En ISO-certifiering är en kvalitetsstämpel som garanterar att ditt projekt hanteras av kvalificerade översättare, med tydliga rutiner för kvalitetssäkring, sekretess och spårbarhet. Du får översättningar som är konsekventa, professionella och internationellt godkända – varje gång.
Att välja en ISO-certifierad översättningsbyrå innebär att du får en partner som följer internationellt erkända kvalitetsstandarder för översättning och språktjänster. Här är några av de främsta skälen:
✅ Kvalitetssäkring
ISO ställer krav på kompetens hos översättare, projektledning, kvalitetskontroll och spårbarhet.
Certifieringen garanterar att varje översättning genomgår en tydlig process: översättning → granskning → korrekturläsning.
✅ Professionell kompetens
Endast kvalificerade översättare med dokumenterad utbildning och erfarenhet får arbeta med projekten.
Språkkonsulter väljs utifrån ämnesområde och specialisering, t.ex. juridik, teknik eller medicin.
✅ Trygghet och säkerhet
ISO-certifierade byråer följer strikta rutiner för datasäkerhet, sekretess och hantering av känsliga dokument.
Alla steg dokumenteras och kan granskas i efterhand.
✅ Effektivitet och konsekvens
Standardiserade arbetsprocesser minskar risken för fel och säkerställer konsekvent terminologi, även i stora projekt.
CAT-verktyg (översättningsminnen) används ofta enligt ISO-standard, vilket ger enhetliga texter och bättre kostnadskontroll.
✅ Internationellt erkännande
ISO-certifiering är en global kvalitetsstämpel som ofta krävs av företag och myndigheter i internationella sammanhang.
👉 Kort sagt: en ISO-certifierad översättningsbyrå ger dig högre kvalitet, bättre säkerhet och större förtroende än en icke-certifierad.
Varför bör företag anlita översättningsbyrån Nordic-Baltic Media för juridiska översättningar?
När ditt företag arbetar internationellt är korrekta juridiska dokument avgörande. En felaktig översättning kan leda till missförstånd, rättstvister eller förlorade affärer. Därför är det viktigt att välja en översättningspartner med både juridisk kompetens och affärsförståelse. Nordic-Baltic Media erbjuder båda.
Nordic-Baltic Media är en etablerad översättningsbyrå med mångårig erfarenhet av att hjälpa företag med:
Affärsavtal och ramavtal
Bolagsdokument, årsredovisningar och stadgar
GDPR-relaterade texter och dataskyddsavtal
Licens- och distributionsavtal
Domstolshandlingar och rättsliga dokument
Vi samarbetar med översättare som har juridisk kompetens och branschkunskap, vilket garanterar terminologisk precision och korrekt tolkning.
🌐 Språkkunskap och juridisk förståelse i målmarknaden
Våra översättare är modersmålstalare med insikt i både det juridiska språket och affärskulturen i respektive land. Det säkerställer att dokumenten inte bara är språkligt exakta – utan också affärsmässigt och juridiskt relevanta.
🔐 Sekretess, kvalitet och ISO-certifiering
Vi arbetar enligt ISO 17100-standard för översättningstjänster och följer strikta sekretessrutiner. Alla uppdrag hanteras med full diskretion, och våra system är anpassade för att möta företags krav på dataskydd och informationssäkerhet.
🕒 Effektiv hantering och snabba leveranser
Vi vet att affärsbeslut ofta är tidskritiska. Därför erbjuder vi snabb och smidig hantering av juridiska dokument, utan att kompromissa med kvaliteten.
📝 Auktoriserade översättningar – vid behov
Behöver ni auktoriserade översättningar för myndigheter, domstolar eller internationella partners? Vi erbjuder certifierade översättare i en rad språkpar och rättsområden.
💼 Därför väljer företag Nordic-Baltic Media
Över 30 års erfarenhet av företagsanpassade översättningar
Juridisk och kommersiell kompetens i över 100 språk
ISO 17100-certifierad byrå
Flexibla lösningar och anpassade leveransmodeller
Kostnadseffektiva tjänster med hög leveranssäkerhet
Trygga dina affärsrelationer med korrekta juridiska översättningar
Nordic-Baltic Media är en strategisk partner för företag som behöver professionella juridiska översättningar med hög kvalitet, sekretess och precision. Vi hjälper dig att kommunicera rätt – oavsett språk eller marknad.
Nordic-Baltic Media – en pålitlig översättningsbyrå i Stockholm
Nordic-Baltic Media är en etablerad och respekterad översättningsbyrå i Stockholm som erbjuder språktjänster av hög kvalitet. Med över 30 års erfarenhet i branschen är Nordic-Baltic Media ett självklart val för företag och privatpersoner som behöver professionella översättningstjänster.
Varför välja Nordic-Baltic Media i Stockholm?
1. Högkvalitativa översättningar
Certifierade översättare: Nordic-Baltic Media samarbetar endast med auktoriserade och erfarna översättare, vilket garanterar högsta kvalitet i varje projekt.
Specialisering: Byrån är specialiserad på nordiska och baltiska språk, men erbjuder även översättningar till och från ett brett spektrum av andra språk.
2. Mångsidiga språktjänster
Dokumentöversättningar: Tjänster för översättning av juridiska, tekniska, medicinska och ekonomiska dokument.
Notariserade översättningar: Hjälp med att få officiella och juridiskt giltiga översättningar.
Lokalisering: Anpassning av texter och innehåll för att möta lokala och kulturella krav på olika marknader.
Audiovisuella översättningar: Textning, voice-over och andra tjänster för medier.
3. Pålitlig partner för företag
Språktjänster för internationella affärer: Hjälper företag att kommunicera smidigt på globala marknader.
Kundanpassade lösningar: Flexibilitet att tillgodose företagets specifika behov.
Översättning för export och e-handel: Specialiserad erfarenhet inom nordiska och baltiska marknader.
4. Användning av modern teknik
Översättning med AI-stöd: Nordic-Baltic Media kombinerar mänsklig expertis med avancerad teknik för att leverera snabba och korrekta resultat.
Kvalitetskontroll: Varje projekt genomgår en noggrann granskning för att säkerställa högsta noggrannhet och konsekvens.
5. Miljömedvetenhet
Nordic-Baltic Media tar ansvar för miljön genom digitala arbetsprocesser och hållbara affärsmetoder.
När behöver du Nordic-Baltic Media i Stockholm?
Vid behov av snabb och korrekt översättning för privat eller juridisk användning.
När ditt företag vill nå nya marknader med lokalanpassade texter.
För specialiserade projekt som kräver teknisk eller kulturell expertis.
För textning och anpassning av multimediainnehåll.
Med Baltic Media kan du känna dig trygg i att ditt översättningsprojekt hanteras med precision, sekretess och professionalism. Översättningsbyråns kontor i Stockholm är redo att hjälpa dig oavsett projektets omfattning!
Nordic-Baltic Media Translations AB Stockholms Brevboxar 2349 SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden
Priset för en auktoriserad översättning hos oss varierar och beror på hur svår texten är, hur snabbt du behöver få den levererad och förstås hur många sidor dokumentet har. Men den goda nyheten är att vi kan ge dig 20-30% lägre priser för våra professionellt utförda översättningar, jämfört med våra konkurrenter.
Ibland behöver man lite mer än en vanlig översättning. Detta inträffar oftast när man behöver översätta betyg och andra viktiga dokument. Dessa översättningar behöver vidimeras, vilket innebär att originalet jämförs med kopian och att en auktoriserad översättare intygar att översättningen överensstämmer med originalet. Låter det krångligt? Hos Nordic-Baltic Media kan vi hjälpa dig!
Hos Nordic-Baltic Media har vi erfarna auktoriserade översättare
Du har kanske precis hittat ditt drömjobb utomlands och sitter där och kämpar med ditt ansökningsformulär. Det mesta är ifyllt men så kommer du till avdelningen ”Utbildning” och läser att dina gamla betyg från skolan måste vara översatta. Inte nog med det – den blivande arbetsgivaren kräver att betygen du skickar in ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Vad är det? Och var hittar man en sådan, innan sista ansökningsdagen?
Det finns inte alltför många auktoriserade översättare och de finns inte heller representerade i alla språk. Vilket språk handlar det om för dig? På Nordic-Baltic Media hjälper vi dig med auktoriserade översättningar mellan engelska och svenska till och från tyska, spanska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska, finska, norska, danska och andra språk.
”Auktoriserad, bestyrkt och certifierad översättning” – vad menas egentligen?
Det kan finnas många olika stadier i livet när man behöver anlita en auktoriserad översättare. När en myndighet kräver att du uppvisar ett styrkt dokument så måste du kunna bevisa att det inte är förfalskat eller felaktigt på något sätt. Det kan gälla allt ifrån betyg, vigselbevis, körkort, försäkringsbesked, adoptionshandlingar, dödsfallsintyg, vigselbevis och andra dokument. Om dokumentet översatts från ett språk till ett annat så krävs förstås att översättningen var utfärdad på ett korrekt sätt.
Definitionen av auktoriserad, bestyrkt och certifierad översättning varierar från land till land och certifieringsprocessen är inte standardiserad globalt. För att kallas auktoriserad översättare har man vanligtvis godkänts av den behöriga myndigheten inom området i varje land. En auktoriserad eller certifierad översättning har en stämpel som anger translatorsnummer, auktorisationsspråk och språkriktning. Den har även översättarens signatur.
Visste du förresten att en översättning gjord av en svensk auktoriserad översättare inte är giltig utanför Sverige? Vi rekommenderar starkt att du kontaktar de juridiska myndigheterna i det aktuella landet innan du beställer någon form av bestyrkt, certifierad eller auktoriserad översättning, så att du vet vad som gäller just i ditt fall.
Du kan lita på vår kvalitet
Alla översättare som jobbar hos oss har utbildning på högskole- eller universitetsnivå och vi kräver minst 5 års erfarenhet som översättare. Dessa krav gäller vare sig de är in-house eller frilansare. De får dessutom genomgå ett översättningstest och vi kontrollerar deras referenser innan de börjar arbeta.
Det är viktigt att språket flyter bra och speglar det språk som verkligen talas i landet och detta gäller förstås även juridiska dokument. Därför måste alla våra översättare ha målspråket som modersmål och faktiskt bo i det land där språket är det officiella. När ens öron ständigt ”badar i språket” så blir språket naturligt anpassat till landets kultur och ordförråd. Det kan tyckas vara petitesser, men ibland är de små nyanserna viktiga. Och rätt ordval är förstås mycket viktigt i ett juridiskt dokument.
Hos oss görs alla översättningar och redigeringar görs av människor – inte maskiner. Jämför detta med en maskinöversättning som i stället utförs av en översättningsmaskin och sedan redigeras av en kontrolläsare.
Vi ger snabba svar och har 20-30% lägre priser
Så, hur mycket behöver du betala för att få dina gamla betyg översatta?
Priset för en auktoriserad översättning hos oss varierar och beror på hur svår texten är, hur snabbt du behöver få den levererad och förstås hur många sidor dokumentet har. Men den goda nyheten är att vi kan ge dig 20-30% lägre priser för våra professionellt utförda översättningar, jämfört med våra konkurrenter. Detta inkluderar språkgranskning och korrekturläsning – till samma kvalitet. Orsaken till att vi kan hålla dessa låga priser är att vi är baserade på nätet och har vårt huvudkontor finns i Riga i Lettland, medan andra översättningsbyråer som är noterade på den globala börsen oftast har sina kontor i andra länder.
Välkommen att höra av dig till oss så får du ett snabbt svar – inom en kvart!
FAQ
Mellan vilka språk kan jag få en auktoriserad översättning?
På Nordic-Baltic Media hjälper vi dig med auktoriserade översättningar mellan engelska och svenska till och från tyska, spanska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska, finska, norska, danska och andra språk.
Var kan jag hitta en auktoriserad översättare?
Våra auktoriserade översättare på Nordic-Baltic Media kan hjälpa dig att översätta ditt betyg och andra dokument.
Hur mycket kostar en auktoriserad översättning?
Hos Nordic-Baltic Media har vi 20–30 % lägre priser än våra konkurrenter för auktoriserade översättningar.
Engelskan i all ära – som reporter i utlandet har du en fördel om du kan tala med folk även på andra språk. Gärna det de själva talar till vardags.
På DN:s utrikesredaktion har vi medarbetare som behärskar allt från arabiska och hebreiska till portugisiska och polska.
Men ibland måste vi använda tolk. Och kvaliteten på de intervjuerna blir ofta sämre.
Själv har jag i många år kunnat ta mig fram på ryska, inte bara i Ryssland utan också på andra platser. Ryskan har varit ett lingua franca i de postsovjetiska staterna. Jag har till och med kunnat använda språket i länder som Cypern och Bulgarien.
Detta har förändrats med Putins invasionskrig mot Ukraina.
Stora mängder rysktalande ukrainare har medvetet övergett sitt modersmål och i stället börjat tala ukrainska, ett språk de ibland bara haft som skolämne i några år.
På samma sätt är ryska inte heller lika gångbart i andra länder.
Den 87-åriga damen Marijona Zukauskiene i en by i Litauen ville visserligen gärna tala med mig på Moskvas språk – hon använde det för att skälla på Putin.
Men när jag dagen efter intervjuade landets ÖB valde han att tala en väldigt knackig engelska trots att hans ryska är helt perfekt.
Förståeligt, men ändå sorgligt.
Putin hävdar att han skyddar Pusjkins och Tolstojs språk. I stället har han försvagat dess ställning.
Och vi som valde att lägga tid på den vackra men komplicerade ryskan kommer på oss med att tänka att vi kanske skulle ha valt tyska eller spanska i stället.
Eller varför inte ukrainska. Men det språket fanns det inga möjligheter att studera i Sverige på 1980-talet.
Översättningsbyråer erbjuder ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning:
Expertis: Översättningsbyråer har team med erfarna översättare som är specialiserade på olika språk och branscher. Det innebär att de har den kunskap och kompetens som krävs för att producera korrekta och idiomatiska översättningar även av det mest komplexa och utmanande innehållet.
Kvalitetskontroll: Översättningsbyråer har vanligtvis rigorösa kvalitetskontrollprocesser på plats för att säkerställa att alla översättningar uppfyller deras höga standarder. Detta innebär att flera översättare granskar varje översättning och ser till att den är korrekt, kulturellt lämplig och uppfyller kundens specifika behov.
Uppmärksamhet på detaljer: Mänskliga översättare kan vara uppmärksamma på detaljer som maskinöversättning och AI-översättningssystem ofta missar. Det gäller t.ex. kulturella nyanser, slang och idiomatiska uttryck.
Flexibilitet:Översättningsbyrå kan tillgodose ett brett spektrum av översättningsbehov, från enkla engångsöversättningar till komplexa flerspråkiga projekt. De kan också tillhandahålla översättningar i en mängd olika format, t.ex. webbplatser, dokument, marknadsföringsmaterial och programvara.
Här är några specifika exempel på situationer där en översättningsbyrå är ett bättre val för kvalitetsöversättning än maskinöversättning eller AI-översättning:
Översättning av tekniskt eller specialiserat innehåll: Maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ha svårt att hantera tekniskt eller specialiserat innehåll, särskilt om det är komplext eller jargongtungt. Översättningsbyråer har översättare som är experter på dessa områden och kan producera korrekta och idiomatiska översättningar.
Översättning av marknadsföringsmaterial: Marknadsföringsmaterial måste vara kreativt och övertygande, och maskinöversättning och AI-översättningssystem har ofta svårt att fånga denna ton och stil. Översättningsbyråer har översättare som kan producera marknadsföringsöversättningar som är både korrekta och effektiva.
Översättning av juridiska eller ekonomiska dokument: Juridiska och finansiella dokument måste vara exakta och korrekta, och maskinöversättning och AI-översättningssystem kan ibland göra misstag som kan få allvarliga konsekvenser. Översättningsbyråer har översättare som har erfarenhet av att översätta denna typ av dokument och som kan ta fram översättningar som är juridiskt och ekonomiskt korrekta.
Sammantaget erbjuder översättningsbyråer ett antal fördelar jämfört med maskinöversättning och AI-översättning när det gäller kvalitetsöversättning. Om du behöver korrekta, idiomatiska och högkvalitativa översättningar är en översättningsbyrå det bästa valet.
Som företagsledare vill man vara säker på att den tjänst man betalar för är korrekt och professionellt utförd, av utbildad personal. Du sitter där, med en engelsk text – och vet att den måste översättas korrekt till svenska för att du ska kunna kommunicera på bästa sätt med dina svenska kunder. Här följer några användbara tips på vad du bör begära av en översättningsbyrå redan från början, så du undviker att köpa ”grisen i säcken”.
Du ska kunna lita på kvaliteten
Du kan känna dig helt lugn med oss på Baltic Media. Vi har över 30 års erfarenhet med att översätta för våra kunder i den nordiska och baltiska regionen och är därmed en av de äldsta och mest erfarna översättningsbyråerna i norra Europa. Vi har över 80 svenska översättare i vår databas som alla har svenska som modersmål och/eller bor i Sverige. Alla som översätter hos oss har relevant eftergymnasial utbildning från universitet eller högskola och vi kräver dessutom minst 5 års erfarenhet av svensk översättning. Först kontrollerar vi våra översättares referenser och sedan måste de utföra ett test för att bevisa deras snabbhet och kvalitet. Först när de klarat alla dessa krav får de börja arbeta hos oss. Baltic Media arbetar i enlighet med ISO 9001:2015 kvalitetsstyrningssystem som du kan läsa mer om här.
Av människor för människor
Vare sig du är ute efter svensk översättning för en webbsida eller annan typ av text vill du förstås inte att dina svenska kunder ska känna det som om de kommunicerar med en maskin. En maskinöversättning utförs av en översättningsmaskin och redigeras sedan av en korrekturläsare. Men den bästa översättaren för mänsklig och naturlig kommunikation är trots allt en riktig människa av kött och blod, så hos oss på Baltic Media använder vi alltid människor till att översätta och redigera texter.
Kräv snabb service och bra kvalitet
Hos Baltic Media har vi en enastående kundservice och snabba leveranser. Hör av dig till oss så lovar vi att ge dig ett svar på din förfrågan om engelsk-svensk översättning inom 15 minuter. Vi har ett bra samarbete med våra kunder – vårt mål har alltid varit att ge dem vad de behöver och vill ha. Därför kommer våra kunder tillbaka till oss. Hos oss jobbar vi dagligen med översättning av ett stort utbud av texttyper, som till exempel medicinska, juridiska, webbshop texter eller undertexter. För oss är det otroligt viktigt att aldrig tumma på kvaliteten!
Betala inte för mycket för din översättning från engelska till svenska
En stor fördel med att anlita oss på Baltic media är att vi är oerhört konkurrenskraftiga när det gäller prissättning och kan erbjuda våra kunder 20–30% lägre priser än andra nordiska översättningsbyråer – men vi garanterar ändå samma kvalitet.
Vanliga frågor och svar
Bör man använda maskiner eller människor för översättning av texter från engelska till svenska och svenska till engelska?
Hos Baltic Media använder vi alltid människor istället för maskiner för högkvalitativ översättning från engelska till svenska och svenska till engelska.
Hur snabbt kan jag få en offert på översättning från engelska till svenska och svenska till engelska?
På Baltic Media skickar vi dig en offert inom 15 minuter för professionell översättning från engelska till svenska och svenska till engelska.
Var hittar jag utbildade översättare för texter från engelska till svenska och svenska till engelska?
Hos Baltic Media får du snabb, billig och högkvalitativ översättning av texter från engelska till svenska och svenska till engelska.
Vilka är några av de viktigaste funktionerna att leta efter i en gratis översättningsapp?
I takt med att affärer och kommunikation sträcker sig allt längre bortom gränserna ökar behovet av översättningar av hög kvalitet. Medan man traditionellt sett anlitade erfarna översättare för att producera innehåll på främmande språk, kan användningen av en översättarapp erbjuda en snabbare och billigare upplevelse för både privata användare och företag.
Men när det finns så många appar tillgängliga, vilken är då den bästa gratis översättarappen att använda? I dagens artikel vill vi presentera dig för några användbara gratisverktyg för översättning som hjälper dig att kommunicera med människor som kommer från främmande kulturer, samtidigt som de ger dig möjlighet att lära dig under tiden.
Gratis översättningsappar – vilka funktioner ska du leta efter?
Innan vi går vidare till själva listan över appar ska vi först diskutera vilka funktioner som varje bra språköversättningsapp bör ha. Datorstödd översättning utvecklas och förbättras ständigt – här är vad du ska leta efter i helt gratis översättningsappar.
En av de viktigaste funktionerna som gratis översättningsappar bör ha är förmågan att ge en korrekt transkription av det som appen upptäcker att det sägs. Röstigenkänningstekniken utvecklas och förbättras fortfarande, och fel i översatta ord kan fortfarande förekomma. Se till att den app du väljer har möjlighet att redigera transkriptionen innan den översätts, så att du kan korrigera fel hörda ord och meningar.
Översättning från tal till tal är inte det enda du bör leta efter i några av de bästa gratis översättningsapparna. Att översätta dokument i farten kan vara lika viktigt, särskilt om du använder appen i affärssyfte, där dokument och andra digitala filer används ofta.
För det tredje bör du sikta på en app för språköversättning som erbjuder lagring av tidigare översättningar för att kunna föra register. Även om den här funktionen knappast finns i någon gratis översättningsapp, har vissa appar köp i appen som lägger till lagring för historiska register. Om du inte är 100 % säker på att du inte kommer att behöva komma åt tidigare översättningar är denna funktion ett absolut måste.
Vilken är den bästa gratis översättarappen?
Translate Now är en av de mest populära gratis översättningsapparna och erbjuder många användbara funktioner. Appen finns enbart på iOS och möjliggör röst- och kameraöversättningar, tillsammans med AR-översättningsfunktioner som kan ersätta ord och meningar med deras översättningar i realtid.
Translate All är en fantastisk app som finns tillgänglig på både iOS- och Android-enheter och som har funktioner för text- och talöversättningar. Även om appen kanske saknar funktioner som skulle göra den lämplig för företagsanvändning, gör dess användarvänliga gränssnitt och användarvänlighet den till en perfekt följeslagare för resor utomlands.
Google Translate är förmodligen den mest välkända översättningsappen som finns tillgänglig gratis och som automatiskt kan upptäcka över 100 språk vid textöversättning. För talöversättning har Google Translate för närvarande stöd för över 30 språk, och dess funktion Google Lens kan översätta text på skyltar i farten. Appen är helt gratis och har inga köp i appen, och erbjuder översättningar i alla appar och en av världens mest avancerade maskinöversättningsmotorer.
TripLingo är definitivt en av de bästa översättningsapparna för affärssyften, som erbjuder byte mellan formellt och informellt tal och till och med stöder slang. Den innehåller också en mängd utbildningsmaterial som kan lära dig om det lokala språket och kulturen i det land du reser till. De flesta funktionerna är dock dolda bakom en betalvägg – en månadsabonnemang är nödvändigt för att låsa upp full funktionalitet.
Några av de mest populära sajterna för maskinöversättning – översättningssajter på webben
Använd mjukvara för maskinöversättning och skicka oss översättningen tillsammans med källtexten för redigering. Vi avslutar och ser till att resultatet håller hög kvalitet. Vi beräknar piset först. För en offert, kontakta oss via länk till prislista.
En av de mest populära översättningstjänsterna erbjuder Google. Om du söker på Google efter översättare dyker dess eget praktiska verktyg upp, rakt ovanför dina sökresultat.
Ett annat stort namn bland översättningstjänsterna är Bing, som använder Microsoft Translator. Du kan välja källspråk själv eller så känner sajten automatiskt av vilket språk det gäller medan du skriver. Om du har mikrofonfunktionen på kan du tala in texten som du vill få översatt, vilket är praktiskt.
Med tjänsten Translatedict kan du välja mellan över 50 språk och använda automatisk igenkänning av ditt eget språk. Bara skriv in ett ord, en fras eller en större mängd text, välj språk att översätta till och tryck Översätt . Du ser nu översättningen i text och kan trycka på ljudknappen för att höra den också.
Microsoft Translator live är en gratis översättnings- och transkriptionstjänst som gör att du kan föra översatta samtal över flera olika enheter på iOS, Android etc.
Tilde kan användas för att översätta text från och till de baltiska språken. Tildes utvecklare påpekar att maskinöversättningen gör det möjligt att förstå textens innebörd men den kan inte ersätta en mänsklig översättare.
Använd det kostnadsfria verktyget DeepL Translator för att översätta dina texter med den bästa maskinöversättningen som finns, driven av DeepL:s världsledande neurala nätverksteknik. Teknikjättarna Google, Microsoft och Facebook använder alla maskinöversättning men det lilla företaget DeepL ligger i täten och har höjt ribban inom fältet.
Babylon erbjuder mjukvara som du kan ladda ned för översättning men de har även ett alternativ på webben. Den översätter mer än 75 språk och har en enkel bytesfunktion, så trots att den kanske inte har alla finesser som andra sajter har så rapporteras det att den genererar rätt bra översättningar.
Langf har en effektiv internettjänst med tillgång till de mest populära verktygen för automatisk översättning av ord, fraser och större textblock. Tjänstens unika finesser är översättningsredigerare, virtuellt tangentbord, ljuduppspelning av text, grammatikkontroll, avkodare samt omvänd översättning. Navigation av tjänsten finns på 11 språk.
Undvik att använda maskinöversättningssajter och -mjukvara för att översätta viktiga dokument såsom affärsöversättningar, medicinska texter, tekniska texter eller nätverksöversättningar eftersom dessa gratisalternativ inte garanterar att uppgifterna behandlas konfidentiellt.
Vi lever i teknikens tid, då alla våra dagliga aktiviteter påverkas av ny utvecklingen. Översättningsbranschen är inget undantag. Framsteg inom översättningsteknik har redan förändrat hur översättningar produceras. Under de senaste åren har maskinöversättning använts i stor grad för att höja effektiviteten och sänka kostnaderna. Men kan maskinöversättning ersätta kvaliteten påmänskliga översättningar?
Maskinöversättning är en typ av automatisk översättning som utförs av en dator utan mänsklig inblandning. Den mest populära maskinöversättningstjänsten har utvecklats av Google, men det finns andra professionella maskinöversättningsprogram som är designade för professionella översättare och översättningsföretag som översätter hela dokument, hemsidor och andra former av innehåll.
Den britiske ordboken Collins Dictionary kårer «permacrisis» eller permakrise til årets ord etter et år preget av krig, inflasjon, klimakrise og politisk uro.
Ordets definisjon er «en lengre periode med ustabilitet og usikkerhet».
Collins Dictionary sier de valgte dette ordet fordi det på en kortfattet måte oppsummerer hvor forferdelig 2022 har vært for så mange mennesker.
På ordbokens topp-ti-liste over årets ord finner vi også «partygate», som refererer til fest-skandalene i Storbritannia i pandemitiden. «Kyiv» befinner seg også på listen. Det samme gjør også uttrykket «quiet quitting», som beskriver hvordan en ansatt kun utfører minimum av den innsatsen som er krevd i jobben – og ikke noe mer.
«Sportswashing» eller sportsvasking er i tillegg på listen. Ordet beskriver hvordan organisasjoner eller land bruker sport som en måte å fremme sitt gode navn og rykte på, eller for å lede oppmerksomheten vekk fra kontroversiell politikk. Uttrykket har blitt mye brukt i forbindelse med fotball-VM i Qatar, som går av stabelen senere i november.
Pohjois-Euroopan johtava digitaalinen käännöstoimisto, joka keskittyy pohjoismaisiin ja baltialaisiin kieliin
Me autamme globaaleja yrityksiä saavuttamaan Euroopan markkinat. Me autamme skandinavialaisia ja baltialaisia asiakkaita tulemaan globaaleiksi. Me autamme ihmisiä kommunikoimaan. Millä tahansa kielellä.
Käännöstoimisto
Pohjoismaalais-baltialainen käännöstoimisto Baltic Media® on Pohjois-Euroopan johtava digitaalisten käännöspalvelujen tarjoaja, joka erikoistuu pohjoiseurooppalaisiin kieliin (mukaan lukien pohjoismaiset, baltialaiset ja slaavilaiset kielet) ja pääasiassa käännöspalveluihin ruotsin, suomen, tanskan, islannin, fäärin, norjan, saksan, englannin, puolan, venäjän, latvian, liettuan ja viron kielillä. ISO-sertifioituna kielipalvelujen tarjoajana käännöstoimisto Baltic Media® tarjoaa ihmisten tekemiä käännöspalveluja yrityksille, julkishallinnollisille ja yksityisille asiakkaille.
Pohjoismaalais-baltialaisen käännöstoimisto Baltic Median perustivat Ruotsissa 1991 Guntar ja Sandra Veinberg, kielitieteilijöitä, joilla kummallakin on tohtorin tutkinto lingvistiikassa ja viestinnässä. Käännöstoimisto on toiminut pohjoismaalais-baltialaisilla markkinoilla vuodesta 1994 lähtien ja on yksi johtavista palveluntarjoajista korkealaatuisten ihmisten toimittamien käännöspalvelujen segmentissä. Käännöstoimiston päätoimistot sijaitsevat Tukholmassa (Ruotsi) ja Riiassa (Latvia).
Käännöspalvelut kattavat yli 150 kieltä globaaleilla markkinoille siirtymistä varten hyödyntäen korkealaatuisia lokalisoituja tuotteita ja palveluja, jotka täyttävät asiakkaiden kieliä ja toiminnallisuuksia koskevat vaatimukset kaikissa sijainneissa. Käännöstoimisto on yritysjäsenenä ELIAssa – Euroopan käännösalan yritysten verkostossa.
Vain ihmiskääntäjä voi päätellä täsmälleen tekstin oikean kontekstin. Kaikki käännöstoimisto Baltic Median käännökset tehdään ja editoidaan ihmisten toimesta.
Professori Andy Martin, joka opettaa Cambridgen yliopistossa, sanoo, että käännös kuin kaikkien ihmissuhteiden arkkityyppi. ”Me emme koskaan täysin ymmärrä muita ihmisiä oikein. Mutta meidän pitää kuitenkin yrittää. Ihmisyys on etu, kun kyse on kääntämisestä muille ihmisille”*.
Käännöstoimisto Baltic Media tarjoaa ammattitaitoisia ihmisten toimittamia käännöspalveluja muun muassa seuraaviin tarkoituksiin:
Median käännöspalvelut: painettu ja digitaalinen media, audiovisuaalinen media, kirjat, sanomalehdet, lehdet, mainosmateriaalit.
Lakitekniset käännöspalvelut(urakat, sopimukset ja järjestelyt, yhtiöjärjestykset, päätökset, kokouspöytäkirjat, rekisteritodistukset, lait, määräykset ja säännöt, hakemuskirjat, anomukset, oikeudenmääräykset, valtakirjat, lisenssit ja luvat jne.)
Tekniset käännöspalvelut (luettelot, tekniset spesifikaatiot, käyttöoppaat, patenttiasiakirjat, esitykset, tuotespesifikaatiot ja -oppaat, tekniset ehdotukset ja määritykset, koulutusmateriaalit, käyttöohjeet jne.)
Taloudelliset käännöspalvelut(tilintarkastus- ja vuosiraportit sekä toimintakertomukset, tilinpäätökset, tilikirjat, taseet, markkinointitutkimus ja -esitykset, taloudelliset perustelut ja liiketoimintasuunnitelmat, vakuutusasiakirjat, sopimukset projektirahoituksesta jne.)
Lääke- ja biotieteelliset käännöspalvelut (viitteet, otteet potilashistoriasta, raportit, asiantuntijalausunnot, analyysitulokset, kliinisten lääketutkimusten tulokset, tiedot lääkäreille ja potilaille, esitteet, laite- ja välinedokumentaatio jne.)
Mainos-, PR- ja markkinointikäännöspalvelut(mainosmateriaalit, esitteet, luettelot, ruoka- ja tuotelistat, sähköpostit, uutiskirjeet, pakkausmateriaalit, printti- ja verkkomainonta, SEO, sosiaalisen median sisältö, verkkosivustot jne.)
Sossar lika med suckers. Det anser Google translate som översätter det engelska ordet som slang för socialdemokrater.
Upptäckten gjordes av gymnasieelever i Olofström under en lektion i engelska.
– Något lurt är det ju, säger läraren Mattias Book.
Det var under torsdagens lektion i engelska som Mattias Book och hans elever i årskurs ett på gymnasiet Nordebergsskolan skulle gå igenom engelska slanguttryck. Ett av uttrycken i läroboken som eleverna skulle ta reda på betydelsen av var ordet ”suckers”.
– De förstod ingenting. De sa bara ”det står sossar?”. Jag tänkte ”vadå, lägg av det var inget roligt skämt”. Så då kollade jag själv, berättar Mattias Book och skrattar.
Efter upptäckten fortsatte Mattias och klassen med lektionen. På sin lunchrast dubbelkollade han om det verkligen stämde eller om det var en engångsgrej, men fick samma resultat.
– Det känns som att det är någon som har varit lite skojig. Något lurt är det ju, säger han och säger att det kändes lite märkligt.
Robot gjorde ett misstag
Även Aftonbladet har fått fram samma översättning. Den har nu åtgärdats av Google.
Enligt Google är det inte någon översättare som har haft roligt på jobbet eller någon som försöker skicka politiska budskap genom verktyget. Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google Sverige, säger att det är en översättningsrobot som har gjort ett uppriktigt misstag.
Exakt hur det gått till när roboten fått fram översättningen är enligt henne svårt att svara på.
”Google Translate är ett automatiskt översättningsverktyg som använder mönster från miljontals befintliga översättningar för att avgöra vilken den bästa översättningen för en användare är. Tyvärr kan vissa av dessa mönster ibland leda till felaktiga översättningar, och vi uppskattar när de rapporteras till oss så att vi kan åtgärda dem”, skriver kommunikationschefen i ett mejlsvar.
Några dagar efter begravningen av Elizabeth II valdes Julia Kronlid till andre vice talman. I medierna talade majoriteten om drottningen som den andra medan ganska många valde den andre. För Julia Kronlid var mönstret det motsatta. Visserligen var det fler som skrev andre vice talman men åtskilliga föredrog andra vice talman. Förvirrande och fel, tyckte många DN-läsare, utan att vara överens om vad som skulle vara korrekt.
Ursprunget till dagens förvirring hittar vi i fornsvenskans grammatik. Där användes e-böjning för maskulina substantiv i grundformen nominativ – ungefär som i andre vice talman – medan a-böjning förekom i objektsformer.
Det här systemet började luckras upp på 1300-talet. I stället för den grammatiska funktionen blev det vanligare att könet på personen fick avgöra om ändelsen skulle vara -a eller -e.
Under 1800-talet blev normen att använda -a för kvinnor och -e för män allt starkare. Bruket har dock aldrig varit enhetligt utan -a har alltid förekommit även för män. Däremot har -e för kvinnor traditionellt setts som fel medan -a al
Uppdraget som andre vice talman infördes 1921, samma år som kvinnor fick rösträtt. Trots kvinnornas inträde i politiken fortsatte mannen att fungera som språklig norm i riksdagen. Detta är förklaringen till att Elizabeth ibland blir den andre. I samband med prestigefyllda titlar är -e vanligt även för kvinnor – just för att män, och i förlängningen e-böjning, än i dag tenderar att förknippas med statustunga poster. Därför ser vi ständigt -e för kvinnor som är presidenter, ministrar och drottningar men ytterst sällan för lokalvårdare, tidningsbud och parkeringsvakter. Prestige och traditionell maskulin form går alltså hand i hand. Detta är dock inget skäl för att tala om Elizabeth som något annat än den andra.
När det gäller Julia Kronlid krockar principerna. Lagen säger andre där könet säger andra. Så länge som den formella titeln är andre vice talman kan det vara lämpligt att välja den. Men det utbredda bruket av andra visar att lagspråket och allmänspråket är på kollisionskurs. För den som vill göra sitt för att lagtexten ska kännas föråldrad och främja könsneutrala former är det lika rebelliskt som rimligt att använda andra. Kanske kan det så småningom också bidra till att riksdagen förpassar synen på mannen som norm såväl på talmansposten som i språket till historieböckerna.
Två frågor om språket
Jag undrar hur man skriver sill/strömmingsbestånden i löptext? Det uttalas nog oftastsill- och strömmingsbestånden även om det ju är samma fisk, men är det då ett eller två bestånd? Är det snarare så som man uttalar det som man bör skriva det för att undvika snedstreck? Men om vi ska undvika snedstreck i löptext skulle vi inte heller skrivasill/strömmingutan snarare sill eller strömming?
Louise
Ja, snedstrecket är svårtolkat, så det tycker vi är klokt att undvika. Att skriva sill eller strömming är ett bra sätt att göra det. Det blir knepigare när man hänger på ett efterled, eftersom både sill- och strömmingsbestånden och sill- eller strömmingsbestånden blir dubbeltydiga. Och vanligtvis samordnar man ju inte två olika förled som refererar till samma art på det sättet.
En möjlighet kan vara att skriva om det på olika sätt, till exempel bestånden av sill, som också kallas strömming. En annan idé är att förklara problemet med arten och var den är fiskad första gången i texten, eller i en fotnot, och sedan bara använda den ena beteckningen.
Om sådana strategier inte är möjliga föredrar vi trots allt sill- och strömmingsbestånden. Det är kanske inte alldeles glasklart i detaljerna hur samordningen är uppbyggd, men den gör knappast läsaren förvirrad, vilket man lätt kan bli av en samordning med eller och två olika förled.
Maria Bylin
Vi ska hålla en konferens som pågår en och en halv dag. Hur uttrycker vi det mest korrekt?En- och enhalvdagskonferens, 1,5-dagarskonferens eller1,5 dags konferens?
Gabriella
Det blir ju lite knöligt hur man än gör, så många väljer nog att tala om tvådagarskonferens även om den ena dagen bara är halv. Annars går det att välja mellan en och en halv dags-konferens eller 1,5-dagskonferens.
Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning
Vad är mänsklig – professionell översättning? | Varför du bör välja professionella översättare? | Professionell översättning | ISO-certifierad översättningsbyrå Baltic Media
Folk i hela världen föredrar att kommunicera på deras eget språk. Enligt en undersökning av marknadsforskare vid Common Sense Advisory är det tre gånger mer sannolikt att folk köper en produkt eller tjänst med information i deras eget språk.
Du vill ta dina produkter eller tjänster till nya marknader och du förstår att du behöver kommunicera med dina kunder med ett innehåll på deras språk. Översättning är början på din väg till nya marknader och ny kundlojalitet. Vi kan hjälpa dig med det.
Så här arbetar vi: först översätter vår mänskliga översättare ditt innehåll, sen redigerar en annan lingvist och sen korrekturläser vi. Vi gör även desktop publishing (DTP), så du får översatta filer som ser likadana ut som dina original. Lär dig mer om vårt arbetssätt här.
Vi specialiserar i översättning och lokalisering av följande produktgrupper:
Auktoriserad, certifieradöversättning Officiell översättning av auktoriserad översättare translator Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus
Översättning av webbsidor (vi lokaliserar innehållet på din webbsida för att den ska vara begriplig på de lokala marknaderna på olika språk)
Programvaruöversättning (översättning av användarnas gränssnitt, dokumentationsstöd och test)
Terminologi översättning och hantering av flerspråkigt datainnehåll
Översättning av audiovisuella produkter (film, översättning av speldata text, filmtextning, inspelning)
Maskinöversättning (HAMT) med redigering och kvalitetskontroll (för större volymer av översättningar erbjuder vi implementering med maskinöversättning med följande textredigering och kvalitetskontrollförfaranden)
Översättning av webbplats och webbshop. Vill du nå globalt? Börja med att översätta din webbutik, hemsida eller app! | Webbdesign | Sökmotoroptimering | Webb, It & Design | ISO-certifierad översättningsbyrå Baltic Media
Översättning av webbutik – webbshop för ehandel
Flerspråkig översättning av hel hemsida eller webbshop är ett av de viktigaste specialistområdena inom översättningsbyrå Baltic Media. Våra högkvalificerade lingvister ser till att översättningen av din hemsida och webbutik får rätt ton, är SEO-vänlig och enkel att använda.
Det är mycket viktigt vid internationell e-handel när du startar egen webbshop.
Detta är skälet till att översättningen av din hemsida / webbsida / webbshop bör göras av professionella lingvister med lång erfarenhet inom området, dvs. översättare, redigerare och korrekturläsare som har målspråket som modersmål och som bor i ett land där språket talas.
Våra kunder består av globala företag, finansiella institutioner och internetmarknader såväl som lokala företag, webbplatsbyggare och marknadsföringsbyråer.
Översätta en webbplats | Översättning av webbsidor | Pris per ord | Billigare än andra översättningsbyråer
Vad skall göra om ni vill lansera er e-handel utomlands och behöver översätta webshopen? Exportera texterna som ska översättas från din e-handelsplattform som en CSV eller Excel-fil. Mejla sedan filen till oss och vi återkommer med ett prisförslag. E-post: nordics@balticmedia.com
Beroende på språk och ämnesområde kostar en översättning hos oss mellan SEK 0,80 – 1.60 per ord. Vi erbjuder professionella översättningar, inklusive språkgranskning och korrekturläsning 20–25 % billigare än andra översättningsbyråer med kontor i Norden. Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda lägre priser för dina översättningar än andra nordiska översättningsbyråer. (Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Dessutom kan vi sänka dina översättningskostnader ytterligare med hjälp av våra CAT-verktyg och/eller maskinöversättning.
Här kan läsa mer om hur du kan sänka översättningskostnaderna utan att offra upp kvaliteten.
CAT-verktyg – datorstödd översättning inte är detsamma som maskinöversättning
För översättning av ditt innehåll använder vi CAT-verktyg (datorstödd översättning) för att försäkra att du får den bästa möjliga översättningslösningen, som både är kostnadseffektiv och av hög kvalitet.
Våra mänskliga översättare använder CAT-verktyg (datorstödd översättning), vilket möjliggör skapandet av ett översättningsminne för framtida bruk och användning av textredigerande mjukvara, stilguider och ordböcker som hjälper oss uppehålla konsistent terminologi.
CAT-verktyg gör det möjligt för oss att analysera dina texter för att hitta delar av en källtext som redan har översatts.
Weleda.se Weleda är världens största och mest hållbara företag inom naturlig hudvård och finns idag representerade i över 50 länder.
Översättning från engelska och svenska till finska, norska danska.
Maze AdvokaterMaze Advokater är helt specialiserade mot konkursförvaltning och finansieringsfrågorde mot konkursförvaltning och finansieringsfrågor.
Översättning från svenska till engelska och Nordiska språk.
Varför ska du översätta din hemsida / webbsida?
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet (World Wide Web) innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet.
Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är. (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory)
Varför är översättning av hemsida och webbshop så viktigt?
Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)
Vi hjälper dig med översättning av tekniska manualer, instruktionsböcker och säkerhetsanvisningar till och från svenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska, etc.
ISO-certifierad översättningsbyrå för översättning av tekniska handböcker och manualer
Baltic Media Ltd. arbetar i enlighet med ISO 9001:2015 strikta kvalitets- och riskhanteringskrav. Vårt kvalitetssystem börjar med ett noggrant urval av leverantörer med flera års erfarenhet av teknisk översättning. Vi väljer endast branschexperter som kan uppfylla våra kunders behov genom högkvalitativ teknisk översättning i mer än 120 språkkombinationer. Alla översättare, tolkar, korrekturläsare och redigerare har undertecknat NDA-avtal så att era dokument kommer att vara säkra hos oss.
Betydelsen av konsekvent specialiserad terminologi, liksom den högst formelartade och repetitiva karaktären hos tekniska dokument, gör datorstödd översättning med hjälp av översättningsminnen och termdatabaser särskilt lämplig för teknisk översättning.Medvetna om vikten av detta och för terminologikonsekvensens skull använder vi oss av översättningsminnen. Bara genom ett nära samarbete med våra kunder kan vi utarbeta termordlistor som uppfyller deras behov.
Vi har arbetat med flerspråkiga översättningsprojekt för kunder som Samsung, Whirlpool Schneider Electric, ABB, GAMA, HP, SonyEricsson, Canon, Tieto, Yamaha, Husqvarna, Dunlop, Goodyear, TVA Group och många andra. Du kan läsa mer om våra kunder här.
Ansök om gratis teknisk provöversättning | Översättningsbyrå Baltic Media
Det är inte lätt att hitta den rätta leverantören av teknisk dokumentöversättning med erfarenhet inom ett visst område. Vänligen fråga våra projektledare om en gratis provöversättning. Vi ska göra vårt bästa för att upfylla dina förväntningar.
Kontakta teknisk översättningsbyrå Baltic Media Translations AB idag
För att få veta mer om våra tekniska översättningar eller för att fråga om en gratis offert eller ett erbjudande, vänligen ring vårt internationella tjänstekontor på +46 8 767 60 24 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.
Översättning är skriftlig överföring av innehållet i en viss text från ett språk till ett annat. Ofta ska även textens form överföras. Tolkning avser muntlig översättning, men ordet kan också avse en specifik översättares uttydning av textens innebörd och ibland även av upphovspersonens intention.
Översättning görs utifrån en källtext som är skriven på ett källspråk. Det konkreta resultatet av översättningsarbetet är således en måltext på målspråket. För att utföra arbetet krävs dels goda kunskaper i källspråket, dels god stilistisk färdighet på målspråket och omfattande kunskaper om käll- och målspråkets kulturella sammanhang. Professionella översättare i Sverige översätter i regel till sitt första språk eller modersmål.
Olika typer av översättning är:
facköversättning
skönlitterär översättning
film- och tv-översättning (”textning”)
Översättare som utför eller specialiserar sig på facköversättning – det vill säga översättning av icke-skönlitterära texter – kallas facköversättare. Denna typ av översättning inbegriper alla typer av facktexter, till exempel bruksanvisningar, tekniska beskrivningar, läkarintyg och avtal. Översättning av facktexter kan kräva goda kunskaper inom de ämnesområden texten berör.
Skönlitterär översättning
Översättning av skönlitterära verk (romaner, noveller, pjäser, dikter, etc) anses vara en skönlitterär verksamhet i sig. Framstående som just översättare i exempelvis kanadensisk litteratur finns personer som Sheila Fischman, Robert Dickson och Linda Gaboriau, och Governor General’s Awards ger årligen ut pris för bästa skönlitterära översättningar från engelsk-fransk och fransk-engelsk.
Bland övriga skribenter som har gjort sig namn som skönlitterära översättare återfinns Vasilij Zjukovskij, Tadeusz Boy-Żeleński, Vladimir Nabokov, Jorge Luis Borges, Robert Stiller och Haruki Murakami.
Historia
Den första viktiga översättningen i västvärlden var Septuaginta, en samling judiska skrifter översatta till tidig Koine i Alexandria mellan det tredje och första århundradet f.Kr. De då skingrade judarna hade glömt sitt nedärvda språk och behövde grekiska versioner (översättningar) av sina skrifter.
Under medeltiden var latin ett lingua franca i den västliga lärda världen. 800-talets Alfred den store, kung av Essex i England, var långt före sin tid i att godkänna dialektala fornengelska översättningar av Bedes Historia ecclesiastica gentis Anglorum och Boethius Filosofins tröst. Samtidigt var kyrkan skeptisk till även de ringaste anpassningar av Hieronymus Vulgata, den latinska bibeln, skriven cirka 384.
I Asien ledde Buddhismens spridning till storskaliga och fortlöpande satsningar på översättning i väl över tusen år. Xixia, eller Västra Xia, var speciellt effektiva i sådana satsningar. De använde den då nya uppfinningen blocktryck och med regeringens fulla stöd (samtida källor beskriver kejsaren och hans mor som personligen bidragande till översättningssatsningen, tillsammans med rådgivare från olika nationer) handlade det bara om årtionden för tanguterna att översätta volymer som tagit kineserna århundraden att framställa.
Araberna åtog sig storskaliga satsningar på översättning. Efter att ha erövrat den grekiska världen skrev de arabiska versioner av dess filosofiska och vetenskapliga verk. Under medeltiden blev några av dessa arabiska versioner översatta till latin, mestadels i Córdoba i Spanien. Kung Alfonso X el Sabio (Alfonso den vise) av Kastilien promoterade på 1200-talet dessa satsningar genom att etablera Schola Traductorum (Översättningsskola) i Toledo. Där blev arabiska, hebreiska och latinska texter översatta till andra språk av muslimska, judiska och kristna vetenskapsmän, som också lyfte fram sina respektive religioner. Latinska översättningar av grekiska och originala arabiska vetenskapliga verk hjälpte europeisk skolastik, och således också europeisk vetenskap och kultur, framåt.
De första noggranna översättningarna till engelskan gjordes på 1300-talet av Geoffrey Chaucer
De breda historiska trenderna i västerländsk översättningspraxis kan exemplifieras av översättning till det engelska språket.
De första noggranna översättningarna till engelskan gjordes på 1300-talet av Geoffrey Chaucer som gjorde följande: adapterade Giovanni Boccaccios italienska i sin egen Knight’s Tale och Troilus and Criseyde; påbörjade en översättning av den franskspråkiga Roman de la Rose; och färdigställde en översättning av Biethius från latinet. Chaucer stiftade en engelsk poetisk tradition om adaptioner och översättningar från dessa tidigare etablerade litterära språken.
Den första stora engelska översättningen var Wycliffe’s Bible (ca. 1382), som visade svagheten med den underutvecklade engelska prosan. Först på slutet av 1400-talet startade den gyllene åldern för engelsk prosa-översättning med Thomas Malorys Morte D’Arthur – en adaption av Arthurian romances så fritt översatt att den egentligen knappast kan kallas en översättning. De första viktiga översättningarna under Tudortiden är som följer, Tyndale New Testament (1525), som influerade King James Bible (1611) och Gerald Berners version av Jean Froissarts Chronicles (1523-25).
Samtidigt hade det i Florens, i renässansens Italien, påbörjats en ny period för historien om översättning då den byzantinske Georgios Gemistos Plethon ankommit vid Cosimo den äldres hov, strax före turkarnas övertagande av Konstantinopel (1453). Marsilio Ficino hade åtagit sig en latinsk översättning av Platons verk. Detta och Erasmus latinska utgåva av Nya Testamentet ledde till nya hållningar till översättning. För första gången krävde läsare strikt framställning eftersom filosofisk och religiös tro var beroende av Platons, Aristoteles och Jesus exakta ord.
Marsilio Ficino
Skönlitteratur förblev dock avhängig av adaption. Plejaden i Frankrike och Tudortidens poeter i England, samt översättare under den elisabetanska eran, adapterade teman av Horace, Ovid, Petrarch och moderna latinska skribenter och formade således en ny poetisk stil utifrån de modellerna. De engelska poeterna och översättarna ville förse den nya publiken – skapad av medelklassens framväxt och utvecklingen av tryckteknik – med verk såsom ursprungsförfattarna skulle ha skrivit dem om de hade skrivit i England vid den tidpunkten.
Den elisabetanska perioden medförde ansenliga framsteg för översättning utöver enbart parafrasering mot en idealisk stilistisk ekvivalens, men till och med mot slutet av denna era – som nådde ändå in i mitten av 1600-talet – fanns det inget intresse för verbal precision.[4]
Under andra halvan av 1600-talet försökte poeten John Dryden få Virgil att tala ”i ord som han troligtvis hade skrivit om han levde och var engelsman”. Dryden hade dock inte efterfrågat behov för att efterlikna den romanske poetens subtilitet och pregnans. Homeros fick på liknande sätt lida av Alexander Popes strävan efter att reducera den grekiske poetens ”vilda paradis” till ordning.
Genom 1700-talet var ledordet för översättare lättläslighet. Allt man inte förstod ur en text, eller trodde kunde tråka ut läsare, utelämnades. Muntert antog man att den egna uttrycksstilen var den bästa, och att texter borde samstämma med den i översättningar. Den vetenskapliga metoden hade de lika lite till övers för som sina föregångare, och de drog sig inte för att göra översättningar av översättningar på tredje språk, eller från språk de knappt kunde, eller – som i James Macphersons ”översättningar” av Ossian – från texter som egentligen var ”översättarens” egna komposition.
Edward Fitzgerald
1800-talet förde med sig nya normer för precision och stil. Gällande precision, enligt J.M Cohen, blev policyn ”texten, hela texten, och ingenting annat än texten”, förutom när det gällde oanständiga passager och tilläggandet av rikligt förklarande fotnoter. Gällande stil blev det viktorianska målet (som nåddes genom långsökt metafrasering eller pseudo-metafrasering) att konstant påminna läsare om att de läste en utländsk klassiker. Ett undantag var periodens enastående översättning, Edward Fitzgeralds Rubaiyat of Omar Khayyam (1859), som åstadkom sin orientaliska känsla i stort sett genom att använda persiska namn och diskreta bibliska ekon och byggde endast föga på material från sitt persiska original.
Innan 1900-talet blev ett nytt mönster satt 1871 av Benjamin Jowett, som översatte Platon till ett enkelt och rättframt språk. Jowetts exempel blev dock inte uppföljt tills långt in i det nya århundradet, då precision snarare än stil blev det viktigaste kriteriet.[4]
Indirekt översättning
Indirekt översättning, eller sekundäröversättning, är en översättning av en översättning. Den involverar tre texter på tre språk: originaltexten, den förmedlande texten och måltexten. Orsaken till att det görs indirekta översättningar är oftast att det saknas kunskaper om originalspråket i målkulturen men kan också bero på att originaltexten är svår eller omöjlig att få tag på. Det finns flera exempel på betydelsefulla indirekta översättningar, som Bibeln, men överlag har synen på översatta översättningar oftast varit negativ.[5]
Tekniska hjälpmedel
Maskinöversättning
Maskinöversättning är när man översätter mellan olika mänskliga språk med hjälp av en dator. Maskinöversättning har visat sig vara ett svårt problem att lösa. Översättningarna blir idag i bästa fall begripliga, men knappast i närheten av vad en människa skulle kunna åstadkomma. Maskinöversättning gränsar inom datavetenskapen till artificiell intelligens.
Översättningsverktyg (CAT – Computer Aided Translation Tool) är programvara som är utvecklad för att underlätta för människor att översätta naturligt språk. Vanligtvis fungerar översättningsverktyg med hjälp av översättningsminnen och termhanteringsfiler. Grundfunktionen för översättningsverktyg är möjligheten att importera dokument i olika format, som sedan presenteras i vanlig text som extraherats från dokumenten. Ofta segmenterar programmet dessutom texten i meningar eller stycken. Allteftersom översättaren sedan översätter segment för segment sparas översättningarna i ett översättningsminne (engelska: translation memory, TM). När översättningsverktyget känner av att det aktuella segmentet redan har översatts, föreslår det att översättningen ska infogas. Detta gäller även träffar som kanske inte helt överensstämmer med segmentet. Vidare finns ofta möjligheten att importera ordlistor, för att hjälpa till med termer och uttryck, som kanske är specifika för just den kunden som beställt översättningen. När översättningen är klar skapar man de översatta dokumenten genom att låta översättningsverktyget slå ihop informationen som finns i översättningsminnet med källdokumentet och skapar alltså ett måldokument med exakt samma formatering.
Översättningsminne
Översättningsminnen är programvara som lagrar tidigare översättningar av texter i en databas. När programmet sedan används för nästa översättning visas översättningsförslag om en mening i texten reda finns i minnet. Även om meningen inte är exakt lika (fuzzy matches) kan den tidigare översättningen visas och översättaren ges tillfälle att göra korrigeringar.
Minnena baseras ofta på segment av en längd motsvarande en mening. Detta är ofta ett problem, eftersom en mening inte är en fristående enhet i språket. Man kan förstås skapa verktyg som kräver längre enheter, men det är svårt att göra denna avvägning på ett sätt som gör resultatet användbart.
Turboöversättning
Turboöversättning är en term som kommit att avse översättningar som produceras under stor tidspress. Ett tidigt exempel på företeelsen är Mårten Edlunds översättning av en deckare av Raymond Chandler från 1943 vilken han översatte på tre veckor med arbetsdagar på 17–18 timmar. Under senare år har det blivit allt vanligare att översättningar av förväntade bästsäljare från svenska till engelska tillkommit under tidspress. Detta beror på att förlagen fruktar att läsare skulle tröttna på att vänta och köpa den engelska utgåvan. Ett fall där företeelsen uppmärksammades var J.K. Rowlings första vuxenbok Den tomma stolen från 2012. På en vecka översattes boken till svenska av sex översättare och på så vis lyckades förlaget ha boken i bokhandeln redan två månader efter att arbetet påbörjats. En annan berömd turboöversatt text är Dan Browns Den förlorade symbolen.
Översättning i domstol
Rätten till översättning i både brottmål och civilmål regleras av olika lagar och fördningar på nationell nivå och på EU-nivå. Rätten gäller både den åtalade och målsäganden och sträcker sig även till förundersökningen som polisen genomför och alla andra direkta förberedelser inför en rättegång.
Den som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ärende hos en förvaltningsrätt, en tingsrätt, en fastighetsdomstol, en miljödomstol, en sjörättsdomstol eller en hyres- och arrendenämnd som har en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå har rätt att använda finska eller meänkieli under målets eller ärendets handläggning, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Detsamma gäller samiska hos en sådan domstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna eller delvis omfattar kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk eller Kiruna, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner.
Rätten att använda finska, meänkieli respektive samiska omfattar också de domstolar dit en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende som avses i första stycket överklagas.
Rätten att använda finska, meänkieli och samiska omfattar rätt att ge in handlingar och skriftlig bevisning på dessa språk, rätt att få de handlingar som hör till ärendet eller målet muntligt översatta och rätt att vid muntlig förhandling eller sammanträde inför domstolen eller hyres- och arrendenämnden tala sitt språk. Domstolarna och hyres- och arrendenämnderna ska översätta inlämnade handlingar till svenska om det inte är uppenbart onödigt.
Ersättning för tolk och översättning betalas av allmänna medel.
Rätten får vid behov låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från rätten.
Rätten är skyldig att översätta en handling i brottmål eller de viktigaste delarna av den, om handlingen ska sändas till någon som vistas i en annan stat inom EES eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och det finns anledning att anta att personen inte förstår språket i handlingen. Handlingen ska översättas till språket i den andra staten eller om myndigheten känner till att personen inte förstår detta språk, till ett annat språk som personen förstår.
Den som biträtt med översättning har rätt till skälig ersättning, som betalas av staten.
Bestämmelserna ska tillämpas även i fråga om överföring från punktskrift till vanlig skrift eller omvänt.
Det finns mer än 26000 översättningsbyråer världen över. De är både stora och små. Den årliga omsättningen för alla företag inom branschen uppgår till 42 miljarder Euro (2019) och växer med 7,90 % varje år. * Ungefär 85 % av alla översättningsbyråer världen över består av små till mellanstora översättningsbyråer med upp till 10 anställda. Den årliga omsättningen från de topp 100 översättningsbyråerna utgör bara cirka 14,30 % av det totala beloppet för språkservice-marknaden. Både globalisering och digitalisering främjar tillväxten av översättningsbyråer. Den största marknaden för översättningar är Europa (cirka 50 % av den globala marknaden), följt av Nordamerika (cirka 40 %). Återstoden delas mellan Asien och Latinamerika.
Vizma Boļše, Baltic Media® Quality and Vendor Manager
Baltic Media® Ltd Year in Review: Our Top Highlights of 2020
The year 2020 was like no other and it brought more change than most of us could have imagined. It was not easy to feel optimistic in face of all the challenges we had to overcome. But in a year of unprecedented change, we also felt hopeful, having seen the power of people to be there for each other during this crisis, sometimes, even against all odds. Now it is time for a recap of our most important milestones from 2020.
Translation Services
Although the world began to quickly change around us, we continued to provide high-quality language services, including translation, editing and proofreading, subtitling, localization, and many others, to companies and institutions from all over the world to ensure successful communication in today’s multilingual environment. The global events influenced our main focus areas, and we had to adapt to the growing demand for medical and web translation services. As companies across the globe transitioned to remote working, multilingual online shopping and communication platforms became a necessity. We are thankful and proud that during 2020 we had the opportunity to cooperate with more than 1,400 clients and to work on more than 5,000 projects.
The greatest value of Baltic Media® Ltd is respecting our clients’ interests by providing them professional, high-quality and timely services. High customer satisfaction level is our top priority, and each year we collect feedback from our clients to evaluate the quality of the provided services, and the expertise and responsiveness of our project managers. We are pleased to report that in 2020 our customers have highly evaluated the language services of Baltic Media® Ltd (total assessment – 4.9 out of 5 points), praising the quality of the delivered files, responsiveness and helpfulness of our project managers, and timeliness of the project deliveries.
In 2020 the customers of Baltic Media® Ltd submitted many positivereviews and comments applauding the prompt and effective communication of our project managers, quick project delivery time and the quality of our translations and other language services. We are also happy to have received many reference letters from our corporate clients and fellow language service providers such as Excel Translations, LanguageWire, Semantix, and Attorney Translation Services. The quality management system of Baltic Media® Ltd has been certified by SGS Latvija Ltd as conforming with the ISO 9001:2015 standards.
Language Courses
Due to the coronavirus outbreak, businesses providing education activities were forced to adjust and quickly shift from blended or face-to-face learning mode to solely online learning mode. However, with lockdowns limiting the ways we spend our leisure time, demand for online language courses skyrocketed. Baltic Media® Ltd Language Training Centre continued to offer individual and group online language courses through Zoom, Skype, Discord, and similar platforms where tutors from all around the globe communicated with students, shared study materials and used various audio or visual means. Cooperation with professional and flexible language teachers helped us to improve our online teaching services and to avoid Covid-19 affecting language studies.
The main value pillar of Baltic Media® Ltd Language Training Centre is offering competitive prices for quality language teaching services and friendly, reliable customer service. Therefore, it is highly important for us to know what customers say about our language courses. We are glad to report that in 2020 the vast majority of our customers highly appraised Latvian, English, Russian, German, Japanese and many other language courses provided by our Language Training Centre (total assessment – 4.8 out of 5 points).
Based on comments and remarks included in the Language Training Centre’s annual customer survey, clients who have chosen to study languages with Baltic Media® Ltd primarily appreciate that studies are organized in small groups to promote faster learning, shared resources, synergy, and exposure to diversity. Moreover, our language students praise the flexibility of our project managers and tutors who ensure that courses are organized at a time that is the most suitable for each client. Although language courses have been taking place solely online since the beginning of 2020, there are many reasons why learning online can prove to be more efficient than on site, for instance, online learning requires less time and money, it keeps learners more engaged and is environmentally friendly.
Amid the difficulties and challenges of 2020 there were opportunities and bright moments that we can learn from and take into 2021. Baltic Media® is ever evolving and we have already started working on many new goals to improve the skills of our employees and freelancer team, as well as to adapt to the emerging technologies, and to exceed our clients’ expectations.
Översätt svenska till engelska med professionella engelska översättare
Det finns över 80 engelska språkspecialister i våra databaser. I enlighet med översättningsbyrå Baltic Medias kvalitetspolicy utförs översättningar till språket av en engelsk översättare som har engelska som modersmål och/eller bor i Storbritannien, USA, Australien eller ett annat engelskspråkigt land.
Översättning till engelska
Vi använder oss enbart av professionella engelska specialister med diplom i lingvistik från universitet/högskola och/eller erfarenhet inom engelsk översättning, med eller utan specialisering inom ett visst område. Vi har infört och arbetar enligt kvalitetskontrollsystemet ISO 9001:2015, vilket betyder att vi har förbättrat projektkoordination och tillvägagångssätt för val av engelsk leverantör. Översättningsbyrå Baltic Media har ett eget system för att testa engelska översättare. Kriterier: språkutbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra kunder, engelsk provöversättning.
Professionell översättning från svenska till engelska | Översättningsbyrå Baltic Media®
Rättsöversättningar, juridisk översättning till och från engelska, hemsidor, webbshop och e-handel, maskinteknik, översättning av olika: dokument för affärer, finans, medicinsk översättning och medicinteknik,reklam, kommunikationer, PR,transport, datamaskinvara och -programvara, vetenskap, jordbruk, fordonsteknik, EU-dokument, regering, industri, livsvetenskaper, försäljning,teknisk översättning – tekniska översättningar, auktoriserade, certifierade översättningar, översättning av betyg, körkort, översättning av årsredovisningar, översättning för film video, undertextning, dubbing, voice-over.
Översättningsbyrå Baltic Media etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för professionell mänsklig översättning i Nordeuropa. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland). Översättningsbyrån Baltic Media har kunder bland både företag och privatpersoner. Under mer än 25 år har översättningsbyrå Baltic Media arbetat inom sektorn och specialiserat på språk från norra Europa (inklusive nordiska, baltiska och slaviska språk), främst översättning till/frånsvenska, finska, danska, isländska, norska, tyska, engelska, polska, ryska, lettiska, litauiska och estniska.
Översättningsbyrå Baltic Media är certifierad enligt ISO 9001:2015 och är en företagsmedlem i ELIA –Europeiska associationen för språkbranschen.
Engelska översättning | Våra vanligaste engelska översättningar
Översättning från svenska, franska, spanska, polska, tjeckiska, slovakiska, slovenska, ungerska, rumänska, arabiska, kurdiska, ryska, danska, isländska, italienska till norska, franska till engelska och översättning från engelska till svenska, engelska lettiska, ryska, franska, tyska osv. Vid förfrågan kan vi även hjälpa till med andra språk. Om du vill ha mer information kan du kontakta nordics@balticmedia.com.
Översättning från svenska till engelska
Alla engelska översättningar går igenom tre stadier: översättning, redigering och korrekturläsning.
Engelska översättare arbetar med översättningsprogrammen Trados Translator’s Workbench och Trados MultiTermsom säkerställer användning av konsekvent terminologi.
Datasäkerhet, lagring och sekretess är vårt ansvar. Serverlagring av slutförda engelska översättningar. Om förlorar översättningen, finns den kvar i våra elektroniska arkiv.
Utbildade, kompetenta och serviceinriktade projektledare som ständigt utvecklar sina färdigheter inom hantering av engelska projekt.
Försäkring som täcker ansvarsskyldighet för möjliga översättningsfel – försäkringsbolaget kompenserar kundens eventuella förluster. Inga sådana fall har förekommit under Baltic Medias verksamhetshistoria. Detta fungerar dock som en ytterligare garanti för kunden.
Vi arbetar globalt och har 25 års erfarenhet på den internationella marknaden eftersom vi har kunder och översättare i alla världsdelar.
Ytterligare tjänster: layoutdesign för översättningar, förberedelse för tryck. När du lämnar in originalet för översättning kan du välja att beställa en layout som är färdig för tryck. Layoutdesign (DTP – Desktop Publishing).
Sekretess | Engelsk översättning
Vi slutför våra avtal med alla våra kunder och är särskilt noggranna vad gäller arbetets kvalitet, leveransvillkor och sekretess.
Leveransvillkor | Engelsk översättning
Tjänsterna som vi erbjuder kan anpassas efter våra kunders behov. Ett av de viktigaste kraven är snabb service. Det går även att kontakta oss före/efter vår arbetstid. Kvalitet och snabbhet – dessa är två av huvudanledningarna till att vi har fått våra kunders förtroende.
Engelska översättare för alla dina behov
Vi arbetar med de vanligaste textbearbetningsprogrammen, t.ex. Microsoft Office (Word, Excel, Power Point), Adobe Page Maker, m.m. Dessutom använder vi specialiserade översättningsprogram som Trados SDL, Trados Translator’s Workbench och Trados MultiTerm, samt Wordfast, för att skapa våra kunders terminologidatabaser. Vi erbjuder även textkonvertering från/till PC- och Macintoshplattformar och förberedelse för tryck.
Våra specialister har även erfarenhet med lokalisering av engelska webbplatser och dataprogram samt undertextning, kommentatorröster, dubbning av TV-program, filmtrailers, videospel, radioprogram och reklam på engelska.
Engelska talas som första språk i Storbritannien, USA och cirka hundra andra länder i världen.Engelskan är ett västgermanskt språk, alltså släkt med språk som svenska, danska och tyska, men större delen av dess ordförråd kommer faktiskt från romanska språk. Skälet till att engelskan ändå kallas ett germanskt språk är att dess grammatik är närmare släkt med svenska, danska och tyska än med exempelvis franska och spanska. Engelska intar en central plats i det internationella umgänget och har stor betydelse för kommunikation inom en rad områden, såsom vetenskap, utbildning, ekonomi, politik, diplomati, flyg, sjöfart, radio, TV, informationsteknologi, populärmusik, turism, internationell affärsverksamhet, sport och reklam.Officiellt språk i: Australien, Filippinerna, Irland, Kanada, Kenya, Lesotho, Liberia, Malta, Nigeria, Nya Zeeland, Pakistan, Qatar, Singapore, Sydafrika, Tanzania, Uganda, Zimbabwe, EU.
Översättning⭐️Pris per ord⭐️Billigare än andra översättningsbyråer
Pris per ord från 0,50 SEK
Beroende på språk och ämnesområde kostar en översättning hos oss mellan SEK 0,50 – 1.60 per ord. Vi erbjuder professionella översättningar, inklusive språkgranskning och korrekturläsning 20–25 % billigare än andra översättningsbyråer med kontor i Norden. Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda lägre priser för dina översättningar än andra nordiska översättningsbyråer. (Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Dessutom kan vi sänka dina översättningskostnader ytterligare med hjälp av våra CAT-verktyg och/eller maskinöversättning.
Här kan läsa mer om hur du kan sänka översättningskostnaderna utan att offra upp kvaliteten.
CAT-verktyg – datorstödd översättning inte är detsamma som maskinöversättning
För översättning av ditt innehåll använder vi CAT-verktyg (datorstödd översättning) för att försäkra att du får den bästa möjliga översättningslösningen, som både är kostnadseffektiv och av hög kvalitet.
Våra mänskliga översättare använder CAT-verktyg (datorstödd översättning), vilket möjliggör skapandet av ett översättningsminne för framtida bruk och användning av textredigerande mjukvara, stilguider och ordböcker som hjälper oss uppehålla konsistent terminologi.
CAT-verktyg gör det möjligt för oss att analysera dina texter för att hitta delar av en källtext som redan har översatts.För att sänka kostnaderna och skynda på översättningsprocessen använder vi oss av översättningsminnen (TM), som förbättrar konsistens av stil och terminologi. Så CAT-teknologier förkortar handläggningstiden och tiden till marknadsintroduktion.
Vi sparar minnena från dina översättningar för att undvika dubbelt arbete i framtiden. Översättningsminnen (TM) kommer tillåta dig att spara pengar på dina dokument och projekt.
Dina sparingar kan uppnå så högt som 70%.
Vänligen notera att översättningsminnet och CAT-verktygen inte är detsamma som maskinöversättning med ingen mänsklig inblandning (Google etc).
Vi lovar att svara på din prisförfrågan inom 15 minuter (gäller mån-fre 8.00 – 17.00, ej röda dagar).
Professionell och billig översättning
Våra mänskliga översättare översätter ENDAST till deras modersmål och bor i ett land där språket antingen är ett officiellt språk eller är närvarande i dagliga livet. Vi har vårt eget system för att testa översättare. Krav: språklig utbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra klienter, testöversättning. Läs mer om våra professionella översättare här.
Översätt hos Baltic Media
För att få veta mer om vår översättningstjänst eller för att beställa en gratis prisuppgift eller offert, vänligen ring våra kontor på +46 8 767 6024 (Sverige), +371 67 224 327 (Internationell) eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com eller info@balticmedia.com
Du behöver inte komma till vårt kontor för att skicka in kopior av det skannade dokumentet till oss och få en översättning. Vi gör allt jobbet digitalt och vi skickar dig en certifierad översättning på papper med den vanliga posten till adressen du anger när du har accepterat den digitala versionen av översättningen. Vi jobbar globalt.
Översättningsbyrå Baltic Media® för krävande kunder
Din översättningsbyrå online | Online översättning med professionella översättare | Översätt med professionell översättare. Högkvalitativ översättning till rimliga priser. I alla språk.
Norra Europas ledande online översättningsbyrå med fokus på nordeuropeiska språk. Vi hjälper globala företag att nå europeiska marknader. Vi hjälper våra nordiska kunder att nå globalt.
Språklagstiftning existerade knappt i Sverige innan 1999, då en ny lag upphöjde fem språk (finska, samiska, romani, jiddisch och tornedalsfinska/meänkieli) till ”nationella minoritetsspråk”. I samma veva ratificerade Sverige den europeiska minoritetsspråkskonventionen med avseende på dessa. Det konkreta resultatet av detta är dock begränsat, och reformerna kan inte utan viss rätt betraktas som kosmetiska. Efter minoritetsspråkslagen ansågs det från en del håll att det var märkligt att en nation hade officiella minoritetsspråk, men inget officiellt majoritetsspråk.
Precis som i åtskilliga andra länder, såsom Storbritannien och USA funderade majoritetsspråket de facto som landets officiella, men saknade erkännande de jure. Denna situation förändrades dock 2009 i och med en ny lag som stadfäste svenskans roll som landets ”huvudspråk”. Lagtexten i sin helhet kan läsas i Svensk författningssamling nr. 2009:600. Det kan svårligen förnekas att texten är en smula vag.
Den påpekar det självklara faktumet att ”svenska är huvudspråk i Sverige”, och att ”alla som är bosatta i Sverige 11 ska ha tillgång till” detta. Talare av vilket språk det än vara månde ska ”ges möjlighet att utveckla och använda” detta. Det allmänna har ett ”särskilt ansvar” för att svenska, de fem officiella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk utvecklas. Det närmaste den nya lagen kommer konkreta föreskrifter torde vara paragraf 10, där det framhålls att ”språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska”.
Anmälningar från såväl privatpersoner som organisationer har inkommit, där fall påtalats där myndigheter anses otillbörligt ha främjat engelska på svenskans bekostnad. Det har i allmänhet rört sig om symbolfrågor såsom departementens och hovets internetadresser, vilka ursprungligen var enbart engelskspråkiga. Dessa anmälningar har rönt varierande grad av framgång. För en översikt (på franska) av språklagstiftning i Sverige (eller för den delen vilket annat land som helst) rekommenderas den kanadensiska sajten L’aménagement linguistique dans le monde (http://www.tlfq.ulaval.ca/ axl), som är så tillförlitlig man kan begära av ett arbete som har som ambition att täcka in hela världen.
Som tidigare nämnts har svenska fram till nyligen inte haft något de jure erkännande som officiellt språk i Sverige, och även om detta sedan 1917 varit fallet i Finland, har myndigheterna i allmänhet inte blandat sig i själva språkets utveckling eller karaktär. Svenska blev officiellt språk i Sverige först 2009, en status som minoritetsspråken fick redan 1999.
Officiella eller halvofficiella organisationer, såsom Klarspråksgruppen, Svenska Akademien och Svenska språknämnden har dock engagerat sig i språkvårdsfrågor, och deras rekommendationer ses ofta som officiellt sanktionerade. I Finland spelar Institutet för de inhemska språken en liknande roll. 2006 bildades så på initiativ av den svenska regeringen Språkrådet, som kallar sig självt för ”Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik”. Sin uppgift beskriver man som att ”bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige”.
På den engelskspråkiga versionen av rådets hemsida (http://www.sprakradet.se/international ) nämner man även bland sina uppgifter att bevaka statusen och användandet av språken i Sverige (de officiellt erkända samt svenskt teckenspråk), och att verka för nordisk språklig sammanhållning. Härutöver finns ett antal privata initiativ, som i allmänhet ägnar sig åt att bekämpa anglicismer och engelskans utbredning på svenskans bekostnad. Det mest aktiva av dessa förefaller vara Språkförsvaret, som ibland hörs i den offentliga debatten.
Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland fungerar i huvudsak på svenska, men oro uttrycks ibland för engelskans frammarsch. Universitetsutbildning på engelska är ingen ovanlighet, och på en del institutioner bedrivs undervisningen rentav huvudsakligen på engelska, tämligen oberoende av närvaron av utländska gäststuderande.
1999 fick 2–3 % av grundskoleeleverna sin skolgång på ett annat språk än svenska, vilket i tre fjärdedelar avfallen betydde engelska . Dennaföreteelse tycks inte ha kartlagts vidare under det gångna årtiondet, men Falk påpekade att andelen var stigande. Hon citerade också studier som visade att dessa skolbarn var sämre på svenska än sina kamrater i svenskspråkiga skolor.
Det finns även ett mindre antal grundskolor som använder andra språk (tyska, franska, finska …) som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. Särskilda finskspråkiga klasser har funnits (och gör det fortfarande, om än i mer begränsad utsträckning) i det kommunala skolsystemet. Därtill kommer sameskolorna, som bedriver sin verksamhet på svenska och samiska, samt dövskolor, som använder sig av svenskt teckenspråk.
De offentliga skolornas användande av andra språk än svenska har emellertid huvudsakligen begränsats att utanför ordinarie lektionstid erbjuda modersmålsundervisning för invandrarbarn. Sådan undervisning föreläggs skolan om ett visst antal därtill berättigade barn visar intresse för den. Berättigandet bygger på att språket ifråga aktivt används i barnets hemmiljö. Värt att notera är att det alltså här rör sig om språk andra än de officiella. De erkända minoritetsspråken är dock gynnade genom att det för dessa inte behövs mer än en enstaka individ för att skolan ska vara tvungen att erbjuda modersmålsundervisning.
I Finland erbjuds svenskspråkig undervisning från förskole- till universitetsnivå på orter där det finns en svenskspråkig befolkningsgrupp. Majoriteten av studenterna är givetvis finlandssvenskar, men en del skolor har även ett betydande inslag av återinvandrade finnar från Sverige, samt av finländska barn från rent finskspråkiga hem – i det senare fallet handlar det om att föräldrarna vill ge sina barn ett extra språk ”gratis”. Ibland har oro uttryckts för att dessa, med sin avsaknad av tidigare svenskkunskaper, skulle kunna agera ”trojansk häst”, och i praktiken främja införandet av finska som huvudspråk, om inte i klassrummet, så åtminstone på skolgården.
Utanför Sverige har svenska som sagt officiell status även i Finland, vars statistikmyndigheter räknar 290 000 modersmålstalare (motsvarande ca 5,5 % av landets befolkning). Detta antal har stadigt sjunkit sedan andra världskriget, och andelen har minskat ända sedan 1600-talet, då de utgjorde 16,5 % av finländarna. Även om den ibland ifrågasätts, är svenskans status i Finland anmärkningsvärt stark med tanke på dels minoritetens storlek och dels svenskans ringa internationella gångbarhet (i juridiska termer handlar det inte ens om en minoritet, utan om talare av det ena av republikens två ”inhemska språk”, vilka i teorin är helt likställda).
Alla finskspråkiga måste studera svenska
Alla finskspråkiga måste studera svenska, även om detta givetvis inte med automatik innebär att de lämnar skolsystemet med solida kunskaper i språket. De flesta gör det faktiskt inte, men i en av EU initierad enkätundersökning [10] ansåg ändå 38 % av finländarna med finska som modersmål att de var förmögna att föra ett samtal på svenska, vilket under omständigheterna inte kan betraktas som en påfallande låg siffra.
Utbildningssystemet i Sverige och Svenskfinland fungerar i huvudsak på svenska, men oro uttrycks ibland för engelskans frammarsch. Universitetsutbildning på engelska är ingen ovanlighet, och på en del institutioner bedrivs undervisningen rentav huvudsakligen på engelska, tämligen oberoende av närvaron av utländska gäststuderande [8, 25, 29f ]. 1999 fick 2–3 % av grundskoleeleverna sin skolgång på ett annat språk än svenska, vilket i tre fjärdedelar avfallen betydde engelska [8, 18f ]. Dennaföreteelse tycks inte ha kartlagts vidare under det gångna årtiondet, men Falk påpekade att andelen var stigande. Hon citerade också studier som visade att dessa skolbarn var sämre på svenska.
Det finns även ett mindre antal grundskolor som använder andra språk (tyska, franska, finska …) som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. Särskilda finskspråkiga klasser har funnits (och gör det fortfarande, om än i mer begränsad utsträckning) i det kommunala skolsystemet. Därtill kommer sameskolorna, som bedriver sin verksamhet på svenska och samiska, samt dövskolor, som använder sig av svenskt teckenspråk.
De offentliga skolornas användande av andra språk än svenska har emellertid huvudsakligen begränsats att utanför ordinarie lektionstid erbjuda modersmålsundervisning för invandrarbarn. Sådan undervisning föreläggs skolan om ett visst antal därtill berättigade barn visar intresse för den. Berättigandet bygger på att språket ifråga aktivt används i barnets hemmiljö. Värt att notera är att det alltså här rör sig om språk andra än de officiella.
De erkända minoritetsspråken är dock gynnade genom att det för dessa inte behövs mer än en enstaka individ för att skolan ska vara tvungen att erbjuda modersmålsundervisning. I Finland erbjuds svenskspråkig undervisning från förskole- till universitetsnivå på orter där det finns en svenskspråkig befolkningsgrupp.
Majoriteten av studenterna är givetvis finlandssvenskar, men en del skolor har även ett betydande inslag av återinvandrade finnar från Sverige, samt av finländska barn från rent finskspråkiga hem – i det senare fallet handlar det om att föräldrarna vill ge sina barn ett extra språk ”gratis”. Ibland har oro uttryckts för att dessa, med sin avsaknad av tidigare svenskkunskaper, skulle kunna agera ”trojansk häst”, och i praktiken främja införandet av finska som huvudspråk, om inte i klassrummet, så åtminstone på skolgården.
När det första sms:et i världen skickades 1992 var det få som kunde förutse att den nya meddelartjänsten skulle ge upphov till ett helt nytt språk världen över. Språkvetaren Patrik Hadenius guidar oss rätt i djungeln av emojis, förkortningar och uttryck.
SMS och det digitala språket
Sedan de korta textmeddelandena kom in i våra liv har nya ord, uttryck och smileys bildats, och vårt sätt att kommunicera utvecklas och uppdateras hela tiden. Språkvetaren Patrik Hadenius berättar att den vanligaste fråga han får om det digitala språket handlar om feltolkningar.
– Det är väldigt vanligt med missförstånd när man skriver sms eller i en chatt, för där prioriterar vi snabbhet och att det ska flyta på, eftersom man får direkt återkoppling. Om vi tar emojis som exempel, som jag tycker är fullständigt underbara: Varje symbol borde ha en överenskommen betydelse – men det har den ju inte!
Så jag kanske sms:ar dig och frågar ”Bio ikväll?” och du svarar med tummen upp. Det kan betyda både ”Ja, det låter som en bra idé”, eller bara ”Jag gillar bio”. Om du samtidigt får ett annat erbjudande från en annan kompis med en roligare förfrågan än min, då kan du gömma dig bakom att en tumme upp bara betyder att det är en bra idé men inte att vi har bestämt något, medan jag har tolkat det som ett definitivt ja.
Är ungas emoji-fäbless snart över?
Kring millennieskiftet tillskrevs ”det nya sms-språket” ofta de unga och ansågs mest bestå av svårläsliga bokstavskombinationer som ”CUL8ER” (förkortning för ”see you later”) och oklara smileys i stil med ;P och :*). Men på 2020-talet har smartphonen blivit generationsöverskridande, och frågan är hur dagens digitala språk ser ut hos olika åldrar.
– Man kan se skillnad på sms skrivna mellan olika generationer, säger Patrik. Ungdomar vill som alltid ha sitt språk för sig själva. De yngre använde emojis mycket förr men nu när vuxna har börjat använda dem mer har det blivit lite töntigt bland de unga.
Från början skrev ju vuxna fullständiga meningar och avslutade med punkt och ungdomarna tyckte att det var pinsamt, men snart har det också gått varvet runt. Jag kan tänka mig att unga snart kommer att skriva så bara för att markera skillnad mot vuxna som vill skriva som sina barn.
Samtiden påverkar SMS-språket
Hur det digitala språket i övrigt kommer att se ut i framtiden handlar enligt Patrik om hur omvärlden utvecklas.
– En lek jag ser just nu är att man ska skriva sitt namn och se vilka förslag telefonen ger på vilket ord man försöker skriva. Man testar teknikens förmåga att missförstå vad man egentligen vill ha sagt, och det är ett sätt för oss människor att visa att det är vi som har kontrollen.
Vi är lite oroliga för att tekniken ska skriva åt oss, men genom att skälla på auto-correct och leka med de här förslagen visar vi att det är vi som fattar bättre.
Vad är SMS?
SMS (Short Message Service) är ett kommunikationsprotokoll som möjliggör skickande av textmeddelanden mellan mobiltelefoner. Tekniken började att diskuteras som en möjlig tjänst så tidigt som 1985, men det första SMSet som innehöll texten ”Merry Christmas” skickades inte förrän 1992 av Neil Papworth i Vodafones nät i Storbritannien. Sedan dess har användandet av tekniken vuxit explosionsartat världen över och SMS har kommit att bli en viktig kommunikationskanal i många hänseenden.
Det som SMS kanske främst associeras med är person-till-person kommunikation. Men SMS används även för kommunikation från och till allt från vanliga mobiltelefoner, olika former av övervakning och strömreglage till industriella maskiner och utrustning. Tillämpningarna är alltifrån marknadsföring, information, påminnelser och nyttotjänster till larm, autentiseringssystem och andra affärskritiska tillämpningar.
Användningsområden för SMS
Då det i grund och botten handlar om en enkel, effektiv kommunikationskanal med väldigt stor räckvidd finns det egentligen ett obegränsat antal användningsområden.
Fördelar med SMS
Mobilt. Meddelanden kan skickas och tas emot överallt där mobiltäckning finns (även via vissa fasta- och satellittelefoner).
Allmän förekomst. I princip alla mobiltelefoner stödjer idag SMS utan någon speciell förinställning.
Enkelhet. Det finns ingen specifik ”SMS-adress” att ta reda på för att kunna skicka meddelanden som med t.ex. e-post, enda som behövs är telefonnumret vilket oftast redan finns till hand.
Effektivt. Den inbyggda begränsningen på antal tecken du kan skicka tillsammans med en kostnadsmodell där du betalar per skickat meddelande leder till naturligt korta, koncisa och effektiva budskap.
På mottagarens villkor. Ett SMS kan läsas och eventuellt besvaras när det passar mottagaren bäst då det ligger och väntar i telefonen när det väl är mottaget.
Diskret. Fungerar ofta i sammanhang där prata i telefon är olämpligt, t.ex. på möte, biograf eller vid dålig mottagning.
För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.
Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.
Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.
Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.
– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.
Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska, franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.
– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.
Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.
– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.
Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.
– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.
Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.
– Litterär översättning är en kreativ process. Den kräver helt andra kunskaper och förmåga att tolka och läsa mellan raderna. Maskinen gör en mekanisk avkodning, det är något helt annat.
Varför välja Baltic Media®? Snabb, certifierad och kvalitativ översättning till 20–25 % lägre pris. Professionella modersmålsöversättare och hög service.
Översättningsbyråer inom Europeiska Unionen
Det finns mer än 26000 översättningsbyråer världen över. De är både stora och små. Den årliga omsättningen för alla företag inom branschen uppgår till 42 miljarder Euro (2019) och växer med 7,90 % varje år. * Ungefär 85 % av alla översättningsbyråer världen över består av små till mellanstora översättningsbyråer med upp till 10 anställda. Den årliga omsättningen från de topp 100 översättningsbyråerna utgör bara cirka 14,30 % av det totala beloppet för språkservice-marknaden. ** Både globalisering och digitalisering främjar tillväxten av översättningsbyråer. Den största marknaden för översättningar är Europa (cirka 50 % av den globala marknaden), följt av Nordamerika (cirka 40 %). Återstoden delas mellan Asien och Latinamerika.
Andra företag är dock specialiserade på översättning, inte bara från regionala eller inhemska språk, utan också inom specifika branscher, såsom sjukvård, juridik, tekniska dokument, hemsidor och andra sådana texter.
Det finns översättningsföretag som har stöd utav globala aktiemarknader och olika fonder och som har en årlig omsättning på hundratals miljoner. Exempelvis Transperfect, Semantix, Lionbridge, Welocalize, LanguageLine Solutions och andra topp 100-företag. Dessa leverantörer av språktjänster (Language Service Providers, LSP) är extra viktiga för mellanstora och små översättningsbyråer, som tenderar att köpa specialiserade språktjänster utav dem. Vissa mellanstora översättningsbyråer arbetar enbart som leverantörer åt dessa topp 100, samtidigt som de också själva finns med på listan.
Vanligtvis är anställda vid översättningsbyråer kvalificerade lingvister – översättare. I stort sett görs översättningar utav frilansöversättare som arbetar med flera översättningsbyråer och som bor i olika länder. Översättningsbyråer tenderar däremot att vända sig till in-house översättare för tjänster. Dagens översättare och översättningsbyråer kan inte föreställas utan kunskap om den senaste tekniken och hur den används, exempelvis gällande automatiserad maskinöversättning och CAT-verktyg (computer-aided translation). Framgång förutsätter att dagens översättare och anställda vid översättningsbyråer har en högre utbildning och kompetens inom specifika tekniska områden. Själva arbetet utförs däremot fortfarande av en mänsklig person – en professionell översättare – trots den ständiga förbättringen av automatiserade tekniker.
Vad innebär översättning?
Översättning innebär att återskapa och/eller förklara skriven eller talad text från ett språk till ett annat.
Målet med översättningar är att överföra ett meddelande från ett språk till ett annat genom att överväga kulturella och regionala skillnader mellan källspråket och målspråket.
Mänskligheten har utnyttjat översättning under århundraden sedan det skrivna ordet gjorde sitt intåg. För att utföra sitt arbete använder dagens översättare komplicerade verktyg och teknologi, men förlitar sig dock i syfte att förenkla och optimera främst på digitala översättningsverktyg.
Vi använder skriftliga översättningar dagligen, även om det ibland kan verka givet.
Titta till exempel på innehållsförteckningar för matvaror. De måste vara på ditt språk – inte bara för att du skall veta vad det är du äter, utan också för att du skall kunna veta vilka ingredienser som skulle kunna framkalla en allergisk reaktion.
Detta är bara ett av många exempel som visar hur professionella översättningar hjälper oss i vardagen. Översättarnas arbete tenderar däremot att förbli osynligt. Ändå finns det översättningar överallt omkring oss.
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan dem.
Du är välkommen att bekanta dig med de språktjänster vi erbjuder på Baltic Media översättningsbyrå.
Översättningsbyrå Baltic Media®
Baltic Media Translations AB är en av Norra Europas mesterfarna online översättningsbyråer i Sverige med expertområden i nordiska, baltiska, centraleuropeiska och andra världsspråk. Översättningsbyrå har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland) och kunder kan hantera översättningar online.
Varför översättningsbyrå Baltic Media® är ett bra val för kvalitativ och snabb översättning
Baltic Media® är ett starkt val för dig som söker professionell översättning med både kvalitet och snabb leverans. Byrån arbetar uteslutande med kvalificerade modersmålsöversättare och branschspecialister, vilket ger texter som är både språkligt korrekta och anpassade efter målgruppen. Alla projekt genomgår dessutom kvalitetssäkring enligt etablerade standarder, vilket minimerar fel och säkerställer konsekvens.
Företaget är känt för sina konkurrenskraftiga priser – ofta 20–25 % lägre än hos många andra översättningsbyråer – utan att kompromissa med kvaliteten. Tack vare ett effektivt arbetsflöde och ett stort nätverk av översättare kan Baltic Media® dessutom leverera uppdrag snabbt, även när tidsramarna är tighta.
Sammantaget är Baltic Media® ett utmärkt val för kunder som behöver pålitliga, prisvärda och snabbproducerade översättningar med hög professionell nivå.
När det politiska läget i Belarus hamnar i nyhetsfokus väcks även språkliga spörsmål. Varför stavas presidentens namn Lukasjenko – men uttalas Lukasjenka av reportrarna? Vad heter egentligen utmanaren – Svetlana Tichanovskaja eller Svjatlana Tsichanouskaja? Och varför säger alla Belarus nu för tiden – vad hände med Vitryssland?
I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk.
Flera läsare har uppmärksammat att namnens stavning varierar och att de inte uttalas som de stavas. Krångligheterna uppstår när ett alfabet ska föras över till ett annat, i det här fallet från det kyrilliska till det latinska. Det finns två sätt. Translitterering* innebär att man byter ut bokstav för bokstav till motsvarande bokstäver i det andra alfabetet. Men eftersom det kan medföra att skrivsättet inte motsvarar uttalet väljer man ofta transkribering, att skriva utifrån uttalet. Men uttalet kan variera.
I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk. Ryska är det dominerande språket som används i till exempel undervisning, medan belarusiska har varit landsbygdens språk som jämte ryska har använts i vardagliga sammanhang. Belarusiska har aldrig haft samma status eller utbredning som ryska. Språken ligger nära varandra – ungefär som de nordiska språken – och skrivs med samma alfabet, om än i lite olika versioner.
Stavningen anpassas efter språkens olika uttal. Det gör att utmanaren skrivs Svetlana Tichanovskaja och presidenten Aleksandr Lukasjenko om transkriptionen** är från ryska, men Svjatlana Tsichanouskaja och Aljaksandr Lukasjenka om den är från belarusiska. Ibland anpassas stavningen ytterligare och förnamnet skrivs Alexander. Lukasjenko uttalas dock Lukasjenka i både ryska och belarusiska, eftersom ett ryskt obetonat /o/ uttalas [a].
Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år. Av hävd har svenska medier valt att transkribera från ryska. Den ryska formen Lukasjenko antas vara så etablerad i medierna att den är enklast för läsarna. Men det är ingen enkel sak. Valet att transkribera från ryska påverkas också av att Lukasjenko är prorysk och själv skriver sitt namn på ryska. Hans motståndare som ofta gör en poäng av att vara belarusisk får i stället sitt namn transkriberat till Aljaksandr Milinkevitj. Tichanovskaja har ryska som modersmål och talar det i medierna – men använder själv båda namnformerna beroende på sammanhang. I svenska medier skrivs namnet oftast enligt rysk modell.
Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år, och i juni i år beslutade sig flera medier, bland annat Svenska Dagbladet, tillsammans med Språkrådet för ett byte. Bytet hänger ihop med politiska ställningstaganden. Belarus vill visa självständighet gentemot Ryssland och frigöra sig från oönskade historiska band. Vitryssland har använts i svenskan sedan 1600-talet, men under de senaste åren har namnformerna förekommit parallellt, vilket onekligen har väckt en del förvirring. Belarus är numera den officiella svenska formen i regeringen, i EU och andra mellanstatliga sammanhang – och i medierna.
Politik har alltid en språklig dimension. Och språk har ofta en politisk.
*Translitteration eller translitterering är omskrivning av ett skriftsystem till ett annat så att varje främmande tecken motsvarar ett translittererat tecken. Förfarandet – som inte är lika vanligt som transkription – gör att en text kan göras läsbar för dem som inte känner till det skriftsystem varmed originaltexten är skriven, samtidigt som teckenmängden i den translittererade texten varken ökar eller minskar. Denna egenskap kan vara fördelaktig vid databehandling där intakt teckenmängd är av vikt, exempelvis i vissa id-handlingar eller i texter där det kan finnas behov av att snabbt återskapa skriftbilden i originalet.
**Transkription är en språkvetenskaplig term. Det kan syfta dels på nedskrivningen av tal, dels på omskrivningen av text från ett skriftspråk till ett annat. Den synonyma termen transkribering förekommer också, till exempel i runologisk litteratur.
We offer a cheaper and faster solution of a certified translation in all languages. International and national law firms and private individuals appreciate this service.
What is a certified translation?
A certified translation is a translated document accompanied by a signed statement from the translator attesting to the completeness and accuracy of the translation. The statement is also notarized by a notary public. Once a translation is certified it becomes a legal record.
In “Nordic-Baltic Media” certified translation of a document (certified by our office’s representative or by notary public) costs from SEK 350 incl. VAT.
The most popular type of translation of official documents is a certified translation as a certified translation has the same accreditation in most of the countries.
Certified / authorised translation: when providing notary certification, the translation is sewn and sealed together with the original document or notary certified copy of the original document. In order to certify the copy – the original document must also be submitted to the notary.
“Authorised Translator” is a protected professional title, which is awarded by Kammarkollegiet (the Swedish Legal, Financial and Administrative Services Agency). An authorised translator is bound by professional rules of confidentiality prescribed by law and performs advanced translation in a variety of areas. Clients may include government agencies, companies and private individuals. It is important to entrust your texts to an authorised translator because authorisation is a guarantee of quality and legal certainty.
To become an authorised translator, a translator must successfully complete a translation examination with extremely high requirements. The exam is organised each year by Kammarkollegiet in various locations in Sweden. Prior to authorisation, Kammarkollegiet conducts a check of a candidate’s integrity. Only natural persons can be granted translation authorisation, not legal entities.
An authorised translator must adhere to “Excellent Translation Practices” (God translatorssed), which comprise guidelines for authorised translators issued by Kammarkollegiet. Kammarkollegiet is a supervisory agency for authorised translators and authorisation must be renewed every fifth year. Assignments conducted by authorised translators vary from school documents, official papers, birth and marriage certificates, death certificates, general and annual reports to judgments, police reports, litigation and demanding legal texts.
It is important to note that there is no legal requirement in Sweden that a translation must be authorised to be valid. However, it is often a requirement imposed by authorities or other organisations.
Please note that the number of authorised translators is very limited, so they are not available in all languages. Therefore, we recommend using the cheaper and safer option of a certified translation.
No Need to Get to the Office
You don’t have to come to our office to submit copies of the scanned document in order to get a translation. We do all the work digitally and we can send you a certified translation on paper via postal services to the address you specify once you have accepted the digital version of the translation. We work globally.
International translation company Nordic-Baltic Media Ltd has been founded in Sweden in 1991 and the Company operates in the Nordic – Baltic market since 1994 being one of the leading suppliers in the segment of quality language services. Offices of the translation agency are located inStockholm, Sweden and in Riga, Latvia.
We offer a cheaper and faster solution of a certified translation in all languages. International and national law firms and private individuals appreciate this service.
In “Baltic Media” certified translation of a document (certified by our office’s representative or by notary public) costs from SEK 350 incl. VAT.
NOTE! In order to be able to offer this price, we certify our translations at the notary public in Latvia (where our head office is located) and then send documents by a registered letter to your postal address.
Cheaper and Faster Solution of a Certified Translation in All Languages
In order to reduce your certification costs, we certify translations at a notary public in Riga (Latvia) where our production office is located. It is the client’s responsibility to check beforehand if the certification by a notary public in Latvia (EU) is valid in the intended country and institution.
Please note that certifying a translation by a notary public in Swedenis much more expensive and requires that the translation is performed only by an authorized translator by the Swedish Chamber of Commerce. The number of these translators is limited and not available in all languages.
Contact Baltic Media Today
To learn more about our document translation services, or to request a free quote or an offer, please call our international office in Riga at +37126404054 WhatsApp or contact our Project Managers via e-mail at info@balticmedia.com.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk. Vi hjälper globala företag att nå europeiska marknader. Vi hjälper våra nordiska kunder att nå globalt.
Vi är specialiserade på nordiska och baltiska språk, men hjälper lika gärna till med översättningar till andra språk i Nordeuropa och övriga världen. Online översättning i Stockholm – Sverige med professionella översättare | Översätt med professionell översättare. Högkvalitativ översättning till rimliga priser både för privatpersoner och företag.
Nordic-Baltic Media Translations AB Stockholms Brevboxar 2349 SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden
Översättningsbyrå NordicBalticMedia.com Translationsetablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm och Riga. Bland våra kunder finns både företag och privatpersoner.
Alla våra översättningar görs och redigeras av människor. Uttrycket mänsklig översättning används till skillnad från maskinöversättning. Mänsklig översättning utförs an en mänsklig översättare, medan maskinöversättning utförs av en översättningsmaskin och redigeras sedan av en kontrollläsare.
Våra mänskliga översättare översätter ENDAST till deras modersmål och bor i ett land där språket antingen är ett officiellt språk eller är närvarande i dagliga livet. Vi har vårt eget system för att testa översättare. Krav: språklig utbildning, minst 5 års erfarenhet inom översättning, referenser från andra klienter, testöversättning.
✅ Översättning | Pris per ord | Billigare än andra översättningsbyråer
Beroende på språk och ämnesområde kostar en översättning hos oss mellan SEK 0,80 – 1.60 per ord. Vi erbjuder professionella översättningar, inklusive språkgranskning och korrekturläsning 20–25 % billigare än andra översättningsbyråer med kontor i Norden. Detta är möjligt eftersom vi är ett nätbaserat företag med produktionskontor i Riga i Lettland och således kan erbjuda lägre priserför dina översättningar än andra nordiska översättningsbyråer. (I Sverige heter vårt företag Baltic Media Translations AB, F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Kontakta oss via e-post om du vill ha en fullständig prislista.E-mail
Prissättningen för översättningar på marknaden tenderar att skilja sig och därför ska du inte vara rädd att ställa frågor, då det är det enda sättet att uppnå hög kvalitativ översättning och förståelse mellan kund och leverantör på lång sikt.
Det dyraste alternativet är inte nödvändigtvis det bästa och vice versa. Majoriteten av översättningsbyråer vårdar långsiktiga relationer med sina kunder. Därför är det särskilt viktigt att komma överens om ett pris, kvalitet och service som passar dig bäst.
Du kan spara upp till 70%. | Översättningsminnen, databas för terminologi och skrivregler
När du behöver högkvalitativ mänsklig översättning för större projekt kan vi erbjuda en plattform baserad på crowdsourcing, där flera mänskliga översättare arbetar samtidigt. Tillvägagångssättet med crowdsourcing ger dig mer valuta för pengarna.
Våra mänskliga översättare använder sig av datorstödda översättningsverktyg (CAT-verktyg) som tillåter dem att skapa översättningsminnen för framtida användning, programvara för textredigering, skrivregler och ordböcker som hjälper oss att upprätthålla konsekvent terminologi.
Vi sparar minnet från din översättning för att undvika dubbelt arbete i framtiden. Översättningsminnen (TM) tillåter dig att spara pengar på dina dokument och projekt. Du kan spara upp till 70%. Vänligen notera att ett översättningsminne inte är samma sak som maskinöversättning.
Lämna din e-postadress så kontaktar vi dig för att berätta mer om korrekt mänsklig översättning och hur du kan spara pengar!
Certifierad eller auktoriserad översättare?
Den mest populära typen av översättning av officiella handlingar är en certifierad eller auktoriserad översättning, eftersom en certifierad översättning har samma ackreditering i de flesta länderna.
Antalet auktoriserade översättare är mycket begränsat, så de är inte tillgängliga på alla språk.
En översättning av en auktoriserad (svuren) translator kostar ofta mer än en certifierad översättning.
Samtidigt kan en certifierad översättning ge kunden en högre kvalitetssäkerhetom det görs i ett ISO-certifierat företag som Baltic Media (F-skattesedel: Org nr 556675-6499).
Tjänster som erbjuds av Baltic Media Translations AB :
Auktoriserad, certifierad översättningOfficiell översättning av auktoriserad översättare translator Bestyrkande/vidimering av översättning hos Notarius publicus
Översättning av webbsidor (vi lokaliserar innehållet på din webbsida för att den ska vara begriplig på de lokala marknaderna på olika språk)
Programvaruöversättning (översättning av användarnas gränssnitt, dokumentationsstöd och test)
Terminologi översättning och hantering av flerspråkigt datainnehåll
Eftersom vi respekterar våra kunder och deras tid kommer något av Baltic Medias koncernbolag att svara på förfrågningar och beställningar från våra kunder inom 15 minuter. För att spara mer tid kommer bara den viktigaste informationen att tillhandahållas.
Här är 27 grundläggande ord som är bra att kunna när du ger dig ut på internet. Många är vanliga i vårt vardagsspråk, som wifi och chatt. Men kan du förklara vad orden faktiskt betyder?
Användarnamn
För att bli medlem på olika tjänster eller logga in krävs ett användarnamn och ett lösenord. Du väljer oftast själv ditt användarnamn, men ibland är det detsamma som din e-postadress.
Android
Systemet (operativsystemet) som är grunden för att smarta mobiler och surfplattor från bland annat Samsung, Sony och Huawei fungerar som de gör. Motsvarande system för Iphone heter iOS.
App
App är en förkortning av applikation och är ett program du laddar ner till din telefon eller surfplatta (och till vissa datorer). Apparna finns att ladda ner i en digital butik som finns installerad på smartmobilen och surfplattan, ibland gratis och ibland till en mindre kostnad.
BankID
En elektronisk ID-handling som ger dig möjlighet att via din dator, surfplatta eller telefon ingå avtal, utföra bankärenden och betalningar, förnya medicinrecept, prata med läkare på internet, deklarera och mycket mer.
Blippa
Slanguttryck för registreringar eller betalningar som sker genom att du håller ett betalkort mot en läsare, istället för att sätta kortet i terminalen. När du betalar genom att blippa kallas det för kontaktlös betalning.
Blogg
En plats online där en eller flera personer skriver texter och lägger upp bilder och filmer, oftast med ett personligt tilltal. Ordet kommer ursprungligen från engelskans ”weblog” som förkortades till ”blog” och sedan försvenskades till ”blogg”.
Chatt
En digital plats där man kan skriva meddelanden till varandra i realtid. Många banker, försäkringsbolag och myndigheter erbjuder möjligheten till chatt på deras webbplatser och ibland även i sociala medier som Facebook.
Digital brevlåda
En digital brevlåda dit du får brev som annars skulle skickats via post. I brevlådan får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter som du har en relation med. Du kan även signera avtal, göra betalningar och hantera kvitton. En populär digital brevlåda är Kivra som kan laddas ner som app.
E-plånbok
En elektronisk plånbok är en betalningsmetod där man gör betalningar över internet. Då man använder sig av sin e-plånbok behöver man inte uppge sitt kontonummer till någon, utan överföringen görs mellan användarens e-plånbok och mottagaren.
Google
Google är världens största tjänst för att göra sökningar online. De ägs av företaget Alphabet som även äger Youtube, världens största digitala plats för video.
Logga in
När du börjar använda en digital tjänst som kräver att du identifierar dig eller att du är medlem så behöver du logga in. Du gör det oftast med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som du själv valt.
Molnet
Samlingsnamn för förvaringen av tjänster och program som förvaras på andra ställen än din dator, mobiltelefon eller surfplatta. Nästan alla digitala tjänster använder sig av molnet. Om du till exempel laddar upp en bild på Facebook så förvaras den i molnet. Även dina e-postmeddelanden finns sparade i molnet.
Padda
Padda är ett smeknamn på Apples surfplatta iPad, men används ibland även som smeknamn för andra typer av surfplattor.
En fyrkant med svarta och vita fyrkanter i olika mönster som tillsammans bildar en unik kod. Genom att titta på QR-koden genom din smartmobils kamera eller en speciell app (kallad QR-läsare) så leds du till en utvald webbplats eller annan digital plats. QR-koden kan ibland även användas vid digitala betalningar.
Router
En box som fördelar vidare internetuppkoppling från till exempel ett modem eller bredband till datorer och smartmobiler.
Rullgardinsmeny
Nedfällningsbar lista med förutbestämda val eller kommandon.
Sajt
Mer vardagligt ord för webbplats (kallas ofta även för hemsida).
Selfie
Ett självporträtt med hjälp av en mobiltelefon. Ibland används även en extern pinne, så kallad ”selfiestick” eller ”selfiepinne”, där telefonen fästes.
Smartmobil
Kallas ofta även för ”smartphone”. Smartmobilen har pekskärm, till skillnad från de flesta äldre mobiltelefoner, och fungerar som en kombinerad telefon, dator och kamera.
Spam
Oönskade och obeställda massutskick av skräppost digitalt, oftast med reklam för mer eller mindre tveksamma produkter och tjänster.
Surfa
(Oftast) planlöst klickande på länkar mellan webbsidor.
Swish
En svensk digital tjänst för att skicka och ta emot betalningar.
Streamingtjänster
Tjänster som erbjuder konsumtion i realtid (ej endast nedladdning) av till exempel filmer, musik, serier och tv-program digitalt. Spotify är en känd streamingtjänst för musik. Youtube, SVT Play och Netflix är exempel på videotjänster.
Uppkoppling
Det som ger tillgång till internet. ”Dålig uppkoppling” syftar på långa väntetider när till exempel en webbplats ska besökas.
Webben
Ett annat ord för internet. På webben finns webbplatser som går att nå med en webbläsare. Appar och e-post är alltså inte en direkt del av webben, utan snarare en del av det större samlingsnamnet ”digitalt”.
Webbläsare
Programmet som används för att besöka webbplatser. Den mest populära webbläsaren är Google Chrome, följd av Safari.
Wifi
Trådlöst internet, men inte detsamma som internetuppkoppling via mobil- och telefonnätet, exempelvis 3G och 4G. Wifi finns på en begränsad plats som i hemmet eller på arbetsplatsen.
En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.
Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.
FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.
SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.
FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.
För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.
Utbildning
Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.
Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.
Att bli översättare
Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.
Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.
Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.
Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.
Viktiga egenskaper för facköversättare är:
Goda kunskaper i källspråket
Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
Utpräglad noggrannhet
Vidsträckt allmänbildning
Vilja att lära nytt
Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
God vana vid internet och informationssökning
Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.
För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.
Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.
Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.
Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.
– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.
Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska,franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.
– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.
Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.
– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.
Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugisiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.
– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.
Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.
Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz
Javanesiska
Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.
Wu
Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)
Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4
Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5
Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6
Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7
Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8
Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9
Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10
Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11
Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12
Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13
Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14
Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15
Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16
Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17
Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18
Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.
I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!
– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.
Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.
Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.
– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.
I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.
Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.
Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterandespråk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.
Andra språk kom alltid först
Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.
Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.
Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.
Monikielinen verkkosivustojen kääntäminen on yksi Baltic Median pääerikoistumisalueista. Erittäin kokeneet kääntäjämme varmistavat, että verkkosivustosi käännös kuulostaa oikealta, toimii hyvin hakukoneoptimoinnissa (SEO) ja on helppo lukea.
Verkkosivujen onnistunut käännös lisää vierailijoiden määrää ja houkuttelee lisää asiakkaita. Tämän vuoksi verkkosivujen kääntäminen tulisi jättää sen aihealueen ammattilaisten tehtäväksi: kääntäjien, tekstieditorien ja oikolukijoiden, joiden äidinkieli on kohdekieli ja jotka asuvat maassa, jossa tätä kieltä puhutaan.
Meillä on asiakkaina globaaleja yrityksiä, rahoitusinstituutioita ja internet-markkinoita sekä paikallisia yrityksiä, verkkosivustojen tekijöitä ja markkinointitoimistoja.
Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?
Verkkosivustojen kääntäminen on yksi kustannustehokkaimmista menetelmistä laajentaa markkinoitasi maailmanlaajuisesti. Jos olet tuotemyyjä tai palveluntarjoaja ja sinulla on verkkosivusto World Wide Webissä (Internetissä), se tarkoittaa, että sivustollasi voidaan käydä kaikkialta maailmasta. Miksi et kasvattaisi asiakaspohjaasi helposti kääntämällä sivustoasi useammalle kielelle? Globaali talous vaatii nyt yrityksiä katsomaan kansallisten rajojensa ulkopuolelle toimintansa laajentamiseksi.
Global Reach -kyselyn mukaan suurin osa asiakkaista ostaa vain niiltä verkkosivustoilta, joilla tiedot esitetään heidän omalla kielellään. Tämä vaikutus korostuu, mitä korkeampi arvo tuotteella tai palve
Yli 100 miljoonaa ihmistä käyttää Internetiä muulla kielellä kuin englanti.
Yli 50 % verkon käyttäjistä puhuu äidinkielenään muuta kuin englantia.
Verkon käyttäjät tosiasiallisesti ostavat neljä kertaa todennäköisemmin tuotteita yritykseltä, joka käyttää viestinnässään asiakkaan äidinkieltä.
Sivustolla käytetty aika kaksinkertaistuu sivustoilla, jotka on kirjoitettu vierailijan omalla kielellä – vierailijat viipyvät kaksi kertaa pidempään. (Forrester Research)
Yli puolet eurooppalaisista Internet-käyttäjistä pakotettiin luottamaan sivustoihin, jotka oli kirjoitettu muulla kuin heidän omalla kielellään. (EU Eurobarometri)
Verkkosivustojen lokalisointi
Verkkosivuston kääntämisen aikana on erittäin tärkeää, ettei sitä käännetä suoraan, vaan otetaan huomioon kävijän kulttuuri, varmistetaan tekstin tarkkuus sekä hintojen oikeus ja selkeys. Baltic Media Ltd työskentelee läheisesti yli 2000 testatun kääntäjän kanssa kaikkialta maailmasta, joten löydämme oikean työntekijän jokaisen ainutlaatuisen projektin kuhunkin vaiheeseen.
Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:
Lähdesanojen laskennan ja sisällön viennin
Verkkosivuston määrityksen ja konsultoinnin koskien rakenteellisia vaatimuksia
Verkkosivuston kansainvälistämisen: Varmistetaan, että sivustosi infrastruktuuri näyttää sisällön oikein kaikilla kielillä, joilla vierailija haluaa sen nähdä. Olemme Unicode-valmiuden, koodin ja sisällön erottamisen, skaalautuvan suunnittelun, jne. erikoisosaajia.
Sisällön kääntämisenyli 400 kieliparille
Meta-tietojen käännöksen: otsikot, kuvaukset ja asiasanat
Saat lisätietoja verkkosivustojen käännöspalveluistamme tai voit pyytää ilmaisen kustannusarvion tai tarjouksen soittamalla kansainväliseen toimistoomme numeroon +46 8 767 6024 tai ottamalla yhteyttä projektipäälliköihimme sähköpostitse osoitteeseen nordics@balticmedia.com.
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.
Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.
Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.
Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).
En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.
Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.
Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.
Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.
Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.
Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.
Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.
Flerspråkig marknadsföringsöversättning
Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:
Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.
Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.
För att ta reda på mer om våraöversättningstjänstereller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.
Sveriges språklag
I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:
Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.
Hen är korrekt
Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.
De eller dem?
De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.
När behövs gentiv-s?
Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.
Bästa eller bäste?
Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.
Stor eller liten bokstav?
Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.
Vart eller var?
Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.
Skriv ihop eller isär?
Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.
Kan en strunta i man?
Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.
Var försiktig med semikolonet!
Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.
Policy i plural?
En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.
E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida
Använd professionella översättare
Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.
Hur översätter jag vigselbevis, körkort, försäkringar och andra dokument? Vad är skillnaden mellan bestyrkta, certifierade och auktoriserade översättningar? Vad är en auktoriserad translator? Hur mycket kostar en auktoriserad översättning och vad innebär det att ha en kvalitetssäkrad auktoriserad översättning från en ISO-certifierad översättningsbyrå?
Auktoriserad översättning och ISO-certifierad översättningsbyrå
Auktoriserade översättningar för företag och privatpersoner
Beställ högkvalitativ auktoriserad/certifierad/bestyrkt översättning online i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala, Helsingborg, Gävle, Skövde, Norrköping, Örebro, Linköping, Västerås, Umeå, Karlstad och i hela Sverige. Baltic Media Translations AB utför auktoriserad översättning / certifierad översättning för företag och privatpersoner.
Vissa dokument såsom betyg, försäkringskassebesked m m behöver vidimeras. Det innebär att originalet jämförs med kopian och översättaren intygar att översättningen överensstämmer med originalet/kopian.
Certifieringsprocessen är inte standardiserad globalt och definitionen av en auktoriserad översättning varierar från land till land. Detta är vanligtvis en översättning som utförs av en professionell översättare som godkänts av den behöriga myndigheten inom området i varje land.
Baltic Media Translations ABhar ett nära samarbete med Notarius Publicus i Sverige och andra EU-länder där vi har våra kontor. Därigenom kan vi snabbt ordna med de officiella stämplar som behövs i vissa sammanhang för att intyga olika handlingars äkthet och giltighet.
Översättning av officiella handlingar
Vid översättning av officiella handlingar anlitar vi även auktoriserade translatorer.
Translatorn har eget ansvar för översättningens kvalitet, som garanteras genom en individuell stämpel från Notarius Publicus på varje handling som översätts.
För att legalisera en översättning krävs att översättaren är en auktoriserad translator (OBS inte tolk).
Enligt en internationell överenskommelse kan en apostille utfärdas på handlingar, som ska uppvisas i ett annat konventionsland. I Sverige har från och med 1 januari 2005 enbart notarius publicus rätt att utfärda apostille.
Kontakta oss när ni behöver en auktoriserad översättare som kan utföra en auktoriserad översättning till och från svenska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska och andra språk.
Eftersom vi respekterar våra kunder och deras tid kommer något av Baltic Medias koncernbolag att svara på förfrågningar och beställningar från våra kunder inom 15 minuter. För att spara mer tid kommer bara den viktigaste informationen att tillhandahållas.
Översättningskvalitet och sekretess
Översättnings- och språkutbildningsbyrån Baltic Media Ltd arbetar enligt krav och internationell standard för kvalitetshanteringssystem ISO 9001:2015. Det är en särskild garanti att effektiva insatser för kvalitetsförsäkran, arbetsmiljö, ansvarsfördelning och kvalitetsgranskning tillhandahålls i alla företagsled.
Alla Baltic Medias koncernbolag och dess leverantörer håller fast vid strikta sekretessavtal. Baltic Media Ltd ansvarar för säker förvaring av våra kunders konfidentiella information.
Auktoriserad översättningar 20-25% billigare
Våra priser beror på textens komplexitet, handläggningstiden och dokumentets längd. Priset för en auktoriserad översättning (begränsat antal översättare) är 600-1000 kr/dokument exklusive moms. Auktoriserade översättare har genomgått Kammarkollegiets test. Översättningar omfattar översättningar från svenska till andra språk eller från andra språk till svenska.
En auktoriserad översättning med notarieintyg av ett enkelsidigt intyg eller certifikat kostar i de flesta fall 450-600 SEK exklusive moms. Certifierade översättningar med företagssigill kostar från 350 SEK.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.
Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmältuniversityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.
Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.
Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?
Freestyle – en klassiker
Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.
Tönt blev nörd – som blev en geek
Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?
Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?
After work – bara i Sverige
Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.
Backslick vårt slick-back
Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.
Flipper
Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.
Grape
Be om engrape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.
Trafficking
I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.
Playback
Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.
After ski
Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.
Kick bike
Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.
Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.
Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.
Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.
Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.
Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.
Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.
Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.
Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?
Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.
Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?
Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.
Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?
Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.
Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.
Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.
Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.
Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.
Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.
Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.
Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.
Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.
Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.
Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.
Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.
Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.
Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.
Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.
Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.
I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.
I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).
Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.
Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.
Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.
Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.
Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.
Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.
Principerna som styr hur vi stavar
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.
Ljudenlighetsprincipen
Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster
Samhörighetsprincipen
Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.
Dubbelteckning
Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.
Bruket
Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.
Vad är svårt?
Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.
Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom 
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om 
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 
