Ingmar Nevéus /Dagens Nyheter: ”Så sänkte Putin ryska språket”

Engelskan i all ära – som reporter i utlandet har du en fördel om du kan tala med folk även på andra språk. Gärna det de själva talar till vardags.

På DN:s utrikesredaktion har vi medarbetare som behärskar allt från arabiska och hebreiska till portugisiska och polska.

Men ibland måste vi använda tolk. Och kvaliteten på de intervjuerna blir ofta sämre.

Själv har jag i många år kunnat ta mig fram på ryska, inte bara i Ryssland utan också på andra platser. Ryskan har varit ett lingua franca i de postsovjetiska staterna. Jag har till och med kunnat använda språket i länder som Cypern och Bulgarien.

Detta har förändrats med Putins invasionskrig mot Ukraina.

Stora mängder rysktalande ukrainare har medvetet övergett sitt modersmål och i stället börjat tala ukrainska, ett språk de ibland bara haft som skolämne i några år.

På samma sätt är ryska inte heller lika gångbart i andra länder.

Den 87-åriga damen Marijona Zukauskiene i en by i Litauen ville visserligen gärna tala med mig på Moskvas språk – hon använde det för att skälla på Putin.

Men när jag dagen efter intervjuade landets ÖB valde han att tala en väldigt knackig engelska trots att hans ryska är helt perfekt.

Förståeligt, men ändå sorgligt.

Putin hävdar att han skyddar Pusjkins och Tolstojs språk. I stället har han försvagat dess ställning.

Och vi som valde att lägga tid på den vackra men komplicerade ryskan kommer på oss med att tänka att vi kanske skulle ha valt tyska eller spanska i stället.

Eller varför inte ukrainska. Men det språket fanns det inga möjligheter att studera i Sverige på 1980-talet.

Ingmar Nevéus, Europakorrespondent

Source: DN

Hur en översättningsbyrå arbetar

En översättningsbyrå är ett företag som hjälper sina kunder att översätta det material som kunden vill ha översatt. Tvärtemot vad många tror arbetar översättningsbyråer väldigt sällan med skönlitteratur eller privatpersoner som kunder. Kunderna är nästan alltid företag eller myndigheter. Många översättningsbolag accepterar inte ens kunder utan F-skattebevis, dvs. inga privatpersoner. Materialet som ska översättas brukar vara manualer, reklam, avtal eller andra instruktioner.

Översättningsbyråer brukar fungera som paraplyorganisationer. De har ofta några få översättare fast anställda ”in-house”. Utöver företagets in-house-översättare har de goda kontakter med frilansande översättare och dessa anlitar de när arbetsbördan blir stor nog eller ett jobb kommer in från en kund som kräver specialkunskaper. Översättningsbyråer har även ett antal tekniker och layoutpersonal anställda. Deras uppgift är att behandla de dokument som översättningsbyrån får i uppdrag att översätta så att det blir så enkelt och billigt som möjligt att översätta dessa.

Översättningsbyråer brukar även erbjuda sina kunder att göra layout på det översatta materialet, så att det ser ut som originalet, fast på ett annat språk. Detta arbete brukar generellt vara mycket billigare än vad en reklambyrå debiterar för samma arbete. Slutsumman är förstås att det är mycket billigare att betala sin översättningsbyrå för att göra layouten på det översatta dokumenten än att betala reklambyrån för att göra samma jobb. Översättningsbyråns layoutare är dessutom vana vid att arbeta med främmande språk och de kan lätt identifiera och lösa eventuella typsnittsproblem.

Så det blir mitt tionde tips: betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsbyrån för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare”.

Precis som gentemot en reklambyrå så har du som kund rätt att få alla de nya originalfilerna. Däremot kan det hända att översättningsbyrån rekommenderar att du skickar en tryckfärdig pdf till tryckeriet, för då kan det inte bli några typsnittsproblem under tryckningen. Huruvida du måste betala för eventuella nya typsnitt är, som jag berättade tidigare, kontroversiellt. I praktiken brukar översättningsbyråer inte ta betalt för de typsnitt som används förutsatt att de redan tidigare har tillgång till dem. Men om de måste köpa in nya typsnitt brukar de debitera kunden den kostnaden.

Kom ihåg att Om du skulle få ett översatt dokument tillbaka som är undermåligt av någon anledning, dålig översättning eller t.ex. att texten inte visas korrekt, har du reklamationsrätt. Alla inblandade är väldigt måna om att hålla en hög kvalitet, enligt min erfarenhet av översättningsbranschen, så det är väldigt sällan en reklamationssituation uppstår. Om den uppstår brukar alla inblandade vara intresserade av att lösa problemet så smärtfritt som möjligt. Om något inte står rätt till med översättningen du som kund betalt för så tveka inte att kontakta din översättningsfirma, de kommer att vilja hjälpa dig lösa situationen.

Moderna översättningsbyråer arbetar så mycket som möjligt med CAT-verktyg (som jag berättat om tidigare i den här boken). Översättningsminnena som genereras av CAT-verktyg är en databas. Databaser har skydd i upphovsrättslagen, lag (1960:729) §49 ”Om upphovsrätt till literära och konstnärliga verk”. Självklart är det ingen som har upphovsrätt till enskilda fraser i en databas, men en samlad mängd fraser skyddas enligt lag.

I lagen framgår det med all tydlighet att en översättare som skapar en stor mängd översättningar i en databas (med sitt CAT-verktyg) har rätt till den samlade skapade översättningsdatabasen. Sålunda har en beställare endast rätt till det översatta dokumentet och inte översättarens databas såvida inte annat avtalats. Därför bör en beställare av översättningar alltid avtala sig till att få leverarat inte bara översättningen men även de översättningssegment som ingår i översättningen. Bästa formatet att få ett minne levererat till sig är TMX. Då kan man efter behov importera minnet till alla vedertagna CAT-verktyg.

Detta blir mitt elfte tips: om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsbyrå eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig utgifter om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.

Källa: Twinengine.se

Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om förvirringen kring Julia Kronlid. Är hon riksdagens andre vice talman eller andra vice talman?

Några dagar efter begravningen av Elizabeth II valdes Julia Kronlid till andre vice talman. I medierna talade majoriteten om drottningen som den andra medan ganska många valde den andre. För Julia Kronlid var mönstret det motsatta. Visserligen var det fler som skrev andre vice talman men åtskilliga föredrog andra vice talman. Förvirrande och fel, tyckte många DN-läsare, utan att vara överens om vad som skulle vara korrekt.

Ursprunget till dagens förvirring hittar vi i fornsvenskans grammatik. Där användes e-böjning för maskulina substantiv i grundformen nominativ – ungefär som i andre vice talman – medan a-böjning förekom i objektsformer.

Det här systemet började luckras upp på 1300-talet. I stället för den grammatiska funktionen blev det vanligare att könet på personen fick avgöra om ändelsen skulle vara -a eller -e.

Under 1800-talet blev normen att använda -a för kvinnor och -e för män allt starkare. Bruket har dock aldrig varit enhetligt utan -a har alltid förekommit även för män. Däremot har -e för kvinnor traditionellt setts som fel medan -a al

Uppdraget som andre vice talman infördes 1921, samma år som kvinnor fick rösträtt. Trots kvinnornas inträde i politiken fortsatte mannen att fungera som språklig norm i riksdagen. Detta är förklaringen till att Elizabeth ibland blir den andre. I samband med prestigefyllda titlar är -e vanligt även för kvinnor – just för att män, och i förlängningen e-böjning, än i dag tenderar att förknippas med statustunga poster. Därför ser vi ständigt -e för kvinnor som är presidenter, ministrar och drottningar men ytterst sällan för lokalvårdare, tidningsbud och parkeringsvakter. Prestige och traditionell maskulin form går alltså hand i hand. Detta är dock inget skäl för att tala om Elizabeth som något annat än den andra.

När det gäller Julia Kronlid krockar principerna. Lagen säger andre där könet säger andra. Så länge som den formella titeln är andre vice talman kan det vara lämpligt att välja den. Men det utbredda bruket av andra visar att lagspråket och allmänspråket är på kollisionskurs. För den som vill göra sitt för att lagtexten ska kännas föråldrad och främja könsneutrala former är det lika rebelliskt som rimligt att använda andra. Kanske kan det så småningom också bidra till att riksdagen förpassar synen på mannen som norm såväl på talmansposten som i språket till historieböckerna.

Två frågor om språket

Jag undrar hur man skriver sill/strömmingsbestånden i löptext? Det uttalas nog oftast sill- och strömmingsbestånden även om det ju är samma fisk, men är det då ett eller två bestånd? Är det snarare så som man uttalar det som man bör skriva det för att undvika snedstreck? Men om vi ska undvika snedstreck i löptext skulle vi inte heller skriva sill/strömming utan snarare sill eller strömming?

Louise

Ja, snedstrecket är svårtolkat, så det tycker vi är klokt att undvika. Att skriva sill eller strömming är ett bra sätt att göra det. Det blir knepigare när man hänger på ett efterled, eftersom både sill- och strömmingsbestånden och sill- eller strömmingsbestånden blir dubbeltydiga. Och vanligtvis samordnar man ju inte två olika förled som refererar till samma art på det sättet.

En möjlighet kan vara att skriva om det på olika sätt, till exempel bestånden av sill, som också kallas strömming. En annan idé är att förklara problemet med arten och var den är fiskad första gången i texten, eller i en fotnot, och sedan bara använda den ena beteckningen.

Om sådana strategier inte är möjliga föredrar vi trots allt sill- och strömmingsbestånden. Det är kanske inte alldeles glasklart i detaljerna hur samordningen är uppbyggd, men den gör knappast läsaren förvirrad, vilket man lätt kan bli av en samordning med eller och två olika förled.

Maria Bylin

Vi ska hålla en konferens som pågår en och en halv dag. Hur uttrycker vi det mest korrekt? En- och enhalvdagskonferens, 1,5-dagarskonferens eller 1,5 dags konferens?

Gabriella

Det blir ju lite knöligt hur man än gör, så många väljer nog att tala om tvådagarskonferens även om den ena dagen bara är halv. Annars går det att välja mellan en och en halv dags-konferens eller 1,5-dagskonferens.

Ola Karlsson

Källa: DN

Frågor om svenska språket

Heter det enpatientrum eller enpatientsrum? Otympliga ord, men svåra att undvika.

Katarina

Ja, det är ett lite otympligt ord. Det verkar vara ett vacklande bruk, men med viss övervikt för enpatientrum (utan foge-s). När jag söker i en stor textdatabas får jag endast tre träffar på enpatientrum, och noll träffar på enpatientsrum.

Ett tips är att söka på flerpatientrum och kolla balansen med eller utan foge-s för det ordet. Mitt antagande är att det är vanligare utan foge-s.

Min rekommendation är att du gör ett val och är konsekvent. Man skulle också kunna tala om enkelrum.

Johanna Ledin

Heter det bostadsrättshavare, bostadsrätthavare, bostadsrättsinnehavare eller bostadsrättinnehavare?

Tim

Det heter bostadsrättsinnehavare. Sammansättningar med bostadsrätt som förled får oftast foge-s, som i bostadsrättsförening. Och man är innehavare av saker man äger, inte havare, även om det i princip hade funkat fint.

Sofia Tingsell

Kan man börja en mening med som? Till exempel i en rapport: ”Som tabellen visar är andelen kvinnor högre än andelen män”.

Jennie

Man kan absolut börja en mening med som, särskilt i det fall du beskriver. När som används som relativt pronomen, då det syftar tillbaka på ett ord i en tidigare sats, kan man ibland kan vara tveksam till att sätta det först i en mening: Han var sjuk. Som han sa. Då får man en speciell korthuggen effekt. Men när som – som i ditt fall – betyder ’liksom’, är det aldrig några problem att ha det först.

Sofia Tingsell

Jag såg nyss meningen ”En rund klots i ett fyrkantigt hål”? Stavningen klots känns avig. Hur vanlig är den egentligen?

Birgitta

Klots är den äldre stavningen av ordet kloss. Stavningen har konkurrerats ut för att uttalet länge har varit /kloss/. I dag är stavningen kloss ungefär 15 gånger vanligare än klots i svenska tidningar.

Linnea Hanell

Källa, läs mer DN

SVD: Könsneutralt språk vinner ny mark i Sverige

Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut.

Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att … Han …”. Strömstad har visserligen inte haft en kvinnlig ordförande sedan de började dokumentera 1862, men Fi argumenterar för att hen eller vederbörande bör användas för att inte exkludera kvinnor eller personer med annan könsidentitet i framtiden. Förslaget innebär också att kommunen ska komplettera alternativen man och kvinna med annan i formulär där kön efterfrågas, för att underlätta för personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor.

Strömstads kommun är inte först med att besluta om att använda ett könsneutralt språk. Den första motionen lades i Malmö sommaren 2016 och därefter har liknande motioner lagts i nästan alla kommuner där Fi finns representerade. De har fått gehör i många kommuner, men inte i alla, och det har ofta skett efter livliga debatter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och inte sällan också i olika medier.

Språkforskaren Karin Milles har undersökt kommunfullmäktigedebatterna och har kunnat urskilja snarlika mönster. Trots att debatterna stundtals varit mycket polariserade har båda lägren varit rörande överens om två saker: att språk är viktigt och att jämställdhet är bra.

Men skiljelinjerna är också tydliga. Förespråkarna – som förutom Fi ofta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet – framställer sig själva som moderna och progressiva och menar att språket ska förändras med sin tid, och att förändringen bidrar till att deras kommuner ligger i framkant. Motståndarna målar upp bilden av sig själva som några som värnar förnuftet och om människors rätt att använda vilka språkliga former de vill. De tycker att beslut om språket är löjliga och oförnuftiga. Som i många andra politiska frågor ställs alltså modernitet och förändring mot tradition och konservatism.

Att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat.

Att feminister vill använda språket som verktyg för att åstadkomma samhälleliga förändringar är inget nytt, och Fi hänvisar också till tidigare förändringar som att riksdagsman har blivit riksdagsledamot. Men att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat. Vanligtvis är språkförändring en mer spontan process. Många organisationer – som exempelvis Sveriges kommuner och regioner – har redan ersatt tjänsteman med tjänsteperson, utan att fatta några formella beslut om det.

Nytt är inte heller det motstånd den här typen av språkförändring väcker. I de språkliga kamperna har förespråkarna ofta blivit hånade eller anklagade för att hota yttrandefriheten. Tiden brukar dock vara förespråkarnas bästa vän. Även om debatten inte vinns i kommunfullmäktige kommer språkförändringen ofta ändå – genom människors frihet att använda vilka språkliga former de vill. Och att tjänsteperson (belagt sedan 1865) numera finns upptaget i Svensk Ordbok är antagligen en större seger än den i kommunfullmäktige.

Läs mer här: Svenska Dagbladet

DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag.

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här.

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

Björn Ranelid: Människans språk är världens främsta låssmed

Ingen vet vilket ord som var människans första och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades allting. Den språkliga fantasin svingar oss upp i trapetser och får oss att flyga högt och långt, skriver Björn Ranelid i en betraktelse över människans främsta uppfinning.

language families

Gullviva, nattviol och johannesnyckel är fridlysta i Sverige, men inte barnen. När de snälla orden går för att släcka törsten fryser ofta vattnet till is. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril och ingen kan fånga den i en håv eller fästa den med nål i en samling.

Alla nyfödda ord har en navelsträng som läsarna hjälps åt att klippa. Frimärket har fredliga taggar och det färdas över alla jordens länder som en flygande matta. Av ett enda ord kan man som med litet saffran färga ett helt bröd eller som en blodsdroppe få ett kärl med renaste vatten att rodna.

Varje cell i det mänskliga språket bär på en arvsmassa från tidigare generationer av individer som talat och skrivit. Cellerna delar sig oupphörligt och överför arvsmassan till små barn som säger sitt första ord i livet.

Jag tänker på det mänskliga språket som om jag vore cellbiolog. Ingen matematiker förmår att räkna eller ange det exakta antalet celler i en människa. Väger du cirka sextio kilo så har du möjligen sextio biljoner celler i din kropp. Det är svindlande tal som påminner om stjärnorna på himlen.

Lika litet kan en hjärnforskare beräkna hur många ord som finns i din eller min hjärna och det är underbart och hoppfullt att vetenskapen står sig slätt i det avseendet.

Ordet är äldre än diktatorn och demokraten och dessa klarar sig inte utan språket. Jag påstår att ordet är den mäktigaste härskaren i världen idag. Även tyranner är lindade i bokstäver och de måste förr eller senare ge sig till känna och falla i kraft av ordet.

Britter och amerikaner använde flera hundra tusen brevduvor som luftburna sändebud under det första och andra världskriget. Soldater fäste meddelanden på fåglarnas ben. Duvorna flög till burar bakom frontlinjerna. När de hade landat klämtade små klockor så att mottagaren visste att budbäraren var framme.

Befälhavare och generaler litade inte på den nya radiokommunikationen och tog hjälp av duvorna när de ville sända hemliga meddelanden som inte fienden kom åt. De bevingade postiljonerna blev ordets kurirer.

Mitt språk mår bäst av en hög himmel och lång sikt, men ibland rullar det ihop sig till en boll av mörker. Den gamla människan lutar en aning som skrivstil när hon går och snart har hon fullbordat sitt livs historia.

Blott kvinnor kan bära och föda ett barn och det är rätt och riktigt att människans första språk är just modersmålet. När jag var elev i folkskolan fick barnen betyg i det ämnet. Det finns inget fadersmål i ordlistan.

Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Ingen vet vilket ord som var människans första i världen och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades alla ting och händelser och de blev aldrig sig riktigt lika igen. Det är en av människas starkaste drifter att signa och namnge allt som hon ser, hör, möter och rör vid.

Numera kan en person som vanhelgar språket med okvädinsord straffas enligt lagen. Ibland förvandlas sociala medier till kloaker. Fotbollsspelare håller för munnen när de talar med sina medspelare så att inte läppläsare i efterhand kan beslå dem med att ha skymfat en motståndare under en match. Detsamma gäller för åskådare på läktarna.

Det har hänt många gånger att en fotbollsspelare blivit utvisad på grund av att han hånat eller sagt rasistiska ord till en annan spelare på planen. Språket har den kraften och tyngden.

Barnen är små fjädrar som spänner sig i väntan på det första ordet i livet och då är mamman och pappan beredda att lägga det på minnet. Det kan likställas med flickans eller gossens första steg.

I ordet föds kunskapen och förståelsen för olika kulturer och du kan aldrig begripa det förflutna utan ett språk. Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Det talas cirka 7 000 språk i världen i dag och ytterligare flera dialekter. 230 av dessa är tungomål i Europa medan det i Asien talas fler än 2 000 olika språk. Det är ett faktum att engelskan är överskattad, om man tänker på antalet människor som använder det språket i tal och i skrift.

I Papua Nya Guinea, som har ungefär 3,9 miljoner invånare, talar de åtminstone 830 olika språk. Mandarin och spanska är de mest talade språken i världen och därefter kommer engelska och hindi.

Människans språk är världens främsta låssmed. Hon kan öppna gamla dörrar, bankvalv och hjärtan med ordet. Språket är både en spade som hon kan gräva djupt i jorden med och en himlastege som hon klättrar på och når stjärnorna, om hon så önskar.

Du kan vara långsint, fördömande, elak, ond och givmild i ordet. I begynnelsen var Ordet och det är världens äldsta människa, eftersom det har lungor och ett hjärta som pumpar syrerikt blod till hjärnan. Du kan smeka en annan människa med ord, men även stena henne till döds.

Tystnaden kan vara en viktig beståndsdel i det talade språket. En längre eller kortare paus i flödet av ord i ett muntligt framträdande kan vara väl så verkningsfullt som de hörbara fonemen. Det kan skapa en spänning och förväntan hos lyssnarna inför vad som ska följa härnäst.

Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

Alla språk i skrift bärs av hierarkiska strukturer i form av en grammatik som kan vara mer eller mindre sofistikerad och komplex. Felaktiga böjningsformer och avvikelser i ordningsföljden mellan orden i olika meningar och fraser avslöjar vilken kompetens avsändaren har i förhållande till den givna normen i språket.

Grammatiken är inte godtycklig, men den kan ändras över tid och i kraft av vad majoriteten av brukarna säger och skriver. Det räcker med att granska hur vuxna människor använder subjekts- och objektsformen av pronomenen de och dem numera så förstår man det.

Alla krig börjar i människans vrede och rädsla inför fienden, men ordet och det heliga löftet skapar fred. Man kan sätta en människa i fängelse, men inte hennes ord.

Språket kan vandra länge i öknen utan vatten. Varje hägring är ett ord. Den brännheta solen strålar just nu av fem bokstäver i bestämd form singularis. Kamelerna bär sina ryttare såsom språket bär författarna.

Du kan inte skriva vackert, om du knyter händerna i vrede och hat. Bokstäverna pickar som små fågelungar i dina fingerblommor när de lämnar din kropp.

Ordet lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck. Sådana är språkets härjningar i världen. Mina barn är även dina när vi talar med varandra och bryter vårt dagliga bröd som är bakat på ordets mjöl.

Människans deoxiribonukleinsyra har ett alfabet som räcker från Jorden till månen och åter hit. Ingen berättelse kan vara längre och man måste läsa den med miraklets glasögon.

Jag vägrar att förkorta molekylens namn till de tre kända bokstäverna, ty det vore att stympa detta under hos människan som finns i identiska kopior i varje cell i kroppen.

I den vänstra hjärnhalvan finns de fundamentala områdena för det mänskliga språket, men forskning har visat att hela hjärnan är inblandad när den delar in ord i olika kategorier.

Ord som tillhör samma språkfamiljeraktiverar ett särskilt område i hjärnan. Det hände när försökspersonerna i en vetenskaplig studie med magnetkamera hörde ord som fru, mamma, gravid, make och familj.

När jag säger och skriver fem ord i följande mening så kan endast jag veta hur resten ska vara: Författarens främsta plikt är att…? behålla barnet inom sig.

Oförutsägbarheten är poesins väsen och en del av dess gener och cellkärnor. Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

En individ som skrattar och gråter behöver inte lägga till eller förtydliga sina känslor med ord. De bildar en unik familj i den mänskliga arten. Ingen Nobelpristagare i kemi eller medicin kan förklara vad som egentligen sker när vi gråter och skrattar och det är en evig seger för gåtan.

Skratt och gråt får inte plats i människans kropp och de mår bäst av att få levas ut i frihet precis som ordet. Världens mest avancerade dator kan inte skratta och gråta naturligt av egen kraft och den kan inte tala, skriva och läsa utan människans hjälp.

Alla maskiner är fullkomligt okänsliga och de ger inte kärlek eller uttrycker glädje, sorg och lycka. Den artificiella intelligensen är i många avseenden en humbug och just vad den betyder, nämligen konstgjord.

Läs hela artikeln här: SVD

35 ord som förnyade det svenska språket

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskans immersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa: Läs mer på SVD

Översättningsbyrå

Språk: Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne

Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.

Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.

Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.

Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?

De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.

Läs mer DN

Här är världens mest talade språk

Här ser du en lista över världens 13 mest talade språk rangordnade efter antalet människor som har språket som modersmål.

Vi har också angivit var språken har störst utbredning.

Kinesiska (mandarin)

Som modersmål: 955 miljoner människor Talas av: 1,2 miljarder människor. Talas främst i Kina, Singapore, Taiwan och Malaysia.

Spanska

Som modersmål: 400 miljoner människor Talas av: 466 miljoner människor Talas främst i Spanien, Mexiko, Mellan- och Sydamerika

Engelska

Som modersmål: 360 miljoner människor Talas av: Minst 765 miljoner människor Talas främst i USA, Kanada, Australien och Storbritannien

Hindi

Som modersmål: 310 miljoner människor Talas av: 380 miljoner människor Talas främst i Indien

Arabiska

Som modersmål: 295 miljoner människor Talas av: 450 miljoner människor Talas främst i Mellanöstern

Portugisiska

Som modersmål: 215 miljoner människor Talas av 217 miljoner människor Talas främst i Brasilien och Portugal

Bengali

Som modersmål: 205 miljoner människor Talas av 250 miljoner människor Talas främst i Bangladesh och Indien.

Ryska

Som modersmål: 155 miljoner människor Talas av 270 miljoner människor Talas främst i Ryssland, Ukraina och delar av Asien

Japanska

Som modersmål: 122 miljoner människor Talas av 125 miljoner människor Talas främst i Japan.

Panjabi

Som modersmål: 102 miljoner människor Talas främst i Pakistan och Indien (Punjabiregionen)

Tyska

Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz

Javanesiska

Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.

Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)

Läs mer här: Illustrerad Vetenskap

Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?

Android Robot standing with flag of UK. Isolated over white — Credit: Storyblocks

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet

Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

blur book close up data — Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning.

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man vars: Vars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen?

Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dag, istället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället.

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
tillfredsställa(två s ska det vara)
omständlig(l:et faller lätt bort)
öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter

Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan

Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer: Svenska Dagbladet

Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?

38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan.

Alternativa fakta

Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad
som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.

Det är besvärande att kommunledningen lever i tron och baserar
sitt agerande på att skuldsättningen är normal. Det är den inte.
Att man försöker få allmänheten att tro samma sak genom att
presentera alternativa fakta kring enkelt verifierbara belopp är
ännu märkligare.

(Södermanlands Nyheter 4 oktober 2017)

Kommentar: Av engelskans alternative facts. Frasen fick sprid-
ning med denna betydelse efter att den använts av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreteraren
Sean Spicers felaktiga påståenden om antalet personer i publiken vid
Donald Trumps presidentinstallation.

Blockkedja

Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis
transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett
nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje
förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de
datorer som ingår i nätverket.

Genom blockkedjan har vi en teknik som möjliggör applika-
tioner där vi inte behöver lita på en tredje part. Ett exempel ärrösträkningen vid nationella val. I dag litar vi på en centraliserad
rösträkningsprocess, vilket kanske inte är något större problem
i Sverige – men det är ganska många val runt om i världen som
manipuleras av olika parter. Med en decentraliserad lösning sätter
vi i stället vår tillit till blockkedjan som garanterar att ingen kan
manipulera resultaten.

(Göteborgs-Posten 18 september 2017)
Kommentar: Av engelskans blockchain. Blockkedjetekniken
utvecklades först som en central del av den digitala valutan bitcoin.

Blorange

Hårfärg som är blandning av blont och orange.

Pastelliga hårtoner har länge legat högt på trendkartan. Vårens hårhit, som instagram just nu svämmar över av? Färgen ”blorange”, en persikoaktig ton som är en mix mellan blont och orange.

(Amelia 16 mars 2017)

Bonus malus

Skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift.

Det nya beskattningssystemet bonus malus som träder i kra om ett år kommer att förändra våra bilköp. Bilar med höga utsläpp stra as. Många privata bilköpare väntar nog med att förnya bil köpet för att nyttja den sänkta skatten e er några år.

(Sundsvalls Tidning 7 oktober 2017)

Kommentar: Termen bonus malus kommer av latinets bonus, ’bra’, och malus, ’dålig’. Den förekommer på olika språk både som beteck ning för liknande skatter som den svenska och för andra typer av ekonomiska lösningar som går ut på att vissa saker belönas med en bonus och andra saker bestraffas med en straffavgift. När den sy ar på det nya svenska skattesystemet förekommer den mest i samman sättningar som bonus malussystem och bonus malusskatt.

Cringe

Pinsam.

Jag förstår till och med att jag som förälder är cringe nästan jämt.

(Göteborgs-Posten 26 maj 2017)

Kommentar: Av engelskans cringe som i vardaglig användning förekommer så väl som substantiv, adjektiv, verb och utropsord som uttryck för pinsamhet. Det används också som beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska förekommer även adjektivformen cringeig, liksom verbformen cringea med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

Dabba

Göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen.

Hej alla med KP framför näsan! Jag har väntat i era veckor nu, och i dag hände det äntligen: Vår lärare dabbade! Alla tjatade om att hon skulle göra det, och till slut gav hon med sig.

(Kamratposten 6 september 2017)

Kommentar: Av engelskans dab, som används både som substantiv och verb om denna dansrörelse, som uppstod inom den amerikanska hiphopkulturen. På svenska används substantivet dab, eller dabb, som benämning för själva rörelsen. Man kan göra en dab, etcetera.

Direktare

Begravning utan ceremoni.

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

(Norran 9 oktober 2017)

Doxa

Lämna ut en privatperson genom att publicera känslig information på internet

Min rädsla handlade inte bara om att få näthat. Kvinnor blev ju doxade och förföljda också.

(Kit 28 oktober 2015)

Kommentar: Av engelskans dox, bildat till docs, kortform av documents, ’dokument’.

Döstäda

Rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång

Att döstäda handlar egentligen om att hålla rätt på sina saker och rensa.

(Vestmanlands Läns Tidning 9 november 2017)

Expresskidnappning

Kidnappning som inte varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.

Det här tillvägagångssättet kallas expresskidnappning – att offren hålls som gisslan medan gärningsmännen kontrollerar koder och tömmer konton.

(Sveriges Radio 4 maj 2017)

Kommentar: Ordet har kommit in i svenskan som ett översättnings lån av spanskans secuestro exprés, som används för liknande fenomen på olika håll i Latinamerika.

Fejkade nyheter

(även fejknyheter, falska nyheter) Osanningar som sprids som sanningar i medierna.

Den ryska inblandningen i det amerikanska valet har varit under utredning ända sedan Trump vann presidentvalet. Nu visar utredningen att 126 miljoner amerikaner nåddes av fejkade nyheter och inlägg skapade i ryska trollfabriker via Facebook och Google.

(TV4 1 november 2017)

Kommentar: Frasen har länge använts på svenska, men ökade stort i användning under 2016 och 2017, en ökning som tydligt kan kopplas till den amerikanska valrörelsen där den engelska frasen fake news användes itigt, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta men som avfärdades genom att påstås vara fejkade.

Fidget spinner

(även fingersnurra och stressnurra) En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna

Fidget spinner – fingerspinnare – är en leksak med tre vingar som normalt hålls mellan tummen och pekfingret och som snurrar när man snärtar till en av vingarna. Man kan också göra vissa trick med spinnern.

(Aftonbladet 22 juni 2017)

Kommentar: Snurrandet anses av vissa ha en avstressande e ekt, vilket ligger bakom den alternativa benämningen stressnurra.

Framtidsfullmakt

Fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer.

Den nya lagen om framtidsfullmakt ger dig möjlighet att i förväg utse till exempel en god man. Han eller hon kan bland annat ta hand om din ekonomi och ditt boende den dag du själv inte längre kan föra din talan. Det förhindrar till exempel bittra arvstvister.

(Aftonbladet 7 oktober 2017)

Funktionsrätt

Rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Närheten till anläggningar handlar om en god livsmiljö för Umeåborna. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att våra idrottsanläggningar ska utgå från principen om funktionsrätt, det vill säga, det är en mänsklig rättighet att även människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar till idrottsutövande.

(Folkbladet Västerbotten 12 augusti 2017)

Kommentar: Ordet har lanserats av den organisation som tidigare hette Handikappförbunden och som sedan maj 2017 heter Funktionsrätt Sverige.

Grit

Uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål.

Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med grit – en egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.

Göteborgs-Posten 1 oktober 2017

Kommentar: Inlånat från engelskan. Begreppet grit används inom psykologisk forskning, och har vunnit spridning främst genom den amerikanska psykologen Angela Duckworths arbete, bland annat hennes bok Grit: The power of passion and perseverance, som publicerades 2016.

Halalturism

Turism på anläggningar som följer specifika kriterier som är upp- ställda för att passa vissa muslimska traditioner.

Eftersom turismen är en av Turkiets viktigaste näringsgrenar söker de nya marknader. Den oberoende affärsmannaorganisationen Musiad föreslår att Turkiet satsar på så kallad halalturism, det vill säga på turister från muslimska länder.

(Dagens Nyheter 9 augusti 2017)

Hyberavdrag

Skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rutavdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska ut föras i hemmet.

(TT 22 mars 2017)

Kommentar: Ordet och förslaget kommer från den statliga utredningen om cirkulär ekonomi.

Inrymning

Instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot.

Skolan ska ha följt planen om inrymning i samband med händelsen, då alla elever och personal stängde in sig i klass rummen. Detta på grund av att skolan upplevde en förhöjd hotbild.

Sveriges Television 13 december 2016

Killgissa

Påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.

Den brittiska affärssajten som förklarar för sina prenumeranter att på svenska företag raåder fikapaus med kaffe och bulle – coffee and bun break – två gånger om dagen kan omöjligen ha passerat tullgränsen på Arlanda utan bara killgissat i godan ro på sin kammare.

(Fokus 20 oktober 2017)

Klickfarm

Grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren.

När polisen slog till mot huset nära Thailands gräns till Kambodja hittade de nästan 400 000 simkort och 500 mobiltelefoner, som kopplats ihop med en dator. Enligt polisen rör det sig om en så kallad klickfarm, där de tre kinesiska männen arbetade med att generera virtuellt stöd för olika produkter, bland annat godis, örtmediciner och ett turismföretag.

(TT 14 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans click farm med samma betydelse.

Knäprotest

Manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.

Även utanför sportens värld skedde knäprotester. Musikern Stevie Wonder satte sig ner på ena knät tillsammans med sin son Kwame Morris under en musikfestival i Central Park i New York.

(Dagens Nyheter 24 september 2017)

Kommentar: Manifestationsformen fick stor uppmärksamhet när president Donald Trump i september 2017 kom med uppmaningen att knäprotesterande spelare i amerikansk fotboll skulle avskedas. Detta ledde till en kampanj till stöd för spelarna och deras knä protester i sociala medier under hashtaggen #takeaknee.

Kombucha

Dryck som framställs genom fermentering av te.

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

(Metro 22 september 2017)

Kommentar: Ordets etymologi är osäker, men troligen är det kinesiska ordet för ’te’ – 茶 eller chá – involverat.

Kompetensutvisning

Utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förenklas. Den senaste tidens brutala kompetensutvisningar är inte bara en moralisk skamfläck, utan djupt skadliga för det svenska näringslivets utvecklingskraft.

(Svenska Dagbladet 8 oktober 2017)

Kommentar: Ordet lanserades i en artikelserie i Svenska Dagbladet.

#metoo

Hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta.

Erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp sprids med nätkampanjen #metoo. Nu är det ett bra tillfälle för män att diskutera mansrollen med andra män, anser Svante Tidholm på Män för jämställdhet.

(Aftonbladet 18 oktober 2017)

Omakase

Restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud.

Omakase är begreppet som används för servering där man sätter sig vid en bardisk och låter sushikocken servera efter kockens eget val.

(Sydsvenskan 4 oktober 2017)

Kommentar: Av det japanska uttrycket omakase som betyder ’jag överlåter beslutet åt dig’. Begreppet används främst på japanska restauranger och främst för sushimåltider, men det används även mer generellt om att låta kocken komponera måltiden också på helt andra typer av restauranger.

Pansexuell

Som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pansexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.

(Aftonbladet 6 januari 2017)

Plogga

Jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.

Jogga är vad motionärer brukar göra. Men att kombinera det med att plocka skräp har blivit en ny trend som kallas för att plogga.

(SVT 28 september 2017)

Poddtaxi

Litet eldrivet fordon som används som taxi.

Anthonys poddtaxi är framme vid Stureplan. Jag kliver ur det lilla fordonet och tackar för åkturen.

(ETC 9 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans pod taxi och podcar. Båda dessa ord används på engelska främst om spårbundna fordon som är betydligt mindre än traditionella spårvagnar och används för kortare trans porter, men orden kan också användas om elbilar av det slag som nu har börjat användas för taxitransporter i Stockholm. Engelskans pod kan bland annat betyda ’ärtskida, frökapsel’, och benämningen har motiverats av fordonens kapselliknande utseende.

Postfaktisk

Som hänger ihop med en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

Nu är plötsligt alla rättänkande människor upprörda över att vi har hamnat i en postfaktisk tid, där nättroll och populistiska poli tiker kommer undan med de mest hårresande lögner och vägrar att acceptera när de blir rättade.

(Nya Wermlands-Tidningen 18 februari 2017)

Kommentar: Relaterade ord är postsanning, av engelskans post truth, och känslosamhälle.

Rekoring

Grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter.

En rekoring är en Facebookgrupp där lokala livsmedels producenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan trä as de regelbundet för varuutlämning utan mellanhänder. Idén kommer från Frankrike, men rekoringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna.

(Råd & Rön 29 september 2017)

Kommentar: Förledet reko är bildat som en kortform av frasen rejäl konsumtion.

Renovräkning

Vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.

Att hyreshöjningarna blir så stora efter en renovering att människor tvingas flytta har skapat ett nytt fenomen,”renovräkning”. På era håll har förhandlingarna landat i att hyres gästerna fått tre renoveringsnivåer att välja på, men där även den lägsta innebär en hyreshöjning.

(Göteborg Direkt 30 september 2017)

Kommentar: Ordet är ett översättningslån av engelskans reno viction.

Sekundärkränkt

Upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.

I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundär kränkt. Alltså att berätta hur någon annan, från en annan ”grupp” än den man själv tillhör, känner sig kränkt.

(Metro 9 juni 2017)

Serieotrohet

Det är att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med.

Streaminggenerationen har ett skelett i garderoben. Jag tänker på serieotroheten. Denna amoraliska företeelse som är som störst i USA. Det vill säga när man dyrt och heligt har lovat sin partner att man ska se nästa avsnitt tillsammans, men dessvärre avviker från detta förhastade tv-löfte och tittar vidare själv.

(Tellus lm 24 februari 2017)

Skogsbad

Terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.

Ett skogsbad innebär att man går ut i skogen och öppnar sina sinnen. Företeelsen växte fram i Japan på 80-talet, för att råda bot på stressymptom.

(Tidningen Farsta Sköndal 12 augusti 2017)

Kommentar: Företeelsen kallas på japanska shinrinyoku, vilket kan översättas just som ’skogsbad’.

Snubbelsten

Minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.

Snart kan du snubbla över så kallade ”snubbelstenar” på Uppsalas gator, men bara i tanken. De nedknackade gatstenarna fungerar som ett minne och monument för de som föll offer för nazismen mellan 1933 och 1945.

(UNT 28 juni 2017)

Kommentar: Översättningslån av tyskans Stolperstein. De snubbelstenar som finns på olika ställen i Europa ingår i ett projekt av den tyska konstnären Gunter Demnig, som placerade ut sina första snubbelstenar i Berlin i mitten av 1990-talet.

Spetspatient

Patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.

Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.

(Dagens Samhälle 29 juni 2017)

Kommentar: Uttrycket har lanserats av Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet.

Veganisera

Göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.

Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak.

(Hembakat 24 augusti 2017)

Viralgranska

Källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

I dag är sanningarna relativa. Nyheterna är underhållning (”därför plingar det i mobilen hela tiden”) och vi får alla se till att viral granska och tänka kritiskt om en rubrik lyder ”Ny lag kräver halalslaktad skolmat”.

(Piteå-Tidningen 23 september 2017)

Källa: Svenska Dagbladet

Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?

I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?

Raymond

Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.

Men det finns också många undantag, av olika skäl:

a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.

b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.

c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).

d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).

Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.

Ola Karlsson

Källa: DN.se/kultur

Kanada försvarar franskan mot anglicismer

french figaro

I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.

Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.

Varför hör vi inte längre financeur utan sponsor, succès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.

Källa: SVD / Anna Ångström

Vill du etablera dig på nya marknader och sälja mer? Här är ett råd för hur du börjar med det.

classroom computer

Export av produkter och tjänster till andra länder är vad både du och Sverige behöver. Om du vill etablera dig på nya marknader är det inte tillräckligt att din webbplats eller webbutik endast är på engelska.

Enligt marknadsundersökningar har en webbutik eller webbplats på kundens eget språk en avsevärd påverkan på om kunden väljer att köpa något. Omkring 75% av kunder till webbutiker föredrar en säljare som erbjuder beskrivning av produkter och tjänster på kundens eget språk.

Så om du vill utvidga din marknad för produkter och tjänster ska du börja med att lokalisera din webbplats till det språk som din potentiella marknad använder. Glöm emellertid inte att försäkra dem kundtjänst på deras eget språk.

Spara pengar

Vi har över 25 års erfarenhet med lokalisering av webbplatser till nordiska och baltiska språk. Våra kunder sparar även pengar eftersom vi använder CAT-verktyg (datorstödda översättningsverktyg) som skapar ett översättningsminne och en termdatabas, så du inte behöver betala två gånger för meningar som är 100% lika varandra och du betalar mindre för meningar som liknar de som redan översatts. En termdatabas kommer även försäkra konsekvent terminologi och optimering av sökmotorn.

Våra översättare är människor istället för maskiner eftersom maskinöversättning såsom Google inte kan förstå kontext, ordspråk, skämt och andra språkliga uttryck. På grund av detta har inget lyckats slå professionella översättare ännu. De ledande globala och lokala företagen lokaliserar fortfarande uteslutande deras innehåll med mänsklig översättning.

Vi lokaliserade nyligen webbplatsen för en svensk frisörgrossist till samtliga skandinaviska språk – Headbrands.se, Headbrands.fi, Headbrands.dk, Headbrands.no. Deras omsättning fick en rejäl ökning!

Utvidga din marknad idag! Vi kan hjälpa dig med att etablera dig på nya marknader.

Mer information om översättning av webbplatser och vår arbetsprocess hittar du på vår webbplats.

översättning

Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska

I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst.

Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmen år 2015 och att antalet positiva asylbeslut har ökat. Speciellt har andelen arabisktalande irakier och syrier klart ökat.

I slutet av fjolåret bodde det 21 783 personer i Finland som har arabiska som modersmål.

Den officiella befolkningsmängden i Finland i slutet av år 2016 var 5 503 297 personer och folkmängden ökade med 15 989 personer. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med drygt 8 000 personer.

Däremot ökade antalet människor med ett främmande språk som modersmål med drygt 24 000 personer.

I Finland finns 105 000 personer med dubbelt medborgarskap. 20 324 var infödda finska medborgare men hade beviljats medborgarskap i ett annat land. Antalet utländska medborgare som beviljats finskt medborgarskap var 84 673.

De största grupperna med dubbelt medborgarskap var ryssar, svenskarna var näst störst, därefter följer somalier, ester och amerikaner.

Under år 2016 ökade befolkningen i sju landskap och minskade i tolv. Folkmängden ökade mest i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen minskade mest i Södra Savolax och i Satakunta.

Ser man till kommuner och städer ökade befolkningen kvantitativt sett mest i Helsingfors, Esbo och Vanda. Relativt sett ökade befolkningen mest i Sibbo (2,7 procent), Vanda (2,2 procent), Kangasala (1,9 procent) och Esbo (1,8 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola och Salo och relativt sett mest i Rääkkylä (3,4 procent), Valtimo (3,4 procent) och Kivijärvi (3,3 procent).

Källa: Yle

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal ISO 9001:2015 Priser Prisförfrågan Språk Tjänster Start

Översättningsbyråer i Nordeuropa. — Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken

Det isländska språket

Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.

Officiellt språk i: Island

Språkkod ISO 639-1: IS

Översättning till och från isländska. Offert förfrågan.

”Engelskan” som bara svenskar förstår

översättning svenska engelska — Kollage från Svenska Dagbladet. Svenska, engelska, svengelska, språk.

Svenska språket har många engelska låneord och ibland uppfinner vi vår egen engelska. ”After work” används inte av engelsktalande. Jönköping University måste nu användas av svensktalande. SvD har samlat några förbryllande exempel på svengelska.

I am JU – Jönköping University

Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmält universityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.

Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.

Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?

Freestyle – en klassiker

Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.

Tönt blev nörd – som blev en geek

Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?

Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?

After work – bara i Sverige

Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.

Backslick vårt slick-back

Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.

Flipper

Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.

Grape

Be om en grape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.

Trafficking

I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.

Playback

Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.

After ski

Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.

Kick bike

Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.

Källa: ”Engelskan” som bara svenskar förstår

Översätt till engelska, engelsk översättare

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike

jamala

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.

eurovisonstockholm2

Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.

Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.

Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.

Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.

Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.

Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.

Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.

Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?

Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.

Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?

Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.

Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?

Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.

Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.

Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.

Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.

Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.

Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.

Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.

Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.

Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.

Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.

Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.

Källa: Dagens Nyheter

Engelska räcker inte i en globaliserad värld

flags sky Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.

Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.

Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?

Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.

Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.

Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.

Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.

Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.

Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.

Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.

Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.

Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.

Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.

Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.

Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.

Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.

*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Källa: Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med

svensk översättning — Foto: Baltic Media

Svensk stavning är inget att leka med

Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.

Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.

Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.

Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.

I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.

I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).

Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.

Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.

Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.

Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.

Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.

Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.

Principerna som styr hur vi stavar

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.

Ljudenlighetsprincipen

Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster

Samhörighetsprincipen

Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.

Dubbelteckning

Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.

Bruket

Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.

Vad är svårt?

Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.

Olle Josephson

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket silas genom engelskans filter.

10 engelska fällor svensken faller i

Svenska språket silas genom engelskans filter. Det finns många exempel på ord och uttryck vars ursprungsbetydelse förvanskats eller förvandlats av engelskan. Här är några av dem:

Karaktär

Franskans ”caractère” i betydelsen skrivtecken, bokstav, men också särskilt utmärkande egenskaper, lånades in till svenskan redan under mitten av 1700-talet. I svenskan begagnas till exempel ordet ”karaktärsroll” inom film och teater, vilket syftar på att skådespelarens karaktäristiska egenskaper färgar rollen.

I engelskan används emellertid ”character” i betydelsen ”figur” eller ”gestalt” i filmer, böcker och pjäser. Denna användning har sedermera blivit vanlig i svenskan. I en sågning av Claes Malmbergs tolkning av den fiktive polisen Evert Bäckström säger Leif GW Persson, på karaktäristiskt vis, att skådespelaren ”inte riktigt hajat karaktären”.

Dignitet
På sajten Nyheter 24 kan vi i en bildtext läsa att ”Sverige vann matchen mot Bahrain, men förlorade sin dignitet i omvärldens ögon”. Här har ordet dignitet, som på engelska betyder ”värdighet”, gissningsvis översatts rakt av, eftersom ordet dignitet på svenska vanligtvis används i betydelsen ”rang” eller ”ställning”.

Daterad
”It feels dated” är ett sätt att säga att någonting känns förlegat på engelska. Men Siv Strömquist, tidigare språkvårdare på SvD, fick kritik av läsare när hon hösten 2006 skrev att ett uttryck var ”något daterat”. ”Varför då inte skriva omodernt?” tyckte någon. Andra uppfattade ordet som ren provokation. Så får inte en språkvårdare skriva, ansåg man. Siv Strömquist förklarade då att ordet datera, med participformen daterad, har visserligen grundbetydelsen ”förse med datum”, men att ordet också har en annan innebörd, nämligen ”tidsbestämma” och när man tidsbestämmer något binder man det till en viss tid. Det som är daterat, enligt denna ordets andra innebörd, är alltså tidsbundet, kopplat till en viss bestämd tid.

Dedikerad
På en företagsajt kan vi läsa att medarbetarna består av ”dedikerade och engagerade människor som trivs med det de gör på jobbet och privat”. På engelska används adjektivet ”dedicated” ofta för att beskriva någon som är ”hängiven” eller ”målmedveten”, men på svenska betyder ordet dedikerad ”avsedd för en speciell användning”.

Sälja ut I Göteborgsposten hittar vi rubriken ”Bieber sålde ut Globen – en gång till”. Det är alltså här inte fråga om att den unge artisten ”sålde ut” Globens integritet, eller att han avyttrade byggnaden, utan om att han spelade inför utsålda hus.

Konstruktion
”Under konstruktion” är ett direktöversatt begrepp hämtat från engelskan. Det kan exempelvis stå att en hemsida är ”under konstruktion”. Konstruktion heter dock ”design” på engelska och ”construction” skulle förslagsvis kunna översättas med ”bygge” eller ”byggnad”.

Tagit plats
För en tid sedan publicerade Expressen en häpnadsväckande nyhet om en alligator som förirrat sig in på en golfbana i Florida. Och ”trots att händelsen tog plats under fredagen” spreds de i sociala medier först senare. En händelses fysiska omfattning är relativt abstrakt varför det är svårt att fastställa hur stor plats just den här barocka händelsen faktiskt tog (det är klarlagt att alligatorn var cirka fyra och en halv meter lång). Den svenska översättningen för ”take place” som torde passa bättre är ”äga rum”.

Bo och leva
Författaren och Marcus Birro skrev i en krönika att han ”lever i de snörpta munnarnas stad” (Stockholm). Siv Strömquist tog upp denna glidning i en språkspalt redan 2010, att verbet ”bo” har börjat ersättas av verbet ”leva”. Hon menade att engelskans ”live”, som kan betyda både ’leva’ och ’bo’, med stor sannolikhet var en stark påverkansfaktor.

Grooming
Det här är ett speciellt fall. Slår du upp verbet ”groom” i en engelsk ordbok kan du läsa att betydelsen exempelvis är ”sköta” eller ”ansa”. Men både i Sverige och i engelskspråkiga länder har det fått två speciella användningsområden, nämligen inom manlig skönhetsvård och inom nätövergrepp. Enligt polisen innebär grooming i det senare fallet att någon tar kontakt med andra för att längre fram begå övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor.

Vid grooming sker oftast den första kontakten på ett chatforum eller en sida för kontaktannonser. Därför blir det hela både obehagligt och förvirrande när annonser i stil med ”Läs våra groomingstips” dyker upp på nätet.

Hedra
Sven Grahn, som driver bloggen Fåniga anglicismer, har lagt märke till att riksdagsledamöter uppmanar varandra att ”hedra” riksdagens praxis. Han skriver att de menar ”respektera” men att de ”är så marinerade i engelska (verbet ’honour’ i detta fall) så att de tror att man kan översätta direkt – utan en tanke. I svenskan hedrar man någon som gjort något bra eller avlidit”.

Spendera – undantaget
Ordet ”spendera” tog vi in från tyskans ”spendieren” 1613, i betydelsen ’betala ut’. Språktidningens krönikör Catharina Grünbaum har lett i bevis att man spenderade både tid och pengar redan på 1700-talet, men senare föll uttrycket ”spendera tid” i glömska. Idag spenderar vi återigen en massa tid, vilket engelskans ”spend” får bära ansvaret för, ”spend” kan som sagt betyda ”lägga ut, betala ut, göra av med” eller ”tillbringa, ägna”. Hur vederstyggligt du än må tycka att det låter när någon ska spendera tid med sina vänner, betänk då att uttrycket användes på samma sätt för 300 år sedan.

Källa: Svenska Dagbladet

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan?*

svengelska google

Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska.

En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatan – eller till och med i rännstenen. Oavsett om man läser honom på originalspråket engelska eller i strålande svensk översättning av Caj Lundgren (mer känd som SvD:s legendariska signatur Kajenn) kan man förvänta sig en smittande lustfylld inställning till språket.

Det är alltid en njutning att läsa Burgess, bland annat därför att han bemödade sig om att lägga lite extra krut på att leka med språket – vare sig det handlade om rimmande cockney i ”Doktorn är sjuk”, fnissigt undermålig dikt i romansviten om poeten Enderby eller påhittad framtidsslang med inslag av ryska i ”A clockwork orange”. Och Caj Lundgren lyckades med motsvarande bedrift när han gav romanerna svensk språkdräkt.

Den här inställningen till språket som något som vi inte bara använder för att kommunicera med varandra, utan också för att ha kul, är värd att lyfta fram.

Det här gäller så klart inte bara ens eget modersmål, utan också när man gör stapplande försök att lära sig ett främmande språk. Att lära sig ett nytt språk öppnar dörrar till helt nya metaforer. Ett främmande språk är på något magiskt vis laddat med ett annat sätt att uppfatta världen. Jag läste nyligen hur Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien, beskrev det i en intervju i DN: ”Att lära sig ett nytt språk ger nya sätt att tänka”.

Just så är det. Men samtidigt som det bara är av godo att lära sig nya språk, är det också viktigt att kunna skilja dem åt, att inte blanda ihop dem. Och med den dominans engelskan har i dag tycks svensktalande i allt större utsträckning ha svårt med detta. Jag har i tidigare texter skrivit om det jag kallar löjlig svengelska – när löparskor får heta runningskor, Vasastan får byta namn till Midtown och branschorganisationer heter Bil Sweden ochSvenska Pig. Jag har raljerat lite och de av er som läste artiklarna anade kanske att jag fann ett visst nöje i detta. För visst är det så – till och med i detta finns en språkglädje; att få vrida och vända på anglicismer, att knåda på fjantiga fraser. Men då handlar det inte om upptäckarglädjen som finns i att lära sig ett nytt språk, utan mer skadeglädje av den typ man kan känna inför pekoralistisk diktning eller kalkonfilmer.

Vårt språk är fullt av lånord och vi kommer naturligtvis att fortsätta berikas av lån, framför allt från engelskan. För de flesta av oss är engelska vårt andraspråk – och det är så klart ett alldeles utmärkt språk, minst lika spännande som alla andra tungomål. Men vad händer när det blir så dominerande att det slår att ut vårt eget? Eftersom så många svenska doktorsavhandlingar i dag skrivs på engelska riskerar vi exempelvis att forskare inte kan formulera sig om sin forskning på svenska.

Förra året tog för ovanlighetens skull en svensk, Tomas Lindahl, emot Nobelpriset i kemi (tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar) och enligt Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande – som var skrivet på svenska – fick han det för sin upptäckt av base excision repair. Vad detta molekylära maskineri, som är till för att motverka att vårt dna kollapsar, heter på svenska berättade inte Vetenskapsakademien. Min tolkning är att det helt enkelt inte finns någon svensk term för det.

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan? Kanske framstår i stället sådana försök som löjliga för nya generationer, hos vilka engelskan är så inympad i svenskan att de inte längre skiljer språken åt? För dem smälter de samman och invändningar om anglicismer riskerar att framstå som obegripliga synpunkter från stofiler. För varje sportbutik som bankar in att de säljer hikingskor och inte vandrarkängor, för varje debattartikel som skriver NGO:s i stället för ideella organisationer, blir det ytterligare lite mer normaliserat att engelska ska anses strået vassare än svenskan och att vårt eget modersmål inte riktigt duger till.

Hur dominerande engelskan är ser man i Språkrådets nyordslista, som presenterades strax före årsskiftet. Av 37 nya ord var en tredjedel hämtade från engelskan, de flesta av dem utan att något som helst försök att översätta dem hade gjorts. Även här tänker jag att det annars skulle kunna finnas utrymme för någon sorts språkglädje: i att uppfinna lämpliga översättningar av spännande engelskspråkiga nyord. Om engelsmän och amerikaner kan leka sig fram till mansplain genom att kombinera ordenman och explain, varför kan då inte vi göra detsamma?

Jag har faktiskt ett svenskt förslag, i Anthony Burgess och Caj Lundgrens anda. Genom att kasta om ett par bokstäver i ordet förklara kan vi minst lika elegant uppnå samma innebörd: förkarla!

*Källa: Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet: Vi säljer ut svenskan med ”svengelskan”

Melodifestivalen. En eller ett mello?

melodifestivalen1

Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus?

Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olika slags sångtävlingar, med gemen begynnelsebokstav, även om andra länders uttagstävlingar till ESC: den finska melodifestivalen. Då är det närmast typen av sångtävling som avses.

Mello, med två l, har de senaste åren blivit en populär kortform för Melodifestivalen. I synnerhet Sveriges Television, som sänder Melodifestivalen, använder kortformen. Normalt skrivs det med liten bokstav: mello, mellofestival, mellobidrag. Ser man det som kortform för ett namn kan man även tänka sig stor bokstav. SVT själva skriver ibland så (Mellopriser, Mellomyspyssel, Mellotipset), ibland med liten (mellon, mellosnack, mellokaraktärer). Både en mello och ett mello förekommer, men en mello, i bestämd form mellon (det vill säga samma genus som det bakomliggande melodifestival), är betydligt vanligare.

Mello används emellanåt även för både ESC och för andra länders uttagstävlingar: ”Lettlands mello”; ”2015 års mello i Wien”. Ibland kan mello också fungera som kortform för andra sammansättningar, till exempel för melodifestivallåt: ”Den här låten är dagens bästa mello.”

Källa: Språk och folkminnen

Common misconceptions about translation

Translating is an Art A weblog about translation and language:

“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.

Hur väljer man leverantör för ens översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.

Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.

1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.
4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.
5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?
6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.
8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.
10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.
11. Rimlig leveranstid
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
12. Revision
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
13. Professionellt samarbete
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
15. Modersmål
Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.
16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.

Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).

Offertförfrågan

EU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa

GermanFlag language EU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa. Näringsminister Mikael Damberg vill driva igenom en förändring och tar hjälp av e-handelsplattformen Tictails grundare Siavash Ghorbani.

Fri rörlighet för varor och tjänster är en av hörnstenarna inom EU. Men för e-handlare och andra digitala bolag är det fortfarande orimligt svårt att expandera i Europa. Snåriga regler och lokala bestämmelser sätter stopp, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

”Det är nästan omöjligt att skapa effektiva plattformar med de här reglerna. Till exempel finns det regler kring hur stora annonser får vara i olika länder”, säger näringsminister Mikael Damberg till Di Digital.

I ett försök att få upp frågan på dagordningen har Näringsdepartementet allierat sig med e-handelsplattformen Tictails medgrundare Siavash Ghorbani. I början av februari reser han till Amsterdam för att delta i ett möte mellan EU:s näringsministrar. Där ska han, tillsammans med Mikael Dambergs statssekreterare Eva Lindström, argumentera för harmoniserade regler på EU:s inre marknad.

”I praktiken är det 28 olika regelverk vi behöver ta hänsyn till. Att gå ut i Europa är i stort sett lika komplext som att gå ut globalt”, säger Siavash Ghorbani.

Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa.

Språkkrav i Tyskland

Skillnaderna mellan EU-länderna rör till exempel vilken information som får lagras om användare och kunder, men också språkkrav eller hur kontaktinformation uppges. I Tyskland behöver till exempel e-handelssajter vara skrivna på tyska samt komma med ett såkallat impressum, ett slags tysk motsvarighet till begreppet ansvarig utgivare.

”Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa”, fortsätter Siavash Ghorbani.

”Sverige försöker vara pådrivande i de här frågorna. Det borde vara lika naturligt med fri rörlighet för data som för andra varor”, säger Mikael Damberg.

Satsningen är den senaste i en rad flirtar med startupsektorn från näringsministerns håll.

Under hösten 2015 lanserade Mikael Damberg en utredning kring den i startup-kretsar brännheta frågan om personaloptioner, samt utlyste en ny – men ännu inte tillsatt – tjänst för en startup-ansvarig på näringsdepartementet.

”Till viss del handlar det ju om branding, ärligt talat. Jag tror inte man kan värdera den Sverigebild som nu skapas av techsektorn. Det är en enormt modern Sverigebild som förmedlas. Det blir ett fönster för att visa upp att i Sverige har vi vissa värden”, säger Mikael Damberg och nämner svensk ingenjörshistoria och jämställdhet som två exempel.

Utredningen om personaloptioner ska presentera sitt förslag i mars. Mikael Damberg hoppas kunna få igenom nya, enklare bestämmelser under den pågående mandatperioden.

”Vi förstår logiken bakom kraven på det här. Vi måste hitta ett system som funkar i Sverige och som går hyggligt fort att införa. Men man får räkna med att politiska processer är långsammare än startup-processer”, säger Mikael Damberg.

Läs även: Regeringens utredare vill förenkla optionsregler för startups

Läs även: Kritik mot Dambergs startup-politik

Källa: Digital.di.se

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Blockkedja

Blorange

Bonus malus

Cringe

Dabba

Direktare

Doxa

Döstäda

Expresskidnappning

Fejkade nyheter

Fidget spinner

Framtidsfullmakt

Funktionsrätt

Grit

Halalturism

Hyberavdrag

Inrymning

Killgissa

Klickfarm

Knäprotest

Kombucha

Kompetensutvisning

#metoo

Omakase

Pansexuell

Plogga

Poddtaxi

Postfaktisk

Rekoring

Renovräkning

Sekundärkränkt

Serieotrohet

Skogsbad

Snubbelsten

Spetspatient

Veganisera

Viralgranska

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Din digitala översättningsbyrå

Dela detta:

Dela detta:

I am JU – Jönköping University

Freestyle – en klassiker

Tönt blev nörd – som blev en geek

After work – bara i Sverige

Backslick vårt slick-back

Flipper

Grape

Trafficking

Playback

After ski

Kick bike

Källa: ”Engelskan” som bara svenskar förstår

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Principerna som styr hur vi stavar

Ljudenlighetsprincipen

Samhörighetsprincipen

Dubbelteckning

Bruket

Vad är svårt?

Dela detta: