Varför välja en ISO-certifierad översättningsbyrå?

En ISO-certifiering är en kvalitetsstämpel som garanterar att ditt projekt hanteras av kvalificerade översättare, med tydliga rutiner för kvalitetssäkring, sekretess och spårbarhet. Du får översättningar som är konsekventa, professionella och internationellt godkända – varje gång.

Att välja en ISO-certifierad översättningsbyrå innebär att du får en partner som följer internationellt erkända kvalitetsstandarder för översättning och språktjänster. Här är några av de främsta skälen:

✅ Kvalitetssäkring

  • ISO ställer krav på kompetens hos översättare, projektledning, kvalitetskontroll och spårbarhet.
  • Certifieringen garanterar att varje översättning genomgår en tydlig process: översättning → granskning → korrekturläsning.

✅ Professionell kompetens

  • Endast kvalificerade översättare med dokumenterad utbildning och erfarenhet får arbeta med projekten.
  • Språkkonsulter väljs utifrån ämnesområde och specialisering, t.ex. juridik, teknik eller medicin.

✅ Trygghet och säkerhet

  • ISO-certifierade byråer följer strikta rutiner för datasäkerhet, sekretess och hantering av känsliga dokument.
  • Alla steg dokumenteras och kan granskas i efterhand.

✅ Effektivitet och konsekvens

  • Standardiserade arbetsprocesser minskar risken för fel och säkerställer konsekvent terminologi, även i stora projekt.
  • CAT-verktyg (översättningsminnen) används ofta enligt ISO-standard, vilket ger enhetliga texter och bättre kostnadskontroll.

✅ Internationellt erkännande

  • ISO-certifiering är en global kvalitetsstämpel som ofta krävs av företag och myndigheter i internationella sammanhang.

👉 Kort sagt: en ISO-certifierad översättningsbyrå ger dig högre kvalitet, bättre säkerhet och större förtroende än en icke-certifierad.

Översättningsbyrå i Stockholm

Nordic-Baltic Media – en pålitlig översättningsbyrå i Stockholm

Nordic-Baltic Media är en etablerad och respekterad översättningsbyrå i Stockholm som erbjuder språktjänster av hög kvalitet. Med över 30 års erfarenhet i branschen är Nordic-Baltic Media ett självklart val för företag och privatpersoner som behöver professionella översättningstjänster.

översättningsbyrå i stockholm

Varför välja Nordic-Baltic Media i Stockholm?

1. Högkvalitativa översättningar

  • Certifierade översättare: Nordic-Baltic Media samarbetar endast med auktoriserade och erfarna översättare, vilket garanterar högsta kvalitet i varje projekt.
  • Specialisering: Byrån är specialiserad på nordiska och baltiska språk, men erbjuder även översättningar till och från ett brett spektrum av andra språk.

2. Mångsidiga språktjänster

  • Dokumentöversättningar: Tjänster för översättning av juridiska, tekniska, medicinska och ekonomiska dokument.
  • Notariserade översättningar: Hjälp med att få officiella och juridiskt giltiga översättningar.
  • Lokalisering: Anpassning av texter och innehåll för att möta lokala och kulturella krav på olika marknader.
  • Audiovisuella översättningar: Textning, voice-over och andra tjänster för medier.

3. Pålitlig partner för företag

  • Språktjänster för internationella affärer: Hjälper företag att kommunicera smidigt på globala marknader.
  • Kundanpassade lösningar: Flexibilitet att tillgodose företagets specifika behov.
  • Översättning för export och e-handel: Specialiserad erfarenhet inom nordiska och baltiska marknader.

4. Användning av modern teknik

  • Översättning med AI-stöd: Nordic-Baltic Media kombinerar mänsklig expertis med avancerad teknik för att leverera snabba och korrekta resultat.
  • Kvalitetskontroll: Varje projekt genomgår en noggrann granskning för att säkerställa högsta noggrannhet och konsekvens.

5. Miljömedvetenhet

Nordic-Baltic Media tar ansvar för miljön genom digitala arbetsprocesser och hållbara affärsmetoder.

När behöver du Nordic-Baltic Media i Stockholm?

  • Vid behov av snabb och korrekt översättning för privat eller juridisk användning.
  • När ditt företag vill nå nya marknader med lokalanpassade texter.
  • För specialiserade projekt som kräver teknisk eller kulturell expertis.
  • För textning och anpassning av multimediainnehåll.

Med Baltic Media kan du känna dig trygg i att ditt översättningsprojekt hanteras med precision, sekretess och professionalism. Översättningsbyråns kontor i Stockholm är redo att hjälpa dig oavsett projektets omfattning!

Nordic-Baltic Media Translations AB
Stockholms Brevboxar 2349
SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden

Vi erbjuder onlinetjänster:

 +46 79 102 6264 +46 8 767 60 24    | WhatsApp
nordics@balticmedia.com
Prisförfrågan
Informationsförfrågan 

Varför välja det nordisk-baltiska översättningsföretaget Baltic Media®?

Hur man minskar översättningskostnaderna utan att ge avkall på kvaliteten

Varför är mänskliga översättningstjänster ditt bästa val?

Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och beställ redigering från oss!

Kostnadsfri offert

Begär information

E-post

Fördelarna med översättningsbyråer över maskinöversättning

Översättningsbyråer erbjuder ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning:

Expertis: Översättningsbyråer har team med erfarna översättare som är specialiserade på olika språk och branscher. Det innebär att de har den kunskap och kompetens som krävs för att producera korrekta och idiomatiska översättningar även av det mest komplexa och utmanande innehållet.

Kvalitetskontroll: Översättningsbyråer har vanligtvis rigorösa kvalitetskontrollprocesser på plats för att säkerställa att alla översättningar uppfyller deras höga standarder. Detta innebär att flera översättare granskar varje översättning och ser till att den är korrekt, kulturellt lämplig och uppfyller kundens specifika behov.

Uppmärksamhet på detaljer: Mänskliga översättare kan vara uppmärksamma på detaljer som maskinöversättning och AI-översättningssystem ofta missar. Det gäller t.ex. kulturella nyanser, slang och idiomatiska uttryck.

Flexibilitet: Översättningsbyrå kan tillgodose ett brett spektrum av översättningsbehov, från enkla engångsöversättningar till komplexa flerspråkiga projekt. De kan också tillhandahålla översättningar i en mängd olika format, t.ex. webbplatser, dokument, marknadsföringsmaterial och programvara.

Här är några specifika exempel på situationer där en översättningsbyrå är ett bättre val för kvalitetsöversättning än maskinöversättning eller AI-översättning:

Översättning av tekniskt eller specialiserat innehåll: Maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ha svårt att hantera tekniskt eller specialiserat innehåll, särskilt om det är komplext eller jargongtungt. Översättningsbyråer har översättare som är experter på dessa områden och kan producera korrekta och idiomatiska översättningar.

Översättning av marknadsföringsmaterial: Marknadsföringsmaterial måste vara kreativt och övertygande, och maskinöversättning och AI-översättningssystem har ofta svårt att fånga denna ton och stil. Översättningsbyråer har översättare som kan producera marknadsföringsöversättningar som är både korrekta och effektiva.

översättningsbyrå i norden

Översättning av juridiska eller ekonomiska dokument: Juridiska och finansiella dokument måste vara exakta och korrekta, och maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ibland göra misstag som kan få allvarliga konsekvenser. Översättningsbyråer har översättare som har erfarenhet av att översätta denna typ av dokument och som kan ta fram översättningar som är juridiskt och ekonomiskt korrekta.

Sammantaget erbjuder översättningsbyråer ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning. Om du behöver korrekta, idiomatiska och högkvalitativa översättningar är en översättningsbyrå det bästa valet.

Varför välja det nordisk-baltiska översättningsföretaget Nordic-Baltic Media®?

Hur man minskar översättningskostnaderna utan att ge avkall på kvaliteten

Varför är mänskliga översättningstjänster ditt bästa val?

Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och beställ redigering från oss!

Kostnadsfri offert

Begär information

E-post

Hur en översättningsbyrå arbetar

En översättningsbyrå är ett företag som hjälper sina kunder att översätta det material som kunden vill ha översatt. Tvärtemot vad många tror arbetar översättningsbyråer väldigt sällan med skönlitteratur eller privatpersoner som kunder. Kunderna är nästan alltid företag eller myndigheter. Många översättningsbolag accepterar inte ens kunder utan F-skattebevis, dvs. inga privatpersoner. Materialet som ska översättas brukar vara manualer, reklam, avtal eller andra instruktioner.

Översättningsbyråer brukar fungera som paraplyorganisationer. De har ofta några få översättare fast anställda ”in-house”. Utöver företagets in-house-översättare har de goda kontakter med frilansande översättare och dessa anlitar de när arbetsbördan blir stor nog eller ett jobb kommer in från en kund som kräver specialkunskaper. Översättningsbyråer har även ett antal tekniker och layoutpersonal anställda. Deras uppgift är att behandla de dokument som översättningsbyrån får i uppdrag att översätta så att det blir så enkelt och billigt som möjligt att översätta dessa.

Översättningsbyråer brukar även erbjuda sina kunder att göra layout på det översatta materialet, så att det ser ut som originalet, fast på ett annat språk. Detta arbete brukar generellt vara mycket billigare än vad en reklambyrå debiterar för samma arbete. Slutsumman är förstås att det är mycket billigare att betala sin översättningsbyrå för att göra layouten på det översatta dokumenten än att betala reklambyrån för att göra samma jobb. Översättningsbyråns layoutare är dessutom vana vid att arbeta med främmande språk och de kan lätt identifiera och lösa eventuella typsnittsproblem.

Så det blir mitt tionde tips: betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsbyrån för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare”.

Precis som gentemot en reklambyrå så har du som kund rätt att få alla de nya originalfilerna. Däremot kan det hända att översättningsbyrån rekommenderar att du skickar en tryckfärdig pdf till tryckeriet, för då kan det inte bli några typsnittsproblem under tryckningen. Huruvida du måste betala för eventuella nya typsnitt är, som jag berättade tidigare, kontroversiellt. I praktiken brukar översättningsbyråer inte ta betalt för de typsnitt som används förutsatt att de redan tidigare har tillgång till dem. Men om de måste köpa in nya typsnitt brukar de debitera kunden den kostnaden.

Kom ihåg att Om du skulle få ett översatt dokument tillbaka som är undermåligt av någon anledning, dålig översättning eller t.ex. att texten inte visas korrekt, har du reklamationsrätt. Alla inblandade är väldigt måna om att hålla en hög kvalitet, enligt min erfarenhet av översättningsbranschen, så det är väldigt sällan en reklamationssituation uppstår. Om den uppstår brukar alla inblandade vara intresserade av att lösa problemet så smärtfritt som möjligt. Om något inte står rätt till med översättningen du som kund betalt för så tveka inte att kontakta din översättningsfirma, de kommer att vilja hjälpa dig lösa situationen.

Moderna översättningsbyråer arbetar så mycket som möjligt med CAT-verktyg (som jag berättat om tidigare i den här boken). Översättningsminnena som genereras av CAT-verktyg är en databas. Databaser har skydd i upphovsrättslagen, lag (1960:729) §49 ”Om upphovsrätt till literära och konstnärliga verk”. Självklart är det ingen som har upphovsrätt till enskilda fraser i en databas, men en samlad mängd fraser skyddas enligt lag.

I lagen framgår det med all tydlighet att en översättare som skapar en stor mängd översättningar i en databas (med sitt CAT-verktyg) har rätt till den samlade skapade översättningsdatabasen. Sålunda har en beställare endast rätt till det översatta dokumentet och inte översättarens databas såvida inte annat avtalats. Därför bör en beställare av översättningar alltid avtala sig till att få leverarat inte bara översättningen men även de översättningssegment som ingår i översättningen. Bästa formatet att få ett minne levererat till sig är TMX. Då kan man efter behov importera minnet till alla vedertagna CAT-verktyg.

Detta blir mitt elfte tips: om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsbyrå eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig utgifter om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.

Källa: Twinengine.se

Permakrise kåret til årets ord av britisk ordbok Collins

Den britiske ordboken Collins Dictionary kårer «permacrisis» eller permakrise til årets ord etter et år preget av krig, inflasjon, klimakrise og politisk uro.

Ordets definisjon er «en lengre periode med ustabilitet og usikkerhet».

Collins Dictionary sier de valgte dette ordet fordi det på en kortfattet måte oppsummerer hvor forferdelig 2022 har vært for så mange mennesker.

På ordbokens topp-ti-liste over årets ord finner vi også «partygate», som refererer til fest-skandalene i Storbritannia i pandemitiden. «Kyiv» befinner seg også på listen. Det samme gjør også uttrykket «quiet quitting», som beskriver hvordan en ansatt kun utfører minimum av den innsatsen som er krevd i jobben – og ikke noe mer.

«Sportswashing» eller sportsvasking er i tillegg på listen. Ordet beskriver hvordan organisasjoner eller land bruker sport som en måte å fremme sitt gode navn og rykte på, eller for å lede oppmerksomheten vekk fra kontroversiell politikk. Uttrykket har blitt mye brukt i forbindelse med fotball-VM i Qatar, som går av stabelen senere i november.

Engelsk översättning, Engelska, Oversett fra norsk til engelsk | Engelsk oversettelse 

Källa: Nettavisen, Baltic Media Blogg

Googles översättningsfadäs: Suckers blev sossar

Google Translate

”Kändes lite märkligt”

Sossar lika med suckers. Det anser Google translate som översätter det engelska ordet som slang för socialdemokrater.

Upptäckten gjordes av gymnasieelever i Olofström under en lektion i engelska.

– Något lurt är det ju, säger läraren Mattias Book.

Det var under torsdagens lektion i engelska som Mattias Book och hans elever i årskurs ett på gymnasiet Nordebergsskolan skulle gå igenom engelska slanguttryck. Ett av uttrycken i läroboken som eleverna skulle ta reda på betydelsen av var ordet ”suckers”.

– De förstod ingenting. De sa bara ”det står sossar?”. Jag tänkte ”vadå, lägg av det var inget roligt skämt”. Så då kollade jag själv, berättar Mattias Book och skrattar.

Efter upptäckten fortsatte Mattias och klassen med lektionen. På sin lunchrast dubbelkollade han om det verkligen stämde eller om det var en engångsgrej, men fick samma resultat.

– Det känns som att det är någon som har varit lite skojig. Något lurt är det ju, säger han och säger att det kändes lite märkligt.

Robot gjorde ett misstag

Även Aftonbladet har fått fram samma översättning. Den har nu åtgärdats av Google.

Enligt Google är det inte någon översättare som har haft roligt på jobbet eller någon som försöker skicka politiska budskap genom verktyget. Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google Sverige, säger att det är en översättningsrobot som har gjort ett uppriktigt misstag.

Exakt hur det gått till när roboten fått fram översättningen är enligt henne svårt att svara på.

”Google Translate är ett automatiskt översättningsverktyg som använder mönster från miljontals befintliga översättningar för att avgöra vilken den bästa översättningen för en användare är. Tyvärr kan vissa av dessa mönster ibland leda till felaktiga översättningar, och vi uppskattar när de rapporteras till oss så att vi kan åtgärda dem”, skriver kommunikationschefen i ett mejlsvar.

Källa: Aftonbladet

Professionell översättning

Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning

Vad är mänsklig – professionell översättning? | Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning | ISO-certifierad översättningsbyrå Baltic Media 

Folk i hela världen föredrar att kommunicera på deras eget språk. Enligt en undersökning av marknadsforskare vid Common Sense Advisory är det tre gånger mer sannolikt att folk köper en produkt eller tjänst med information i deras eget språk.

Översätta med professionella översättare

Du vill ta dina produkter eller tjänster till nya marknader och du förstår att du behöver kommunicera med dina kunder med ett innehåll på deras språk. Översättning är början på din väg till nya marknader och ny kundlojalitet. Vi kan hjälpa dig med det.

Så här arbetar vi: först översätter vår mänskliga översättare ditt innehåll, sen redigerar en annan lingvist och sen korrekturläser vi. Vi gör även desktop publishing (DTP), så du får översatta filer som ser likadana ut som dina original. Lär dig mer om vårt arbetssätt här.

Översätta med professionella översättare

Vi specialiserar i översättning och lokalisering av följande produktgrupper:

  • Dokumentöversättning (instruktioner, användarmanualer, marknadsföringsmaterial, juridiska dokument)
  • Auktoriserad, certifieradöversättning Officiell översättning av auktoriserad översättare translator  Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus
  • Översättning av webbsidor (vi lokaliserar innehållet på din webbsida för att den ska vara begriplig på de lokala marknaderna på olika språk)
  • Programvaruöversättning (översättning av användarnas gränssnitt, dokumentationsstöd och test)
  • Terminologi översättning och hantering av flerspråkigt datainnehåll
  • Översättning av audiovisuella produkter (film, översättning av speldata text, filmtextning, inspelning)
  • Maskinöversättning (HAMT) med redigering och kvalitetskontroll (för större volymer av översättningar erbjuder vi implementering med maskinöversättning med följande textredigering och kvalitetskontrollförfaranden)

För att få en offert för översättning och andra tjänster, vänligen kontakta oss och begär en kostnadsfri offert.

Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning
Baltic Media team

Baltic Media är ett ledande företag i norra Europa inom översättning och lokalisering från och till samtliga nordiska och baltiska språk.

Översättningstjänster | När din översättning är som bäst!

Översättare Online

Maskinöversättning med redigering AI-översättning

Auktoriserad översättare| Lågpris översättning

Marknadsanpassning

Översättning av dokument online

Teknisk översättning

Översätt hemsida – Översättning av hemsidor / webbsidor

SEO översättning av hemsidor

Juridisk översättning

Medicinsk översättning

Översättning av svenska och utländska betyg

Snabb översättning för privatpersoner och företag

Undertextning, dubbning, inspelning (voiceover)

Transkribering på alla våra språk

Korrekturläsning, språkgranskning online

Copywriting på nordiska, baltiska och slaviska språk

Översättning av reklam | Snabba översättningar

Översättning av årsredovisning

Översättning av körkort

Översättning av akademiska texter

Grafisk design | Grafisk formgivning

Tolkning – Nordiska och baltiska språk

Distanstolkning, telefontolkning och videotolkning

Konsekutivtolkning

Simultantolkning

Professionell översättare som bäst!

Språkutbildning i Riga och språkkurser online

Hur kan språkkurser främja din verksamhet?

Varför välja Baltic Media Language Training Centre?

Grundläggande utbildning i lettiska

Frågor om svenska språket

Heter det enpatientrum eller enpatientsrum? Otympliga ord, men svåra att undvika.

Katarina

Ja, det är ett lite otympligt ord. Det verkar vara ett vacklande bruk, men med viss övervikt för enpatientrum (utan foge-s). När jag söker i en stor textdatabas får jag endast tre träffar på enpatientrum, och noll träffar på enpatientsrum.

Ett tips är att söka på flerpatientrum och kolla balansen med eller utan foge-s för det ordet. Mitt antagande är att det är vanligare utan foge-s.

Min rekommendation är att du gör ett val och är konsekvent. Man skulle också kunna tala om enkelrum.

Johanna Ledin

Heter det bostadsrättshavare, bostadsrätthavare, bostadsrättsinnehavare eller bostadsrättinnehavare?

Tim

Det heter bostadsrättsinnehavare. Sammansättningar med bostadsrätt som förled får oftast foge-s, som i bostadsrättsförening. Och man är innehavare av saker man äger, inte havare, även om det i princip hade funkat fint.

Sofia Tingsell

Kan man börja en mening med som? Till exempel i en rapport: ”Som tabellen visar är andelen kvinnor högre än andelen män”.

Jennie

Man kan absolut börja en mening med som, särskilt i det fall du beskriver. När som används som relativt pronomen, då det syftar tillbaka på ett ord i en tidigare sats, kan man ibland kan vara tveksam till att sätta det först i en mening: Han var sjuk. Som han sa. Då får man en speciell korthuggen effekt. Men när som – som i ditt fall – betyder ’liksom’, är det aldrig några problem att ha det först.

Sofia Tingsell

Jag såg nyss meningen ”En rund klots i ett fyrkantigt hål”? Stavningen klots känns avig. Hur vanlig är den egentligen?

Birgitta

Klots är den äldre stavningen av ordet kloss. Stavningen har konkurrerats ut för att uttalet länge har varit /kloss/. I dag är stavningen kloss ungefär 15 gånger vanligare än klots i svenska tidningar.

Linnea Hanell

Källa, läs mer DN

Översättningsbyrå med professionella översättare

Välj rätt företag som översätter | Dina översättningsbyråer online | Professionell online översättning | Billiga översättningsbyråer både i Sverige och Baltikum

Beställ översättning online i Göteborg | Malmö | Stockholm | Uppsala | i hela Sverige hos översättningsbyråer Baltic Media

översättningsbyrå i stockholm sverige

Vet du hur man beställer och lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig översättningsbyrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Översättningsbyråer Baltic Media erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.

Varför bör du välja de ISO-certifierade översättningsbyråer Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på översättning | Pris per ord

Processen för översättning

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

översättningsbyrå stockholm

Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översttningsbyråer eller översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.


1. Språk och översättning


Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).


2. Syftet med den översatta texten


Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.


3. Målgrupp för översättningsbyråer


Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.


4. Ämnet och volym av översättning


Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.


5. Format av översättning


Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?


6. Läsbar skriven källtext


Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.


7. Leverans av översättning


Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.


8. Referensmaterial för översättning


Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.


9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter


För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.


10. Lokalanpassning av översättning


Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.


11. Rimlig leveranstid för översättning


Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.


12. Revision av översättning


Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.


13. Professionellt samarbete mellan översättare och  kund


Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!


14. Långsiktigt samarbete


Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!


15. Modersmål


Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.


16. Tillämpning


Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättaren om du vill göra några ändringar i texten.

Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatiska maskinöversättning

Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning

Vad händer om man använder automatisk maskinöversättning och sparar på efterredigering.


Amazon slog under onsdagen upp sin svenska sajt. En av konsekvenserna: E-handelsjätten blir utskrattad på sociala medier för dess automatiskt översatta innehåll. För vad sägs om ”Midjelampa”, ”Mäns bagageutrymme”, eller en gräsklippare med ”påfågelpåse”?

Amazon tilldrar sig stor uppmärksamhet på svenska sociala medier i samband med lanseringen av sin svenska sajt. Men kanske är det inte av de anledningar som de själv hade hoppats på. Sajten är nämligen full av konstiga översättningar.

En ”Midjelampa” som säljs för 170 kronor är egentligen ett fyrapack trosor från Sloggi. ”Mäns bagageutrymme” är ett trepack boxerkalsonger från Calvin Klein. Boxerkalsonger heter på engelska ”trunks”, vilket även är det engelska ordet för ”bagageutrymme”.

Flera friluftskläder blir – med Amazons översättning – beskrivna som ”Glassmaskin.” Amazon beskriver därtill ett flerpack golfpeggar (”tees” på engelska) inte bara som ”tesystem” utan även som ett 100-pack t-shirts (också just ”tees” på engelska).

SvD har talat med en person som har arbetat med delar av översättningen. Personen vill vara anonym på grund av sekretessavtal, men berättar att hen översatte och korrekturläste flera hundra tusen ord åt Amazon i våras inför lanseringen. Dock har långtifrån alla produkttexter fått samma behandlingen utan endast översatts av en dator.

Och flera översättningar, som en fotbollströja från Adidas, är helt omöjliga att härleda till eventuella icke-svenska ord. Tröjan går nämligen på sajten under benämningen ”torvåldtäkt Revigo 17”.

Just benämningen ”våldtäkt” återfinns på flera ställen, bland annat för ett duschdraperi och flera pussel och affischer. Våldtäkt är ”rape” på engelska, vilket även är det engelska ordet för raps och rapsblommor.

När man söker på ”våldtäkt” får man även upp en elpistol av typen taser, som bland annat amerikansk polis använder sig av. Elpistoler är olagliga att inneha utan tillstånd i Sverige.

Flera Twitteranvändare anser dock att de grova språkmissarna i översättningarna mycket väl kan vara ett uttänkt pr-trick från jätten.

Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning

Källa, läs mer på SVD

Vad är en översättningsbyrå?

Varför välja Baltic Media®? Snabb, certifierad och kvalitativ översättning till 20–25 % lägre pris. Professionella modersmålsöversättare och hög service.

Översättningsbyråer inom Europeiska Unionen

Det finns mer än 26000 översättningsbyråer världen över. De är både stora och små. Den årliga omsättningen för alla företag inom branschen uppgår till 42 miljarder Euro (2019) och växer med 7,90 % varje år. * Ungefär 85 % av alla översättningsbyråer världen över består av små till mellanstora översättningsbyråer med upp till 10 anställda. Den årliga omsättningen från de topp 100 översättningsbyråerna utgör bara cirka 14,30 % av det totala beloppet för språkservice-marknaden. ** Både globalisering och digitalisering främjar tillväxten av översättningsbyråer. Den största marknaden för översättningar är Europa (cirka 50 %  av den globala marknaden), följt av Nordamerika (cirka 40 %). Återstoden delas mellan Asien och Latinamerika.

Översättningsbyråer Baltic Media i Sverige och i Baltikum
Översättningsbyrå Baltic Media

Gemensam översättningsbyrå

Du har hittat en översättningsbyrå i världsklass som specialiserar sig på region-specifika språk och erbjuder översättningstjänster från och till nordeuropeiska språk.

Andra företag är dock specialiserade på översättning, inte bara från regionala eller inhemska språk, utan också inom specifika branscher, såsom sjukvård, juridik, tekniska dokument, hemsidor och andra sådana texter. 

Det finns översättningsföretag som har stöd utav globala aktiemarknader och olika fonder och som har en årlig omsättning på hundratals miljoner. Exempelvis Transperfect, Semantix, Lionbridge, Welocalize, LanguageLine Solutions och andra topp 100-företag. Dessa leverantörer av språktjänster (Language Service Providers, LSP) är extra viktiga för mellanstora och små översättningsbyråer, som tenderar att köpa specialiserade språktjänster utav dem. Vissa mellanstora översättningsbyråer arbetar enbart som leverantörer åt dessa topp 100, samtidigt som de också själva finns med på listan.

Beställ översättning online i Göteborg | Malmö | Stockholm | i hela Sverige

Varför välja det nordisk-baltiska översättningsföretaget Baltic Media®?

Hur man minskar översättningskostnaderna utan att ge avkall på kvaliteten

Varför är mänskliga översättningstjänster ditt bästa val?

Översätt med Google, Bing, Microsoft, Tilde, Yandex och beställ redigering från oss!

Kostnadsfri offert

Begär information

E-post

Vem arbetar på en översättningsbyrå?

Vanligtvis är anställda vid översättningsbyråer kvalificerade lingvister – översättare. I stort sett görs översättningar utav frilansöversättare som arbetar med flera översättningsbyråer och som bor i olika länder. Översättningsbyråer tenderar däremot att vända sig till in-house översättare för tjänster. Dagens översättare och översättningsbyråer kan inte föreställas utan kunskap om den senaste tekniken och hur den används, exempelvis gällande automatiserad maskinöversättning och CAT-verktyg (computer-aided translation). Framgång förutsätter att dagens översättare och anställda vid översättningsbyråer har en högre utbildning och kompetens inom specifika tekniska områden. Själva arbetet utförs däremot fortfarande av en mänsklig person – en professionell översättare – trots den ständiga förbättringen av automatiserade tekniker.

Vad innebär översättning?

Översättning innebär att återskapa och/eller förklara skriven eller talad text från ett språk till ett annat.

Målet med översättningar är att överföra ett meddelande från ett språk till ett annat genom att överväga kulturella och regionala skillnader mellan källspråket och målspråket.

Mänskligheten har utnyttjat översättning under århundraden sedan det skrivna ordet gjorde sitt intåg. För att utföra sitt arbete använder dagens översättare komplicerade verktyg och teknologi, men förlitar sig dock i syfte att förenkla och optimera främst på digitala översättningsverktyg.

Vi använder skriftliga översättningar dagligen, även om det ibland kan verka givet.

Titta till exempel på innehållsförteckningar för matvaror. De måste vara på ditt språk – inte bara för att du skall veta vad det är du äter, utan också för att du skall kunna veta vilka ingredienser som skulle kunna framkalla en allergisk reaktion.

Detta är bara ett av många exempel som visar hur professionella översättningar hjälper oss i vardagen. Översättarnas arbete tenderar däremot att förbli osynligt. Ändå finns det översättningar överallt omkring oss.

Det är svårt att föreställa sig ett liv utan dem.

Du är välkommen att bekanta dig med de språktjänster vi erbjuder på Baltic Media översättningsbyrå.

Översättningsbyrå Baltic Media® 

Baltic Media Translations AB  är en av Norra Europas mesterfarna online översättningsbyråer i Sverige med expertområden i nordiska, baltiska, centraleuropeiska och andra världsspråk. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland) och kunder kan hantera översättningar online.

Varför översättningsbyrå Baltic Media® är ett bra val för kvalitativ och snabb översättning

Baltic Media® är ett starkt val för dig som söker professionell översättning med både kvalitet och snabb leverans. Byrån arbetar uteslutande med kvalificerade modersmålsöversättare och branschspecialister, vilket ger texter som är både språkligt korrekta och anpassade efter målgruppen. Alla projekt genomgår dessutom kvalitetssäkring enligt etablerade standarder, vilket minimerar fel och säkerställer konsekvens.

Företaget är känt för sina konkurrenskraftiga priser – ofta 20–25 % lägre än hos många andra översättningsbyråer – utan att kompromissa med kvaliteten. Tack vare ett effektivt arbetsflöde och ett stort nätverk av översättare kan Baltic Media® dessutom leverera uppdrag snabbt, även när tidsramarna är tighta.

Sammantaget är Baltic Media® ett utmärkt val för kunder som behöver pålitliga, prisvärda och snabbproducerade översättningar med hög professionell nivå.

*Avoti: Statista Research Department

**CSA Research

#DiscoverTranslation | En kampanj om översättaryrket för personer som inte själva jobbar med språk

Vi använder oss dagligen av översättningar – oftast utan tänka på det.

Ta till exempel märkningen på våra matvaror. Den måste vara skriven på svenska – inte bara för att du ska veta vad du stoppar i dig utan också för att du ska kunna ta reda på om maten innehåller något du är allergisk mot.

Det här är bara ett av många exempel på professionell översättning som hjälper oss i vardagen. Arbetet bakom syns ofta inte men resultatet möter oss ändå överallt. Ett liv utan översättning är svårt att föreställa sig.

Med sin kampanj #DiscoverTranslation vill kommissionen främja översättaryrket och lyfta fram dess betydelse i vardagen.

Här hittar du bakgrundsmaterial och exempel på hur översättning fungerar, i både samhället och ekonomin. Om du vill veta mer finns det information om intressanta jobb i översättnings- och språkbranschen och länkar till evenemang i EU-länderna. När du börjar titta kommer du snart att upptäcka att det finns översättningar överallt!

Imagine a world without translation
Without translation, the world would be a duller, poorer and more unequal place, both
economically and culturally, where only the ´happy few´ with a knowledge of other
languages would have access to goods, information and culture from other countries.
Translation has oiled the wheels of human interaction and helped civilisations evolve
for thousands of years. Even today, could you imagine a world without online services,
news from other countries, or subtitles for your favourite TV series? No translation, no
fun!
But it doesn´t stop there: in a world without translation, cross-border trade would
become more complicated, requiring as it does translated versions of contracts, forms,
instructions, etc.. Picking up the latest cool new gadget or household device would
become much harder – if not outright impossible.
What´s more, before buying stuff or booking a trip abroad, many people want
information so they can compare them. If they can’t find this information in their
language, they might go and shop somewhere else: research has shown that 75% of
consumers prefer to buy products in their native language. And 60% rarely or never
buy from English-only websites. Without translation, online shopping would be limited
to national markets.
And that phone in your pocket? With 1 click you can set it to whatever language you
choose, and the same for any app you put on it. This even includes rare languages
that may not be widely spoken. In this sense, translation offers another service:
keeping these languages alive in the modern world.

Översättning jobb | Lediga jobb för översättare | Jobba som översättare

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan.

https://se.balticmedia.com/lediga-jobb

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

27 digitala ord som är nyttiga att kunna

pexels-photo-196656.jpeg
Foto av picjumbo.com på Pexels.com

Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder?

Användarnamn

För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftast själv ditt användarnamn, men ibland är det detsamma som din e-postadress.

Android 

Systemet (operativsystemet) som är grunden för att smarta mobiler och surfplattor från bland annat Samsung, Sony och Huawei fungerar som de gör. Motsvarande system för Iphone heter iOS.

App 

App är en förkortning av applikation och är ett program du laddar ner till din telefon eller surfplatta (och till vissa datorer). Apparna finns att ladda ner i en digital butik som finns installerad på smartmobilen och surfplattan, ibland gratis och ibland till en mindre kostnad.

BankID

En elektronisk ID-handling som ger dig möjlighet att via din dator, surfplatta eller telefon ingå avtal, utföra bankärenden och betalningar, förnya medicinrecept, prata med läkare på internet, deklarera och mycket mer.

Blippa

Slanguttryck för registreringar eller betalningar som sker genom att du håller ett betalkort mot en läsare, istället för att sätta kortet i terminalen. När du betalar genom att blippa kallas det för kontaktlös betalning.

Blogg

En plats online där en eller flera personer skriver texter och lägger upp bilder och filmer, oftast med ett personligt tilltal. Ordet kommer ursprungligen från engelskans ”weblog” som förkortades till ”blog” och sedan försvenskades till ”blogg”.

Chatt

En digital plats där man kan skriva meddelanden till varandra i realtid. Många banker, försäkringsbolag och myndigheter erbjuder möjligheten till chatt på deras webbplatser och ibland även i sociala medier som Facebook.

Digital brevlåda

En digital brevlåda dit du får brev som annars skulle skickats via post. I brevlådan får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter som du har en relation med. Du kan även signera avtal, göra betalningar och hantera kvitton. En populär digital brevlåda är Kivra som kan laddas ner som app.

E-plånbok

En elektronisk plånbok är en betalningsmetod där man gör betalningar över internet. Då man använder sig av sin e-plånbok behöver man inte uppge sitt kontonummer till någon, utan överföringen görs mellan användarens e-plånbok och mottagaren.

Google
Google är världens största tjänst för att göra sökningar online. De ägs av företaget Alphabet som även äger Youtube, världens största digitala plats för video.

Logga in 

När du börjar använda en digital tjänst som kräver att du identifierar dig eller att du är medlem så behöver du logga in. Du gör det oftast med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som du själv valt.

Molnet 

Samlingsnamn för förvaringen av tjänster och program som förvaras på andra ställen än din dator, mobiltelefon eller surfplatta. Nästan alla digitala tjänster använder sig av molnet. Om du till exempel laddar upp en bild på Facebook så förvaras den i molnet. Även dina e-postmeddelanden finns sparade i molnet.

Padda 

Padda är ett smeknamn på Apples surfplatta iPad, men används ibland även som smeknamn för andra typer av surfplattor.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

QR-kod

En fyrkant med svarta och vita fyrkanter i olika mönster som tillsammans bildar en unik kod. Genom att titta på QR-koden genom din smartmobils kamera eller en speciell app (kallad QR-läsare) så leds du till en utvald webbplats eller annan digital plats. QR-koden kan ibland även användas vid digitala betalningar.

Router 

En box som fördelar vidare internetuppkoppling från till exempel ett modem eller bredband till datorer och smartmobiler.

Rullgardinsmeny

Nedfällningsbar lista med förutbestämda val eller kommandon.

Sajt

Mer vardagligt ord för webbplats (kallas ofta även för hemsida).

Selfie

Ett självporträtt med hjälp av en mobiltelefon. Ibland används även en extern pinne, så kallad ”selfiestick” eller ”selfiepinne”, där telefonen fästes.

Smartmobil

Kallas ofta även för ”smartphone”. Smartmobilen har pekskärm, till skillnad från de flesta äldre mobiltelefoner, och fungerar som en kombinerad telefon, dator och kamera.

Spam 

Oönskade och obeställda massutskick av skräppost digitalt, oftast med reklam för mer eller mindre tveksamma produkter och tjänster.

Surfa 

(Oftast) planlöst klickande på länkar mellan webbsidor.

Swish

En svensk digital tjänst för att skicka och ta emot betalningar.

Streamingtjänster

Tjänster som erbjuder konsumtion i realtid (ej endast nedladdning) av till exempel filmer, musik, serier och tv-program digitalt. Spotify är en känd streamingtjänst för musik. Youtube, SVT Play och Netflix är exempel på videotjänster.

Uppkoppling

Det som ger tillgång till internet. ”Dålig uppkoppling” syftar på långa väntetider när till exempel en webbplats ska besökas.

Webben 

Ett annat ord för internet. På webben finns webbplatser som går att nå med en webbläsare. Appar och e-post är alltså inte en direkt del av webben, utan snarare en del av det större samlingsnamnet ”digitalt”.

Webbläsare 

Programmet som används för att besöka webbplatser. Den mest populära webbläsaren är Google Chrome, följd av Safari.

Wifi 

Trådlöst internet, men inte detsamma som internetuppkoppling via mobil- och telefonnätet, exempelvis 3G och 4G. Wifi finns på en begränsad plats som i hemmet eller på arbetsplatsen.

Källa: Läs mer här på Dagens Nyheter 

Det svenska språket

 

Stockholm Kungahuset 2009
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media

Svenska språket – en allmän beskrivning

Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.

Svenskans ställning

Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.

Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.

Talare och utbredning

Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.

Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.

Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.

Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.

Släktskap

Svenska är närmast besläktat med danskaoch norska, och utgör tillsammans med dessa språk dskandinaviska språken, som i sin tur är del av den nordgermanska (nordiska) språkgruppen. Övriga nordgermanska språk är färöiska och isländska. Som andra germanska språk är svenska ett indoeuropeiskt språk.

Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.

Språktyp

Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.

Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (enettdendet) och prepositioner (ividfrån). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnankvinnorkvinnornakvinnas och så vidare), verben (roparropaderopatropas) och adjektiven (gröngröntgrönagrönegrönaregrönast).

Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springasprangsprungit och musmöss).

Svenska dialekter

De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska målgötamålgotländska målsveamålbergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.

Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.

  • Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
  • ”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
  • Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stortväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
  • I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
  • Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).

Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).

Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.

Dokumentation av språket

Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.

Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.

Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.

Källa: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 

 

 

Att bli och jobba som översättare

translation

En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.

Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.

FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.

SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.

FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.

För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.

Utbildning

Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.

Att bli översättare

Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.

Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.

Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.

Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.

Viktiga egenskaper för facköversättare är:

  • Goda kunskaper i källspråket
  • Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
  • Utpräglad noggrannhet
  • Vidsträckt allmänbildning
  • Vilja att lära nytt
  • Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
  • God vana vid internet och informationssökning
  • Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
  • Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.

Den bästa översättaren är människan | Varför du bör välja professionella översättare?

Källor: Framtid.se  SFÖ 

Björn Ranelid: Människans språk är världens främsta låssmed

Ingen vet vilket ord som var människans första och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades allting. Den språkliga fantasin svingar oss upp i trapetser och får oss att flyga högt och långt, skriver Björn Ranelid i en betraktelse över människans främsta uppfinning.

language families

Gullviva, nattviol och johannesnyckel är fridlysta i Sverige, men inte barnen. När de snälla orden går för att släcka törsten fryser ofta vattnet till is. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril och ingen kan fånga den i en håv eller fästa den med nål i en samling.

Alla nyfödda ord har en navelsträng som läsarna hjälps åt att klippa. Frimärket har fredliga taggar och det färdas över alla jordens länder som en flygande matta. Av ett enda ord kan man som med litet saffran färga ett helt bröd eller som en blodsdroppe få ett kärl med renaste vatten att rodna.

Varje cell i det mänskliga språket bär på en arvsmassa från tidigare generationer av individer som talat och skrivit. Cellerna delar sig oupphörligt och överför arvsmassan till små barn som säger sitt första ord i livet.

Jag tänker på det mänskliga språket som om jag vore cellbiolog. Ingen matematiker förmår att räkna eller ange det exakta antalet celler i en människa. Väger du cirka sextio kilo så har du möjligen sextio biljoner celler i din kropp. Det är svindlande tal som påminner om stjärnorna på himlen.

Lika litet kan en hjärnforskare beräkna hur många ord som finns i din eller min hjärna och det är underbart och hoppfullt att vetenskapen står sig slätt i det avseendet.

Ordet är äldre än diktatorn och demokraten och dessa klarar sig inte utan språket. Jag påstår att ordet är den mäktigaste härskaren i världen idag. Även tyranner är lindade i bokstäver och de måste förr eller senare ge sig till känna och falla i kraft av ordet.

Britter och amerikaner använde flera hundra tusen brevduvor som luftburna sändebud under det första och andra världskriget. Soldater fäste meddelanden på fåglarnas ben. Duvorna flög till burar bakom frontlinjerna. När de hade landat klämtade små klockor så att mottagaren visste att budbäraren var framme.

Befälhavare och generaler litade inte på den nya radiokommunikationen och tog hjälp av duvorna när de ville sända hemliga meddelanden som inte fienden kom åt. De bevingade postiljonerna blev ordets kurirer.

Mitt språk mår bäst av en hög himmel och lång sikt, men ibland rullar det ihop sig till en boll av mörker. Den gamla människan lutar en aning som skrivstil när hon går och snart har hon fullbordat sitt livs historia.

Blott kvinnor kan bära och föda ett barn och det är rätt och riktigt att människans första språk är just modersmålet. När jag var elev i folkskolan fick barnen betyg i det ämnet. Det finns inget fadersmål i ordlistan.

Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Ingen vet vilket ord som var människans första i världen och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades alla ting och händelser och de blev aldrig sig riktigt lika igen. Det är en av människas starkaste drifter att signa och namnge allt som hon ser, hör, möter och rör vid.

Numera kan en person som vanhelgar språket med okvädinsord straffas enligt lagen. Ibland förvandlas sociala medier till kloaker. Fotbollsspelare håller för munnen när de talar med sina medspelare så att inte läppläsare i efterhand kan beslå dem med att ha skymfat en motståndare under en match. Detsamma gäller för åskådare på läktarna.

Det har hänt många gånger att en fotbollsspelare blivit utvisad på grund av att han hånat eller sagt rasistiska ord till en annan spelare på planen. Språket har den kraften och tyngden.

Barnen är små fjädrar som spänner sig i väntan på det första ordet i livet och då är mamman och pappan beredda att lägga det på minnet. Det kan likställas med flickans eller gossens första steg.

I ordet föds kunskapen och förståelsen för olika kulturer och du kan aldrig begripa det förflutna utan ett språk. Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Det talas cirka 7 000 språk i världen i dag och ytterligare flera dialekter. 230 av dessa är tungomål i Europa medan det i Asien talas fler än 2 000 olika språk. Det är ett faktum att engelskan är överskattad, om man tänker på antalet människor som använder det språket i tal och i skrift.

I Papua Nya Guinea, som har ungefär 3,9 miljoner invånare, talar de åtminstone 830 olika språk. Mandarin och spanska är de mest talade språken i världen och därefter kommer engelska och hindi.

Människans språk är världens främsta låssmed. Hon kan öppna gamla dörrar, bankvalv och hjärtan med ordet. Språket är både en spade som hon kan gräva djupt i jorden med och en himlastege som hon klättrar på och når stjärnorna, om hon så önskar.

Du kan vara långsint, fördömande, elak, ond och givmild i ordet. I begynnelsen var Ordet och det är världens äldsta människa, eftersom det har lungor och ett hjärta som pumpar syrerikt blod till hjärnan. Du kan smeka en annan människa med ord, men även stena henne till döds.

Tystnaden kan vara en viktig beståndsdel i det talade språket. En längre eller kortare paus i flödet av ord i ett muntligt framträdande kan vara väl så verkningsfullt som de hörbara fonemen. Det kan skapa en spänning och förväntan hos lyssnarna inför vad som ska följa härnäst.

Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

Alla språk i skrift bärs av hierarkiska strukturer i form av en grammatik som kan vara mer eller mindre sofistikerad och komplex. Felaktiga böjningsformer och avvikelser i ordningsföljden mellan orden i olika meningar och fraser avslöjar vilken kompetens avsändaren har i förhållande till den givna normen i språket.

Grammatiken är inte godtycklig, men den kan ändras över tid och i kraft av vad majoriteten av brukarna säger och skriver. Det räcker med att granska hur vuxna människor använder subjekts- och objektsformen av pronomenen de och dem numera så förstår man det.

Alla krig börjar i människans vrede och rädsla inför fienden, men ordet och det heliga löftet skapar fred. Man kan sätta en människa i fängelse, men inte hennes ord.

Språket kan vandra länge i öknen utan vatten. Varje hägring är ett ord. Den brännheta solen strålar just nu av fem bokstäver i bestämd form singularis. Kamelerna bär sina ryttare såsom språket bär författarna.

Du kan inte skriva vackert, om du knyter händerna i vrede och hat. Bokstäverna pickar som små fågelungar i dina fingerblommor när de lämnar din kropp.

Ordet lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck. Sådana är språkets härjningar i världen. Mina barn är även dina när vi talar med varandra och bryter vårt dagliga bröd som är bakat på ordets mjöl.

Människans deoxiribonukleinsyra har ett alfabet som räcker från Jorden till månen och åter hit. Ingen berättelse kan vara längre och man måste läsa den med miraklets glasögon.

Jag vägrar att förkorta molekylens namn till de tre kända bokstäverna, ty det vore att stympa detta under hos människan som finns i identiska kopior i varje cell i kroppen.

I den vänstra hjärnhalvan finns de fundamentala områdena för det mänskliga språket, men forskning har visat att hela hjärnan är inblandad när den delar in ord i olika kategorier.

Ord som tillhör samma språkfamiljeraktiverar ett särskilt område i hjärnan. Det hände när försökspersonerna i en vetenskaplig studie med magnetkamera hörde ord som fru, mamma, gravid, make och familj.

När jag säger och skriver fem ord i följande mening så kan endast jag veta hur resten ska vara: Författarens främsta plikt är att…? behålla barnet inom sig.

Oförutsägbarheten är poesins väsen och en del av dess gener och cellkärnor. Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

En individ som skrattar och gråter behöver inte lägga till eller förtydliga sina känslor med ord. De bildar en unik familj i den mänskliga arten. Ingen Nobelpristagare i kemi eller medicin kan förklara vad som egentligen sker när vi gråter och skrattar och det är en evig seger för gåtan.

Skratt och gråt får inte plats i människans kropp och de mår bäst av att få levas ut i frihet precis som ordet. Världens mest avancerade dator kan inte skratta och gråta naturligt av egen kraft och den kan inte tala, skriva och läsa utan människans hjälp.

Alla maskiner är fullkomligt okänsliga och de ger inte kärlek eller uttrycker glädje, sorg och lycka. Den artificiella intelligensen är i många avseenden en humbug och just vad den betyder, nämligen konstgjord.

Läs hela artikeln här: SVD

 

 

35 ord som förnyade det svenska språket

giphy.gif

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskanimmersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa:  Läs mer på SVD

 

Översättningsbyrå

Människan slår maskinen i översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.

Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.

Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.

Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.

– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska,franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.

– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.

Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.

– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.

Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugisiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.

– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.

Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.

Källa: SVD

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK
Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Frågor om språk – Svenska språket

05 (6)
Stockholm, Sverige. Foto: Baltic Media 

 

Språkfrågor

Skandinavien

Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?

Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön.
Ursprungligt skick

Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?

Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick.
Hyfs

Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.

Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker.
Grön växt

Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?

Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten.
Pelletar

Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?

Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna.
Inbyggarnamn

Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen ‑are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen ‑bo (som i Pargasbo)?

Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -are är avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med ‑bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav.
Vederlag

Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.

Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext.
Röra eller beröra

Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?

Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet.
Sköter sjuka

Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?

Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term.
Hyra ut personal

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?

Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personaloch uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag.
Ortnamn

Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?

Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom.
Förlova

Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt?
Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul.
Timtal

Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?

Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme1 ¾ timme.
Berättelser

Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?

Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet.
Sjukdomar

Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?

Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.

Källa:  Språkbruk.fi    

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå
med fokus på nordiska och baltiska språk

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

Rerih vikingarna
”Gäster från andra sidan havet” av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1874–1947). Längst upp till höger i bilden en palissadomgärdad ”grad”. Foto: Tretyakov Gallery Svenska Dagbladet

 

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå 

Tips för billig översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

Tips 1 Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Tips 2 Vänd dig till ett översättningsbolag med allt du vill få översatt. Det blir billigare, tryggare och bättre i längden.
Tips 3 Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4 Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5 Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6 Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7 Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8 Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9 Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10 Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11 Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12 Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13 Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14 Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15 Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16 Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17 Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18 Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.

Varför bör du välja översättningsbyrå Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på svensk översättning | Pris per ord

 Processen för översättning

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

Källa: Twin Engine Webshop

Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?

svensk flagga
Foto: Baltic Media

I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?

Raymond

Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.

Men det finns också många undantag, av olika skäl:

a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.

b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.

c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).

d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).

Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.

Ola Karlsson

Källa: DN.se/kultur  

 

Kanada försvarar franskan mot anglicismer

french figaro

I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.

Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.

Varför hör vi inte längre financeur utan sponsorsuccès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.

Källa: SVD / Anna Ångström

Vill du etablera dig på nya marknader och sälja mer? Här är ett råd för hur du börjar med det.

classroom computer

Export av produkter och tjänster till andra länder är vad både du och Sverige behöver. Om du vill etablera dig på nya marknader är det inte tillräckligt att din webbplats eller webbutik endast är på engelska.

Enligt marknadsundersökningar har en webbutik eller webbplats på kundens eget språk en avsevärd påverkan på om kunden väljer att köpa något. Omkring 75% av kunder till webbutiker föredrar en säljare som erbjuder beskrivning av produkter och tjänster på kundens eget språk.

Så om du vill utvidga din marknad för produkter och tjänster ska du börja med att lokalisera din webbplats till det språk som din potentiella marknad använder. Glöm emellertid inte att försäkra dem kundtjänst på deras eget språk.

Spara pengar

Vi har över 25 års erfarenhet med lokalisering av webbplatser till nordiska och baltiska språk. Våra kunder sparar även pengar eftersom vi använder CAT-verktyg (datorstödda översättningsverktyg) som skapar ett översättningsminne och en termdatabas, så du inte behöver betala två gånger för meningar som är 100% lika varandra och du betalar mindre för meningar som liknar de som redan översatts. En termdatabas kommer även försäkra konsekvent terminologi och optimering av sökmotorn.

Våra översättare är människor istället för maskiner eftersom maskinöversättning såsom Google inte kan förstå kontext, ordspråk, skämt och andra språkliga uttryck. På grund av detta har inget lyckats slå professionella översättare ännu. De ledande globala och lokala företagen lokaliserar fortfarande uteslutande deras innehåll med mänsklig översättning.

Vi lokaliserade nyligen webbplatsen för en svensk frisörgrossist till samtliga skandinaviska språk – Headbrands.seHeadbrands.fi, Headbrands.dk, Headbrands.no. Deras omsättning fick en rejäl ökning!

Utvidga din marknad idag! Vi kan hjälpa dig med att etablera dig på nya marknader.

Mer information om översättning av webbplatser och vår arbetsprocess hittar du på vår webbplats.

översättning

Litauen. Landet där slang kan stå dig dyrt

Collage_Fotor Lithuanian language

av: Anne Markowski, Språktidningen

I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!

– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.

Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.

Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.

– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.

I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.

Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.

Så syns släktskapet

Litauiska / Latin / Sanskrit / Svenska

mėnesis / mensis / masa / ’månad’

dantis / dentes / dantas / ’tänder’

naktis / noctes / naktis / ’natt’

avis / ovis / avis / ’får’

dūmas / fumus / dhūmas / ’rök’

Böjbart urspråk

Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterande språk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.

Andra språk kom alltid först

Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.

Källa: Språktidningen. Läs hela artikeln här.  

 

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne
Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp.

Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Översättningsbyrå 

Källa: Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel

collage_fotor-svenskaHär är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.

Hen är korrekt

Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.

De eller dem?

De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.

När behövs gentiv-s?

Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.

Bästa eller bäste?

Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.

Stor eller liten bokstav?

Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.

Vart eller var?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.

Skriv ihop eller isär?

Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.

Kan en strunta i man?

Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.

Var försiktig med semikolonet!

Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.

Policy i plural?

En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket:  översättning och marknadsanpassning till och från svenska 

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.
Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken

icelandfans
Det isländska språket
Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.
Officiellt språk i: Island
Språkkod ISO 639-1: IS

”Engelskan” som bara svenskar förstår

översättning svenska engelska
Kollage  från Svenska Dagbladet.  Svenska, engelska, svengelska, språk.

Svenska språket har många engelska låneord och ibland uppfinner vi vår egen engelska. ”After work” används inte av engelsktalande. Jönköping University måste nu användas av svensktalande. SvD har samlat några förbryllande exempel på svengelska.

I am JU – Jönköping University

Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmält universityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.

Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.

Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?

Freestyle – en klassiker

Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.

Tönt blev nörd – som blev en geek

Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?

Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?

After work – bara i Sverige

Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.

Backslick vårt slick-back

Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.

Flipper

Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.

Grape

Be om en grape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.

Trafficking

I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.

Playback

Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.

After ski

Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.

Kick bike

Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.

Källa: ”Engelskan” som bara svenskar förstår

 

Översätt till engelska, engelsk översättare

 

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike

jamala

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

 

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.

 

eurovisonstockholm2

Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.

Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.

Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.

Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.

Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.

Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.

Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.

Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?

Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.

Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?

Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.

Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?

Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.

Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.

Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.

Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.

Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.

Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.

Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.

Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.

Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.

Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.

Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.

Källa: Dagens Nyheter 

När reklam blev den piggaste konstformen

Sara Kristoffersson
fil dr, gästprofessor i designhistoria, Konstfack, och kritiker i SvD

Reklambranschen har kanske aldrig varit så fantasifull som under de första decennierna efter andra världskriget. Tre nya böcker skildrar denna kreativa revolution som utgick från New York, iscensatt av verklighetens ”Mad men”.

mad men

Jon Hamm som Don Draper i ”Mad men”. Att bara två av sex säsonger av tv-serien finns på Netflix är ett exempel på sådant som triggar pirattittande, menar SvD:s Tobias Brandel. Foto: AMC/AP

Det är många som fängslas av tv-serien ”Mad men”, som utspelar sig på en reklambyrå i New York under 1950- och 60-talet. Men bland alla cocktails, svårartade äktenskapsproblem och intriger missar man lätt att berättelsen speglar ett stycke reklamhistoria. Och inte vilken historia som helst, utan den så kallade kreativa revolutionen: en epok då reklam förändrades på ett banbrytande sätt med helt nya synsätt och grepp. Det är också en hälsning från en omvälvande period med förhoppningar om en behagligare framtid där konsumtion betraktades som vägen till lycka och status.

Reklam är en följd av den moderna marknadsekonomin och handlar om kommunikation: att övertyga konsumenter om att köpa en särskild produkt eller tjänst. Något ska sägas, frågan är hur. Numera används alla möjliga trick och metoder för att nå fram i bruset – events, sponsring, gerillamarknadsföring, reklam i radio och tv – men fram till 50-talet påminde branschen mer eller mindre om en revisorfirma och medarbetarna bestod av tämligen välutbildade akademiker.

Det handlade i hög grad om att köpa annonsutrymmen och hamra in uppdragsgivarens budskap, gärna genom repetition. Man trodde alltså att ju fler gånger annonsen infördes desto effektivare gick den hem. Men framför allt styrdes reklamen av en blind tilltro till forskning, till exempel mätningar av vad människor tänkte och tyckte. Hur annonsen utformades hade dock föga betydelse. Tvärtom befann sig den grafiska formgivaren långt ned i hierarkin på kontoret.

Efter andra världskriget var förutsättningarna för reklambyråerna enastående. I USA framställdes konsumtion som en välsignelse: att kunna välja och vraka mellan varor var synonymt med livskvalitet och lycka. På 50-talet las grunden för västvärldens ekonomiska framgångar och materiella välstånd och konsumtionsmönstren förändrades radikalt. Till exempel ökade försäljningen av inredning och husgeråd med 240 procent. Nya hem skulle fyllas med kylskåp, tv-apparater och tvättmaskiner, en köpfest som samtidigt ökade konkurrensen på marknaden.

För reklambyråerna gällde det att på ett så övertygande sätt som möjligt tala för produkterna, och det gjorde man vanligtvis genom didaktiska, faktaspäckade och rätt humorbefriade annonser. Men eftersom konsumenterna överöstes med unika erbjudanden från alla håll och kanter blev det allt svårare att göra sig hörd.

Redan i slutet på 40-talet ifrågasatte Bill Bernbach branschens etablerade taktiker och menade att det tjatiga och beskäftiga tilltalet snarare gjorde att folk tittade bort och höll för öronen. För att fånga människors uppmärksamhet måste man tala med dem, i stället för till dem. Det handlade inte bara om vad som skulle sägas, utan hur. Lösningen enligt Bernbach var kreativitet och konstnärlighet: ”Ingen stor vetenskapsman, som försöker värdera sin insats i samhället, skulle komma på tanken att sätta kunskap och teknisk skicklighet före fantasi och intuition.” Med den övertygelsen lämnade han sin anställning och startade 1949 byrån DDB.

Bernbach är den oomtvistat största föregångaren inom den kreativa revolutionen och ligger bakom några av reklamhistoriens mest hyllade kampanjer. I likhet med andra stora byråer låg kontoret på Madison Avenue och därför kallades medarbetarna i området för Mad men. På DDB anställdes människor som tidigare varit otänkbara i branschen: kvinnor, invandrare och beatniks. Dessutom fick den skapande delen på kontoret ett betydligt större utrymme än tidigare. Det handlade om att kläcka kvicka idéer snarare än att följa en traditionell regelbok, vilket också ledde till nya arbetsmetoder. I stället för en strikt fördelning av uppgifter lät man skribenter och formgivare arbeta tillsammans, ett kollektivt och kreativt arbete som tveklöst ledde till fler och bättre uppslag.

Om den här förändringen skriver Andrew Cracknell i The real Mad men. The remarkable true story of Madison Avenue’s golden age, when a handful of renegades changed advertising for ever (Quercus, 224 s). Att författaren ägnar stort utrymme åt DDB:s kampanjer för Volkswagen från 60-talet är föga överraskande eftersom det är ett utpräglat exempel på vad den kreativa revolutionen gick ut på. Uppdraget var till synes omöjligt: hur lanserar man en liten, larvig och föga glamourös tysk bil som favoriserats av Hitler i efterkrigstidens USA, där bilen är den viktigaste statussymbolen och storleken har störst betydelse?

Slutresultatet är raka motsatsen till konventionell bilreklam. Det vill säga annonser där fordon avbildas i flotta miljöer, framför förortsvillan eller tillsammans med en läcker brud. I stället presenterades ”Bubblan” med hjälp av ett naket, svartvitt foto med en lika osmyckad och saklig grafisk form av Helmut Krone. I en annons löd rubriken ”Lemon” (slang för ’värdelös’ eller ’kass’). Reklamen handlade dock inte om bilens brister – tvärtom: det var bara just detta exemplar som ratats av Volkswagen på grund av en repa i lacken.

Om man torrt konstaterat att tillverkaren i fråga utförde rigorösa kvalitetskontroller hade annonsen knappast väckt samma intryck. Nu användes i stället underfundig humor som ett försäljningsargument, genom att antyda att de tyska inspektörerna var smått neurotiska perfektionister. Och till skillnad från tidigare infördes inte samma annons otaliga gånger. Däremot pumpade man på med olikartade varianter. En annan visar bilen framför en villa med texten: ”It makes your house look bigger”. Och i en tredje har ”Folkan” ett polisemblem på dörren med den vädjande rubriken: ”Don’t laugh”.

Från Volkswagen är steget inte långt till DDB:s reklam för biluthyraren Avis där flagranta svagheter också förvandlades till en styrka genom att gå rakt på sak: ”Avis is only No. 2 in rent-a-cars. So why go with us?”. Och svaret var: ”We try harder”. Reklamen för Avis blev en flerårig följetong. Till slut tröttnade Hertz som gick i svaromål med en kampanj som innehöll repliker som till exempel: ”For years, Avis has been telling you Hertz is No.1. Now we’re going to tell you why.”

Cracknell beskriver ingående olika omständigheter kring kampanjarbeten och företagskulturen på olika kontor. I fokus står Bernbach och DDB, men författaren lyfter även fram efterföljare till den banbrytande byrån och en rad framstående kreatörer. Till de mest betydande hör Mary Wells som blev den första kvinnliga vd:n vars reklambyrå noterades på börsen i New York. Ett omtalat projekt är marknadsföringen för flygbolaget Braniff International 1965.

Vid den här tiden förknippades flyg fortfarande med något exklusivt men företagens reklam var långt ifrån flärdfull, utan påminde mest av allt om tidtabeller. Lika fantasilös var planens inredning och personalens uniformer. I Wells händer förvandlades dock Braniffs flyg till något helt annat. Planen målades i olika pastellfärger och insidan fick en ny form men inte minst ekiperades flygvärdinnorna i färgsprakande kreationer av Emilio Pucci – en av 60-talet mest glamorösa modeskapare – vilka dessutom byttes ut flera gånger om under resans gång. Eller ”The Air Strip” som showen kallades i reklamen.

Tio år senare var Wells en av branschens stora giganter och deltog bland annat i arbetet med att förändra bilden av New York. I mitten av 70-talet drogs staden med dåligt rykte: växande kriminalitet och avgaser fick turister att rygga tillbaka och kampanjen ”I love New York” från 1977 – som beställdes av staden New York – var ett led i försöken att återupprätta den förlorade hedern. Kampanjens grafiska form skapades av Milton Glaser och betraktas numera som ett slags emblem för New York.

Flera av de projekt Cracknell kastar ljus på finns även med i Steven Hellersoch Jim Heimanns Mid-century ads: Advertising from the Mad men era(Taschen, 800 s), en sammanställning av annonser från 50- och 60-talet i två omfångsrika band. Medan Cracknell beskriver en mängd turer kring kampanjerna bygger alltså Hellers och Heimanns böcker på ett imponerande bildmaterial. Ämnet presenteras i korta inledande texter och sedan ges ordet till annonserna: en kavalkad med reklam för schampo, husgeråd, bilar, båtar, läsk och smink som vittnar om en optimistisk tid när hedonistisk masskonsumtion framstod som lösningen på alla tänkbara problem och behov.

Genom det kronologiska upplägget framträder skillnader i tidsanda och stil. Medan många av 50-talets annonser är rätt osofistikerade med ett överflöd av superlativ och utropstecken karaktäriseras det sena 60-talet oftare av kombinationer mellan ett talande foto och en vass slogan. I en annons för Coca-Cola från 1960 omringas en ung kvinna av flera manliga uppvaktare med läsken i handen, och den högljudda uppmaningen: ”Be really refreshed! Sit out with Coke! /…/ the cold crisp taste that deeply satisfies! No wonder Coke refreshes you best!”. Sju år senare används inte samma artilleri. 7-Up nöjer sig med en suggestiv närbild på en kapsyl med droppar av kondens och blott tre ord: ”Wet and wild.”

Den kreativa revolutionen utgick från New York men påverkade reklam även i andra delar av västvärlden, inte minst i Sverige. Ett exempel är reklambyrån Brindfors annonser som i hög grad präglades av humor och ironi. Till de mest uppmärksammande hör kontorets kampanjer för Ikea som sällan gick ut på att visa upp en produkt och övertyga om dess förträfflighet. Att varuhuset sålde billiga möbler visste folk redan. Det gällde snarare att skapa en relation till varumärket genom skarpsinniga slogans som grep tag i människor.

Under sommaren före valet 1982 klev Ikea till exempel in i den politiska debatten. Socialministern Karin Söder hade precis lagt fram ett förslag om lördagsstängt på Systemet och på stora annonstavlor stod det: ”Söder! Lördagsöppet!”. Snart fick hon sällskap av partiledarna: ”Fälldin! Långbänk 75:–”, ”Werner! Äkta kinamattor”, ”Bohman! Billiga knivar på Accenten”, ”Ullsten! Lite av varje 5–25:–”, ”Adelsohn! Partygrill till moderat pris” och ”Palme! Fondbelysning från 36:–”.

Det finns många analyser av reklam, men ämnet brukar ofta viftas undan som ytligt och betydelselöst. Fenomenet handlar emellertid inte bara om försäljningskurvor och är knappast skapat i ett kommersiellt vakuum utan är snarare en del och ett uttryck av sin samtid. I reklamen reflekteras ideal och normer i det omgivande samhället men den medverkar även till att forma könsroller, drömmar och föreställningar. Och just därför, är det angeläget att studera verksamheten.

 

Källa: SVD

 

Vad betyder termerna ‘internationalisering’ och ‘lokalisering’, och hur förhåller de sig till varandra?

localziation kolaza

Lokalisering

Lokalisering handlar om hur man anpassar en produkt, tillämpning eller dokument, för att svara upp mot krav vad gäller språk, kultur etc i ett specifikt målområde (en lokal; på engelska ”locale”).

Lokalisering skrivs ibland som l10n, där 10 är antalet bokstäver mellan l och n i den engelska termen localization.

Fastän detta ofta betraktas som en synonym för översättning av användargränssnitt och dokumentation, så är lokalisering typiskt en mer komplex uppgift. Det kan handla om anpassning med avseende på:

  1. format för tal, datum och tid,
  2. användning av valutor,
  3. tangentbordsanvändning,
  4. gruppering och sortering,
  5. symboler, ikoner och färger,
  6. text och grafik som innehåller referenser till objekt, handlingar eller idéer som, i ett givet kulturellt sammanhang, kan missförstås eller upplevas som stötande,
  7. olika juridiska krav,
  8. med mera.

Lokalisering kan även innebära en genomgripande utvärdering av logik, visuell design eller presentation, om sättet att bedriva verksamhet (t.ex. bokföring) eller accepterade paradigmer för inlärande (t.ex. fokus på individ eller grupp) i en given lokal skiljer sig radikalt från det ursprungliga kulturella sammanhanget.

Internationalisering

Det finns många definitioner av termen internationalisering. Här ges en praktisk högnivådefinition som används i dokumenten från W3C:s arbete med internationalisering (”W3C Internationalization Activity”). Vissa använder andra termer, som globalisering, för samma begrepp.

Internationalisering är att konstruera och utveckla en produkt, tillämpning eller dokumentinnehåll som gör det möjligtatt lätt kunna lokalisera för målgrupper i olika kulturer, regioner eller språkkretsar.

Internationalisering skrivs ofta i18n, där 18 är antalet bokstäver mellan i och n i den engelska termeninternationalization.

Internationalisering innebär typiskt:

  1. Att konstruera och utveckla på ett sätt som minskar hindren för lokalisering eller internationell användning. Detta innefattar sådant som att kunna använda Unicode, eller att säkerställa att speciella teckenkodningar kan användas, hantera hur teckensträngar kan konkateneras, undvika att koden beror på speciella textsträngar i användargränssnittet, etc.
  2. Se till att stöd finns på plats för funktionalitet som kanske behövs först när man skall göra lokalisering. Exempelvis: att lägga till uppmärkning i din DTD för att stödja samtidig användning av text som skrivs höger-till-vänster och vänster-till-höger, att identifiera språk, eller att lägga till CSS-stöd för vertikal text eller andra andra typografiska egenskaper för icke-latinska språk.
  3. Se till att koden kan stödja lokala, regionala, språkliga eller kulturellt relaterade preferenser. Typiskt handlar det om att använda fördefinierad lokaliseringsdata och -funktionalitet från existerande bibliotek eller användarpreferenser. Exempelvis kan det vara format för datum och tid, lokalberoende kalendrar, talformat och talsystem, sortering och presentation av listor, hantering av personnamn och adressformat, etc.
  4. Separera lokaliserbara element från källkod eller innehåll, så att lokaliserade alternativ kan laddas eller väljas baserat på användarens internationella preferenser.

Lägg märke till att detta inte med nödvändighet innefattar lokalisering av innehåll, tillämpning eller produkt till ett annat språk; det handlar istället om praktiska konstruktions- och utvecklingsråd som gör att sådan anpassning lätt kan göras i framtiden, men som ändå kan ha betydande värde även om lokalisering aldrig sker.

Nyttan av internationalisering

Internationalisering har stor betydelse för hur lätt det är att lokalisera en produkt. Det är svårare och mer kostsamt att i efterhand anpassa en artefakt, som konstruerats specifikt för visst språkligt och kulturellt sammanhang, till en global marknad, än att konstruera en artefakt där utgångspunkten redan från början är att den skall kunna användas globalt. (Tänk på Y2K-insatsen som handlade om att reparera implementerade två-teckens årtal, vilka infördes under antagandet att årtal var ”19xx”).

Så idealet är att internationalisering är ett grundläggande steg i konstruktions- och utvecklingsprocessen, och inte en efterhandinsats som ofta kan innebära klumpig och dyrbar omkonstruktion.

Källa:W3

Prisförfrågan för en översättning och lokalisering

Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med

svensk översättning
Foto: Baltic Media

Svensk stavning är inget att leka med

Två små borttagna cirkumflex ­vållade nyligen ­indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle ­Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och ­varför vi inte behöver ­vara oroliga för kommande reformer.

Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.

Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.

Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuilbureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.

I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.

I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).

Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.

Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.

Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.

Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.

Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.

Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.

Principerna som styr hur vi stavar

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.

Ljudenlighetsprincipen

Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster

Samhörighetsprincipen

Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.

Dubbelteckning

Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.

Bruket

Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte timskeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.

Vad är svårt?

Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.

Olle Josephson

Källa: Svenska Dagbladet  

Konsten att översätta filmer och TV-serier. Dubbning vs textning : Xenia Akopova

Xenia Akopova studerar mastersprogrammet i Översättning på Göteborgs Universitet där hon inriktar sig på filmöversättning och översättning av populärvetenskapliga texter från ryska och engelska till svenska. Xenia kommer att prata om film och tv-serier som ett av dagens viktigaste konstmedium och hur de olika översättningsmetoderna av dessa påverkar våra uppfattningar om deras innehåll och budskap – ofta mer än vi tror.

 

Den digitala agendan: över hälften av internetanvändarna i EU använder främmande språk online

DSM

Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*

 44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.

Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen med den digitala agendan för Europa är att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200).

– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.

Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet. Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.

Engelska som lingua franca på internet

Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).

Skäl till att byta språk

De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).

Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.

E-handel

E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget. Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.

Stöd för större mångfald och öppenhet

Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.

Forskning och utveckling

Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4 där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.

För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.

Bakgrund

Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.

Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.

Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:

http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_313_en.pdf

Forskningsprojekt på språkområdet:

http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm

http://cordis.europa.eu/fp7/ict/language-technologies/home_en.html

Den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm

Neelie Kroes webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/

*2011.

Källa: Europa.eu

 

Common misconceptions about translation

translation

Translating is an Art A weblog about translation and language:

“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.

Hur väljer man leverantör för ens översättning

 

TechnologyTypewriterWordsOriginalVet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.

Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.

1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.
4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.
5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?
6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.
8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.
10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.
11. Rimlig leveranstid
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
12. Revision
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
13. Professionellt samarbete
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
15. Modersmål
Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.
16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.

Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).

Offertförfrågan

Översättning. Varför är terminologi viktigt?

terminologi medicinskVarför är terminologi viktigt?*

Terminologi behövs på samhällets alla områden. Inom olika fack- och ämnesområden är det viktigt att vi är överens om vad de ord vi använder betyder. Här nedan försöker vi förklara närmare varför terminologi behövs, och varför vi som myndighet arbetar med terminologi.

Varför svensk terminologi?

Ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, t.ex. i vetenskapliga sammanhang. Detta insåg vetenskapsmännen på 1700-talet och de började därför precisera begreppen och skapa väl fungerande termer.

Det är inte bara fackmän som behöver använda termer. Många områden behandlar företeelser som berör oss alla. Tänk till exempel på genteknik och datateknik. Man måste kunna förmedla information om komplicerade saker så att även lekmän förstår. Ibland kan detta göras genom självförklarande termer, ibland kan man använda en fackterm men förklara den.

I dag används många engelska ord som facktermer. Det är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska. Att ta fram svensk terminologi är därför en viktig uppgift för språkvården.

En samordning mellan olika språk

Termdatabaser med terminologi på många olika språk är avgörande för kvaliteten på en mängd tjänster och produkter. Ska vi kunna söka i databaser och på webben, krävs samordningar så att samma begrepp får samma benämning. För översättningsprogram krävs inte bara att terminologier kan stoppas in, en samordning måste också ske mellan olika språk. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.

Att ta fram terminologi och skapa termtjänster är dock resurskrävande. Det gäller även större projekt som det nordiska Nordterm, en gemensam webbplats för en mängd nordiska termsamlingar, och IATE, EU:s officiella termdatabas med bl.a. svensk terminologi inom en rad fackområden. För att termdatabaserna ska kunna samordnas i olika produkter och tjänster krävs dessutom standardisering av programvaror och termpoststrukturer. Bristen på sådana standarder har varit ett hinder både i svenska och i EU-baserade termprojekt.

Språklagen kräver terminologi

Språklagen från 1 juli 2009 säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Språkrådet ansvarar för uppföljningen av hur språklagen efterlevs av myndigheterna.

Eftersom Språkrådets myndighet Institutet för språk och folkminnen har ansvar för att vårda och utveckla de nationella minoritetsspråken (för samiskans del är det enligt överenskommelse Sametinget), har institutet också ansvar för terminologi på minoritetsspråk. Detta gäller speciellt ord som ofta förekommer i samhällsinformation. Om det inte finns aktuell terminologi på minoritetsspråk, kan det offentliga språkbruket på dessa språk inte vara helt korrekt och begripligt.

Terminologi

Termer är ord som används inom ett fackområde. En terminologi är en uppsättning av sådana facktermer. Termer skapas för att den fackspråkliga kommunikationen ska bli effektiv. I många facksammanhang är det nämligen viktigt att man menar exakt samma sak med de ord man använder.

Terminologi behövs

  • Precis kommunikation kräver termer. Ska fackmän förstå varandra måste de mena samma sak med de ord de använder, och använda samma ord för samma begrepp.
  • Termer finns överallt. Allmänheten omges av facktermer mycket mer i dag än förr, inte minst genom ny teknik. Facktermer är ofta en del av allmänspråket.
  • Fackmän måste kunna tala om sitt ämne på svenska. Av språkdemokratiska skäl måste det finnas svensk terminologi så att fackmän kan förmedla kunskaper om sitt ämne till samhället utanför. Svensk terminologi är också en förutsättning för att svenska ska kunna användas på samhällets alla områden.
  • Vår infrastruktur kräver terminologi. Arbetsliv, forskning och samhällsliv kräver en hög terminologisk standard. Ska vi kunna söka i databaser och på webbplatser, bör samma begrepp ha samma benämning. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
  • Terminologikrav på myndigheter. Språklagen säger att myndigheter har ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns, utvecklas och används. Vid behov kan det även gälla terminologi på minoritetsspråk.

*Källa: Institutet för språk och folkminnen 

 

EU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa

GermanFlag languageEU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa. Näringsminister Mikael Damberg vill driva igenom en förändring och tar hjälp av e-handelsplattformen Tictails grundare Siavash Ghorbani.

Fri rörlighet för varor och tjänster är en av hörnstenarna inom EU. Men för e-handlare och andra digitala bolag är det fortfarande orimligt svårt att expandera i Europa. Snåriga regler och lokala bestämmelser sätter stopp, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

”Det är nästan omöjligt att skapa effektiva plattformar med de här reglerna. Till exempel finns det regler kring hur stora annonser får vara i olika länder”, säger näringsminister Mikael Damberg till Di Digital.

I ett försök att få upp frågan på dagordningen har Näringsdepartementet allierat sig med e-handelsplattformen Tictails medgrundare Siavash Ghorbani. I början av februari reser han till  Amsterdam för att delta i ett möte mellan EU:s näringsministrar. Där ska han, tillsammans med Mikael Dambergs statssekreterare Eva Lindström, argumentera för harmoniserade regler på EU:s inre marknad.

I praktiken är det 28 olika regelverk vi behöver ta hänsyn till. Att gå ut i Europa är i stort sett lika komplext som att gå ut globalt”, säger Siavash Ghorbani.

Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa.

Språkkrav i Tyskland

Skillnaderna mellan EU-länderna rör till exempel vilken information som får lagras om användare och kunder, men också språkkrav eller hur kontaktinformation uppges. I Tyskland behöver till exempel e-handelssajter vara skrivna på tyska samt komma med ett såkallat impressum, ett slags tysk motsvarighet till begreppet ansvarig utgivare.

”Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa”, fortsätter Siavash Ghorbani.

”Sverige försöker vara pådrivande i de här frågorna. Det borde vara lika naturligt med fri rörlighet för data som för andra varor”, säger Mikael Damberg.

Satsningen är den senaste i en rad flirtar med startupsektorn från näringsministerns håll.

Under hösten 2015 lanserade Mikael Damberg en utredning kring den i startup-kretsar brännheta frågan om personaloptioner, samt utlyste en ny – men ännu inte tillsatt – tjänst för en startup-ansvarig på näringsdepartementet.

”Till viss del handlar det ju om branding, ärligt talat. Jag tror inte man kan värdera den Sverigebild som nu skapas av techsektorn. Det är en enormt modern Sverigebild som förmedlas. Det blir ett fönster för att visa upp att i Sverige har vi vissa värden”, säger Mikael Damberg och nämner svensk ingenjörshistoria och jämställdhet som två exempel.

Utredningen om personaloptioner ska presentera sitt förslag i mars. Mikael Damberg hoppas kunna få igenom nya, enklare bestämmelser under den pågående mandatperioden.

”Vi förstår logiken bakom kraven på det här. Vi måste hitta ett system som funkar i Sverige och som går hyggligt fort att införa. Men man får räkna med att politiska processer är långsammare än startup-processer”, säger Mikael Damberg.

Läs även: Regeringens utredare vill förenkla optionsregler för startups

Läs även: Kritik mot Dambergs startup-politik

 

Källa: Digital.di.se

 

 

PostNord: Anlita en professionell översättare, när du ska översätta sajten till andra språk

 

flags nordics

5 tips. Så lyckas du med internationell e-handel och europeisk export:

  1. Lagar och regler

Var uppmärksam på lokala regler och lagar för distanshandel, marknadsföring och hantering av personuppgifter.

  1. Justeringar på webbplatsen

Titta och jämför din sajt med konkurrenternas. Anlita en professionell översättare, bosatt i det aktuella landet, när du ska översätta sajten till andra språk.

  1. Betalningslösningar

Olika marknader har olika betalningspreferenser. Ta reda på hur kunderna i landet vill betala och möjliggör olika lösningar.

  1. Leveranser och returer

Hitta en logistikleverantör som kan sköta distributionen i så många länder som möjligt. Var noga med att det finns en enkel och smidig returhantering.

  1. Lokala anpassningar

Undersök och anpassa hemsidan till lokala preferenser. Se till att kundtjänsten talar kundens språk och nås på ett lokalt telefonnummer.

Vad ska man som e-handlare tänka på för att lyckas i Europa? Lokalt är nyckelordet. Analysera marknaden du tänkt gå in på. Titta på både din målgrupp och dina konkurrenter. Undersök konsumenternas beteenden och preferenser. Säkerställ att du erbjuder betallösningar och leveransmöjligheter som passar marknaden.

Men för att lyckas med ”känslan” i webshopen är det absolut viktigaste att du utvecklar den lokala versionen tillsammans med personer som bor i landet.

Ett fel vi ofta ser är att man översätter websidan med hjälp av en översättare som har flyttat därifrån.

Eftersom språket ständigt utvecklas hamnar känslan och tonen ofta fel, även om orden kan vara korrekta. Så att tänka lokalt, och att jobba med rätt personer, är nyckeln.

Source: PostNord, E-handeln i Europa 2015

Mer om översättning och marknadsanpassning av webbsidor för e-handel

Digital.di: Genom digitaliseringen har världen aldrig varit närmare.

Damberg Bolund

Det är hos småbolagen, som fintechföretag, som flera av framtidens exportsuccéer kommer att finnas, det skriver finansmarknadsminister Per Bolund och Näringsminister Mikael Damberg.* 

Sverige har en stolt tradition av omfamna ny teknik och nya trender. Digitaliseringens första steg lade grunden för hemdatorn och mobiltelefonen. Vi befinner oss nu mitt inne i en stark digitaliseringensprocess, där allt fler tjänster som vi efterfrågar tillgodoses genom mobilen.

De teknologiska framstegen skapar nya möjligheter för den finansiella sektorn som de senaste åren har gjort stora investeringar för att möta efterfrågan. I Sverige har detta resulterat i en rad nya framgångsrika bolag inom den sektor som nu kallas för fintechsektorn. Dessa bolag drar nytta av digitaliseringen och kan erbjuda kostnadseffektiva finansieringstjänster till låga kostnader.

För regeringen är export och främjande prioriterat. I stället för enbart en handelsminister har vi 24 stycken. Alla ministrar har ansvar för att främja Sverige utomlands. Under 2015 genomförde regeringens alla statsråd en främjarresa varannan dag. Hela 186 främjarresor genomfördes under förra året.

Sverige har rätt förutsättningar för att få bolag inom fintechindustrin att växa och blomstra.

Idag inleder finansmarknadsminister Per Bolund en två dagar lång främjanderesa till Hongkong med några av Sveriges nyskapande fintechbolag. Fintechdelegationen, där företag som Tink, Lendify och Toborrow, ingår kommer att träffa företrädare för Hongkongs finansmyndigheter och ges möjlighet att lära sig mer om de förutsättningar som gäller för att göra affärer i Hongkong.

Sverige har rätt förutsättningar för att få bolag inom fintechindustrin att växa och blomstra. Vi har en hög internetvana och en förändringsbenägen befolkning, detta är två mycket viktiga faktorer bakom framgången. Hongkong är Östasiens finansiella centrum med en hög grad av företagsvänlighet. Det är en utvecklad ekonomi men svenska fintechbolag kan dra nytta av att ligga lite före sina motsvarigheter i Hongkong.

Den digitala omställningen kräver att både näringsliv och offentlig sektor söker nya sätt att bedriva och utveckla sin verksamhet på.

Den digitala omställningen kräver att både näringsliv och offentlig sektor söker nya sätt att bedriva och utveckla sin verksamhet på. Fintechbolagen och andra ”born globals” är företag som genom sina framgångar riktar världens ögon mot Sverige och därmed är ökar vår attraktionskraft. De spelar även en viktig roll i att främja innovationsklimatet här hemma.

Regeringens exportstrategi har lagt ett särskilt fokus på att stärka möjligheterna för små och medelstora företag att nå ut och att lyckas i världen. Det är hos dessa som flera av framtidens exportsuccéer kommer att finnas, och det är där som majoriteten av nya arbetstillfällen skapas.

*Källa: Digital.di

 

Mer om global affärsverksamhet och marknadsanpassning:  How to Attract and Retain Customers Around the World? Translate Your Website.

 

 

 

Translating websites for humans, not for search engines

translation business

Översättning av webbsidor för människor….

Varför ska du översätta din webbsida?

globalization36
Starta internationell e-handel och sälj så är man snart marknadsledande och tjänar flera miljoner inom ett par år!
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet  innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din e-handels webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor inklusive e-handel är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet. 

Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är.  (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory).

Varför är översättning av webbsidor så viktigt?

  • Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
  • Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
  • Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
  • Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
  • Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)

Lokalisering av hemsidor/ webbsidor

För att kunna erbjuda en högkvalitativ översättning av en webbsida är det viktigt att ha en omfattade förståelse för besökarnas kulturella arv och aldrig direktöversätta innehållet. Baltic Media Translations har ett nära samarbete med över 2000 högkvalificerade lingvister runtom i världen, vilket gör det lätt att hitta den rätta personen för varje steg inom alla olika projekt.

Översättning av hemsidor / webbsidor inkluderar:

  • Källordsuträkning och kontextutvärdering
  • Definition av webbsidan och samråd kring strukturella krav
  • Internationalisering av webbsidan: Vi ser till att sidans infrastruktur visar innehållet på rätt sätt, på vilket språk besökarna än väljer. Vi specialiserar oss på Unicode-aktivering, separation av koder och innehåll, skalbar design, etc.
  • Översättning av innehåll i 400 språkkombinationer
  • Översättning av metadata: titlar, beskrivningar och nyckelord
  • Kvalitetssäkring och korrekturläsning av webbinnehåll 

    Kontakta Baltic Media Translations idag

    För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges  kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på  nordics@balticmedia.com eller fråga efter en offert på balticmedia.com

Prisförfrågan