Översättningsbyrå-Stockholm-Sverige

Vi hjälper folk att kommunicera. I alla språk.

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk. Vi hjälper globala företag att nå europeiska marknader. Vi hjälper våra nordiska kunder att nå globalt.

Vi är specialiserade på nordiska och baltiska språk, men hjälper lika gärna till med översättningar till andra språk i Nordeuropa och övriga världen.  Online översättning i Stockholm – Sverige med professionella översättare | Översätt med professionell översättare. Högkvalitativ översättning till rimliga priser både för privatpersoner och företag.

Nordic-Baltic Media Translations AB
Stockholms Brevboxar 2349
SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden

Vi erbjuder onlinetjänster:

Översättningsbyrå NordicBalticMedia.com Translations etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm och Riga. Bland våra kunder finns både företag och privatpersoner.

Alla våra översättningar görs och redigeras av människor. Uttrycket mänsklig översättning används till skillnad från maskinöversättning. Mänsklig översättning utförs an en mänsklig översättare, medan maskinöversättning utförs av en översättningsmaskin och redigeras sedan av en kontrollläsare.

Våra mänskliga översättare översätter ENDAST till deras modersmål och bor i ett land där språket antingen är ett officiellt språk eller är närvarande i dagliga livet. Vi har vårt eget system för att testa översättare. Krav: språklig utbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra klienter, testöversättning.

✅ Översättning | Pris per ord | Billigare än andra översättningsbyråer

Beroende på språk och ämnesområde kostar en översättning hos oss mellan SEK 0,80 – 1.60 per ord. Vi erbjuder professionella översättningar, inklusive språkgranskning och korrekturläsning 20–25 % billigare än andra översättningsbyråer med kontor i Norden. Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda lägre priser för dina översättningar än andra nordiska översättningsbyråer. (I Sverige heter vårt företag Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).

Dessutom kan vi sänka dina översättningskostnader ytterligare med hjälp av våra CAT-verktyg.

Här kan läsa mer om hur du kan sänka översättningskostnaderna utan att offra upp kvaliteten.

Läs mer om priser och våra kostnadseffektiva lösningar för översättningar här.

Kontakta oss via e-post om du vill ha en fullständig prislista. E-mail

Prissättningen för översättningar på marknaden tenderar att skilja sig och därför ska du inte vara rädd att ställa frågor, då det är det enda sättet att uppnå hög kvalitativ översättning och förståelse mellan kund och leverantör på lång sikt.

Det dyraste alternativet är inte nödvändigtvis det bästa och vice versa. Majoriteten av översättningsbyråer vårdar långsiktiga relationer med sina kunder. Därför är det särskilt viktigt att komma överens om ett pris, kvalitet och service som passar dig bäst.

Du kan spara upp till 70%.  | Översättningsminnen, databas för terminologi och skrivregler 

När du behöver högkvalitativ mänsklig översättning för större projekt kan vi erbjuda en plattform baserad på crowdsourcing, där flera mänskliga översättare arbetar samtidigt. Tillvägagångssättet med crowdsourcing ger dig mer valuta för pengarna.

Våra mänskliga översättare använder sig av datorstödda översättningsverktyg (CAT-verktyg) som tillåter dem att skapa översättningsminnen för framtida användning, programvara för textredigering, skrivregler och ordböcker som hjälper oss att upprätthålla konsekvent terminologi.

Vi sparar minnet från din översättning för att undvika dubbelt arbete i framtiden. Översättningsminnen (TM) tillåter dig att spara pengar på dina dokument och projekt. Du kan spara upp till 70%. Vänligen notera att ett översättningsminne inte är samma sak som maskinöversättning.

Lämna din e-postadress så kontaktar vi dig för att berätta mer om korrekt mänsklig översättning och hur du kan spara pengar!

Certifierad eller auktoriserad översättare?  

Den mest populära typen av översättning av officiella handlingar är en certifierad eller auktoriserad översättning, eftersom en certifierad översättning har samma ackreditering i de flesta länderna.

Antalet auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk.

En översättning av en auktoriserad (svuren) translator kostar ofta mer än en certifierad översättning.

Samtidigt kan en certifierad översättning ge kunden en högre kvalitetssäkerhet om det görs i ett ISO-certifierat företag som Baltic Media (F-skattesedel: Org nr 556675-6499).

Tjänster som erbjuds av Baltic Media Translations AB :

  • Snabb hantering av översättningsordrar

    Eftersom vi respekterar våra kunder och deras tid kommer något av Baltic Medias koncernbolag att svara på förfrågningar och beställningar från våra kunder inom 15 minuter. För att spara mer tid kommer bara den viktigaste informationen att tillhandahållas.

Översättning i Stockholm | Sverige

Översättningsfirma Baltic Media Translations AB 
Box 2349
SE-116 74, Stockholm, Sverige/Sweden

+4687676024
nordics@balticmedia.com

Beställ översättning online i Göteborg | Malmö | Stockholm | Uppsala |  i hela Sverige

Svenska kunder får hjälp från vårt högkvarter online. Beställ översättning och kontakta oss online.

översättningsbyrå med översättare Baltic Media

Active Search Results

27 digitala ord som är nyttiga att kunna

pexels-photo-196656.jpeg
Foto av picjumbo.com på Pexels.com

Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder?

Användarnamn

För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftast själv ditt användarnamn, men ibland är det detsamma som din e-postadress.

Android 

Systemet (operativsystemet) som är grunden för att smarta mobiler och surfplattor från bland annat Samsung, Sony och Huawei fungerar som de gör. Motsvarande system för Iphone heter iOS.

App 

App är en förkortning av applikation och är ett program du laddar ner till din telefon eller surfplatta (och till vissa datorer). Apparna finns att ladda ner i en digital butik som finns installerad på smartmobilen och surfplattan, ibland gratis och ibland till en mindre kostnad.

BankID

En elektronisk ID-handling som ger dig möjlighet att via din dator, surfplatta eller telefon ingå avtal, utföra bankärenden och betalningar, förnya medicinrecept, prata med läkare på internet, deklarera och mycket mer.

Blippa

Slanguttryck för registreringar eller betalningar som sker genom att du håller ett betalkort mot en läsare, istället för att sätta kortet i terminalen. När du betalar genom att blippa kallas det för kontaktlös betalning.

Blogg

En plats online där en eller flera personer skriver texter och lägger upp bilder och filmer, oftast med ett personligt tilltal. Ordet kommer ursprungligen från engelskans ”weblog” som förkortades till ”blog” och sedan försvenskades till ”blogg”.

Chatt

En digital plats där man kan skriva meddelanden till varandra i realtid. Många banker, försäkringsbolag och myndigheter erbjuder möjligheten till chatt på deras webbplatser och ibland även i sociala medier som Facebook.

Digital brevlåda

En digital brevlåda dit du får brev som annars skulle skickats via post. I brevlådan får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter som du har en relation med. Du kan även signera avtal, göra betalningar och hantera kvitton. En populär digital brevlåda är Kivra som kan laddas ner som app.

E-plånbok

En elektronisk plånbok är en betalningsmetod där man gör betalningar över internet. Då man använder sig av sin e-plånbok behöver man inte uppge sitt kontonummer till någon, utan överföringen görs mellan användarens e-plånbok och mottagaren.

Google
Google är världens största tjänst för att göra sökningar online. De ägs av företaget Alphabet som även äger Youtube, världens största digitala plats för video.

Logga in 

När du börjar använda en digital tjänst som kräver att du identifierar dig eller att du är medlem så behöver du logga in. Du gör det oftast med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som du själv valt.

Molnet 

Samlingsnamn för förvaringen av tjänster och program som förvaras på andra ställen än din dator, mobiltelefon eller surfplatta. Nästan alla digitala tjänster använder sig av molnet. Om du till exempel laddar upp en bild på Facebook så förvaras den i molnet. Även dina e-postmeddelanden finns sparade i molnet.

Padda 

Padda är ett smeknamn på Apples surfplatta iPad, men används ibland även som smeknamn för andra typer av surfplattor.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

QR-kod

En fyrkant med svarta och vita fyrkanter i olika mönster som tillsammans bildar en unik kod. Genom att titta på QR-koden genom din smartmobils kamera eller en speciell app (kallad QR-läsare) så leds du till en utvald webbplats eller annan digital plats. QR-koden kan ibland även användas vid digitala betalningar.

Router 

En box som fördelar vidare internetuppkoppling från till exempel ett modem eller bredband till datorer och smartmobiler.

Rullgardinsmeny

Nedfällningsbar lista med förutbestämda val eller kommandon.

Sajt

Mer vardagligt ord för webbplats (kallas ofta även för hemsida).

Selfie

Ett självporträtt med hjälp av en mobiltelefon. Ibland används även en extern pinne, så kallad ”selfiestick” eller ”selfiepinne”, där telefonen fästes.

Smartmobil

Kallas ofta även för ”smartphone”. Smartmobilen har pekskärm, till skillnad från de flesta äldre mobiltelefoner, och fungerar som en kombinerad telefon, dator och kamera.

Spam 

Oönskade och obeställda massutskick av skräppost digitalt, oftast med reklam för mer eller mindre tveksamma produkter och tjänster.

Surfa 

(Oftast) planlöst klickande på länkar mellan webbsidor.

Swish

En svensk digital tjänst för att skicka och ta emot betalningar.

Streamingtjänster

Tjänster som erbjuder konsumtion i realtid (ej endast nedladdning) av till exempel filmer, musik, serier och tv-program digitalt. Spotify är en känd streamingtjänst för musik. Youtube, SVT Play och Netflix är exempel på videotjänster.

Uppkoppling

Det som ger tillgång till internet. ”Dålig uppkoppling” syftar på långa väntetider när till exempel en webbplats ska besökas.

Webben 

Ett annat ord för internet. På webben finns webbplatser som går att nå med en webbläsare. Appar och e-post är alltså inte en direkt del av webben, utan snarare en del av det större samlingsnamnet ”digitalt”.

Webbläsare 

Programmet som används för att besöka webbplatser. Den mest populära webbläsaren är Google Chrome, följd av Safari.

Wifi 

Trådlöst internet, men inte detsamma som internetuppkoppling via mobil- och telefonnätet, exempelvis 3G och 4G. Wifi finns på en begränsad plats som i hemmet eller på arbetsplatsen.

Källa: Läs mer här på Dagens Nyheter 

DN: Orden vi bör kunna under coronakrisen

pexels-photo-4393239.jpeg
Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com

Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag. 

DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.

Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.

Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.

Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.

Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.

Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.

Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.   

R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.

Läs mer om R-tal som mätmetod här

Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.

Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.

Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.

Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.

Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.

Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.

Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.

Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.

Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.

Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.

Läs mer om infodemin här.

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.

Källa: Dagens Nyheter

Medicinska termer och översättning. Medicinsk översättning.

Översättning av medicinska texter | Medicinska översättningar

Baltic Media Translations AB är en ISO 9001:2015 certifiered översättningsbyrå för medicinsk översättning som har specialiserat sig på att tillhandahålla språktjänster till den globala marknaden. Våra översättare har omfattande kunskaper inom medicin, bioteknik, sjukvård, medicinsk utrustning, läkemedel och Agvet marknadssegment.

Under de senaste 30 åren har vi samlat erfarenhet och arbetat för företag som Pfizer, Recipharm, GE Healthcare, Sirowa, Braun, Novartis och Grindex för att nämna några.

För att garantera komplex medicinsk terminologi samarbetar Baltic Media Translations AB endast med översättare som har målspråket som modersmål.

Alla våra översättare arbetar för ett ISO 9001:2015 certifierat företag och för att minimera eventuella risker är översättningarna dessutom försäkrade.

Medicinska översättningsuppdrag ges endast till våra mest kvalificerade översättare, tolkar samt fältexperter. De har alla erfarenhet inom det medicinska området och/eller har arbetat inom sjukvården då brister eller felaktigheter inom den medicinska terminologin kan få avgörande konsekvenser. Dessa konsekvenser kan vara allt från hälsorisker till inkräktande på strikta internationella lagar.
Vi kan erbjuda Sveriges bästa priser på medicinsk översättning. Här kan du läsa mer om våra priser

Baltic Media är en Nordisk-baltisk översättningsbyrå som du kan lita på!

Översättningsbyrå Baltic Media etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för professionell mänsklig översättning i Nordeuropa. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland). Översättningsbyrån Baltic Media har kunder bland både företag och privatpersoner.  Under mer än 25 år har översättningsbyrå Baltic Media arbetat inom sektorn och specialiserat på språk från norra Europa (inklusive nordiska, baltiska och slaviska språk), främst översättning till/från svenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska. Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001:2015 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.

Endast mänskliga översättare kan besluta om en texts rätta innehåll med exakthet.  Alla översättningar på översättningsbyrå Baltic Media görs och redigeras av människor.

Medicinsk översättning: en guide till korrekt och säker kommunikation

Medicinsk översättning är ett specialiserat översättningsområde som kräver både djupgående språkkunskaper och en gedigen förståelse för medicinsk terminologi och medicinska begrepp.

Fel i medicinsk översättning kan få allvarliga konsekvenser, så det är viktigt att anlita en erfaren och kvalificerad översättare.

Här är några saker du bör tänka på när du behöver medicinsk översättning

1. Välj rätt översättare: Välj rätt typ av översättare: en medicinsk specialistöversättare: en översättare med både språkutbildning och relevant medicinsk bakgrund, t.ex. läkare, sjuksköterska eller forskare. Språkutbildade läkare och vårdpersonal: läkare och vårdpersonal med djupgående medicinsk expertis och utmärkta språkkunskaper, men ofta utan formell översättarutbildning.

2. Bestäm vilken typ av text som behöver översättas: Patientjournaler: kräver noggrannhet och korrekt terminologi för att garantera patientsäkerheten. Forskningsrapporter: måste översättas av översättare med både språklig och vetenskaplig expertis. Förpackningsbroschyrer: måste vara tydliga och lätta att förstå för patienter. Marknadsföringsmaterial: måste anpassas till målgruppen och det kulturella sammanhanget.

3. Säkerställ kvalitet och sekretess: Använd en ISO-certifierad översättningsbyrå: strikta kvalitetskontroller och förfaranden finns på plats för att säkerställa noggrannhet och konfidentialitet. Teckna sekretessavtal: skydda konfidentiell information. Säkerställ att översättarna har relevant erfarenhet och kompetens.

Det svenska språket

 

Stockholm Kungahuset 2009
Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Foto: Baltic Media

Svenska språket – en allmän beskrivning

Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Endast 53 av världens drygt 6 500 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk.

Svenskans ställning

Svenskan är huvudspråk i Sverige, ett av Finlands två officiella språk och ett av de officiella språken i EU. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden.

Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett.

Talare och utbredning

Svenska är huvudspråk i Sverige med omkring 10 miljoner talare och är vid sidan av finskan också nationalspråk i Finland med omkring 290 000 talare (cirka 5 procent av Finlands befolkning). I Finland är svenska ett obligatoriskt skolämne också för finskspråkiga. De faktiska svenskkunskaperna hos denna grupp varierar dock mycket.

Under flera hundra år har det också bott svenskspråkiga i Estland, men de flesta av dem flydde under andra världskriget till Sverige. I USA finns det fortfarande kvar ättlingar till utvandrade svenskar, som bevarar det svenska språket i mer eller mindre grad.

Svenska lärs också ut som andraspråk till alla som invandrar till Sverige och är därmed det gemensamma språket för alla som bor i Sverige.

Undervisning i svenska bedrivs vid många universitet, högskolor och vanliga skolor runtom i världen, varför svenska ibland även talas av personer i andra länder. Svenska institutet samarbetar med drygt 225 universitet i andra länder.

Släktskap

Svenska är närmast besläktat med danskaoch norska, och utgör tillsammans med dessa språk dskandinaviska språken, som i sin tur är del av den nordgermanska (nordiska) språkgruppen. Övriga nordgermanska språk är färöiska och isländska. Som andra germanska språk är svenska ett indoeuropeiskt språk.

Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter brukar kunna förstå svenska, åtminstone i skrift.

Språktyp

Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. I likhet med många andra språk är svenska varken renodlat analytiskt eller syntetiskt.

Svenskan har analytiska drag, till exempel artiklar (enettdendet) och prepositioner (ividfrån). Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnankvinnorkvinnornakvinnas och så vidare), verben (roparropaderopatropas) och adjektiven (gröngröntgrönagrönegrönaregrönast).

Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springasprangsprungit och musmöss).

Svenska dialekter

De svenska dialekterna kan delas in i sju större områden. Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska målgötamålgotländska målsveamålbergslagsmål och norrländska mål. Det finns också svenska dialekter i Finland: östsvenska mål eller finlandssvenska. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt.

Av viktiga uttalsdrag som varierar mellan olika dialekter kan följande nämnas.

  • Bakre r-ljud (”skorrande r”), som påminner om det franska r-ljudet, är typiskt för sydsvenska dialekter.
  • ”Tjockt” l-ljud, som påminner om l-ljudet i engelskan, finns i stora delar av Sverige men saknas i Sydsverige, på Gotland och i Stockholm och Göteborg.
  • Diftonger finns exempelvis i skånska (steorför stortväå för två) och i gotländska (ståor för stor och haim för hem).
  • I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent – grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden(av and) med akut accent och anden (av ande) med grav accent.
  • Ordböjningen kan också variera. I götamål kan vissa substantiv ha -a som bestämd ändelse (solaför solen). I norrländska mål kongruensböjs inte alltid adjektivet i plural (vi är sjuk för vi är sjuka).

Bland specifika ord som är typiska för olika dialekter kan nämnas: skånska rullebör (skottkärra), småländska kröser (lingon), gotländska sork (pojke), västgötska öfsadrôp (takdropp), dalmålets kulla (kvinna), norrländska pära (= päron för potatis).

Något helt enhetligt riks- eller standardtalspråk finns inte. I stället brukar man tala om regionala standardspråk, där man på ord- och satsmelodin och några få andra uttalsdrag kan höra ungefär var talaren hör hemma.

Dokumentation av språket

Svenskan är väldokumenterad och har många ordböcker och andra språkhjälpmedel.

Det finns flera historiska ordböcker, till exempel Svenska Akademiens ordbok, nutida större ordböcker, som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Natur och Kulturs stora svenska ordbok, och stora grammatikor, inte minst Svenska Akademiens grammatik.

Det finns även skrivhandledningar, som Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, och språkbrukshandledningar som Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk.

Källa: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 

 

 

Att bli och jobba som översättare

translation

En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.

Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.

FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.

SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.

FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.

För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.

Utbildning

Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.

ÖVERSÄTTARE / TOLKAR / KORREKTURLÄSARE / REKLAMSKRIBENT

Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.

Att bli översättare

Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.

Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.

Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.

Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.

Viktiga egenskaper för facköversättare är:

  • Goda kunskaper i källspråket
  • Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
  • Utpräglad noggrannhet
  • Vidsträckt allmänbildning
  • Vilja att lära nytt
  • Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
  • God vana vid internet och informationssökning
  • Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
  • Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.

Den bästa översättaren är människan | Varför du bör välja professionella översättare?

Källor: Framtid.se  SFÖ 

Björn Ranelid: Människans språk är världens främsta låssmed

Ingen vet vilket ord som var människans första och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades allting. Den språkliga fantasin svingar oss upp i trapetser och får oss att flyga högt och långt, skriver Björn Ranelid i en betraktelse över människans främsta uppfinning.

language families

Gullviva, nattviol och johannesnyckel är fridlysta i Sverige, men inte barnen. När de snälla orden går för att släcka törsten fryser ofta vattnet till is. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril och ingen kan fånga den i en håv eller fästa den med nål i en samling.

Alla nyfödda ord har en navelsträng som läsarna hjälps åt att klippa. Frimärket har fredliga taggar och det färdas över alla jordens länder som en flygande matta. Av ett enda ord kan man som med litet saffran färga ett helt bröd eller som en blodsdroppe få ett kärl med renaste vatten att rodna.

Varje cell i det mänskliga språket bär på en arvsmassa från tidigare generationer av individer som talat och skrivit. Cellerna delar sig oupphörligt och överför arvsmassan till små barn som säger sitt första ord i livet.

Jag tänker på det mänskliga språket som om jag vore cellbiolog. Ingen matematiker förmår att räkna eller ange det exakta antalet celler i en människa. Väger du cirka sextio kilo så har du möjligen sextio biljoner celler i din kropp. Det är svindlande tal som påminner om stjärnorna på himlen.

Lika litet kan en hjärnforskare beräkna hur många ord som finns i din eller min hjärna och det är underbart och hoppfullt att vetenskapen står sig slätt i det avseendet.

Ordet är äldre än diktatorn och demokraten och dessa klarar sig inte utan språket. Jag påstår att ordet är den mäktigaste härskaren i världen idag. Även tyranner är lindade i bokstäver och de måste förr eller senare ge sig till känna och falla i kraft av ordet.

Britter och amerikaner använde flera hundra tusen brevduvor som luftburna sändebud under det första och andra världskriget. Soldater fäste meddelanden på fåglarnas ben. Duvorna flög till burar bakom frontlinjerna. När de hade landat klämtade små klockor så att mottagaren visste att budbäraren var framme.

Befälhavare och generaler litade inte på den nya radiokommunikationen och tog hjälp av duvorna när de ville sända hemliga meddelanden som inte fienden kom åt. De bevingade postiljonerna blev ordets kurirer.

Mitt språk mår bäst av en hög himmel och lång sikt, men ibland rullar det ihop sig till en boll av mörker. Den gamla människan lutar en aning som skrivstil när hon går och snart har hon fullbordat sitt livs historia.

Blott kvinnor kan bära och föda ett barn och det är rätt och riktigt att människans första språk är just modersmålet. När jag var elev i folkskolan fick barnen betyg i det ämnet. Det finns inget fadersmål i ordlistan.

Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Ingen vet vilket ord som var människans första i världen och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades alla ting och händelser och de blev aldrig sig riktigt lika igen. Det är en av människas starkaste drifter att signa och namnge allt som hon ser, hör, möter och rör vid.

Numera kan en person som vanhelgar språket med okvädinsord straffas enligt lagen. Ibland förvandlas sociala medier till kloaker. Fotbollsspelare håller för munnen när de talar med sina medspelare så att inte läppläsare i efterhand kan beslå dem med att ha skymfat en motståndare under en match. Detsamma gäller för åskådare på läktarna.

Det har hänt många gånger att en fotbollsspelare blivit utvisad på grund av att han hånat eller sagt rasistiska ord till en annan spelare på planen. Språket har den kraften och tyngden.

Barnen är små fjädrar som spänner sig i väntan på det första ordet i livet och då är mamman och pappan beredda att lägga det på minnet. Det kan likställas med flickans eller gossens första steg.

I ordet föds kunskapen och förståelsen för olika kulturer och du kan aldrig begripa det förflutna utan ett språk. Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Det talas cirka 7 000 språk i världen i dag och ytterligare flera dialekter. 230 av dessa är tungomål i Europa medan det i Asien talas fler än 2 000 olika språk. Det är ett faktum att engelskan är överskattad, om man tänker på antalet människor som använder det språket i tal och i skrift.

I Papua Nya Guinea, som har ungefär 3,9 miljoner invånare, talar de åtminstone 830 olika språk. Mandarin och spanska är de mest talade språken i världen och därefter kommer engelska och hindi.

Människans språk är världens främsta låssmed. Hon kan öppna gamla dörrar, bankvalv och hjärtan med ordet. Språket är både en spade som hon kan gräva djupt i jorden med och en himlastege som hon klättrar på och når stjärnorna, om hon så önskar.

Du kan vara långsint, fördömande, elak, ond och givmild i ordet. I begynnelsen var Ordet och det är världens äldsta människa, eftersom det har lungor och ett hjärta som pumpar syrerikt blod till hjärnan. Du kan smeka en annan människa med ord, men även stena henne till döds.

Tystnaden kan vara en viktig beståndsdel i det talade språket. En längre eller kortare paus i flödet av ord i ett muntligt framträdande kan vara väl så verkningsfullt som de hörbara fonemen. Det kan skapa en spänning och förväntan hos lyssnarna inför vad som ska följa härnäst.

Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

Alla språk i skrift bärs av hierarkiska strukturer i form av en grammatik som kan vara mer eller mindre sofistikerad och komplex. Felaktiga böjningsformer och avvikelser i ordningsföljden mellan orden i olika meningar och fraser avslöjar vilken kompetens avsändaren har i förhållande till den givna normen i språket.

Grammatiken är inte godtycklig, men den kan ändras över tid och i kraft av vad majoriteten av brukarna säger och skriver. Det räcker med att granska hur vuxna människor använder subjekts- och objektsformen av pronomenen de och dem numera så förstår man det.

Alla krig börjar i människans vrede och rädsla inför fienden, men ordet och det heliga löftet skapar fred. Man kan sätta en människa i fängelse, men inte hennes ord.

Språket kan vandra länge i öknen utan vatten. Varje hägring är ett ord. Den brännheta solen strålar just nu av fem bokstäver i bestämd form singularis. Kamelerna bär sina ryttare såsom språket bär författarna.

Du kan inte skriva vackert, om du knyter händerna i vrede och hat. Bokstäverna pickar som små fågelungar i dina fingerblommor när de lämnar din kropp.

Ordet lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck. Sådana är språkets härjningar i världen. Mina barn är även dina när vi talar med varandra och bryter vårt dagliga bröd som är bakat på ordets mjöl.

Människans deoxiribonukleinsyra har ett alfabet som räcker från Jorden till månen och åter hit. Ingen berättelse kan vara längre och man måste läsa den med miraklets glasögon.

Jag vägrar att förkorta molekylens namn till de tre kända bokstäverna, ty det vore att stympa detta under hos människan som finns i identiska kopior i varje cell i kroppen.

I den vänstra hjärnhalvan finns de fundamentala områdena för det mänskliga språket, men forskning har visat att hela hjärnan är inblandad när den delar in ord i olika kategorier.

Ord som tillhör samma språkfamiljeraktiverar ett särskilt område i hjärnan. Det hände när försökspersonerna i en vetenskaplig studie med magnetkamera hörde ord som fru, mamma, gravid, make och familj.

När jag säger och skriver fem ord i följande mening så kan endast jag veta hur resten ska vara: Författarens främsta plikt är att…? behålla barnet inom sig.

Oförutsägbarheten är poesins väsen och en del av dess gener och cellkärnor. Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.

En individ som skrattar och gråter behöver inte lägga till eller förtydliga sina känslor med ord. De bildar en unik familj i den mänskliga arten. Ingen Nobelpristagare i kemi eller medicin kan förklara vad som egentligen sker när vi gråter och skrattar och det är en evig seger för gåtan.

Skratt och gråt får inte plats i människans kropp och de mår bäst av att få levas ut i frihet precis som ordet. Världens mest avancerade dator kan inte skratta och gråta naturligt av egen kraft och den kan inte tala, skriva och läsa utan människans hjälp.

Alla maskiner är fullkomligt okänsliga och de ger inte kärlek eller uttrycker glädje, sorg och lycka. Den artificiella intelligensen är i många avseenden en humbug och just vad den betyder, nämligen konstgjord.

Läs hela artikeln här: SVD

 

 

35 ord som förnyade det svenska språket

giphy.gif

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskanimmersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa:  Läs mer på SVD

 

Översättningsbyrå

Människan slår maskinen i översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.

Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.

Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.

Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.

– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska,franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.

– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.

Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.

– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.

Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugisiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.

– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.

Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.

Källa: SVD

Yukiko Duke/Svenska Dagbladet: Svenskars okunskap om finlandssvenska djupt generande

finnish flag1

När Sverige förlorade Finland till Ryssland efter nederlaget i finska kriget 1809, hade Finland varit en del av Sverige i 600 år: svenskan utgjorde både ett förvaltnings- och bildningsspråk. Innan krigsnederlaget var Åbo en av Sveriges viktigaste städer, både som makt- som bildningscentrum: Åbo Akademi räknades som landets tredje universitet efter Uppsala och Dorpat. Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen i Finland hade svenska som modersmål. Av dem hörde majoriteten till kusttrakternas allmoge, men många var ämbetsmän och präster verksamma i de finskspråkiga delarna av Finland.

Det var först under 1800-talet som finskan blev ett samhällsbärande språk, och det dröjde fram till början av 1900-talet innan finskan ersatte svenskan som landets första språk. Men redan 1875 vädrade skalden Zacharias Topelius sina farhågor om svenskans framtid i ”Boken om vårt land”: ”Svenska språket är icke så mjukt, böjligt och fint skiftande som t.ex. det finska; men det är manligt och kraftfullt, det klingar som stål mot berg. /…/Här i Finland uttalas svenskan med ett annat tonfall än i Sverige och vi tycka därför, att svenskarna hava ett sjungande uttal. Vi begå många fel, när vi tala svenska; vi inblanda därvid finska ord och uttryckssätt, dem vi ej själva märka. Och om vi icke vårda och bevara det svenska språket rent, kommer det att alltför mycket skilja sig från svenska språket i Sverige, vilket för oss vore en skada.”

Det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Topelius farhågor till trots är finlandssvenskan fortfarande på det stora hela – med undantag av några förvirrande ”falska vänner” – mycket lik rikssvenskan. Det gör perrongmannens attityd än mer obegriplig och förolämpande. Tyvärr är han inte ensam; det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Därför är det extra glädjande att den stora, finlandssvenska poeten Tua Forsström gör sitt inträde i Svenska Akademien vid dess högtidssammankomst den 20 december. Det är ett inval som signalerar att Akademien som svensk kulturinstitution värnar om det finlandssvenska språkområdet. Förhoppningsvis leder det i förlängningen till ett större rikssvenskt intresse för Svenskfinland och den intressanta finlandssvenska kulturscenen.

 

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet Krönika Svenska språket

 

Språk: Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne

EU-languages

 

Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.

Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.

Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.

Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?

De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.

Läs mer DN

Här är världens mest talade språk

indoeuropean (1)
Världens språk

Här ser du en lista över världens 13 mest talade språk rangordnade efter antalet människor som har språket som modersmål.

Vi har också angivit var språken har störst utbredning.

  1. Kinesiska (mandarin)

Som modersmål: 955 miljoner människor Talas av: 1,2 miljarder människor. Talas främst i Kina, Singapore, Taiwan och Malaysia.

  1. Spanska

Som modersmål: 400 miljoner människor Talas av: 466 miljoner människor Talas främst i Spanien, Mexiko, Mellan- och Sydamerika

  1. Engelska

Som modersmål: 360 miljoner människor Talas av: Minst 765 miljoner människor Talas främst i USA, Kanada, Australien och Storbritannien

  1. Hindi

Som modersmål: 310 miljoner människor Talas av: 380 miljoner människor Talas främst i Indien

  1. Arabiska

Som modersmål: 295 miljoner människor Talas av: 450 miljoner människor Talas främst i Mellanöstern

  1. Portugisiska

Som modersmål: 215 miljoner människor Talas av 217 miljoner människor Talas främst i Brasilien och Portugal

  1. Bengali

Som modersmål: 205 miljoner människor Talas av 250 miljoner människor Talas främst i Bangladesh och Indien.

  1. Ryska

Som modersmål: 155 miljoner människor Talas av 270 miljoner människor Talas främst i Ryssland, Ukraina och delar av Asien

  1. Japanska

Som modersmål: 122 miljoner människor Talas av 125 miljoner människor Talas främst i Japan.

  1. Panjabi

Som modersmål: 102 miljoner människor Talas främst i Pakistan och Indien (Punjabiregionen)

  1. Tyska

Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz

  1. Javanesiska

Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.

  1. Wu

Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)

 

Läs mer här: Illustrerad Vetenskap 

Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

french flag
Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.

I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.

Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.

Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.

Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.

Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.
Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.
En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kultur­departementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans  ställning.
Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kun­­skap om språket och den franska kulturen.

 

Källor: Svenska Dagbladet, Språktidningen

 

Översättningsbyrå

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

 

NK
Bild: Baltic Media

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter 

Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?

 

Android Robot standing with flag of UK. Isolated over white
Credit: Storyblocks

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet

Frågor om språk – Svenska språket

05 (6)
Stockholm, Sverige. Foto: Baltic Media 

 

Språkfrågor

Skandinavien

Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?

Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön.
Ursprungligt skick

Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?

Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick.
Hyfs

Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.

Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker.
Grön växt

Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?

Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten.
Pelletar

Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?

Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna.
Inbyggarnamn

Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen ‑are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen ‑bo (som i Pargasbo)?

Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -are är avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med ‑bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav.
Vederlag

Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.

Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext.
Röra eller beröra

Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?

Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet.
Sköter sjuka

Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?

Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term.
Hyra ut personal

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?

Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personaloch uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag.
Ortnamn

Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?

Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom.
Förlova

Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt?
Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul.
Timtal

Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?

Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme1 ¾ timme.
Berättelser

Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?

Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet.
Sjukdomar

Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?

Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.

Källa:  Språkbruk.fi    

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå
med fokus på nordiska och baltiska språk

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

Rerih vikingarna
”Gäster från andra sidan havet” av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1874–1947). Längst upp till höger i bilden en palissadomgärdad ”grad”. Foto: Tretyakov Gallery Svenska Dagbladet

 

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

 

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå 

Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. 

blur book close up data
Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

  1. Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

  1. Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning  

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning. 

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

  1. Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man varsVars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen? 

  1. Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dagistället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

  1. Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

  1. mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
  2. original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
  3. upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
  4. tillfredsställa(två s ska det vara)
  5. omständlig(l:et faller lätt bort)
  6. öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
  7. terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter 

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

 

05 (6)
Stockholm. Foto: Baltic Media

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

översättningbyrå

översättning

Läs mer: Norden.org  

Översättningsbyrå

Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?

nyorden

38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan.

 Alternativa fakta

Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad
som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.

Det är besvärande att kommunledningen lever i tron och baserar
sitt agerande på att skuldsättningen är normal. Det är den inte.
Att man försöker få allmänheten att tro samma sak genom att
presentera alternativa fakta kring enkelt verifierbara belopp är
ännu märkligare.

(Södermanlands Nyheter 4 oktober 2017)

Kommentar: Av engelskans alternative facts. Frasen fick sprid-
ning med denna betydelse efter att den använts av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreteraren
Sean Spicers felaktiga påståenden om antalet personer i publiken vid
Donald Trumps presidentinstallation.

Blockkedja

Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis
transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett
nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje
förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de
datorer som ingår i nätverket.

Genom blockkedjan har vi en teknik som möjliggör applika-
tioner där vi inte behöver lita på en tredje part. Ett exempel ärrösträkningen vid nationella val. I dag litar vi på en centraliserad
rösträkningsprocess, vilket kanske inte är något större problem
i Sverige – men det är ganska många val runt om i världen som
manipuleras av olika parter. Med en decentraliserad lösning sätter
vi i stället vår tillit till blockkedjan som garanterar att ingen kan
manipulera resultaten.

(Göteborgs-Posten 18 september 2017)
Kommentar: Av engelskans blockchain. Blockkedjetekniken
utvecklades först som en central del av den digitala valutan bitcoin.

Blorange

Hårfärg som är blandning av blont och orange.

Pastelliga hårtoner har länge legat högt på trendkartan. Vårens hårhit, som instagram just nu svämmar över av? Färgen ”blorange”, en persikoaktig ton som är en mix mellan blont och orange.

(Amelia 16 mars 2017)

Bonus malus

Skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift.

Det nya beskattningssystemet bonus malus som träder i kra om ett år kommer att förändra våra bilköp. Bilar med höga utsläpp stra as. Många privata bilköpare väntar nog med att förnya bil­ köpet för att nyttja den sänkta skatten e er några år.

(Sundsvalls Tidning 7 oktober 2017)

Kommentar: Termen bonus malus kommer av latinets bonus, ’bra’, och malus, ’dålig’. Den förekommer på olika språk både som beteck­ ning för liknande skatter som den svenska och för andra typer av ekonomiska lösningar som går ut på att vissa saker belönas med en bonus och andra saker bestraffas med en straffavgift. När den sy ar på det nya svenska skattesystemet förekommer den mest i samman­ sättningar som bonus malus­system och bonus malus­skatt.

Cringe

Pinsam.

Jag förstår till och med att jag som förälder är cringe nästan jämt.

(Göteborgs-Posten 26 maj 2017)

Kommentar: Av engelskans cringe som i vardaglig användning förekommer så väl som substantiv, adjektiv, verb och utropsord som uttryck för pinsamhet. Det används också som beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska förekommer även adjektivformen cringeig, liksom verbformen cringea med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

Dabba

Göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen.

Hej alla med KP framför näsan! Jag har väntat i era veckor nu, och i dag hände det äntligen: Vår lärare dabbade! Alla tjatade om att hon skulle göra det, och till slut gav hon med sig.

(Kamratposten 6 september 2017)

Kommentar: Av engelskans dab, som används både som substantiv och verb om denna dansrörelse, som uppstod inom den amerikanska hiphopkulturen. På svenska används substantivet dab, eller dabb, som benämning för själva rörelsen. Man kan göra en dab, etcetera.

Direktare

Begravning utan ceremoni.

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

(Norran 9 oktober 2017)

Doxa

Lämna ut en privatperson genom att publicera känslig information på internet

Min rädsla handlade inte bara om att få näthat. Kvinnor blev ju doxade och förföljda också.

(Kit 28 oktober 2015)

Kommentar: Av engelskans dox, bildat till docs, kortform av documents, ’dokument’.

Döstäda

Rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång

Att döstäda handlar egentligen om att hålla rätt på sina saker och rensa.

(Vestmanlands Läns Tidning 9 november 2017)

Expresskidnappning

Kidnappning som inte varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.

Det här tillvägagångssättet kallas expresskidnappning – att offren hålls som gisslan medan gärningsmännen kontrollerar koder och tömmer konton.

(Sveriges Radio 4 maj 2017)

Kommentar: Ordet har kommit in i svenskan som ett översättnings­ lån av spanskans secuestro exprés, som används för liknande fenomen på olika håll i Latinamerika.

Fejkade nyheter

(även fejknyheter, falska nyheter) Osanningar som sprids som sanningar i medierna.

Den ryska inblandningen i det amerikanska valet har varit under utredning ända sedan Trump vann presidentvalet. Nu visar utredningen att 126 miljoner amerikaner nåddes av fejkade nyheter och inlägg skapade i ryska trollfabriker via Facebook och Google.

(TV4 1 november 2017)

Kommentar: Frasen har länge använts på svenska, men ökade stort i användning under 2016 och 2017, en ökning som tydligt kan kopplas till den amerikanska valrörelsen där den engelska frasen fake news användes itigt, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta men som avfärdades genom att påstås vara fejkade.

Fidget spinner

(även fingersnurra och stressnurra) En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna

Fidget spinner – fingerspinnare – är en leksak med tre vingar som normalt hålls mellan tummen och pekfingret och som snurrar när man snärtar till en av vingarna. Man kan också göra vissa trick med spinnern.

(Aftonbladet 22 juni 2017)

Kommentar: Snurrandet anses av vissa ha en avstressande e ekt, vilket ligger bakom den alternativa benämningen stressnurra.

Framtidsfullmakt

Fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer.

Den nya lagen om framtidsfullmakt ger dig möjlighet att i förväg utse till exempel en god man. Han eller hon kan bland annat ta hand om din ekonomi och ditt boende den dag du själv inte längre kan föra din talan. Det förhindrar till exempel bittra arvstvister.

(Aftonbladet 7 oktober 2017)

Funktionsrätt

Rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Närheten till anläggningar handlar om en god livsmiljö för Umeåborna. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att våra idrottsanläggningar ska utgå från principen om funktionsrätt, det vill säga, det är en mänsklig rättighet att även människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar till idrottsutövande.

(Folkbladet Västerbotten 12 augusti 2017)

Kommentar: Ordet har lanserats av den organisation som tidigare hette Handikappförbunden och som sedan maj 2017 heter Funktionsrätt Sverige.

Grit

Uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål.

Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med grit – en egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.

Göteborgs-Posten 1 oktober 2017

Kommentar: Inlånat från engelskan. Begreppet grit används inom psykologisk forskning, och har vunnit spridning främst genom den amerikanska psykologen Angela Duckworths arbete, bland annat hennes bok Grit: The power of passion and perseverance, som publicerades 2016.

Halalturism

Turism på anläggningar som följer specifika kriterier som är upp- ställda för att passa vissa muslimska traditioner.

Eftersom turismen är en av Turkiets viktigaste näringsgrenar söker de nya marknader. Den oberoende affärsmannaorganisa­tionen Musiad föreslår att Turkiet satsar på så kallad halalturism, det vill säga på turister från muslimska länder.

(Dagens Nyheter 9 augusti 2017)

Hyberavdrag

Skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rut­avdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska ut­ föras i hemmet.

(TT 22 mars 2017)

Kommentar: Ordet och förslaget kommer från den statliga utredningen om cirkulär ekonomi.

Inrymning

Instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot.

Skolan ska ha följt planen om inrymning i samband med händelsen, då alla elever och personal stängde in sig i klass­ rummen. Detta på grund av att skolan upplevde en förhöjd hotbild.

Sveriges Television 13 december 2016

Killgissa

Påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.

Den brittiska affärssajten som förklarar för sina prenumeranter att på svenska företag raåder fikapaus med kaffe och bulle – coffee and bun break – två gånger om dagen kan omöjligen ha passerat tullgränsen på Arlanda utan bara killgissat i godan ro på sin kammare.

(Fokus 20 oktober 2017)

Klickfarm

Grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren.

När polisen slog till mot huset nära Thailands gräns till Kambodja hittade de nästan 400 000 simkort och 500 mobiltelefoner, som kopplats ihop med en dator. Enligt polisen rör det sig om en så kallad klickfarm, där de tre kinesiska männen arbetade med att generera virtuellt stöd för olika produkter, bland annat godis, örtmediciner och ett turismföretag.

(TT 14 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans click farm med samma betydelse.

Knäprotest

Manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.

Även utanför sportens värld skedde knäprotester. Musikern Stevie Wonder satte sig ner på ena knät tillsammans med sin son Kwame Morris under en musikfestival i Central Park i New York.

(Dagens Nyheter 24 september 2017)

Kommentar: Manifestationsformen fick stor uppmärksamhet när president Donald Trump i september 2017 kom med uppmaningen att knäprotesterande spelare i amerikansk fotboll skulle avskedas. Detta ledde till en kampanj till stöd för spelarna och deras knä­ protester i sociala medier under hashtaggen #takeaknee.

Kombucha

Dryck som framställs genom fermentering av te.

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

(Metro 22 september 2017)

Kommentar: Ordets etymologi är osäker, men troligen är det kinesiska ordet för ’te’ – 茶 eller chá – involverat.

Kompetensutvisning

Utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förenklas. Den senaste tidens brutala kompetensutvisningar är inte bara en moralisk skamfläck, utan djupt skadliga för det svenska närings­livets utvecklingskraft.

(Svenska Dagbladet 8 oktober 2017)

Kommentar: Ordet lanserades i en artikelserie i Svenska Dagbladet.

#metoo

Hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta.

Erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp sprids med nätkampanjen #metoo. Nu är det ett bra tillfälle för män att diskutera mansrollen med andra män, anser Svante Tidholm på Män för jämställdhet.

(Aftonbladet 18 oktober 2017)

Omakase

Restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud.

Omakase är begreppet som används för servering där man sätter sig vid en bardisk och låter sushikocken servera efter kockens eget val.

(Sydsvenskan 4 oktober 2017)

Kommentar: Av det japanska uttrycket omakase som betyder ’jag överlåter beslutet åt dig’. Begreppet används främst på japanska restauranger och främst för sushimåltider, men det används även mer generellt om att låta kocken komponera måltiden också på helt andra typer av restauranger.

Pansexuell

Som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pan­sexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.

(Aftonbladet 6 januari 2017)

Plogga

Jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.

Jogga är vad motionärer brukar göra. Men att kombinera det med att plocka skräp har blivit en ny trend som kallas för att plogga.

(SVT 28 september 2017)

Poddtaxi

Litet eldrivet fordon som används som taxi.

Anthonys poddtaxi är framme vid Stureplan. Jag kliver ur det lilla fordonet och tackar för åkturen.

(ETC 9 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans pod taxi och podcar. Båda dessa ord används på engelska främst om spårbundna fordon som är betydligt mindre än traditionella spårvagnar och används för kortare trans­ porter, men orden kan också användas om elbilar av det slag som nu har börjat användas för taxitransporter i Stockholm. Engelskans pod kan bland annat betyda ’ärtskida, frökapsel’, och benämningen har motiverats av fordonens kapselliknande utseende.

Postfaktisk

Som hänger ihop med en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

Nu är plötsligt alla rättänkande människor upprörda över att vi har hamnat i en postfaktisk tid, där nättroll och populistiska poli­ tiker kommer undan med de mest hårresande lögner och vägrar att acceptera när de blir rättade.

(Nya Wermlands-Tidningen 18 februari 2017)

Kommentar: Relaterade ord är postsanning, av engelskans post­ truth, och känslosamhälle.

Rekoring

Grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter.

En rekoring är en Facebookgrupp där lokala livsmedels­ producenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan trä as de regelbundet för varuutlämning utan mellanhänder. Idén kommer från Frankrike, men rekoringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna.

(Råd & Rön 29 september 2017)

Kommentar: Förledet reko är bildat som en kortform av frasen rejäl konsumtion.

Renovräkning

Vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.

Att hyreshöjningarna blir så stora efter en renovering att människor tvingas flytta har skapat ett nytt fenomen,”reno­vräkning”. På era håll har förhandlingarna landat i att hyres­ gästerna fått tre renoveringsnivåer att välja på, men där även den lägsta innebär en hyreshöjning.

(Göteborg Direkt 30 september 2017)

Kommentar: Ordet är ett översättningslån av engelskans reno­ viction.

Sekundärkränkt

Upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.

I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundär­ kränkt. Alltså att berätta hur någon annan, från en annan ”grupp” än den man själv tillhör, känner sig kränkt.

(Metro 9 juni 2017)

Serieotrohet

Det är att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med.

Streaminggenerationen har ett skelett i garderoben. Jag tänker på serieotroheten. Denna amoraliska företeelse som är som störst i USA. Det vill säga när man dyrt och heligt har lovat sin partner att man ska se nästa avsnitt tillsammans, men dessvärre avviker från detta förhastade tv­-löfte och tittar vidare själv.

(Tellus lm 24 februari 2017)

Skogsbad

Terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.

Ett skogsbad innebär att man går ut i skogen och öppnar sina sinnen. Företeelsen växte fram i Japan på 80-­talet, för att råda bot på stressymptom.

(Tidningen Farsta Sköndal 12 augusti 2017)

Kommentar: Företeelsen kallas på japanska shinrin­yoku, vilket kan översättas just som ’skogsbad’.

Snubbelsten

Minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.

Snart kan du snubbla över så kallade ”snubbelstenar” på Upp­salas gator, men bara i tanken. De nedknackade gatstenarna fungerar som ett minne och monument för de som föll offer för nazismen mellan 1933 och 1945.

(UNT 28 juni 2017)

Kommentar: Översättningslån av tyskans Stolperstein. De snubbelstenar som finns på olika ställen i Europa ingår i ett projekt av den tyska konstnären Gunter Demnig, som placerade ut sina första snubbelstenar i Berlin i mitten av 1990­-talet.

Spetspatient

Patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.

Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.

(Dagens Samhälle 29 juni 2017)

Kommentar: Uttrycket har lanserats av Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet.

Veganisera

Göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.

Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak.

(Hembakat 24 augusti 2017)

Viralgranska

Källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

I dag är sanningarna relativa. Nyheterna är underhållning (”därför plingar det i mobilen hela tiden”) och vi får alla se till att viral­ granska och tänka kritiskt om en rubrik lyder ”Ny lag kräver halalslaktad skolmat”.

(Piteå-Tidningen 23 september 2017)

 

Källa: Svenska Dagbladet

Tips för billig översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

Tips 1 Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Tips 2 Vänd dig till ett översättningsbolag med allt du vill få översatt. Det blir billigare, tryggare och bättre i längden.
Tips 3 Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4 Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5 Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6 Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7 Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8 Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9 Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10 Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11 Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12 Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13 Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14 Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15 Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16 Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17 Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18 Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.

Varför bör du välja översättningsbyrå Baltic Media? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på svensk översättning | Pris per ord

 Processen för översättning

Kostnadsfri offert  

Begäran om information   

E-post

Källa: Twin Engine Webshop

Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?

svensk flagga
Foto: Baltic Media

I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?

Raymond

Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.

Men det finns också många undantag, av olika skäl:

a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.

b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.

c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).

d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).

Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.

Ola Karlsson

Källa: DN.se/kultur  

 

Vill du etablera dig på nya marknader och sälja mer? Här är ett råd för hur du börjar med det.

classroom computer

Export av produkter och tjänster till andra länder är vad både du och Sverige behöver. Om du vill etablera dig på nya marknader är det inte tillräckligt att din webbplats eller webbutik endast är på engelska.

Enligt marknadsundersökningar har en webbutik eller webbplats på kundens eget språk en avsevärd påverkan på om kunden väljer att köpa något. Omkring 75% av kunder till webbutiker föredrar en säljare som erbjuder beskrivning av produkter och tjänster på kundens eget språk.

Så om du vill utvidga din marknad för produkter och tjänster ska du börja med att lokalisera din webbplats till det språk som din potentiella marknad använder. Glöm emellertid inte att försäkra dem kundtjänst på deras eget språk.

Spara pengar

Vi har över 25 års erfarenhet med lokalisering av webbplatser till nordiska och baltiska språk. Våra kunder sparar även pengar eftersom vi använder CAT-verktyg (datorstödda översättningsverktyg) som skapar ett översättningsminne och en termdatabas, så du inte behöver betala två gånger för meningar som är 100% lika varandra och du betalar mindre för meningar som liknar de som redan översatts. En termdatabas kommer även försäkra konsekvent terminologi och optimering av sökmotorn.

Våra översättare är människor istället för maskiner eftersom maskinöversättning såsom Google inte kan förstå kontext, ordspråk, skämt och andra språkliga uttryck. På grund av detta har inget lyckats slå professionella översättare ännu. De ledande globala och lokala företagen lokaliserar fortfarande uteslutande deras innehåll med mänsklig översättning.

Vi lokaliserade nyligen webbplatsen för en svensk frisörgrossist till samtliga skandinaviska språk – Headbrands.seHeadbrands.fi, Headbrands.dk, Headbrands.no. Deras omsättning fick en rejäl ökning!

Utvidga din marknad idag! Vi kan hjälpa dig med att etablera dig på nya marknader.

Mer information om översättning av webbplatser och vår arbetsprocess hittar du på vår webbplats.

översättning

Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden

 

English Key Means Language
Engelska. Picture: GraphicStock

 

 

Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?

Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.

– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.

Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajtwebb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?

– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.

För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.

– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.

Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.

– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.

En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.

– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.

Källa: SvD

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne
Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska

Collage_Fotor English in sweden
Collage: Baltic Media Translations

Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.

Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

”The progressive”, eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.

– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.

Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:

– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.

Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…

Tredje person singular s glöms bort

I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska. Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:

– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:

– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.

En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:

Inledande adverbial kuggar många

Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.

– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.

Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:

Svenskars informella tilltal blir fel

Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.

– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.

– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.

Stor bokstav både på Monday och April

Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.

– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.

Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:

– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet

Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska

språkfinland1

 I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst.

Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmen år 2015 och att antalet positiva asylbeslut har ökat. Speciellt har andelen arabisktalande irakier och syrier klart ökat.

I slutet av fjolåret bodde det 21 783 personer i Finland som har arabiska som modersmål.

Den officiella befolkningsmängden i Finland i slutet av år 2016 var 5 503 297 personer och folkmängden ökade med 15 989 personer. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med drygt 8 000 personer.

Däremot ökade antalet människor med ett främmande språk som modersmål med drygt 24 000 personer.

I Finland finns 105 000 personer med dubbelt medborgarskap. 20 324 var infödda finska medborgare men hade beviljats medborgarskap i ett annat land. Antalet utländska medborgare som beviljats finskt medborgarskap var 84 673.

De största grupperna med dubbelt medborgarskap var ryssar, svenskarna var näst störst, därefter följer somalier, ester och amerikaner.

Under år 2016 ökade befolkningen i sju landskap och minskade i tolv. Folkmängden ökade mest i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen minskade mest i Södra Savolax och i Satakunta.

Ser man till kommuner och städer ökade befolkningen kvantitativt sett mest i Helsingfors, Esbo och Vanda. Relativt sett ökade befolkningen mest i Sibbo (2,7 procent), Vanda (2,2 procent), Kangasala (1,9 procent) och Esbo (1,8 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola och Salo och relativt sett mest i Rääkkylä (3,4 procent), Valtimo (3,4 procent) och Kivijärvi (3,3 procent).

Källa: Yle 

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp.

Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Översättningsbyrå 

Källa: Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Bilingualism is an advantage. How it affects the brain, well, that’s a question we are still working on.

This image has an empty alt attribute; its file name is hebrew-language-2.pngOver the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…

via How you learned a second language influences the way your brain works — Quartz

TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

In the framework of the subject ”Terminology” in the University of Luxembourg ms. Stamtcheva delivered a lesson on Terminology in EU legal translation.

Källa: TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

Hvorfor oversette din nettside? Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.

internet users by language (1)

Oversettelse av nettsider til flere språk er blant ekspertiseområdene til Baltic Media. Våre svært erfarne lingvister vil sørge for at din oversettelsene av din nettside høres riktig ut, er optimalisert for søkemotorer (SEO) og lett å lese.

En vellykket oversettelse av en nettside vil hjelpe deg med å øke antall besøkende og tiltrekke flere kunder. Det er derfor oversettelse av nettsider bør overlates til bransjens profesjonelle: oversettere, redaktører og korrekturlesere som har målspråket som morsmål og som bor i landet hvor dette språket brukes.

Våre kunder rangerer fra globale selskaper, finansinstitusjoner og internettmarkeder til lokale firma, webutviklere og markedsføringsbyråer.

Hvorfor oversette din nettside?

En effektiv nettside er en av de mest kostnadseffektive metodene du kan bruke for å ekspandere ditt marked globalt. Hvis du selger et produkt eller tilbyr en tjeneste, og du har en nettside på Internett, betyr det at din nettside kan leses fra hvor som helst i verden. Hvorfor ikke øke kundebasen ved å oversette din nettside til ett språk til? Nettsideoversettelser av høy kvalitet er en engangsinvestering for din virksomhet. Den globale økonomien krever nå at firmaer ser utenfor egne grenser hvis de ønsker å utvide.

Ifølge Global Reach-undersøkelsen, vil flesteparten av kundene bare kjøpe fra nettsider på deres eget språk. Denne effekten blir tydeligere jo høyere verdien av produktet eller tjenesten er. (s Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory)

Hvorfor er nettsiden oversettelses så viktig?

  • Over 100 millioner mennesker leser Internett på andre språk enn engelsk.
  • Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.
  • Det er fire ganger mer sannsynlig at en nettbruker faktisk kjøper noe fra et selskap som kommuniserer på kundens morsmål.
  • Besøkere av en nettside forblir dobbelt så lenge på siden hvis den er på deres eget morsmål. (Forrester Research)
  • Over halvparten av europeiske nettbrukere tvinges til å bruke nettsider på et språk forskjellig fra deres eget. (EU Eurobarometer)

Nettsidelokalisering

Når en nettside oversettes er det veldig viktig å ikke oversette direkte men ta hensyn til den besøkendes kulturelle preferanser, for å sikre at teksten er nøyaktig og at prisene er riktige og tydelige. Baltic Media Ltd samarbeider med mer enn 2000 utprøvde lingvister fra hele verden, så vi er i stand til å finne riktig leverandør for hvert steg av hvert unike prosjekt.

For oversettelse av nettsider tilbyr vi:

  • Utregning av antall ord i kilden og innholdseksport
  • Nettsidedefinisjon og konsultasjon om strukturelle krav
  • Nettsideinternasjonalisering: Pass på at din sides infrastruktur viser innholdet riktig på det språket dine besøkere ønsker å lese. Vi er spesialister på Unicode-aktivering, adskillelse mellom kode og innhold, skalerbart design, osv.
  • Innholdsoversettelser i mer enn 400 språkkombinasjoner
  • Oversettelse av metainformasjon: titler, beskrivelser og nøkkelord
  • Kvalitetssikring og korrekturlesing på nett

Kostnader for oversettelse av nettsider er baser på:

  1. Antall ord
  2. Kilde- og målspråk
  3. Emne
  4. Krav til nettgrafikk
  5. DTP-krav til lenkede dokumenter

Kontakt Baltic Media i dag

For å finne ut mer om våre oversettelser av nettsider eller be om et gratis pristilbud, ringer du vårt internasjonale kontor på +46 8 767 6024 (Stockholm) +371 67 224 327 (Riga) eller ta kontakt med våre prosjektledere via e-post på nordics@balticmedia.com.

Verkkosivujen kääntäminen

Verkkosivustojen Käännöspalvelut

Multilingual languages word cloud concept

Monikielinen verkkosivustojen kääntäminen on yksi Baltic Median pääerikoistumisalueista. Erittäin kokeneet kääntäjämme varmistavat, että verkkosivustosi käännös kuulostaa oikealta, toimii hyvin hakukoneoptimoinnissa (SEO) ja on helppo lukea.

Verkkosivujen onnistunut käännös lisää vierailijoiden määrää ja houkuttelee lisää asiakkaita. Tämän vuoksi verkkosivujen kääntäminen tulisi jättää sen aihealueen ammattilaisten tehtäväksi: kääntäjien, tekstieditorien ja oikolukijoiden, joiden äidinkieli on kohdekieli ja jotka asuvat maassa, jossa tätä kieltä puhutaan.

Meillä on asiakkaina globaaleja yrityksiä, rahoitusinstituutioita ja internet-markkinoita sekä paikallisia yrityksiä, verkkosivustojen tekijöitä ja markkinointitoimistoja.

Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?

Verkkosivustojen kääntäminen on yksi kustannustehokkaimmista menetelmistä laajentaa markkinoitasi maailmanlaajuisesti. Jos olet tuotemyyjä tai palveluntarjoaja ja sinulla on verkkosivusto World Wide Webissä (Internetissä), se tarkoittaa, että sivustollasi voidaan käydä kaikkialta maailmasta. Miksi et kasvattaisi asiakaspohjaasi helposti kääntämällä sivustoasi useammalle kielelle? Globaali talous vaatii nyt yrityksiä katsomaan kansallisten rajojensa ulkopuolelle toimintansa laajentamiseksi.

Global Reach -kyselyn mukaan suurin osa asiakkaista ostaa vain niiltä verkkosivustoilta, joilla tiedot esitetään heidän omalla kielellään. Tämä vaikutus korostuu, mitä korkeampi arvo tuotteella tai palve

Miksi verkkosivuston kääntäminen on tärkeää?

  • Yli 100 miljoonaa ihmistä käyttää Internetiä muulla kielellä kuin englanti.
  • Yli 50 % verkon käyttäjistä puhuu äidinkielenään muuta kuin englantia.
  • Verkon käyttäjät tosiasiallisesti ostavat neljä kertaa todennäköisemmin tuotteita yritykseltä, joka käyttää viestinnässään asiakkaan äidinkieltä.
  • Sivustolla käytetty aika kaksinkertaistuu sivustoilla, jotka on kirjoitettu vierailijan omalla kielellä – vierailijat viipyvät kaksi kertaa pidempään. (Forrester Research)
  • Yli puolet eurooppalaisista Internet-käyttäjistä pakotettiin luottamaan sivustoihin, jotka oli kirjoitettu muulla kuin heidän omalla kielellään. (EU Eurobarometri)

Verkkosivustojen lokalisointi

Verkkosivuston kääntämisen aikana on erittäin tärkeää, ettei sitä käännetä suoraan, vaan otetaan huomioon kävijän kulttuuri, varmistetaan tekstin tarkkuus sekä hintojen oikeus ja selkeys. Baltic Media Ltd työskentelee läheisesti yli 2000 testatun kääntäjän kanssa kaikkialta maailmasta, joten löydämme oikean työntekijän jokaisen ainutlaatuisen projektin kuhunkin vaiheeseen.

Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:

  • Lähdesanojen laskennan ja sisällön viennin
  • Verkkosivuston määrityksen ja konsultoinnin koskien rakenteellisia vaatimuksia
  • Verkkosivuston kansainvälistämisen: Varmistetaan, että sivustosi infrastruktuuri näyttää sisällön oikein kaikilla kielillä, joilla vierailija haluaa sen nähdä. Olemme Unicode-valmiuden, koodin ja sisällön erottamisen, skaalautuvan suunnittelun, jne. erikoisosaajia.
  • Sisällön kääntämisenyli 400 kieliparille
  • Meta-tietojen käännöksen: otsikot, kuvaukset ja asiasanat
  • Verkon laadunvarmistuksen ja verkko-oikoluvun

Verkkosivuston käännöskustannusten perusta:

  1. Sanamäärä
  2. Lähde- ja kohdekielet
  3. Aihealue
  4. Verkkografiikkavaatimukset
  5. Työpöytäjulkaisun vaatimukset linkitetyille asiakirjoille

Ota yhteyttä Baltic Mediaan tänään

Saat lisätietoja verkkosivustojen käännöspalveluistamme tai voit pyytää ilmaisen kustannusarvion tai tarjouksen soittamalla kansainväliseen toimistoomme numeroon +46 8 767 6024 tai ottamalla yhteyttä projektipäälliköihimme sähköpostitse osoitteeseen nordics@balticmedia.com.

Ilman hintapyyntö

Alexander Bard målar sitt framtidsscenario i Resumés helgintervju: Därför kommer medierna dö

 

bard-resumeUndermålig journalistik har banat vägen för fejkade nyheter, marknadsavdelningarna har spelat ut sin roll och ”kommunikationsbyråernas diktatur” krackelerar. Författaren och filosofen Alexander Bard målar sitt framtidsscenario i Resumés helgintervju.

Vi befinner oss i en tid när traditionella medieföretag kämpar för sin överlevnad med kniven mot strupen. Marknadsförare sliter sitt hår över hur de ska nå allt mer svårfångade och svårdefinierade målgrupper. Globala jättar som Facebook och Google kopplar ett allt starkare grepp om våra liv. USA har nyligen valt en president som helt verkar sakna respekt för fakta och konventioner. Kort sagt: det finns få, om ens några, ledstänger att hålla fast vid.

År 1995 satt Alexander Bard i Nyhetsmorgons studio och förklarade för programledarna Malou von Siwers och Bengt Magnusson hur internet skulle komma att förändra vår civilisation. 22 år senare är det bara att konstatera att han fick rätt i det mesta.

Vid millennieskiftet släppte han boken ”Nätokraterna” tillsammans med författaren och krönikören Jan Söderqvist där de beskrev hur ett nytt klassamhälle skulle växa fram i spåren av den digitala revolutionen. Duons fyra böcker har hittills översatts på fler än 20 språk. Alexander Bard har lagt musiken på hyllan och reser numera världen runt för att föreläsa om sina profetior för framtiden. Resumé stämde träff med honom för ett samtal kring hur förutsättningarna för medier, marknadsföring och kommunikation kommer att förändras.

För att förklara dagens läge tar han spjärn mot informationssamhällets fundament. Den traditionella marknadsföringen är nämligen sprungen ur en tid med få och starka mediekanaler.
– Vi har levt i ett samhälle med böcker, tidningar och tv. Du tvungen att ha väldigt mycket makt eller pengar för att kunna ha en kommunikationskanal över huvud taget. Kommunikation handlar om ett utbyte i två riktningar, och det finns egentligen inte i ett sådant samhälle. De budskap som varit obekväma eller som vi inte velat höra har istället fått mycket stålar bakom sig, och det har vi kallat reklam. När jag talar om marknadsföring handlar det alltså om att tvinga på sitt budskap på mottagarna. Det har man kunnat göra ganska oemotsagd, och medierna har haft det som en stor inkomstkälla, säger han.

– Det nya med internet är att kommunikation går i alla riktningar. Vi har fullt upp med att ta emot kommunikation och kommunicera tillbaka. När vi människor en gång lärt oss att kunna påverka det vi tar emot skapas ett helt nytt landskap. Vi ignorerar alla som skriker åt oss. Megafonen når inte fram längre. Tvärtom, den som skriker från en annonsplats har förmodligen dödat sig själv i samma ögonblick.

Som exempel nämner han Googles algoritm som presenterar de mest relevanta sökträffarna för dig utifrån ett visst antal parametrar.
– Den som hamnar högst upp i sökningen är den som har högst attentionsvärde. Det är inget du betalar dig till, utan det är någon som gör saker väldigt bra och är tillräckligt känd för att hamna där. De som istället gör en annons kommunicerar att ”vi är väldigt dåliga på det vi gör, ingen tycker om oss, men vi har pengar som vi slänger på problemet”. I den här fällan har de traditionella medierna och företagen fastnat. De håller på att straffa ut sig själva. I dagens kommunikationslandskap blandas interaktiviteten ihop med den gamla envägskommunikationen. Men interaktiviteten kommer självklart att vinna.

Alexander Bard förkastar också tron på att innehåll som är bättre anpassat till de digitala plattformarna kan lösa problematiken.
– I så fall hade reklamfilmer redan försökt vara själva innehållet på tv, men det fungerar inte. Vad det handlar om är att göra en bättre vara eller tjänst. Så fort någon säger ”digital marknadsföring” slår jag bakut. För det går inte att kombinera. I ett samhälle med få kommunikatörer fanns det gott om plats att skrika ut sina budskap. Nu är vi sju miljarder människor som skriker ikapp med varandra. De flesta lyssnar inte på varandra över huvud taget. 98 procent av alla Instagrambilder tittar ingen på. I ett samhälle där vi dränks av dynga letar vi efter några få kanaler som är trovärdiga och har ett bra innehåll.

För att beskriva dessa kanaler använder han begreppet kuratorer som är hämtat från konstvärlden.
– Den som sorterar flödet av information, och presenterar det bästa för just dig, kommer du att återvända till. Då flyttar det ekonomiska mervärdet bort från producenterna till kuratorerna, vilket gör företagen och deras marknadsavdelningar helt värdelösa. Det här kommer vi att se i sektor efter sektor i samhället.

Varför görs det i så fall fortfarande så pass mycket traditionell marknadsföring?
– Därför att företagen har anställt en massa marknadsförare som slåss med näbbar och klor för att behålla sina jobb. De hittar på alla möjliga lögner om varför de ska finnas kvar i framtiden. När tryckpressen kom år 1450 hade vi 300 000 personer i Europa som satt och handskrev böcker. 1550 fanns inte en enda kvar. Men under de här åren demonstrerade de och gjorde allt de kunde för att stoppa tryckpressarna. Vid alla kommunikativa paradigmskiften har vi haft en gammal elit som sitter kvar, i det här fallet marknadsförarna, som försöker försvara sin roll. Men i själva verket är de helt överflödiga.

– Tidningarna ryker, bokförlagen ryker, tv-kanalerna ryker. Alla gamla medier ryker och med dem försvinner alla som har livnärt sig på dem. Och det är inte som att marknadsförare plötsligt kan bli kommunikatörer. De är bra på att skriva ett klatschigt budskap som de trycker ut, men urusla på att lyssna, vilket är grundläggande för att kunna kommunicera. Kommunikation handlar om att ha en dialog, inte att sitta i ett hörn och prata. Det betyder i sin tur att vi behöver helt andra talanger än de som sköter marknadsföringen i dag.

Var i det här skiftet befinner vi oss nu?
– Stora företag satsar fortfarande stora resurser på att anställa marknadsförare. Marknadsavdelningarna försöker till varje pris att hålla liv i sina budskap. Parallellt växer en helt ny värld fram på nätet med ett helt nytt sätt att kommunicera. Det skapas noder, alltså enskilda individer, som är väldigt framgångsrika på att kommunicera och få många följare som aktivt lyssnar på vad de säger. Dessa personer kommer att bli oerhört värdefulla, och traditionella varumärken kommer att försöka få dem att göra reklam för deras produkter.

Vad Alexander Bard beskriver är modeordet ”influencers”. Alltså personer med stora skaror följare som var och vartannat företag använder sig av för att nå ut med sitt budskap. Men även här befinner vi oss i en återvändsgränd, hävdar han.
– Säg att en ung tjej byggt upp en stor blogg, där hon på ett coolt sätt berättar om kläderna hon gillar och varför. Om ett företag kommer in och betalar henne för att sätta på sig deras kläder förlorar hon sin trovärdighet. Då tappar hon sina följare. Företaget kommer senare att undra varför de investerat miljoner där, samtidigt som hennes läsarkrets minskat dramatiskt. De kommer inte förstå att de mördade henne, för hon har horat. Hennes följare förstår att hon bara gjort det för pengarna, inte för att hon tycker produkterna är bra.

– Det går inte att hajpa upp en usel produkt. Du måste gå tillbaka till företaget och säga ”Jag kan inte vara kommunikatör om inte ni gör den bästa varan eller tjänsten först”. Vi är på väg mot ett transparent samhälle där det inte är någon idé att försöka marknadsföra ihjäl sig. Det kommer bara att slå tillbaka.

Ett annat populärt begrepp som han förkastar är ”hållbarhet”.
– Jag hatar det ordet. Alla snackar om det, men det är väl för fan givet för ett företag 2017 att ha en hållbar produktionskedja. Det är som att säga ”vi tror på snällhet”. Jag vill inte se en enda Powerpoint-presentation till med hållbarhet i rubriken, för det visar på en otrolig fantasibrist i företaget. Det betyder inget längre. Man är dömd redan där.

Vad spår du kommer härnäst?
– Participatorisk kultur exploderar just nu. Men då räcker det inte att bara prata om co-creation – du måste mena det också.

Vad innebär det konkret?
– Att ingenting längre görs av något mastermind som talar om för dig vad du ska göra. Modedesignern är lika död som sjukhusdirektören. Alla gamla Napoleonfigurer är borta. Allt som görs i dag uppstår i en konstant interaktivitet mellan mig som kund och dig som producent. Det betyder att vi alla blir ”procumers”, det vill säga att producenten och konsumenten upplöses som roller.

Om marknadsföringen är död – vad är då journalistiken?
– Journalistiken ramlade ihop eftersom den bygger på den traditionella modellen, där tidningen drar in pengar från annonsörer och att sälja lösnummer. Under en tid kommer vi att få anarki där en massa människor skriker saker rakt ut, utan någon form av faktakontroll. Där har du Donald Trumps universum.

– I det vakuumet uppstår ett sug efter kvalificerad information, och det är där journalistiken skulle ha funnits egentligen. Istället kommer ett antal noder att dyka upp som bistår med en faktuell bild av verkligheten. Dessa kommer du att söka dig till i allt högre utsträckning. Samtidigt kommer tidningarna att bli slavar under tjänster som Flipboard och Omni, som sammanställer information på en slags anslagstavla. Precis på samma sätt som skivbolagen blev beroende av Spotify för att få sina intäkter.

Vem ska betala journalisternas löner?
– Ingen. Alltså försvinner de. Det finns ingen naturlag som säger att det ska finnas journalister.

Vem ska sammanställa och verifiera informationen?
– Ingen. Det är därför vi har det kaos vi har i dag, med Donald Trump som president. Och så kommer det att vara fram till dess att efterfrågan dyker upp. Då kommer man att uppfinna nya medier som gör detta genom kuratorer. Återigen: det blir en betygsättning av nyhetsflödet där de bästa och mest faktuella kommer att vinna.

Kommer det att ge sig självt?
– Det brukar ske på det sättet. Vi likställer nämligen inte all information vi får. Förr eller senare börjar du titta på vilken information som är relevant, intressant och korrekt för dig. Då kommer du att söka den hos likasinnade som sorterar bort all buffel och båg. Möjligtvis då kan vi vara villiga att betala för informationen.

– Problemet är inte att tidningarna fått konkurrens av bloggare och twittrare som påstår en massa saker. Problemet är att tidningarna är för dåliga på att leverera sanning. Journalister påstår att deras sanningar är vidimerade. Men det är de inte alls. Ni har ljugit och farit med osanning i decennier. Det visar sig att informationsflödet som kommer från Dagens Nyheter inte är så jävla mycket bättre än det som kommer från Breitbart News*. Det är också politiserat, vinklat och inte alls särskilt sant.

Hur menar du då?
– Det är en skittidning. Varför ska den då överleva? Den hårda sanningen är att journalistiken inte har stått sig i konkurrensen. Jag tror att vi behöver en mycket bättre journalistik som är mer intresserad av vidimerad information.

Efter valet av Trump och debatten kring fejkade nyheter har vi sett en motreaktion i form av fler betalande digitala prenumeranter. Exempelvis till New York Times och Washington Post, med också DN i Sverige. Hur ser du på den?
– Till att börja med är inte de oskyldiga till fejkade nyheter heller. Genom att vinkla och välja bort saker att bevaka sysslar du också med en form av ”fake news”. Om du har en helhet och sedan väljer bort de delar som är politiskt inkorrekta är det bara ett annat sätt att fejka nyheterna. Att man lämnat så mycket utrymme för falska nyheter på nätet handlar om att de vanliga nyheterna varit för dåliga.

Vad menar du att medierna har lämnat ute?
– Det som är politiskt känsligt, för att det kan uppfattas fel. Om en journalist sitter och gör den typen av sortering istället för läsaren har man börjat fejka nyheterna redan där.

Men det verkar ändå finnas en betalningsvilja för nyheter på nätet?
– Det är knappast Donald Trump-väljare som börjar prenumerera New York Times. Jag tror inte att det handlar så mycket om viljan att betala, utan om att man är tvungen, vilket är helt rimligt. De naiva dagarna när man gav bort saker gratis på nätet för att driva upp trafiken är över. Vi har inte råd med det längre. Därför börjar tidningarna ta betalt, och det främsta exemplet är Wall Street Journal. Nischade tidningar med tydliga målgrupper är de som lyckas bäst.

Läser du mycket så kallade ”alternativa medier”?
– Jag vet inte vilka medier som är alternativa, och jag tycker att den uppdelningen är grotesk. Min pappa lärde mig att läsa minst fem dagstidningar varje dag, från pingstvännernas till kommunisternas, och sedan bilda mig en uppfattning. Det gäller lika mycket i dag. Det är jättefarligt att bli beroende av en enda källa, även om den är hyfsat trovärdig. Det finns alltid olika infallsvinklar på ett ämne.

All information finns i dag tillgänglig ett klick bort. Ändå känns det som att människor är mindre intresserade av fakta än någonsin. Varför?
– Folk har aldrig varit intresserade av fakta. Filterbubblor har alltid funnits. Du glömmer bort hur Sverige såg ut för 30 år sedan. Folk gick upp varje dag och läste Svenska Dagbladet i sin Östermalmsvåning. De hade ingen aning om hur livet var i Tensta. Människor har alltid velat bekräfta sin egen världsbild. Skillnaden är att filterbubblorna kraschar mot varandra i dag. När de flyger på varandra, som exempelvis på Twitter, blir de uppenbara. Och det kan leda till våld. USA kan mycket väl gå mot inbördeskrig inom en generation. Det finns inga krafter som förenar kusterna med inlandet i dag, och de håller på att glida isär allt mer.

Du förutspådde tidigt Donald Trumps framgångar. Vad var det som vi andra missade?
– Vi skrev i boken Nätokraterna för 17 år sedan att en dokusåpaprogramledare kan bli president i USA. Den kändaste personen blir vald när politiken blir ironisk. Det handlar egentligen om att politiken har mindre makt än tidigare. Den har flyttat till andra delar av samhället, inte minst till teknologin. En arbetare i Michigan som röstade på Trump av ilska mot Clinton borde istället rikta den mot Silicon Valley. Det är där makten sitter i dag. Men vi har inte valt Peter Thiel eller Sergey Brin. Den debatten har jag inte ens sett än. Folk låtsas som att Trump och Clinton är två personer med makt.

Vad kan svenska politiker och företag lära sig av hans sätt att kommunicera?
– Det är väldigt farligt att sätta sig i händerna på kommunikationsbyråer och låta dem diktera perfekta budskap. Vi är riktigt trötta på politiker som alltid svarar korrekt i alla intervjuer. Trump var mänsklig. Han sa fel och överdrev. Genom det framstod det som att han inte lyssnar på någon annan.

– Jag kallar det ”kommunikationsbyråernas diktatur” och där är vi i Sverige i dag. Men den tiden är över nu. Den politiker som inte gör det korrekta och inte lyssnar på rådgivare innan de öppnar käften kommer att framstå som mycket mer levande.

/…/

Källa / Läs hela artikeln här: Resume 

FAKTA/Alexander Bard
Ålder: 56 år.
Uppväxt: Motala.
Bor: Stockholm och Istanbul.
Familj: Ja. En väldigt okonventionell sådan.
Tjänar: Hans bolag Bullgood Kommunikation omsatte 2,7 miljoner kronor i det senaste bokslutet och gjorde en vinst på 140 000. I bolaget finns tillgångar på 6,8 miljoner.
Utbildning: Ekonomisk geograf/nationalekonom i grunden. Handelshögskolan i Stockholm och kurser på olika universitet runt om i världen.
Karriär i korthet: Musikbranschen i 25 år (låtskrivare, producent och artist i bl.a. Army of Lovers och BWO) men slutade för fyra år sedan. Byggde parallellt upp en karriär som filosof och föreläsare. Har skrivit böckerna Nätokraterna (2000), Det globala imperiet (2002), Kroppsmaskinerna (2009) och Synteism – att skapa Gud i Internetåldern (2014) med Jan Söderqvist. Skriver på den femte boken som ska komma ut 2018.
Gör på fritiden: Reser, umgås med nära vänner, slukar nya böcker.
Medievanor: Nyheter på nätet. Wikipedia. Läser två papperstidningar varje vecka: The Economist och Fokus. Även Travronden, som är ett privat intresse.
Senaste bok: Disparities av Slavoj Žižek.
Senaste film: Doctor Strange ”Jag gillar den för att det är så mycket ketamin i den”.
Hissar: Härskare.
Dissar: Slavar.

 

Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize

svengelska

Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.

Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.

Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.

Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).

En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.

Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.

Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.

Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.

Källa: Svenska Dagbladet 

Språksituationen i Sverige: svenska, engelska, samiska, finska och andra språk

zviedru karogi kokaSverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.

Sveriges språklag

I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:

  • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
  • Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
  • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
  • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan).

Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.

Fem minoritetsspråk

Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk:

  • finska
  • samiska
  • meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska)
  • jiddisch
  • romska

De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.

Källa: Svenska Institutet

Översättning till och från svenska, finska, arabiskagrekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska, tyska, engelska, ryska, franska, turkiska och andra språk.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå? 

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten 

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter  

Begäran om information   

E-mail

Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel

collage_fotor-svenskaHär är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.

Hen är korrekt

Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.

De eller dem?

De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.

När behövs gentiv-s?

Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.

Bästa eller bäste?

Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.

Stor eller liten bokstav?

Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.

Vart eller var?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.

Skriv ihop eller isär?

Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.

Kan en strunta i man?

Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.

Var försiktig med semikolonet!

Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.

Policy i plural?

En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket:  översättning och marknadsanpassning till och från svenska 

Auktoriserad översättning av auktoriserad översättare | Auktoriserade översättningar för företag och privatpersoner

Hur översätter jag vigselbevis, körkort, försäkringar och andra dokument? Vad är skillnaden mellan bestyrkta, certifierade och auktoriserade översättningar? Vad är en auktoriserad translator? Hur mycket kostar en auktoriserad översättning och vad innebär det att ha en kvalitetssäkrad auktoriserad översättning från en ISO-certifierad översättningsbyrå?

rakstammasina
Auktoriserad översättning och ISO-certifierad översättningsbyrå

Auktoriserade översättningar för företag och privatpersoner

Beställ högkvalitativ auktoriserad/certifierad/bestyrkt översättning online i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala, Helsingborg, Gävle, Skövde, Norrköping, Örebro, Linköping, Västerås, Umeå, Karlstad och i hela Sverige. Baltic Media Translations AB  utför auktoriserad översättning  / certifierad översättning för företag och privatpersoner.

Så här skannar du dina dokument med telefonen eller surfplattan.

Mer om priset på en auktoriserad / certifierad  översättning läs här.

Vissa dokument såsom betyg, försäkringskassebesked m m behöver vidimeras. Det innebär att originalet jämförs med kopian och översättaren intygar att översättningen överensstämmer med originalet/kopian.

Vad är en auktoriserad, certifierad, svuren eller officiell översättning ?

Certifieringsprocessen är inte standardiserad globalt och definitionen av en auktoriserad översättning varierar från land till land. Detta är vanligtvis en översättning som  utförs av en professionell översättare som godkänts av den behöriga myndigheten inom området i varje land.

Baltic Media Translations AB har ett nära samarbete med Notarius Publicus i Sverige och andra EU-länder där vi har våra kontor. Därigenom kan vi snabbt ordna med de officiella stämplar som behövs i vissa sammanhang för att intyga olika handlingars äkthet och giltighet.

Översättning av officiella handlingar

Vid översättning av officiella handlingar anlitar vi även auktoriserade translatorer.

Translatorn har eget ansvar för översättningens kvalitet, som garanteras genom en individuell stämpel från Notarius Publicus på varje handling som översätts.

För att legalisera en översättning krävs att översättaren är en auktoriserad translator (OBS inte tolk).

De översättningar som utförs av en auktoriserad översättare inom EU är även godkända i övriga medlemsländer enligt EU:s tjänstedirektiv.

Apostille

Enligt en internationell överenskommelse kan en apostille utfärdas på handlingar, som ska uppvisas i ett annat konventionsland. I Sverige har från och med 1 januari 2005 enbart notarius publicus rätt att utfärda apostille.

Konvention om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar, Haag den 5 oktober 1961 (Sveriges internationella överenskommelser, 1999; French-English-Swedish version) 
Legalisering an en översättning göras på ett av följande språk: engelska, franska, tyska, spanska och svenska.

Kontakta oss när ni behöver en auktoriserad översättare som kan utföra en  auktoriserad översättning  till och från svenska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska och andra språk.

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.

Snabb hantering av översättningsordrar

Eftersom vi respekterar våra kunder och deras tid kommer något av Baltic Medias koncernbolag att svara på förfrågningar och beställningar från våra kunder inom 15 minuter. För att spara mer tid kommer bara den viktigaste informationen att tillhandahållas.

Översättningskvalitet och sekretess

Översättnings- och språkutbildningsbyrån Baltic Media Ltd arbetar enligt krav och internationell standard för kvalitetshanteringssystem ISO 9001:2015. Det är en särskild garanti att effektiva insatser för kvalitetsförsäkran, arbetsmiljö, ansvarsfördelning och kvalitetsgranskning tillhandahålls i alla företagsled.

Alla Baltic Medias koncernbolag och dess leverantörer håller fast vid strikta sekretessavtal. Baltic Media Ltd ansvarar för säker förvaring av våra kunders konfidentiella information.

Auktoriserad översättningar 20-25% billigare

Våra priser beror på textens komplexitet, handläggningstiden och dokumentets längd. Priset för en auktoriserad översättning (begränsat antal översättare) är 600-1000 kr/dokument exklusive moms. Auktoriserade översättare har genomgått Kammarkollegiets test.  Översättningar omfattar översättningar från svenska till andra språk eller från andra språk till svenska.

En auktoriserad översättning med notarieintyg av ett enkelsidigt intyg eller certifikat kostar i de flesta fall 450-600 SEK exklusive moms. Certifierade översättningar med företagssigill kostar från 350 SEK.

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal    ISO 9001:2015    Priser    Prisförfrågan    Språk    Tjänster   Start  

Översättningsbyråer i Nordeuropa.
Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken

icelandfans
Det isländska språket
Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.
Officiellt språk i: Island
Språkkod ISO 639-1: IS

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike

jamala

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

 

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.

 

eurovisonstockholm2

Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.

Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.

Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.

Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.

Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.

Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.

Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.

Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?

Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.

Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?

Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.

Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?

Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.

Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.

Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.

Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.

Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.

Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.

Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.

Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.

Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.

Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.

Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.

Källa: Dagens Nyheter 

Hotspots: Species Meet Languages in a Burst of Diversity

Researchers collated information on where species live, and then mapped this against where languages are spoken. Using statistics, they found that high biodiversity does indeed correlate with high linguistic diversity.

Profilbild för EllenMother Tongues

Scattered across the Earth, there are biodiversity hotspots – areas where Mother Nature flaunts her outrageous imagination like a peacock flaunts its magnificent tail. These places are hotbeds of evolution – not just for biological species, it turns out, but for languages too.

post5-01-01

We’ve had an inkling of this language-species affair for a while. But it’s only in the last decade or so that we’ve quantified this connection.

Researchers collated information on where species live, and then mapped this against where languages are spoken. Using statistics, they found that high biodiversity does indeed correlate with high linguistic diversity.

F1.large (1) (A) displays biodiversity hotspots around the world. (B) shows the geographic distribution of Indigenous languages. Reproduced from this paper.

They churned out some numbers for us to get a deeper sense of this link:

  • There are 35 biodiversity hotspots and five high biodiversity wilderness areas on Planet Earth – places like Amazonia, the island of New Guinea and the…

Visa originalinlägg 845 fler ord

Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med

svensk översättning
Foto: Baltic Media

Svensk stavning är inget att leka med

Två små borttagna cirkumflex ­vållade nyligen ­indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle ­Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och ­varför vi inte behöver ­vara oroliga för kommande reformer.

Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.

Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.

Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuilbureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.

I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.

I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).

Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.

Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.

Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.

Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.

Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.

Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.

Principerna som styr hur vi stavar

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.

Ljudenlighetsprincipen

Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster

Samhörighetsprincipen

Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.

Dubbelteckning

Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.

Bruket

Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte timskeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.

Vad är svårt?

Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.

Olle Josephson

Källa: Svenska Dagbladet  

Writers on Freelancing: Roundtables, Tips, and More

A roundup of resources on the realities of freelance writing.

TechnologyTypewriterWordsOriginal

Källa: Writers on Freelancing: Roundtables, Tips, and More

Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential

eu digitalt

Bryssel den 25 februari 2016

Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.

Europeiska kommissionen offentliggjorde idag resultaten från 2016 års utgåva av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi). Den visar att EU-länderna har gjort framsteg när det gäller uppkopplingsmöjligheter, digitala färdigheter och offentliga tjänster sedan förra åretsstrategi för den digitala inre marknaden offentliggjordes.

Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.

Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.

Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”. 

Viktigaste resultaten av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi)

  • — EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
  • DanmarkNederländernaSverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
  • Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.

 

  • Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
  • Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
  • Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
  • E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
  • Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.

 Bakgrund

 Vad är Desi?

Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.

Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).

Mer information

Webbplats om den digitala inre marknaden (#DigitalSingleMarket)

Webbplats (på engelska) för vice ordföranden med ansvar för den digitala inre marknaden, Andrus Ansip (@Ansip_EU)

Webbplats (på engelska) för kommissionären med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället Günther H. Oettinger(@GOettingerEU)

Källa: Europa.eu  

Konsten att översätta filmer och TV-serier. Dubbning vs textning : Xenia Akopova

Xenia Akopova studerar mastersprogrammet i Översättning på Göteborgs Universitet där hon inriktar sig på filmöversättning och översättning av populärvetenskapliga texter från ryska och engelska till svenska. Xenia kommer att prata om film och tv-serier som ett av dagens viktigaste konstmedium och hur de olika översättningsmetoderna av dessa påverkar våra uppfattningar om deras innehåll och budskap – ofta mer än vi tror.

 

Den digitala agendan: över hälften av internetanvändarna i EU använder främmande språk online

DSM

Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*

 44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.

Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen med den digitala agendan för Europa är att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200).

– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.

Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet. Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.

Engelska som lingua franca på internet

Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).

Skäl till att byta språk

De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).

Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.

E-handel

E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget. Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.

Stöd för större mångfald och öppenhet

Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.

Forskning och utveckling

Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4 där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.

För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.

Bakgrund

Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.

Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.

Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:

http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_313_en.pdf

Forskningsprojekt på språkområdet:

http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm

http://cordis.europa.eu/fp7/ict/language-technologies/home_en.html

Den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm

Neelie Kroes webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/

*2011.

Källa: Europa.eu

 

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan?*

svengelska google

Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska.

En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatan – eller till och med i rännstenen. Oavsett om man läser honom på originalspråket engelska eller i strålande svensk översättning av Caj Lundgren (mer känd som SvD:s legendariska signatur Kajenn) kan man förvänta sig en smittande lustfylld inställning till språket.

Det är alltid en njutning att läsa Burgess, bland annat därför att han bemödade sig om att lägga lite extra krut på att leka med språket – vare sig det handlade om rimmande cockney i ”Doktorn är sjuk”, fnissigt undermålig dikt i romansviten om poeten Enderby eller påhittad framtidsslang med inslag av ryska i ”A clockwork orange”. Och Caj Lundgren lyckades med motsvarande bedrift när han gav romanerna svensk språkdräkt.

Den här inställningen till språket som något som vi inte bara använder för att kommunicera med varandra, utan också för att ha kul, är värd att lyfta fram.

Det här gäller så klart inte bara ens eget modersmål, utan också när man gör stapplande försök att lära sig ett främmande språk. Att lära sig ett nytt språk öppnar dörrar till helt nya metaforer. Ett främmande språk är på något magiskt vis laddat med ett annat sätt att uppfatta världen. Jag läste nyligen hur Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien, beskrev det i en intervju i DN: ”Att lära sig ett nytt språk ger nya sätt att tänka”.

Just så är det. Men samtidigt som det bara är av godo att lära sig nya språk, är det också viktigt att kunna skilja dem åt, att inte blanda ihop dem. Och med den dominans engelskan har i dag tycks svensktalande i allt större utsträckning ha svårt med detta. Jag har i tidigare texter skrivit om det jag kallar löjlig svengelska – när löparskor får heta runningskor, Vasastan får byta namn till Midtown och branschorganisationer heter Bil Sweden ochSvenska Pig. Jag har raljerat lite och de av er som läste artiklarna anade kanske att jag fann ett visst nöje i detta. För visst är det så – till och med i detta finns en språkglädje; att få vrida och vända på anglicismer, att knåda på fjantiga fraser. Men då handlar det inte om upptäckarglädjen som finns i att lära sig ett nytt språk, utan mer skadeglädje av den typ man kan känna inför pekoralistisk diktning eller kalkonfilmer.

Vårt språk är fullt av lånord och vi kommer naturligtvis att fortsätta berikas av lån, framför allt från engelskan. För de flesta av oss är engelska vårt andraspråk – och det är så klart ett alldeles utmärkt språk, minst lika spännande som alla andra tungomål. Men vad händer när det blir så dominerande att det slår att ut vårt eget? Eftersom så många svenska doktorsavhandlingar i dag skrivs på engelska riskerar vi exempelvis att forskare inte kan formulera sig om sin forskning på svenska.

Förra året tog för ovanlighetens skull en svensk, Tomas Lindahl, emot Nobelpriset i kemi (tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar) och enligt Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande – som var skrivet på svenska – fick han det för sin upptäckt av base excision repair. Vad detta molekylära maskineri, som är till för att motverka att vårt dna kollapsar, heter på svenska berättade inte Vetenskapsakademien. Min tolkning är att det helt enkelt inte finns någon svensk term för det.

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan? Kanske framstår i stället sådana försök som löjliga för nya generationer, hos vilka engelskan är så inympad i svenskan att de inte längre skiljer språken åt? För dem smälter de samman och invändningar om anglicismer riskerar att framstå som obegripliga synpunkter från stofiler. För varje sportbutik som bankar in att de säljer hikingskor och inte vandrarkängor, för varje debattartikel som skriver NGO:s i stället för ideella organisationer, blir det ytterligare lite mer normaliserat att engelska ska anses strået vassare än svenskan och att vårt eget modersmål inte riktigt duger till.

Hur dominerande engelskan är ser man i Språkrådets nyordslista, som presenterades strax före årsskiftet. Av 37 nya ord var en tredjedel hämtade från engelskan, de flesta av dem utan att något som helst försök att översätta dem hade gjorts. Även här tänker jag att det annars skulle kunna finnas utrymme för någon sorts språkglädje: i att uppfinna lämpliga översättningar av spännande engelskspråkiga nyord. Om engelsmän och amerikaner kan leka sig fram till mansplain genom att kombinera ordenman och explain, varför kan då inte vi göra detsamma?

Jag har faktiskt ett svenskt förslag, i Anthony Burgess och Caj Lundgrens anda. Genom att kasta om ett par bokstäver i ordet förklara kan vi minst lika elegant uppnå samma innebörd: förkarla!

*Källa: Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet: Vi säljer ut svenskan med ”svengelskan”

 

 

 

 

Melodifestivalen. En eller ett mello?

melodifestivalen1

Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus?

Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olika slags sångtävlingar, med gemen begynnelsebokstav, även om andra länders uttagstävlingar till ESC: den finska melodifestivalen. Då är det närmast typen av sångtävling som avses.

Mello, med två l, har de senaste åren blivit en populär kortform för Melodifestivalen. I synnerhet Sveriges Television, som sänder Melodifestivalen, använder kortformen. Normalt skrivs det med liten bokstav: mello, mellofestival, mellobidrag. Ser man det som kortform för ett namn kan man även tänka sig stor bokstav. SVT själva skriver ibland så (Mellopriser, Mellomyspyssel, Mellotipset), ibland med liten (mellon, mellosnack, mellokaraktärer). Både en mello och ett mello förekommer, men en mello, i bestämd form mellon (det vill säga samma genus som det bakomliggande melodifestival), är betydligt vanligare.

Mello används emellanåt även för både ESC och för andra länders uttagstävlingar: ”Lettlands mello”; ”2015 års mello i Wien”. Ibland kan mello också fungera som kortform för andra sammansättningar, till exempel för melodifestivallåt: ”Den här låten är dagens bästa mello.”

Källa: Språk och folkminnen 

 

Common misconceptions about translation

translation

Translating is an Art A weblog about translation and language:

“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.

Not One-Off Britishisms

‘Ginger,’ ‘Bits,’ ‘Whinge,’ and other U.K. expressions that have got popular in the U.S.

Källa: Not One-Off Britishisms

The Top 5 Longreads of the Week

The best stories of the week, as chosen by the editors of Longreads.

Källa: The Top 5 Longreads of the Week

Översättning. Varför är terminologi viktigt?

terminologi medicinskVarför är terminologi viktigt?*

Terminologi behövs på samhällets alla områden. Inom olika fack- och ämnesområden är det viktigt att vi är överens om vad de ord vi använder betyder. Här nedan försöker vi förklara närmare varför terminologi behövs, och varför vi som myndighet arbetar med terminologi.

Varför svensk terminologi?

Ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, t.ex. i vetenskapliga sammanhang. Detta insåg vetenskapsmännen på 1700-talet och de började därför precisera begreppen och skapa väl fungerande termer.

Det är inte bara fackmän som behöver använda termer. Många områden behandlar företeelser som berör oss alla. Tänk till exempel på genteknik och datateknik. Man måste kunna förmedla information om komplicerade saker så att även lekmän förstår. Ibland kan detta göras genom självförklarande termer, ibland kan man använda en fackterm men förklara den.

I dag används många engelska ord som facktermer. Det är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska. Att ta fram svensk terminologi är därför en viktig uppgift för språkvården.

En samordning mellan olika språk

Termdatabaser med terminologi på många olika språk är avgörande för kvaliteten på en mängd tjänster och produkter. Ska vi kunna söka i databaser och på webben, krävs samordningar så att samma begrepp får samma benämning. För översättningsprogram krävs inte bara att terminologier kan stoppas in, en samordning måste också ske mellan olika språk. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.

Att ta fram terminologi och skapa termtjänster är dock resurskrävande. Det gäller även större projekt som det nordiska Nordterm, en gemensam webbplats för en mängd nordiska termsamlingar, och IATE, EU:s officiella termdatabas med bl.a. svensk terminologi inom en rad fackområden. För att termdatabaserna ska kunna samordnas i olika produkter och tjänster krävs dessutom standardisering av programvaror och termpoststrukturer. Bristen på sådana standarder har varit ett hinder både i svenska och i EU-baserade termprojekt.

Språklagen kräver terminologi

Språklagen från 1 juli 2009 säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Språkrådet ansvarar för uppföljningen av hur språklagen efterlevs av myndigheterna.

Eftersom Språkrådets myndighet Institutet för språk och folkminnen har ansvar för att vårda och utveckla de nationella minoritetsspråken (för samiskans del är det enligt överenskommelse Sametinget), har institutet också ansvar för terminologi på minoritetsspråk. Detta gäller speciellt ord som ofta förekommer i samhällsinformation. Om det inte finns aktuell terminologi på minoritetsspråk, kan det offentliga språkbruket på dessa språk inte vara helt korrekt och begripligt.

Terminologi

Termer är ord som används inom ett fackområde. En terminologi är en uppsättning av sådana facktermer. Termer skapas för att den fackspråkliga kommunikationen ska bli effektiv. I många facksammanhang är det nämligen viktigt att man menar exakt samma sak med de ord man använder.

Terminologi behövs

  • Precis kommunikation kräver termer. Ska fackmän förstå varandra måste de mena samma sak med de ord de använder, och använda samma ord för samma begrepp.
  • Termer finns överallt. Allmänheten omges av facktermer mycket mer i dag än förr, inte minst genom ny teknik. Facktermer är ofta en del av allmänspråket.
  • Fackmän måste kunna tala om sitt ämne på svenska. Av språkdemokratiska skäl måste det finnas svensk terminologi så att fackmän kan förmedla kunskaper om sitt ämne till samhället utanför. Svensk terminologi är också en förutsättning för att svenska ska kunna användas på samhällets alla områden.
  • Vår infrastruktur kräver terminologi. Arbetsliv, forskning och samhällsliv kräver en hög terminologisk standard. Ska vi kunna söka i databaser och på webbplatser, bör samma begrepp ha samma benämning. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
  • Terminologikrav på myndigheter. Språklagen säger att myndigheter har ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns, utvecklas och används. Vid behov kan det även gälla terminologi på minoritetsspråk.

*Källa: Institutet för språk och folkminnen 

 

EU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa

GermanFlag languageEU:s regler sätter stopp för e-handlare som vill expandera ut i Europa. Näringsminister Mikael Damberg vill driva igenom en förändring och tar hjälp av e-handelsplattformen Tictails grundare Siavash Ghorbani.

Fri rörlighet för varor och tjänster är en av hörnstenarna inom EU. Men för e-handlare och andra digitala bolag är det fortfarande orimligt svårt att expandera i Europa. Snåriga regler och lokala bestämmelser sätter stopp, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

”Det är nästan omöjligt att skapa effektiva plattformar med de här reglerna. Till exempel finns det regler kring hur stora annonser får vara i olika länder”, säger näringsminister Mikael Damberg till Di Digital.

I ett försök att få upp frågan på dagordningen har Näringsdepartementet allierat sig med e-handelsplattformen Tictails medgrundare Siavash Ghorbani. I början av februari reser han till  Amsterdam för att delta i ett möte mellan EU:s näringsministrar. Där ska han, tillsammans med Mikael Dambergs statssekreterare Eva Lindström, argumentera för harmoniserade regler på EU:s inre marknad.

I praktiken är det 28 olika regelverk vi behöver ta hänsyn till. Att gå ut i Europa är i stort sett lika komplext som att gå ut globalt”, säger Siavash Ghorbani.

Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa.

Språkkrav i Tyskland

Skillnaderna mellan EU-länderna rör till exempel vilken information som får lagras om användare och kunder, men också språkkrav eller hur kontaktinformation uppges. I Tyskland behöver till exempel e-handelssajter vara skrivna på tyska samt komma med ett såkallat impressum, ett slags tysk motsvarighet till begreppet ansvarig utgivare.

”Målet är att harmonisera det här med gemensam lagstiftning inom Europa”, fortsätter Siavash Ghorbani.

”Sverige försöker vara pådrivande i de här frågorna. Det borde vara lika naturligt med fri rörlighet för data som för andra varor”, säger Mikael Damberg.

Satsningen är den senaste i en rad flirtar med startupsektorn från näringsministerns håll.

Under hösten 2015 lanserade Mikael Damberg en utredning kring den i startup-kretsar brännheta frågan om personaloptioner, samt utlyste en ny – men ännu inte tillsatt – tjänst för en startup-ansvarig på näringsdepartementet.

”Till viss del handlar det ju om branding, ärligt talat. Jag tror inte man kan värdera den Sverigebild som nu skapas av techsektorn. Det är en enormt modern Sverigebild som förmedlas. Det blir ett fönster för att visa upp att i Sverige har vi vissa värden”, säger Mikael Damberg och nämner svensk ingenjörshistoria och jämställdhet som två exempel.

Utredningen om personaloptioner ska presentera sitt förslag i mars. Mikael Damberg hoppas kunna få igenom nya, enklare bestämmelser under den pågående mandatperioden.

”Vi förstår logiken bakom kraven på det här. Vi måste hitta ett system som funkar i Sverige och som går hyggligt fort att införa. Men man får räkna med att politiska processer är långsammare än startup-processer”, säger Mikael Damberg.

Läs även: Regeringens utredare vill förenkla optionsregler för startups

Läs även: Kritik mot Dambergs startup-politik

 

Källa: Digital.di.se

 

 

PostNord: Anlita en professionell översättare, när du ska översätta sajten till andra språk

 

flags nordics

5 tips. Så lyckas du med internationell e-handel och europeisk export:

  1. Lagar och regler

Var uppmärksam på lokala regler och lagar för distanshandel, marknadsföring och hantering av personuppgifter.

  1. Justeringar på webbplatsen

Titta och jämför din sajt med konkurrenternas. Anlita en professionell översättare, bosatt i det aktuella landet, när du ska översätta sajten till andra språk.

  1. Betalningslösningar

Olika marknader har olika betalningspreferenser. Ta reda på hur kunderna i landet vill betala och möjliggör olika lösningar.

  1. Leveranser och returer

Hitta en logistikleverantör som kan sköta distributionen i så många länder som möjligt. Var noga med att det finns en enkel och smidig returhantering.

  1. Lokala anpassningar

Undersök och anpassa hemsidan till lokala preferenser. Se till att kundtjänsten talar kundens språk och nås på ett lokalt telefonnummer.

Vad ska man som e-handlare tänka på för att lyckas i Europa? Lokalt är nyckelordet. Analysera marknaden du tänkt gå in på. Titta på både din målgrupp och dina konkurrenter. Undersök konsumenternas beteenden och preferenser. Säkerställ att du erbjuder betallösningar och leveransmöjligheter som passar marknaden.

Men för att lyckas med ”känslan” i webshopen är det absolut viktigaste att du utvecklar den lokala versionen tillsammans med personer som bor i landet.

Ett fel vi ofta ser är att man översätter websidan med hjälp av en översättare som har flyttat därifrån.

Eftersom språket ständigt utvecklas hamnar känslan och tonen ofta fel, även om orden kan vara korrekta. Så att tänka lokalt, och att jobba med rätt personer, är nyckeln.

Source: PostNord, E-handeln i Europa 2015

Mer om översättning och marknadsanpassning av webbsidor för e-handel

Översättningstjänster: konkurrenskraftiga priser, hög kvalitet och snabbhet

anna

Anna Pelēkzirne, Marknadschef

För Baltic Media kommer 2015 att bli ihågkommet som ett år med tusentals lyckade språktjänster, kunder inom teknik, bilbranschen, medicin, media och juridik som vi är stolta över att kalla våra vänner samt förverkligandet av en mängd nya idéer.

Marknadens bästa priser

Vårt mål för 2016 är att upprätthålla kvaliteten på våra globala språktjänster, snabba leveranser och marknadens bästa priser. Konkurrenskraftiga priser på översättning och transkreation till och från de största språken kan uppnås tack vare låga produktionskostnader i.o.m. vårt geografiska läge.

Baltic Medias huvudkontor ligger i Riga – den största baltiska staden, med en av de snabbaste internetuppkopplingarna och de lägsta hyreskostnaderna i världen. Detta resulterar i lägre översättningskostnader samtidigt som vi upprätthåller hög kvalitet eftersom det ger oss råd att anlita världens ledande lingvister och språkexperter. Vi har strävat efter att förbättra och bibehålla denna servicenivå i 22 år, ända sedan Baltic Media började arbeta inom språktjänstesektorn.

Webbplatser till många språk

Nuförtiden översätter och lokaliserar organisationer och företag ofta sina produkter och webbplatser till många språk för att öka sina marknadsdelar. Denna trend går hand i hand med den ökade efterfrågan av material på regionala eller lokala språk p.g.a. ökad tillgång till bredband och snabba mobilanslutningar samt ett ökat antal internetanvändare och onlinetjänster. Europas invånare nöjer sig inte längre med att endast använda ett fåtal större språk. Vi ser denna tendens i vår dagliga verksamhet och har därför vidtagit åtgärder för att öka vårt språkutbud till att också omfatta språk från Mellanöstern.

Våra erfarna projektledare tillsammans med våra kvalificerade och beprövade resurser från hela världen gör det till ett nöje att presentera vårt nya utbud av tjänster till dig!

 

Digital.di: Genom digitaliseringen har världen aldrig varit närmare.

Damberg Bolund

Det är hos småbolagen, som fintechföretag, som flera av framtidens exportsuccéer kommer att finnas, det skriver finansmarknadsminister Per Bolund och Näringsminister Mikael Damberg.* 

Sverige har en stolt tradition av omfamna ny teknik och nya trender. Digitaliseringens första steg lade grunden för hemdatorn och mobiltelefonen. Vi befinner oss nu mitt inne i en stark digitaliseringensprocess, där allt fler tjänster som vi efterfrågar tillgodoses genom mobilen.

De teknologiska framstegen skapar nya möjligheter för den finansiella sektorn som de senaste åren har gjort stora investeringar för att möta efterfrågan. I Sverige har detta resulterat i en rad nya framgångsrika bolag inom den sektor som nu kallas för fintechsektorn. Dessa bolag drar nytta av digitaliseringen och kan erbjuda kostnadseffektiva finansieringstjänster till låga kostnader.

För regeringen är export och främjande prioriterat. I stället för enbart en handelsminister har vi 24 stycken. Alla ministrar har ansvar för att främja Sverige utomlands. Under 2015 genomförde regeringens alla statsråd en främjarresa varannan dag. Hela 186 främjarresor genomfördes under förra året.

Sverige har rätt förutsättningar för att få bolag inom fintechindustrin att växa och blomstra.

Idag inleder finansmarknadsminister Per Bolund en två dagar lång främjanderesa till Hongkong med några av Sveriges nyskapande fintechbolag. Fintechdelegationen, där företag som Tink, Lendify och Toborrow, ingår kommer att träffa företrädare för Hongkongs finansmyndigheter och ges möjlighet att lära sig mer om de förutsättningar som gäller för att göra affärer i Hongkong.

Sverige har rätt förutsättningar för att få bolag inom fintechindustrin att växa och blomstra. Vi har en hög internetvana och en förändringsbenägen befolkning, detta är två mycket viktiga faktorer bakom framgången. Hongkong är Östasiens finansiella centrum med en hög grad av företagsvänlighet. Det är en utvecklad ekonomi men svenska fintechbolag kan dra nytta av att ligga lite före sina motsvarigheter i Hongkong.

Den digitala omställningen kräver att både näringsliv och offentlig sektor söker nya sätt att bedriva och utveckla sin verksamhet på.

Den digitala omställningen kräver att både näringsliv och offentlig sektor söker nya sätt att bedriva och utveckla sin verksamhet på. Fintechbolagen och andra ”born globals” är företag som genom sina framgångar riktar världens ögon mot Sverige och därmed är ökar vår attraktionskraft. De spelar även en viktig roll i att främja innovationsklimatet här hemma.

Regeringens exportstrategi har lagt ett särskilt fokus på att stärka möjligheterna för små och medelstora företag att nå ut och att lyckas i världen. Det är hos dessa som flera av framtidens exportsuccéer kommer att finnas, och det är där som majoriteten av nya arbetstillfällen skapas.

*Källa: Digital.di

 

Mer om global affärsverksamhet och marknadsanpassning:  How to Attract and Retain Customers Around the World? Translate Your Website.

 

 

 

Sverige står i kö för att åter etablera sig i Iran.

iran firarEfter kärneregiavtalet med stormakterna hävs nu sanktionerna mot Iran. Nu blir det huggsexa bland investerare och företag som vill göra affärer i landet. Sverige har hamnat på efterkälken menar bedömare.

Investerarna står på kö i Teheran för att göra affärer, sedan sanktionerna mot Iran har lyfts.

Sverige har hamnat på efterkälken. Men historiskt har de ekonomiska banden till Iran varit starka, vilket kan vara en fördel när marknaden åter öppnas upp.

– Jag tror mycket väl att Iran kan komma att bli bland Scanias fem-tio största marknader på förhållandevis kort tid, säger Scanias presschef Hans-Åke Danielsson.

Irans president Hassan Rohani hyllade på söndagen kärnenergiavtalet med väst som en vändpunkt i landets historia. Den islamiska republiken har sedan 2012 stått helt utanför det ekonomiska systemet, och de kraftfulla sanktionerna har bakbundit utvecklingen i landet.

”Stora möjligheter”

När marknaden nu öppnas upp för företag från hela världen står Sverige i kö för att åter etablera sig i Iran.

– Det öppnar upp stora exportmöjligheter för svensk industri, inte minst fordonsindustri, säger Hans-Åke Danielsson.

Ekonomin i landet måste dock ta fart innan efterfrågan kan öka.

Enligt Per Jönsson, Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, kommer Iran först och främst att behöva investera i den egna oljeinfrastrukturen. Näst viktigast för landet är att öka oljeexporten, där målet är en fördubbling till två miljoner fat per dag.

– Det tredje och på sikt viktigaste är att nu står en mängd utländska storföretag i kö för att investera Iran.

Gott rykte

Men Sverige har hamnat på efterkälken. Cherif Sayed, regionschef för Mellanöstern och Afrika på Business Sweden som hjälper svenska företag in på marknader, betonar dock att Sverige har ett försprång på andra sätt. Iran har tidigare varit Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern och Afrika.

– Sverige har ett fantastiskt gott rykte i Iran, både ur ett värdeskapande perspektiv men också ur ett kvalitetsperspektiv, säger Cherif Sayed.

Han reste nyligen – tillsammans med bland andra näringsminister Mikael Damberg (S) och ett antal svenska företagsrepresentanter – till Iran, där Business Sweden ska starta en verksamhet de kommande månaderna.

– Vi såg ett pärlband av delegationer till landet. Man kan alltid vara först, men det viktiga nu är att vi intensifierar vårt arbete.

FAKTA: STORA BEHOV I IRAN

Den svenska exporten till Iran har till följd av sanktionerna minskat med 75 procent, från åtta miljarder kronor till två. Landet har bland annat behov av:

  • 1,2 miljoner lägenheter per år. I dag byggs 480 000 årligen.
  • 70 procent av de lastbilar och bussar som finns i landet behöver bytas ut.
  • Det behöver produceras cirka en miljon bilar per år. I dag produceras 370 000.
  • Statliga Iranair behöver 100 nya flygplan, därtill tillkommer övriga flygbolag i landet.

Sanktionerna kommer nu att luckras upp och därmed kommer landet också att öppnas upp. Med tiden kommer därför utländskt kapital att flöda in, exporten öka och därmed också ekonomin. Iran har en för ett U-land välutbildad befolkning, en oljesektor med potentialen att kraftigt öka lönsamheten då den är eftersatt i dagsläget samt en inhemsk produktionsindustri.

Källa: SVT Nyheter  

Mer om Islamiska republiken Iran

persian language

Iran är drygt tre och en halv gånger så stort som Sverige. Landet har nästan 80 miljoner invånare.
Iran är en islamisk republik. Staten är baserad på religiösa grunder och islams lagar utgör grunden för lagstiftningen i Iran.
Prästerskapet har den avgörande makten. Folkvalda politiska organ finns, men det är prästerskapet som godkänner kandidatlistorna.
Brotten mot de mänskliga rättigheterna är omfattande.
Oljan står för omkring 80 procent av exportintäkterna. Staten har en stark närvaro i ekonomin. Källa: Landguiden (UI)

Dagens Industri  om Investeringsmöjligheter i Iran. 

Det persiska språket. Officiellt språk i Iran.

Språkfamilj: Indoeuropeiska språk, iranska språk, persiska 
Persiska, eller Farsi som det kallas av de som talar språket, är ett språk som talas i Iran, Tadzjikistan, Afghanistan, delar av Georgien, Indien och Pakistan. Språket har utvecklats mycket under de senaste seklen. Många ord har lånats från geografiskt intilliggande språk; först och främst från armeniska och grekiska, men även från arabiska och i viss mån turkiska. Under senare år har många västerländska ord lånats, huvudsakligen från engelska och franska.

Officiellt språk i: Iran, Qatar. Språkkod ISO 639-1: FA
Översättning från svenska till persiska språket. Länk till Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB.

 

Translating websites for humans, not for search engines

translation business

Översättning av webbsidor för människor….