte och korrekturläste flera hundra tusen ord åt Amazon i våras inför lanseringen. Dock har långtifrån alla produkttexter fått samma behandlingen utan endast översatts av en dator.
Och flera översättningar, som en fotbollströja från Adidas, är helt omöjliga att härleda till eventuella icke-svenska ord. Tröjan går nämligen på sajten under benämningen ”torvåldtäkt Revigo 17”.
Just benämningen ”våldtäkt” återfinns på flera ställen, bland annat för ett duschdraperi och flera pussel och affischer. Våldtäkt är ”rape” på engelska, vilket även är det engelska ordet för raps och rapsblommor.
När man söker på ”våldtäkt” får man även upp en elpistol av typen taser, som bland annat amerikansk polis använder sig av. Elpistoler är olagliga att inneha utan tillstånd i Sverige.
Flera Twitteranvändare anser dock att de grova språkmissarna i översättningarna mycket väl kan vara ett uttänkt pr-trick från jätten.
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”
Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.
– Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.
Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?
–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!
För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.
– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?
– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.
Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …
– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …
Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.
Vad ser du för trender?
– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?
”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.
Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.
– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …
Vad betyder det?
– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.
Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …
– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.
Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”
– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.
– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.
En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.
Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …
– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.
Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder?
Användarnamn
För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftast själv ditt användarnamn, men ibland är det detsamma som din e-postadress.
Android
Systemet (operativsystemet) som är grunden för att smarta mobiler och surfplattor från bland annat Samsung, Sony och Huawei fungerar som de gör. Motsvarande system för Iphone heter iOS.
App
App är en förkortning av applikation och är ett program du laddar ner till din telefon eller surfplatta (och till vissa datorer). Apparna finns att ladda ner i en digital butik som finns installerad på smartmobilen och surfplattan, ibland gratis och ibland till en mindre kostnad.
BankID
En elektronisk ID-handling som ger dig möjlighet att via din dator, surfplatta eller telefon ingå avtal, utföra bankärenden och betalningar, förnya medicinrecept, prata med läkare på internet, deklarera och mycket mer.
Blippa
Slanguttryck för registreringar eller betalningar som sker genom att du håller ett betalkort mot en läsare, istället för att sätta kortet i terminalen. När du betalar genom att blippa kallas det för kontaktlös betalning.
Blogg
En plats online där en eller flera personer skriver texter och lägger upp bilder och filmer, oftast med ett personligt tilltal. Ordet kommer ursprungligen från engelskans ”weblog” som förkortades till ”blog” och sedan försvenskades till ”blogg”.
Chatt
En digital plats där man kan skriva meddelanden till varandra i realtid. Många banker, försäkringsbolag och myndigheter erbjuder möjligheten till chatt på deras webbplatser och ibland även i sociala medier som Facebook.
Digital brevlåda
En digital brevlåda dit du får brev som annars skulle skickats via post. I brevlådan får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter som du har en relation med. Du kan även signera avtal, göra betalningar och hantera kvitton. En populär digital brevlåda är Kivra som kan laddas ner som app.
E-plånbok
En elektronisk plånbok är en betalningsmetod där man gör betalningar över internet. Då man använder sig av sin e-plånbok behöver man inte uppge sitt kontonummer till någon, utan överföringen görs mellan användarens e-plånbok och mottagaren.
Google
Google är världens största tjänst för att göra sökningar online. De ägs av företaget Alphabet som även äger Youtube, världens största digitala plats för video.
Logga in
När du börjar använda en digital tjänst som kräver att du identifierar dig eller att du är medlem så behöver du logga in. Du gör det oftast med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som du själv valt.
Molnet
Samlingsnamn för förvaringen av tjänster och program som förvaras på andra ställen än din dator, mobiltelefon eller surfplatta. Nästan alla digitala tjänster använder sig av molnet. Om du till exempel laddar upp en bild på Facebook så förvaras den i molnet. Även dina e-postmeddelanden finns sparade i molnet.
Padda
Padda är ett smeknamn på Apples surfplatta iPad, men används ibland även som smeknamn för andra typer av surfplattor.
En fyrkant med svarta och vita fyrkanter i olika mönster som tillsammans bildar en unik kod. Genom att titta på QR-koden genom din smartmobils kamera eller en speciell app (kallad QR-läsare) så leds du till en utvald webbplats eller annan digital plats. QR-koden kan ibland även användas vid digitala betalningar.
Router
En box som fördelar vidare internetuppkoppling från till exempel ett modem eller bredband till datorer och smartmobiler.
Rullgardinsmeny
Nedfällningsbar lista med förutbestämda val eller kommandon.
Sajt
Mer vardagligt ord för webbplats (kallas ofta även för hemsida).
Selfie
Ett självporträtt med hjälp av en mobiltelefon. Ibland används även en extern pinne, så kallad ”selfiestick” eller ”selfiepinne”, där telefonen fästes.
Smartmobil
Kallas ofta även för ”smartphone”. Smartmobilen har pekskärm, till skillnad från de flesta äldre mobiltelefoner, och fungerar som en kombinerad telefon, dator och kamera.
Spam
Oönskade och obeställda massutskick av skräppost digitalt, oftast med reklam för mer eller mindre tveksamma produkter och tjänster.
Surfa
(Oftast) planlöst klickande på länkar mellan webbsidor.
Swish
En svensk digital tjänst för att skicka och ta emot betalningar.
Streamingtjänster
Tjänster som erbjuder konsumtion i realtid (ej endast nedladdning) av till exempel filmer, musik, serier och tv-program digitalt. Spotify är en känd streamingtjänst för musik. Youtube, SVT Play och Netflix är exempel på videotjänster.
Uppkoppling
Det som ger tillgång till internet. ”Dålig uppkoppling” syftar på långa väntetider när till exempel en webbplats ska besökas.
Webben
Ett annat ord för internet. På webben finns webbplatser som går att nå med en webbläsare. Appar och e-post är alltså inte en direkt del av webben, utan snarare en del av det större samlingsnamnet ”digitalt”.
Webbläsare
Programmet som används för att besöka webbplatser. Den mest populära webbläsaren är Google Chrome, följd av Safari.
Wifi
Trådlöst internet, men inte detsamma som internetuppkoppling via mobil- och telefonnätet, exempelvis 3G och 4G. Wifi finns på en begränsad plats som i hemmet eller på arbetsplatsen.
Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com
Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag.
DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.
Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.
Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.
Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.
Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.
Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.
Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.
Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.
R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.
Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.
Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.
Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.
Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.
Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.
Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.
Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.
Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.
Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.
Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.
Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media
Svenska språket – en allmän beskrivning
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.
Svenskans ställning
Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.
Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.
Talare och utbredning
Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.
Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.
Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.
Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.
Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.
Språktyp
Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.
Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (en, ett, den, det) och prepositioner (på, i, vid, från). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnan, kvinnor, kvinnorna, kvinnas och så vidare), verben (ropar, ropade, ropat, ropas) och adjektiven (grön, grönt, gröna, gröne, grönare, grönast).
Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springa, sprang, sprungit och mus, möss).
Svenska dialekter
De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska mål, götamål, gotländska mål, sveamål, bergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.
Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.
Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stor, tväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).
Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).
Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.
Dokumentation av språket
Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.
Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.
Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.
Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)
2 / 35
Antivaxxare
Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.
Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)
3 / 35
Artdöden
Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.
Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)
4 / 35
ASMR
Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.
Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)
5 / 35
Aspludd
Ludd bestående av snöliknande frön från asp.
Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)
6 / 35
Benim
Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)
Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.
7 / 35
Beteendedesign
Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.
Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)
Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.
8 / 35
Cybersoldat
Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.
Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)
9 / 35
Deepfake
Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.
Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)
Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.
10 / 35
Deplattformering
Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.
Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)
Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.
11 / 35
Digital tvilling
Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.
Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)
Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.
Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)
Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.
13 / 35
Eldost
Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT
Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.
Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)
Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.
14 / 35
Fimpomat
Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.
Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)
15 / 35
Gretaeffekten
Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.
Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)
16 / 35
Grönt körfält
Körfält där bara fossilfria fordon får köra.
Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)
17 / 35
Hjärtslagslag
Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.
Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)
Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.
18 / 35
Hundvissla
Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.
Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)
19 / 35
Hybridkrig
Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.
Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)
20 / 35
Ikigai
Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.
Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)
Kommentar: Inlånat från japanskan.
21 / 35
Immersiv
Uppslukande, omslutande.
Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)
Kommentar: Inlånat från engelskans immersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.
22 / 35
Klimatdiktatur
Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.
Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)
23 / 35
Klimatnödläge
Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.
Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)
24 / 35
Klimatstrejk
Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT
Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.
Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)
25 / 35
Källtillit
Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.
Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)
26 / 35
Lågaffektivt bemötande
Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.
Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)
27 / 35
Menskonst
Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.
Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)
Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.
28 / 35
Nattborgmästare
Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.
Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)
Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.
29 / 35
Popcornhjärna
Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.
Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)
30 / 35
Sharenting
Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.
Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)
Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.
31 / 35
Smygflyga
Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.
Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)
32 / 35
Syssna
Lyssna med synen.
Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)
Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.
33 / 35
Tågskryta
Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.
Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)
Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.
34 / 35
Växtbaserat kött
Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP
Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.
Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)
Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.
35 / 35
Övervakningsekonomi
System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.
Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)
Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.
(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.
Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.
”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”
Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.
Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?
Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.
Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.
Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.
Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.
Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.
NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.
Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.
I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.
Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.
(….)
Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.
Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?
I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.
Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.
Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?
Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.
En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.
En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.
Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?
Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön. Ursprungligt skick
Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?
Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick. Hyfs
Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.
Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker. Grön växt
Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?
Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten. Pelletar
Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?
Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna. Inbyggarnamn
Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen ‑are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen ‑bo (som i Pargasbo)?
Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -areär avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med ‑bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav. Vederlag
Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.
Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext. Röra eller beröra
Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?
Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet. Sköter sjuka
Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?
Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term. Hyra ut personal
Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?
Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personaloch uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag. Ortnamn
Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?
Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom. Förlova
Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt? Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul. Timtal
Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?
Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar, 4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme, 1 ¾ timme. Berättelser
Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?
Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet. Sjukdomar
Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?
Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.
Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.
I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.
Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:
Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat
Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.
Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”
Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.
Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning
I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.
När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning.
Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)
Skribenterna väljer lite för ofta vart före var
Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).
Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man vars: Vars är du? Vars ska du?
Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?
Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”
Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?
Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen?
Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop
Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.
Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.
På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dag, istället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långtifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).
Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället.
Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.
Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden
Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.
Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?
Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.
Här är de sju orden, nu med bättre stavning:
mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
tillfredsställa(två s ska det vara)
omständlig(l:et faller lätt bort)
öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
terrass(två r, två s).
Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.
Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.
Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken
Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.
Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.
Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.
Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.
Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.
I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?
Raymond
Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.
Men det finns också många undantag, av olika skäl:
a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.
b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.
c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).
d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).
Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.
Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?
Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.
– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.
– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.
Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajt, webb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?
– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.
För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.
– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.
Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.
– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.
En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.
– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.
Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.
Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.
Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.
Monday to Friday.Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:
Ing-formen – pågår bara tillfälligt
”The progressive”,eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.
– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.
Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:
– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.
Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…
Tredje person singular s glöms bort
I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska.Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:
– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:
– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.
En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:
Inledande adverbial kuggar många
Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.
– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.
Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:
Svenskars informella tilltal blir fel
Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.
– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.
– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.
Stor bokstav både på Monday och April
Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.
– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.
Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.
”Kommunikation värderas högre än riktighet”
Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:
– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.
Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.
Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.
Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).
En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.
Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.
Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.
Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.
Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.
Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.
Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.
Flerspråkig marknadsföringsöversättning
Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:
Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.
Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.
För att ta reda på mer om våraöversättningstjänstereller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.
Hen är korrekt
Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.
De eller dem?
De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.
När behövs gentiv-s?
Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.
Bästa eller bäste?
Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.
Stor eller liten bokstav?
Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.
Vart eller var?
Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.
Skriv ihop eller isär?
Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.
Kan en strunta i man?
Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.
Var försiktig med semikolonet!
Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.
Policy i plural?
En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om 
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 