Författare: Nordic-Baltic language service provider Baltic Media®

Nordic-Baltic Online Translation agency Baltic Media is a leading provider of online translation services in Northern Europe specializing in Northern European (incl. Nordic, Baltic, Slavic) languages mostly in translation services from/into Swedish, Finnish, Danish, Icelandic, Norwegian, German, English, Polish, Russian, Latvian, Lithuanian and Estonian. As an ISO certified language service provider, translation agency Baltic Media offers human translation services for corporate, public and individual clients. Your online Nordic-Baltic translation agency | Stockholm | Riga Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Norden och Baltikum. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm, Riga. Verksamheten är certifierad enligt ISO 9001-2015.

35 ord som förnyade det svenska språket

1 / 35

Animoji

Emoji utformad efter en persons ansikte.

Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)

2 / 35

Antivaxxare

Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.

Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)

3 / 35

Artdöden

Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.

Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)

4 / 35

ASMR

Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.

Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)

5 / 35

Aspludd

Ludd bestående av snöliknande frön från asp.

Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)

6 / 35

Benim

Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)

Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.

7 / 35

Beteendedesign

Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.

Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)

Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.

8 / 35

Cybersoldat

Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.

Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)

9 / 35

Deepfake

Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)

Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.

10 / 35

Deplattformering

Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.

11 / 35

Digital tvilling

Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.

Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)

Kommentar: Översättningslånfrån engelskans digital twin.

12 / 35

Dra åt helvete-kapital

Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.

Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)

Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.

13 / 35

Eldost

Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT

Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.

Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)

Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.

14 / 35

Fimpomat

Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.

Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)

15 / 35

Gretaeffekten

Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.

Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)

16 / 35

Grönt körfält

Körfält där bara fossilfria fordon får köra.

Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)

17 / 35

Hjärtslagslag

Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.

Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.

18 / 35

Hundvissla

Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)

19 / 35

Hybridkrig

Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.

Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)

20 / 35

Ikigai

Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.

Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)

Kommentar: Inlånat från japanskan.

21 / 35

Immersiv

Uppslukande, omslutande.

Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)

Kommentar: Inlånat från engelskans immersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.

22 / 35

Klimatdiktatur

Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.

Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)

23 / 35

Klimatnödläge

Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)

24 / 35

Klimatstrejk

Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT

Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.

Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)

25 / 35

Källtillit

Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)

26 / 35

Lågaffektivt bemötande

Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.

Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)

27 / 35

Menskonst

Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.

Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)

Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.

28 / 35

Nattborgmästare

Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.

Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)

Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.

29 / 35

Popcornhjärna

Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.

Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)

30 / 35

Sharenting

Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.

Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)

Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.

31 / 35

Smygflyga

Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.

Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)

32 / 35

Syssna

Lyssna med synen.

Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)

Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.

33 / 35

Tågskryta

Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.

Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.

34 / 35

Växtbaserat kött

Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP

Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.

Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)

Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.

35 / 35

Övervakningsekonomi

System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.

Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)

Källa: Läs mer på SVD

Översättningsbyrå

Människan slår maskinen i översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal

För att en digital översättning ska bli bra måste systemet öva, ju mer desto bättre. Bäst fungerar språken där det finns mycket text att träna på. Men maskinen kommer aldrig helt att kunna ersätta den mänskliga översättaren.

Vi är många som använder oss av översättningstjänster på nätet, som Google Translate eller Bing. Det går att få hjälp med över hundra språk, och tjänsterna utvecklas hela tiden. I fjol lanserade Google även ett par hörlurar som kan simultantolka.

Men hur väl fungerar egentligen de digitala översättningarna? Ibland blir det ju lite si så där med begripligheten.

Först och främst beror resultatet på vilka språk det gäller, och hur mycket systemet har kunnat ”tränas upp” på de aktuella språkparen. Övning ger färdighet, alltså – också för en dator. För att bygga upp systemet används tidigare översättningar gjorda av människor.

– Genom att koppla samman källtexter och översättningar med automatiska metoder paras språken ihop, mening för mening, ord för ord och möjliga samband hittas. Man får fram statistik över sannolika förhållanden: vilka ord, fraser och satser kan svara mot vilka, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

Ju mer text att mata in i maskineriet desto bättre. Och när det gäller de stora västerländska språken som engelska,franska, spanska och tyska finns det mycket text och många översättningar att tillgå. Då ökar förutsättningarna för systemet att räkna ut vilket ord som stämmer överens med vilket.

– Avgörande är också att översättningarna som matas in är av god kvalitet, säger Anna Sågvall Hein.

Maskinöversättning av svenskan fungerar allt bättre, menar hon – det har utvecklats de senaste åren. Däremot är det svårare med de små språken, som de olika samiska och kurdiska språken till exempel.

– Här finns det inte tillräckligt med data för att träna upp systemet. Då blir resultatet bristfälligt.

Andra utmaningar är språk med avancerad morfologi, alltså hur orden bildas och böjs och deras grammatiska funktion. Grekiskan, portugisiskan och finskan är exempel på det. För datorn är en mening bara en sträng med tecken och finskans 15 kasus ställer till bekymmer.

– Bäst fungerar maskinöversättning på brukstexter av olika slag, inom avgränsade ämnesområden, säger Anna Sågvall Hein.

Själv har hon följt utvecklingen på fältet sedan 1960-talet, när hon var en av de första studenterna i databehandling vid Uppsala universitet. Med intresse för både språk och datorer kom maskinöversättning att bli hennes yrkesbana. I dag driver hon ett språkteknologiskt företag som bland annat översätter kursplaner och myndighetsinformation till engelska, arabiska och persiska. Vi träffas på hennes kontor, eller ”labbet” som hon kallar det, i Uppsala. Hon understryker att maskinen aldrig kommer att helt kunna ersätta den mänskliga översättaren. I synnerhet inte när det gäller litterära texter.

Källa: SVD

Yukiko Duke/Svenska Dagbladet: Svenskars okunskap om finlandssvenska djupt generande

finnish flag1

När Sverige förlorade Finland till Ryssland efter nederlaget i finska kriget 1809, hade Finland varit en del av Sverige i 600 år: svenskan utgjorde både ett förvaltnings- och bildningsspråk. Innan krigsnederlaget var Åbo en av Sveriges viktigaste städer, både som makt- som bildningscentrum: Åbo Akademi räknades som landets tredje universitet efter Uppsala och Dorpat. Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen i Finland hade svenska som modersmål. Av dem hörde majoriteten till kusttrakternas allmoge, men många var ämbetsmän och präster verksamma i de finskspråkiga delarna av Finland.

Det var först under 1800-talet som finskan blev ett samhällsbärande språk, och det dröjde fram till början av 1900-talet innan finskan ersatte svenskan som landets första språk. Men redan 1875 vädrade skalden Zacharias Topelius sina farhågor om svenskans framtid i ”Boken om vårt land”: ”Svenska språket är icke så mjukt, böjligt och fint skiftande som t.ex. det finska; men det är manligt och kraftfullt, det klingar som stål mot berg. /…/Här i Finland uttalas svenskan med ett annat tonfall än i Sverige och vi tycka därför, att svenskarna hava ett sjungande uttal. Vi begå många fel, när vi tala svenska; vi inblanda därvid finska ord och uttryckssätt, dem vi ej själva märka. Och om vi icke vårda och bevara det svenska språket rent, kommer det att alltför mycket skilja sig från svenska språket i Sverige, vilket för oss vore en skada.”

Det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Topelius farhågor till trots är finlandssvenskan fortfarande på det stora hela – med undantag av några förvirrande ”falska vänner” – mycket lik rikssvenskan. Det gör perrongmannens attityd än mer obegriplig och förolämpande. Tyvärr är han inte ensam; det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.

Därför är det extra glädjande att den stora, finlandssvenska poeten Tua Forsström gör sitt inträde i Svenska Akademien vid dess högtidssammankomst den 20 december. Det är ett inval som signalerar att Akademien som svensk kulturinstitution värnar om det finlandssvenska språkområdet. Förhoppningsvis leder det i förlängningen till ett större rikssvenskt intresse för Svenskfinland och den intressanta finlandssvenska kulturscenen.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet Krönika Svenska språket

Språk: Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne

Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.

Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.

Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.

Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?

De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.

Läs mer DN

Här är världens mest talade språk

Här ser du en lista över världens 13 mest talade språk rangordnade efter antalet människor som har språket som modersmål.

Vi har också angivit var språken har störst utbredning.

Kinesiska (mandarin)

Som modersmål: 955 miljoner människor Talas av: 1,2 miljarder människor. Talas främst i Kina, Singapore, Taiwan och Malaysia.

Spanska

Som modersmål: 400 miljoner människor Talas av: 466 miljoner människor Talas främst i Spanien, Mexiko, Mellan- och Sydamerika

Engelska

Som modersmål: 360 miljoner människor Talas av: Minst 765 miljoner människor Talas främst i USA, Kanada, Australien och Storbritannien

Hindi

Som modersmål: 310 miljoner människor Talas av: 380 miljoner människor Talas främst i Indien

Arabiska

Som modersmål: 295 miljoner människor Talas av: 450 miljoner människor Talas främst i Mellanöstern

Portugisiska

Som modersmål: 215 miljoner människor Talas av 217 miljoner människor Talas främst i Brasilien och Portugal

Bengali

Som modersmål: 205 miljoner människor Talas av 250 miljoner människor Talas främst i Bangladesh och Indien.

Ryska

Som modersmål: 155 miljoner människor Talas av 270 miljoner människor Talas främst i Ryssland, Ukraina och delar av Asien

Japanska

Som modersmål: 122 miljoner människor Talas av 125 miljoner människor Talas främst i Japan.

Panjabi

Som modersmål: 102 miljoner människor Talas främst i Pakistan och Indien (Punjabiregionen)

Tyska

Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz

Javanesiska

Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.

Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)

Läs mer här: Illustrerad Vetenskap

Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

french flag — Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag

”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.

I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.

Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.

Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.

Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.

Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.

Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.

En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kulturdepartementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans ställning.

Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.

Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kunskap om språket och den franska kulturen.

Källor: Svenska Dagbladet, Språktidningen

Översättningsbyrå

Christina Johansson / DN Åsikt: ”Skandal att NK överger svenska språket”

Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.

Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?

Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.

Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.

Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.

I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.

Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.

(….)

Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.

Läs hela artikeln här: Dagens Nyheter

Anders Q Björkman/SVD: Trots brexit – dags att slopa svenskan?

Android Robot standing with flag of UK. Isolated over white — Credit: Storyblocks

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Läs hela artikeln här Svenska Dagbladet

Frågor om språk – Svenska språket

05 (6) — Stockholm, Sverige. Foto: Baltic Media

Språkfrågor

Skandinavien

Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?

Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön.
Ursprungligt skick

Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?

Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick.
Hyfs

Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.

Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker.
Grön växt

Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?

Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten.
Pelletar

Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?

Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna.
Inbyggarnamn

Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen ‑are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen ‑bo (som i Pargasbo)?

Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -are är avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med ‑bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav.
Vederlag

Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.

Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext.
Röra eller beröra

Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?

Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet.
Sköter sjuka

Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?

Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term.
Hyra ut personal

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?

Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personaloch uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag.
Ortnamn

Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?

Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom.
Förlova

Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt?
Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul.
Timtal

Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?

Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar, 4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme, 1 ¾ timme.
Berättelser

Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?

Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet.
Sjukdomar

Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?

Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.

Källa: Språkbruk.fi

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå
med fokus på nordiska och baltiska språk

Vad betydde namnen vikingarna gav andra folk?

Rerih vikingarna — ”Gäster från andra sidan havet” av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1874–1947). Längst upp till höger i bilden en palissadomgärdad ”grad”. Foto: Tretyakov Gallery Svenska Dagbladet

”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”

”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviska grad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskans garden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).

Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.

”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.

Källa SVD. Läs mer här.

Kommentar

Carl

Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.

Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.

Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.

Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?

Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå

Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

blur book close up data — Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning.

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man vars: Vars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen?

Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dag, istället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället.

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
tillfredsställa(två s ska det vara)
omständlig(l:et faller lätt bort)
öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter

Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan

Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer: Svenska Dagbladet

Björksav för att få sig en behövlig vitaminkick efter den långa, mörka vinter

Ett av de vanligaste träden i Sverige är björken. Ungefär 12% av skogsbeståndet i landet består utav björk. Under våren savar björken och producerar björksav, en mer eller mindre bortglömd naturresurs. Förr i tiden, när boskapen, efter vintervilan, fick björksav att dricka var folk mycket mindre allergiska mot björkpollen och gräs. Saven övergick i mjölken som dracks av människor som då […]

via Björksav — Tjörnbo

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

översättningbyrå

översättning

Läs mer: Norden.org

Översättningsbyrå

Vintermarknaden i Jokkmokk

Någon fler incident med renar blev det inte, tack och lov, men någonstans mellan Torneå och Uleåborg såg jag två renar som korsade vägen men då på betryggande avstånd. Jag kom förresten hem igår kväll efter en dagskörning från Boden. Jag startade vid niotiden på morgonen och kom hem 19.15. Jag hade tänkt starta lite […]

via En dag på Jokkmokk vintermarknad — PJ:s byffé – från by till fe

Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?

38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan.

Alternativa fakta

Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad
som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.

Det är besvärande att kommunledningen lever i tron och baserar
sitt agerande på att skuldsättningen är normal. Det är den inte.
Att man försöker få allmänheten att tro samma sak genom att
presentera alternativa fakta kring enkelt verifierbara belopp är
ännu märkligare.

(Södermanlands Nyheter 4 oktober 2017)

Kommentar: Av engelskans alternative facts. Frasen fick sprid-
ning med denna betydelse efter att den använts av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreteraren
Sean Spicers felaktiga påståenden om antalet personer i publiken vid
Donald Trumps presidentinstallation.

Blockkedja

Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis
transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett
nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje
förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de
datorer som ingår i nätverket.

Genom blockkedjan har vi en teknik som möjliggör applika-
tioner där vi inte behöver lita på en tredje part. Ett exempel ärrösträkningen vid nationella val. I dag litar vi på en centraliserad
rösträkningsprocess, vilket kanske inte är något större problem
i Sverige – men det är ganska många val runt om i världen som
manipuleras av olika parter. Med en decentraliserad lösning sätter
vi i stället vår tillit till blockkedjan som garanterar att ingen kan
manipulera resultaten.

(Göteborgs-Posten 18 september 2017)
Kommentar: Av engelskans blockchain. Blockkedjetekniken
utvecklades först som en central del av den digitala valutan bitcoin.

Blorange

Hårfärg som är blandning av blont och orange.

Pastelliga hårtoner har länge legat högt på trendkartan. Vårens hårhit, som instagram just nu svämmar över av? Färgen ”blorange”, en persikoaktig ton som är en mix mellan blont och orange.

(Amelia 16 mars 2017)

Bonus malus

Skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift.

Det nya beskattningssystemet bonus malus som träder i kra om ett år kommer att förändra våra bilköp. Bilar med höga utsläpp stra as. Många privata bilköpare väntar nog med att förnya bil köpet för att nyttja den sänkta skatten e er några år.

(Sundsvalls Tidning 7 oktober 2017)

Kommentar: Termen bonus malus kommer av latinets bonus, ’bra’, och malus, ’dålig’. Den förekommer på olika språk både som beteck ning för liknande skatter som den svenska och för andra typer av ekonomiska lösningar som går ut på att vissa saker belönas med en bonus och andra saker bestraffas med en straffavgift. När den sy ar på det nya svenska skattesystemet förekommer den mest i samman sättningar som bonus malussystem och bonus malusskatt.

Cringe

Pinsam.

Jag förstår till och med att jag som förälder är cringe nästan jämt.

(Göteborgs-Posten 26 maj 2017)

Kommentar: Av engelskans cringe som i vardaglig användning förekommer så väl som substantiv, adjektiv, verb och utropsord som uttryck för pinsamhet. Det används också som beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska förekommer även adjektivformen cringeig, liksom verbformen cringea med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

Dabba

Göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen.

Hej alla med KP framför näsan! Jag har väntat i era veckor nu, och i dag hände det äntligen: Vår lärare dabbade! Alla tjatade om att hon skulle göra det, och till slut gav hon med sig.

(Kamratposten 6 september 2017)

Kommentar: Av engelskans dab, som används både som substantiv och verb om denna dansrörelse, som uppstod inom den amerikanska hiphopkulturen. På svenska används substantivet dab, eller dabb, som benämning för själva rörelsen. Man kan göra en dab, etcetera.

Direktare

Begravning utan ceremoni.

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

(Norran 9 oktober 2017)

Doxa

Lämna ut en privatperson genom att publicera känslig information på internet

Min rädsla handlade inte bara om att få näthat. Kvinnor blev ju doxade och förföljda också.

(Kit 28 oktober 2015)

Kommentar: Av engelskans dox, bildat till docs, kortform av documents, ’dokument’.

Döstäda

Rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång

Att döstäda handlar egentligen om att hålla rätt på sina saker och rensa.

(Vestmanlands Läns Tidning 9 november 2017)

Expresskidnappning

Kidnappning som inte varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.

Det här tillvägagångssättet kallas expresskidnappning – att offren hålls som gisslan medan gärningsmännen kontrollerar koder och tömmer konton.

(Sveriges Radio 4 maj 2017)

Kommentar: Ordet har kommit in i svenskan som ett översättnings lån av spanskans secuestro exprés, som används för liknande fenomen på olika håll i Latinamerika.

Fejkade nyheter

(även fejknyheter, falska nyheter) Osanningar som sprids som sanningar i medierna.

Den ryska inblandningen i det amerikanska valet har varit under utredning ända sedan Trump vann presidentvalet. Nu visar utredningen att 126 miljoner amerikaner nåddes av fejkade nyheter och inlägg skapade i ryska trollfabriker via Facebook och Google.

(TV4 1 november 2017)

Kommentar: Frasen har länge använts på svenska, men ökade stort i användning under 2016 och 2017, en ökning som tydligt kan kopplas till den amerikanska valrörelsen där den engelska frasen fake news användes itigt, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta men som avfärdades genom att påstås vara fejkade.

Fidget spinner

(även fingersnurra och stressnurra) En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna

Fidget spinner – fingerspinnare – är en leksak med tre vingar som normalt hålls mellan tummen och pekfingret och som snurrar när man snärtar till en av vingarna. Man kan också göra vissa trick med spinnern.

(Aftonbladet 22 juni 2017)

Kommentar: Snurrandet anses av vissa ha en avstressande e ekt, vilket ligger bakom den alternativa benämningen stressnurra.

Framtidsfullmakt

Fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer.

Den nya lagen om framtidsfullmakt ger dig möjlighet att i förväg utse till exempel en god man. Han eller hon kan bland annat ta hand om din ekonomi och ditt boende den dag du själv inte längre kan föra din talan. Det förhindrar till exempel bittra arvstvister.

(Aftonbladet 7 oktober 2017)

Funktionsrätt

Rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Närheten till anläggningar handlar om en god livsmiljö för Umeåborna. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att våra idrottsanläggningar ska utgå från principen om funktionsrätt, det vill säga, det är en mänsklig rättighet att även människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar till idrottsutövande.

(Folkbladet Västerbotten 12 augusti 2017)

Kommentar: Ordet har lanserats av den organisation som tidigare hette Handikappförbunden och som sedan maj 2017 heter Funktionsrätt Sverige.

Grit

Uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål.

Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med grit – en egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.

Göteborgs-Posten 1 oktober 2017

Kommentar: Inlånat från engelskan. Begreppet grit används inom psykologisk forskning, och har vunnit spridning främst genom den amerikanska psykologen Angela Duckworths arbete, bland annat hennes bok Grit: The power of passion and perseverance, som publicerades 2016.

Halalturism

Turism på anläggningar som följer specifika kriterier som är upp- ställda för att passa vissa muslimska traditioner.

Eftersom turismen är en av Turkiets viktigaste näringsgrenar söker de nya marknader. Den oberoende affärsmannaorganisationen Musiad föreslår att Turkiet satsar på så kallad halalturism, det vill säga på turister från muslimska länder.

(Dagens Nyheter 9 augusti 2017)

Hyberavdrag

Skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rutavdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska ut föras i hemmet.

(TT 22 mars 2017)

Kommentar: Ordet och förslaget kommer från den statliga utredningen om cirkulär ekonomi.

Inrymning

Instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot.

Skolan ska ha följt planen om inrymning i samband med händelsen, då alla elever och personal stängde in sig i klass rummen. Detta på grund av att skolan upplevde en förhöjd hotbild.

Sveriges Television 13 december 2016

Killgissa

Påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.

Den brittiska affärssajten som förklarar för sina prenumeranter att på svenska företag raåder fikapaus med kaffe och bulle – coffee and bun break – två gånger om dagen kan omöjligen ha passerat tullgränsen på Arlanda utan bara killgissat i godan ro på sin kammare.

(Fokus 20 oktober 2017)

Klickfarm

Grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren.

När polisen slog till mot huset nära Thailands gräns till Kambodja hittade de nästan 400 000 simkort och 500 mobiltelefoner, som kopplats ihop med en dator. Enligt polisen rör det sig om en så kallad klickfarm, där de tre kinesiska männen arbetade med att generera virtuellt stöd för olika produkter, bland annat godis, örtmediciner och ett turismföretag.

(TT 14 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans click farm med samma betydelse.

Knäprotest

Manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.

Även utanför sportens värld skedde knäprotester. Musikern Stevie Wonder satte sig ner på ena knät tillsammans med sin son Kwame Morris under en musikfestival i Central Park i New York.

(Dagens Nyheter 24 september 2017)

Kommentar: Manifestationsformen fick stor uppmärksamhet när president Donald Trump i september 2017 kom med uppmaningen att knäprotesterande spelare i amerikansk fotboll skulle avskedas. Detta ledde till en kampanj till stöd för spelarna och deras knä protester i sociala medier under hashtaggen #takeaknee.

Kombucha

Dryck som framställs genom fermentering av te.

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

(Metro 22 september 2017)

Kommentar: Ordets etymologi är osäker, men troligen är det kinesiska ordet för ’te’ – 茶 eller chá – involverat.

Kompetensutvisning

Utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förenklas. Den senaste tidens brutala kompetensutvisningar är inte bara en moralisk skamfläck, utan djupt skadliga för det svenska näringslivets utvecklingskraft.

(Svenska Dagbladet 8 oktober 2017)

Kommentar: Ordet lanserades i en artikelserie i Svenska Dagbladet.

#metoo

Hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta.

Erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp sprids med nätkampanjen #metoo. Nu är det ett bra tillfälle för män att diskutera mansrollen med andra män, anser Svante Tidholm på Män för jämställdhet.

(Aftonbladet 18 oktober 2017)

Omakase

Restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud.

Omakase är begreppet som används för servering där man sätter sig vid en bardisk och låter sushikocken servera efter kockens eget val.

(Sydsvenskan 4 oktober 2017)

Kommentar: Av det japanska uttrycket omakase som betyder ’jag överlåter beslutet åt dig’. Begreppet används främst på japanska restauranger och främst för sushimåltider, men det används även mer generellt om att låta kocken komponera måltiden också på helt andra typer av restauranger.

Pansexuell

Som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pansexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.

(Aftonbladet 6 januari 2017)

Plogga

Jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.

Jogga är vad motionärer brukar göra. Men att kombinera det med att plocka skräp har blivit en ny trend som kallas för att plogga.

(SVT 28 september 2017)

Poddtaxi

Litet eldrivet fordon som används som taxi.

Anthonys poddtaxi är framme vid Stureplan. Jag kliver ur det lilla fordonet och tackar för åkturen.

(ETC 9 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans pod taxi och podcar. Båda dessa ord används på engelska främst om spårbundna fordon som är betydligt mindre än traditionella spårvagnar och används för kortare trans porter, men orden kan också användas om elbilar av det slag som nu har börjat användas för taxitransporter i Stockholm. Engelskans pod kan bland annat betyda ’ärtskida, frökapsel’, och benämningen har motiverats av fordonens kapselliknande utseende.

Postfaktisk

Som hänger ihop med en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

Nu är plötsligt alla rättänkande människor upprörda över att vi har hamnat i en postfaktisk tid, där nättroll och populistiska poli tiker kommer undan med de mest hårresande lögner och vägrar att acceptera när de blir rättade.

(Nya Wermlands-Tidningen 18 februari 2017)

Kommentar: Relaterade ord är postsanning, av engelskans post truth, och känslosamhälle.

Rekoring

Grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter.

En rekoring är en Facebookgrupp där lokala livsmedels producenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan trä as de regelbundet för varuutlämning utan mellanhänder. Idén kommer från Frankrike, men rekoringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna.

(Råd & Rön 29 september 2017)

Kommentar: Förledet reko är bildat som en kortform av frasen rejäl konsumtion.

Renovräkning

Vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.

Att hyreshöjningarna blir så stora efter en renovering att människor tvingas flytta har skapat ett nytt fenomen,”renovräkning”. På era håll har förhandlingarna landat i att hyres gästerna fått tre renoveringsnivåer att välja på, men där även den lägsta innebär en hyreshöjning.

(Göteborg Direkt 30 september 2017)

Kommentar: Ordet är ett översättningslån av engelskans reno viction.

Sekundärkränkt

Upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.

I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundär kränkt. Alltså att berätta hur någon annan, från en annan ”grupp” än den man själv tillhör, känner sig kränkt.

(Metro 9 juni 2017)

Serieotrohet

Det är att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med.

Streaminggenerationen har ett skelett i garderoben. Jag tänker på serieotroheten. Denna amoraliska företeelse som är som störst i USA. Det vill säga när man dyrt och heligt har lovat sin partner att man ska se nästa avsnitt tillsammans, men dessvärre avviker från detta förhastade tv-löfte och tittar vidare själv.

(Tellus lm 24 februari 2017)

Skogsbad

Terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.

Ett skogsbad innebär att man går ut i skogen och öppnar sina sinnen. Företeelsen växte fram i Japan på 80-talet, för att råda bot på stressymptom.

(Tidningen Farsta Sköndal 12 augusti 2017)

Kommentar: Företeelsen kallas på japanska shinrinyoku, vilket kan översättas just som ’skogsbad’.

Snubbelsten

Minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.

Snart kan du snubbla över så kallade ”snubbelstenar” på Uppsalas gator, men bara i tanken. De nedknackade gatstenarna fungerar som ett minne och monument för de som föll offer för nazismen mellan 1933 och 1945.

(UNT 28 juni 2017)

Kommentar: Översättningslån av tyskans Stolperstein. De snubbelstenar som finns på olika ställen i Europa ingår i ett projekt av den tyska konstnären Gunter Demnig, som placerade ut sina första snubbelstenar i Berlin i mitten av 1990-talet.

Spetspatient

Patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.

Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.

(Dagens Samhälle 29 juni 2017)

Kommentar: Uttrycket har lanserats av Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet.

Veganisera

Göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.

Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak.

(Hembakat 24 augusti 2017)

Viralgranska

Källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

I dag är sanningarna relativa. Nyheterna är underhållning (”därför plingar det i mobilen hela tiden”) och vi får alla se till att viral granska och tänka kritiskt om en rubrik lyder ”Ny lag kräver halalslaktad skolmat”.

(Piteå-Tidningen 23 september 2017)

Källa: Svenska Dagbladet

Tips för billig översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal


Tips 1	Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Tips 2	Vänd dig till ett översättningsbolag med allt du vill få översatt. Det blir billigare, tryggare och bättre i längden.
Tips 3	Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4	Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5	Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6	Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7	Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8	Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9	Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10	Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11	Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12	Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13	Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14	Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15	Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16	Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17	Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18	Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.

Varför bör du välja översättningsbyrå Baltic Media?

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Sveriges bästa priser på svensk översättning | Pris per ord

Processen för översättning

Kostnadsfri offert

Begäran om information

E-post

Källa: Twin Engine Webshop

Varför anpassas vissa lånord till svenskt uttal och andra inte?

I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?

Raymond

Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.

Men det finns också många undantag, av olika skäl:

a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.

b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.

c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).

d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).

Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.

Ola Karlsson

Källa: DN.se/kultur

Kanada försvarar franskan mot anglicismer

french figaro

I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.

Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.

Varför hör vi inte längre financeur utan sponsor, succès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.

Källa: SVD / Anna Ångström

Vill du etablera dig på nya marknader och sälja mer? Här är ett råd för hur du börjar med det.

classroom computer

Export av produkter och tjänster till andra länder är vad både du och Sverige behöver. Om du vill etablera dig på nya marknader är det inte tillräckligt att din webbplats eller webbutik endast är på engelska.

Enligt marknadsundersökningar har en webbutik eller webbplats på kundens eget språk en avsevärd påverkan på om kunden väljer att köpa något. Omkring 75% av kunder till webbutiker föredrar en säljare som erbjuder beskrivning av produkter och tjänster på kundens eget språk.

Så om du vill utvidga din marknad för produkter och tjänster ska du börja med att lokalisera din webbplats till det språk som din potentiella marknad använder. Glöm emellertid inte att försäkra dem kundtjänst på deras eget språk.

Spara pengar

Vi har över 25 års erfarenhet med lokalisering av webbplatser till nordiska och baltiska språk. Våra kunder sparar även pengar eftersom vi använder CAT-verktyg (datorstödda översättningsverktyg) som skapar ett översättningsminne och en termdatabas, så du inte behöver betala två gånger för meningar som är 100% lika varandra och du betalar mindre för meningar som liknar de som redan översatts. En termdatabas kommer även försäkra konsekvent terminologi och optimering av sökmotorn.

Våra översättare är människor istället för maskiner eftersom maskinöversättning såsom Google inte kan förstå kontext, ordspråk, skämt och andra språkliga uttryck. På grund av detta har inget lyckats slå professionella översättare ännu. De ledande globala och lokala företagen lokaliserar fortfarande uteslutande deras innehåll med mänsklig översättning.

Vi lokaliserade nyligen webbplatsen för en svensk frisörgrossist till samtliga skandinaviska språk – Headbrands.se, Headbrands.fi, Headbrands.dk, Headbrands.no. Deras omsättning fick en rejäl ökning!

Utvidga din marknad idag! Vi kan hjälpa dig med att etablera dig på nya marknader.

Mer information om översättning av webbplatser och vår arbetsprocess hittar du på vår webbplats.

översättning

Mejl, dejt, fejk, kviss… Så försvenskar vi de engelska orden

English Key Means Language — Engelska. Picture: GraphicStock

Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?

Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.

– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.

Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajt, webb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?

– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.

För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.

– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.

Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.

– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.

En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.

– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.

Källa: SvD

Litauen. Landet där slang kan stå dig dyrt

Collage_Fotor Lithuanian language

av: Anne Markowski, Språktidningen

I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!

– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.

Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.

Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.

– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.

I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.

Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.

Så syns släktskapet

Litauiska / Latin / Sanskrit / Svenska

mėnesis / mensis / masa / ’månad’

dantis / dentes / dantas / ’tänder’

naktis / noctes / naktis / ’natt’

avis / ovis / avis / ’får’

dūmas / fumus / dhūmas / ’rök’

Böjbart urspråk

Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterande språk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.

Andra språk kom alltid först

Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.

Källa: Språktidningen. Läs hela artikeln här.

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne — Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB

Skicka din prisförfrågan från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska

Collage_Fotor English in sweden — Collage: Baltic Media Translations

Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.

Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

”The progressive”, eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.

– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.

Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:

– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.

Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…

Tredje person singular s glöms bort

I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska. Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:

– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:

– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.

En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:

Inledande adverbial kuggar många

Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.

– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.

Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:

Svenskars informella tilltal blir fel

Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.

– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.

– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.

Stor bokstav både på Monday och April

Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.

– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.

Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:

– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet

Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska

I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst.

Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmen år 2015 och att antalet positiva asylbeslut har ökat. Speciellt har andelen arabisktalande irakier och syrier klart ökat.

I slutet av fjolåret bodde det 21 783 personer i Finland som har arabiska som modersmål.

Den officiella befolkningsmängden i Finland i slutet av år 2016 var 5 503 297 personer och folkmängden ökade med 15 989 personer. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med drygt 8 000 personer.

Däremot ökade antalet människor med ett främmande språk som modersmål med drygt 24 000 personer.

I Finland finns 105 000 personer med dubbelt medborgarskap. 20 324 var infödda finska medborgare men hade beviljats medborgarskap i ett annat land. Antalet utländska medborgare som beviljats finskt medborgarskap var 84 673.

De största grupperna med dubbelt medborgarskap var ryssar, svenskarna var näst störst, därefter följer somalier, ester och amerikaner.

Under år 2016 ökade befolkningen i sju landskap och minskade i tolv. Folkmängden ökade mest i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen minskade mest i Södra Savolax och i Satakunta.

Ser man till kommuner och städer ökade befolkningen kvantitativt sett mest i Helsingfors, Esbo och Vanda. Relativt sett ökade befolkningen mest i Sibbo (2,7 procent), Vanda (2,2 procent), Kangasala (1,9 procent) och Esbo (1,8 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola och Salo och relativt sett mest i Rääkkylä (3,4 procent), Valtimo (3,4 procent) och Kivijärvi (3,3 procent).

Källa: Yle

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp.

Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Översättningsbyrå

Källa: Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Bilingualism is an advantage. How it affects the brain, well, that’s a question we are still working on.

Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…

via How you learned a second language influences the way your brain works — Quartz

TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

In the framework of the subject ”Terminology” in the University of Luxembourg ms. Stamtcheva delivered a lesson on Terminology in EU legal translation.

Källa: TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

Hvorfor oversette din nettside? Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.

internet users by language (1)

Oversettelse av nettsider til flere språk er blant ekspertiseområdene til Baltic Media. Våre svært erfarne lingvister vil sørge for at din oversettelsene av din nettside høres riktig ut, er optimalisert for søkemotorer (SEO) og lett å lese.

En vellykket oversettelse av en nettside vil hjelpe deg med å øke antall besøkende og tiltrekke flere kunder. Det er derfor oversettelse av nettsider bør overlates til bransjens profesjonelle: oversettere, redaktører og korrekturlesere som har målspråket som morsmål og som bor i landet hvor dette språket brukes.

Våre kunder rangerer fra globale selskaper, finansinstitusjoner og internettmarkeder til lokale firma, webutviklere og markedsføringsbyråer.

Hvorfor oversette din nettside?

En effektiv nettside er en av de mest kostnadseffektive metodene du kan bruke for å ekspandere ditt marked globalt. Hvis du selger et produkt eller tilbyr en tjeneste, og du har en nettside på Internett, betyr det at din nettside kan leses fra hvor som helst i verden. Hvorfor ikke øke kundebasen ved å oversette din nettside til ett språk til? Nettsideoversettelser av høy kvalitet er en engangsinvestering for din virksomhet. Den globale økonomien krever nå at firmaer ser utenfor egne grenser hvis de ønsker å utvide.

Ifølge Global Reach-undersøkelsen, vil flesteparten av kundene bare kjøpe fra nettsider på deres eget språk. Denne effekten blir tydeligere jo høyere verdien av produktet eller tjenesten er. (s Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory)

Hvorfor er nettsiden oversettelses så viktig?

Over 100 millioner mennesker leser Internett på andre språk enn engelsk.
Over 50 % av nettbrukere har annet morsmål enn engelsk.
Det er fire ganger mer sannsynlig at en nettbruker faktisk kjøper noe fra et selskap som kommuniserer på kundens morsmål.
Besøkere av en nettside forblir dobbelt så lenge på siden hvis den er på deres eget morsmål. (Forrester Research)
Over halvparten av europeiske nettbrukere tvinges til å bruke nettsider på et språk forskjellig fra deres eget. (EU Eurobarometer)

Nettsidelokalisering

Når en nettside oversettes er det veldig viktig å ikke oversette direkte men ta hensyn til den besøkendes kulturelle preferanser, for å sikre at teksten er nøyaktig og at prisene er riktige og tydelige. Baltic Media Ltd samarbeider med mer enn 2000 utprøvde lingvister fra hele verden, så vi er i stand til å finne riktig leverandør for hvert steg av hvert unike prosjekt.

For oversettelse av nettsider tilbyr vi:

Utregning av antall ord i kilden og innholdseksport
Nettsidedefinisjon og konsultasjon om strukturelle krav
Nettsideinternasjonalisering: Pass på at din sides infrastruktur viser innholdet riktig på det språket dine besøkere ønsker å lese. Vi er spesialister på Unicode-aktivering, adskillelse mellom kode og innhold, skalerbart design, osv.
Innholdsoversettelser i mer enn 400 språkkombinasjoner
Oversettelse av metainformasjon: titler, beskrivelser og nøkkelord
Kvalitetssikring og korrekturlesing på nett

Kostnader for oversettelse av nettsider er baser på:

Antall ord
Kilde- og målspråk
Emne
Krav til nettgrafikk
DTP-krav til lenkede dokumenter

Kontakt Baltic Media i dag

For å finne ut mer om våre oversettelser av nettsider eller be om et gratis pristilbud, ringer du vårt internasjonale kontor på +46 8 767 6024 (Stockholm) +371 67 224 327 (Riga) eller ta kontakt med våre prosjektledere via e-post på nordics@balticmedia.com.

Verkkosivujen kääntäminen

Verkkosivustojen Käännöspalvelut

Multilingual languages word cloud concept

Monikielinen verkkosivustojen kääntäminen on yksi Baltic Median pääerikoistumisalueista. Erittäin kokeneet kääntäjämme varmistavat, että verkkosivustosi käännös kuulostaa oikealta, toimii hyvin hakukoneoptimoinnissa (SEO) ja on helppo lukea.

Verkkosivujen onnistunut käännös lisää vierailijoiden määrää ja houkuttelee lisää asiakkaita. Tämän vuoksi verkkosivujen kääntäminen tulisi jättää sen aihealueen ammattilaisten tehtäväksi: kääntäjien, tekstieditorien ja oikolukijoiden, joiden äidinkieli on kohdekieli ja jotka asuvat maassa, jossa tätä kieltä puhutaan.

Meillä on asiakkaina globaaleja yrityksiä, rahoitusinstituutioita ja internet-markkinoita sekä paikallisia yrityksiä, verkkosivustojen tekijöitä ja markkinointitoimistoja.

Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?

Verkkosivustojen kääntäminen on yksi kustannustehokkaimmista menetelmistä laajentaa markkinoitasi maailmanlaajuisesti. Jos olet tuotemyyjä tai palveluntarjoaja ja sinulla on verkkosivusto World Wide Webissä (Internetissä), se tarkoittaa, että sivustollasi voidaan käydä kaikkialta maailmasta. Miksi et kasvattaisi asiakaspohjaasi helposti kääntämällä sivustoasi useammalle kielelle? Globaali talous vaatii nyt yrityksiä katsomaan kansallisten rajojensa ulkopuolelle toimintansa laajentamiseksi.

Global Reach -kyselyn mukaan suurin osa asiakkaista ostaa vain niiltä verkkosivustoilta, joilla tiedot esitetään heidän omalla kielellään. Tämä vaikutus korostuu, mitä korkeampi arvo tuotteella tai palve

Miksi verkkosivuston kääntäminen on tärkeää?

Yli 100 miljoonaa ihmistä käyttää Internetiä muulla kielellä kuin englanti.
Yli 50 % verkon käyttäjistä puhuu äidinkielenään muuta kuin englantia.
Verkon käyttäjät tosiasiallisesti ostavat neljä kertaa todennäköisemmin tuotteita yritykseltä, joka käyttää viestinnässään asiakkaan äidinkieltä.
Sivustolla käytetty aika kaksinkertaistuu sivustoilla, jotka on kirjoitettu vierailijan omalla kielellä – vierailijat viipyvät kaksi kertaa pidempään. (Forrester Research)
Yli puolet eurooppalaisista Internet-käyttäjistä pakotettiin luottamaan sivustoihin, jotka oli kirjoitettu muulla kuin heidän omalla kielellään. (EU Eurobarometri)

Verkkosivustojen lokalisointi

Verkkosivuston kääntämisen aikana on erittäin tärkeää, ettei sitä käännetä suoraan, vaan otetaan huomioon kävijän kulttuuri, varmistetaan tekstin tarkkuus sekä hintojen oikeus ja selkeys. Baltic Media Ltd työskentelee läheisesti yli 2000 testatun kääntäjän kanssa kaikkialta maailmasta, joten löydämme oikean työntekijän jokaisen ainutlaatuisen projektin kuhunkin vaiheeseen.

Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:

Lähdesanojen laskennan ja sisällön viennin
Verkkosivuston määrityksen ja konsultoinnin koskien rakenteellisia vaatimuksia
Verkkosivuston kansainvälistämisen: Varmistetaan, että sivustosi infrastruktuuri näyttää sisällön oikein kaikilla kielillä, joilla vierailija haluaa sen nähdä. Olemme Unicode-valmiuden, koodin ja sisällön erottamisen, skaalautuvan suunnittelun, jne. erikoisosaajia.
Sisällön kääntämisenyli 400 kieliparille
Meta-tietojen käännöksen: otsikot, kuvaukset ja asiasanat
Verkon laadunvarmistuksen ja verkko-oikoluvun

Verkkosivuston käännöskustannusten perusta:

Sanamäärä
Lähde- ja kohdekielet
Aihealue
Verkkografiikkavaatimukset
Työpöytäjulkaisun vaatimukset linkitetyille asiakirjoille

Ota yhteyttä Baltic Mediaan tänään

Saat lisätietoja verkkosivustojen käännöspalveluistamme tai voit pyytää ilmaisen kustannusarvion tai tarjouksen soittamalla kansainväliseen toimistoomme numeroon +46 8 767 6024 tai ottamalla yhteyttä projektipäälliköihimme sähköpostitse osoitteeseen nordics@balticmedia.com.

Ilman hintapyyntö

Alexander Bard målar sitt framtidsscenario i Resumés helgintervju: Därför kommer medierna dö

bard-resume Undermålig journalistik har banat vägen för fejkade nyheter, marknadsavdelningarna har spelat ut sin roll och ”kommunikationsbyråernas diktatur” krackelerar. Författaren och filosofen Alexander Bard målar sitt framtidsscenario i Resumés helgintervju.

Vi befinner oss i en tid när traditionella medieföretag kämpar för sin överlevnad med kniven mot strupen. Marknadsförare sliter sitt hår över hur de ska nå allt mer svårfångade och svårdefinierade målgrupper. Globala jättar som Facebook och Google kopplar ett allt starkare grepp om våra liv. USA har nyligen valt en president som helt verkar sakna respekt för fakta och konventioner. Kort sagt: det finns få, om ens några, ledstänger att hålla fast vid.

År 1995 satt Alexander Bard i Nyhetsmorgons studio och förklarade för programledarna Malou von Siwers och Bengt Magnusson hur internet skulle komma att förändra vår civilisation. 22 år senare är det bara att konstatera att han fick rätt i det mesta.

Vid millennieskiftet släppte han boken ”Nätokraterna” tillsammans med författaren och krönikören Jan Söderqvist där de beskrev hur ett nytt klassamhälle skulle växa fram i spåren av den digitala revolutionen. Duons fyra böcker har hittills översatts på fler än 20 språk. Alexander Bard har lagt musiken på hyllan och reser numera världen runt för att föreläsa om sina profetior för framtiden. Resumé stämde träff med honom för ett samtal kring hur förutsättningarna för medier, marknadsföring och kommunikation kommer att förändras.

För att förklara dagens läge tar han spjärn mot informationssamhällets fundament. Den traditionella marknadsföringen är nämligen sprungen ur en tid med få och starka mediekanaler.
– Vi har levt i ett samhälle med böcker, tidningar och tv. Du tvungen att ha väldigt mycket makt eller pengar för att kunna ha en kommunikationskanal över huvud taget. Kommunikation handlar om ett utbyte i två riktningar, och det finns egentligen inte i ett sådant samhälle. De budskap som varit obekväma eller som vi inte velat höra har istället fått mycket stålar bakom sig, och det har vi kallat reklam. När jag talar om marknadsföring handlar det alltså om att tvinga på sitt budskap på mottagarna. Det har man kunnat göra ganska oemotsagd, och medierna har haft det som en stor inkomstkälla, säger han.

– Det nya med internet är att kommunikation går i alla riktningar. Vi har fullt upp med att ta emot kommunikation och kommunicera tillbaka. När vi människor en gång lärt oss att kunna påverka det vi tar emot skapas ett helt nytt landskap. Vi ignorerar alla som skriker åt oss. Megafonen når inte fram längre. Tvärtom, den som skriker från en annonsplats har förmodligen dödat sig själv i samma ögonblick.

Som exempel nämner han Googles algoritm som presenterar de mest relevanta sökträffarna för dig utifrån ett visst antal parametrar.
– Den som hamnar högst upp i sökningen är den som har högst attentionsvärde. Det är inget du betalar dig till, utan det är någon som gör saker väldigt bra och är tillräckligt känd för att hamna där. De som istället gör en annons kommunicerar att ”vi är väldigt dåliga på det vi gör, ingen tycker om oss, men vi har pengar som vi slänger på problemet”. I den här fällan har de traditionella medierna och företagen fastnat. De håller på att straffa ut sig själva. I dagens kommunikationslandskap blandas interaktiviteten ihop med den gamla envägskommunikationen. Men interaktiviteten kommer självklart att vinna.

Alexander Bard förkastar också tron på att innehåll som är bättre anpassat till de digitala plattformarna kan lösa problematiken.
– I så fall hade reklamfilmer redan försökt vara själva innehållet på tv, men det fungerar inte. Vad det handlar om är att göra en bättre vara eller tjänst. Så fort någon säger ”digital marknadsföring” slår jag bakut. För det går inte att kombinera. I ett samhälle med få kommunikatörer fanns det gott om plats att skrika ut sina budskap. Nu är vi sju miljarder människor som skriker ikapp med varandra. De flesta lyssnar inte på varandra över huvud taget. 98 procent av alla Instagrambilder tittar ingen på. I ett samhälle där vi dränks av dynga letar vi efter några få kanaler som är trovärdiga och har ett bra innehåll.

För att beskriva dessa kanaler använder han begreppet kuratorer som är hämtat från konstvärlden.
– Den som sorterar flödet av information, och presenterar det bästa för just dig, kommer du att återvända till. Då flyttar det ekonomiska mervärdet bort från producenterna till kuratorerna, vilket gör företagen och deras marknadsavdelningar helt värdelösa. Det här kommer vi att se i sektor efter sektor i samhället.

Varför görs det i så fall fortfarande så pass mycket traditionell marknadsföring?
– Därför att företagen har anställt en massa marknadsförare som slåss med näbbar och klor för att behålla sina jobb. De hittar på alla möjliga lögner om varför de ska finnas kvar i framtiden. När tryckpressen kom år 1450 hade vi 300 000 personer i Europa som satt och handskrev böcker. 1550 fanns inte en enda kvar. Men under de här åren demonstrerade de och gjorde allt de kunde för att stoppa tryckpressarna. Vid alla kommunikativa paradigmskiften har vi haft en gammal elit som sitter kvar, i det här fallet marknadsförarna, som försöker försvara sin roll. Men i själva verket är de helt överflödiga.

– Tidningarna ryker, bokförlagen ryker, tv-kanalerna ryker. Alla gamla medier ryker och med dem försvinner alla som har livnärt sig på dem. Och det är inte som att marknadsförare plötsligt kan bli kommunikatörer. De är bra på att skriva ett klatschigt budskap som de trycker ut, men urusla på att lyssna, vilket är grundläggande för att kunna kommunicera. Kommunikation handlar om att ha en dialog, inte att sitta i ett hörn och prata. Det betyder i sin tur att vi behöver helt andra talanger än de som sköter marknadsföringen i dag.

Var i det här skiftet befinner vi oss nu?
– Stora företag satsar fortfarande stora resurser på att anställa marknadsförare. Marknadsavdelningarna försöker till varje pris att hålla liv i sina budskap. Parallellt växer en helt ny värld fram på nätet med ett helt nytt sätt att kommunicera. Det skapas noder, alltså enskilda individer, som är väldigt framgångsrika på att kommunicera och få många följare som aktivt lyssnar på vad de säger. Dessa personer kommer att bli oerhört värdefulla, och traditionella varumärken kommer att försöka få dem att göra reklam för deras produkter.

Vad Alexander Bard beskriver är modeordet ”influencers”. Alltså personer med stora skaror följare som var och vartannat företag använder sig av för att nå ut med sitt budskap. Men även här befinner vi oss i en återvändsgränd, hävdar han.
– Säg att en ung tjej byggt upp en stor blogg, där hon på ett coolt sätt berättar om kläderna hon gillar och varför. Om ett företag kommer in och betalar henne för att sätta på sig deras kläder förlorar hon sin trovärdighet. Då tappar hon sina följare. Företaget kommer senare att undra varför de investerat miljoner där, samtidigt som hennes läsarkrets minskat dramatiskt. De kommer inte förstå att de mördade henne, för hon har horat. Hennes följare förstår att hon bara gjort det för pengarna, inte för att hon tycker produkterna är bra.

– Det går inte att hajpa upp en usel produkt. Du måste gå tillbaka till företaget och säga ”Jag kan inte vara kommunikatör om inte ni gör den bästa varan eller tjänsten först”. Vi är på väg mot ett transparent samhälle där det inte är någon idé att försöka marknadsföra ihjäl sig. Det kommer bara att slå tillbaka.

Ett annat populärt begrepp som han förkastar är ”hållbarhet”.
– Jag hatar det ordet. Alla snackar om det, men det är väl för fan givet för ett företag 2017 att ha en hållbar produktionskedja. Det är som att säga ”vi tror på snällhet”. Jag vill inte se en enda Powerpoint-presentation till med hållbarhet i rubriken, för det visar på en otrolig fantasibrist i företaget. Det betyder inget längre. Man är dömd redan där.

Vad spår du kommer härnäst?
– Participatorisk kultur exploderar just nu. Men då räcker det inte att bara prata om co-creation – du måste mena det också.

Vad innebär det konkret?
– Att ingenting längre görs av något mastermind som talar om för dig vad du ska göra. Modedesignern är lika död som sjukhusdirektören. Alla gamla Napoleonfigurer är borta. Allt som görs i dag uppstår i en konstant interaktivitet mellan mig som kund och dig som producent. Det betyder att vi alla blir ”procumers”, det vill säga att producenten och konsumenten upplöses som roller.

Om marknadsföringen är död – vad är då journalistiken?
– Journalistiken ramlade ihop eftersom den bygger på den traditionella modellen, där tidningen drar in pengar från annonsörer och att sälja lösnummer. Under en tid kommer vi att få anarki där en massa människor skriker saker rakt ut, utan någon form av faktakontroll. Där har du Donald Trumps universum.

– I det vakuumet uppstår ett sug efter kvalificerad information, och det är där journalistiken skulle ha funnits egentligen. Istället kommer ett antal noder att dyka upp som bistår med en faktuell bild av verkligheten. Dessa kommer du att söka dig till i allt högre utsträckning. Samtidigt kommer tidningarna att bli slavar under tjänster som Flipboard och Omni, som sammanställer information på en slags anslagstavla. Precis på samma sätt som skivbolagen blev beroende av Spotify för att få sina intäkter.

Vem ska betala journalisternas löner?
– Ingen. Alltså försvinner de. Det finns ingen naturlag som säger att det ska finnas journalister.

Vem ska sammanställa och verifiera informationen?
– Ingen. Det är därför vi har det kaos vi har i dag, med Donald Trump som president. Och så kommer det att vara fram till dess att efterfrågan dyker upp. Då kommer man att uppfinna nya medier som gör detta genom kuratorer. Återigen: det blir en betygsättning av nyhetsflödet där de bästa och mest faktuella kommer att vinna.

Kommer det att ge sig självt?
– Det brukar ske på det sättet. Vi likställer nämligen inte all information vi får. Förr eller senare börjar du titta på vilken information som är relevant, intressant och korrekt för dig. Då kommer du att söka den hos likasinnade som sorterar bort all buffel och båg. Möjligtvis då kan vi vara villiga att betala för informationen.

– Problemet är inte att tidningarna fått konkurrens av bloggare och twittrare som påstår en massa saker. Problemet är att tidningarna är för dåliga på att leverera sanning. Journalister påstår att deras sanningar är vidimerade. Men det är de inte alls. Ni har ljugit och farit med osanning i decennier. Det visar sig att informationsflödet som kommer från Dagens Nyheter inte är så jävla mycket bättre än det som kommer från Breitbart News*. Det är också politiserat, vinklat och inte alls särskilt sant.

Hur menar du då?
– Det är en skittidning. Varför ska den då överleva? Den hårda sanningen är att journalistiken inte har stått sig i konkurrensen. Jag tror att vi behöver en mycket bättre journalistik som är mer intresserad av vidimerad information.

Efter valet av Trump och debatten kring fejkade nyheter har vi sett en motreaktion i form av fler betalande digitala prenumeranter. Exempelvis till New York Times och Washington Post, med också DN i Sverige. Hur ser du på den?
– Till att börja med är inte de oskyldiga till fejkade nyheter heller. Genom att vinkla och välja bort saker att bevaka sysslar du också med en form av ”fake news”. Om du har en helhet och sedan väljer bort de delar som är politiskt inkorrekta är det bara ett annat sätt att fejka nyheterna. Att man lämnat så mycket utrymme för falska nyheter på nätet handlar om att de vanliga nyheterna varit för dåliga.

Vad menar du att medierna har lämnat ute?
– Det som är politiskt känsligt, för att det kan uppfattas fel. Om en journalist sitter och gör den typen av sortering istället för läsaren har man börjat fejka nyheterna redan där.

Men det verkar ändå finnas en betalningsvilja för nyheter på nätet?
– Det är knappast Donald Trump-väljare som börjar prenumerera New York Times. Jag tror inte att det handlar så mycket om viljan att betala, utan om att man är tvungen, vilket är helt rimligt. De naiva dagarna när man gav bort saker gratis på nätet för att driva upp trafiken är över. Vi har inte råd med det längre. Därför börjar tidningarna ta betalt, och det främsta exemplet är Wall Street Journal. Nischade tidningar med tydliga målgrupper är de som lyckas bäst.

Läser du mycket så kallade ”alternativa medier”?
– Jag vet inte vilka medier som är alternativa, och jag tycker att den uppdelningen är grotesk. Min pappa lärde mig att läsa minst fem dagstidningar varje dag, från pingstvännernas till kommunisternas, och sedan bilda mig en uppfattning. Det gäller lika mycket i dag. Det är jättefarligt att bli beroende av en enda källa, även om den är hyfsat trovärdig. Det finns alltid olika infallsvinklar på ett ämne.

All information finns i dag tillgänglig ett klick bort. Ändå känns det som att människor är mindre intresserade av fakta än någonsin. Varför?
– Folk har aldrig varit intresserade av fakta. Filterbubblor har alltid funnits. Du glömmer bort hur Sverige såg ut för 30 år sedan. Folk gick upp varje dag och läste Svenska Dagbladet i sin Östermalmsvåning. De hade ingen aning om hur livet var i Tensta. Människor har alltid velat bekräfta sin egen världsbild. Skillnaden är att filterbubblorna kraschar mot varandra i dag. När de flyger på varandra, som exempelvis på Twitter, blir de uppenbara. Och det kan leda till våld. USA kan mycket väl gå mot inbördeskrig inom en generation. Det finns inga krafter som förenar kusterna med inlandet i dag, och de håller på att glida isär allt mer.

Du förutspådde tidigt Donald Trumps framgångar. Vad var det som vi andra missade?
– Vi skrev i boken Nätokraterna för 17 år sedan att en dokusåpaprogramledare kan bli president i USA. Den kändaste personen blir vald när politiken blir ironisk. Det handlar egentligen om att politiken har mindre makt än tidigare. Den har flyttat till andra delar av samhället, inte minst till teknologin. En arbetare i Michigan som röstade på Trump av ilska mot Clinton borde istället rikta den mot Silicon Valley. Det är där makten sitter i dag. Men vi har inte valt Peter Thiel eller Sergey Brin. Den debatten har jag inte ens sett än. Folk låtsas som att Trump och Clinton är två personer med makt.

Vad kan svenska politiker och företag lära sig av hans sätt att kommunicera?
– Det är väldigt farligt att sätta sig i händerna på kommunikationsbyråer och låta dem diktera perfekta budskap. Vi är riktigt trötta på politiker som alltid svarar korrekt i alla intervjuer. Trump var mänsklig. Han sa fel och överdrev. Genom det framstod det som att han inte lyssnar på någon annan.

– Jag kallar det ”kommunikationsbyråernas diktatur” och där är vi i Sverige i dag. Men den tiden är över nu. Den politiker som inte gör det korrekta och inte lyssnar på rådgivare innan de öppnar käften kommer att framstå som mycket mer levande.

/…/

Källa / Läs hela artikeln här: Resume

FAKTA/Alexander Bard
Ålder: 56 år.
Uppväxt: Motala.
Bor: Stockholm och Istanbul.
Familj: Ja. En väldigt okonventionell sådan.
Tjänar: Hans bolag Bullgood Kommunikation omsatte 2,7 miljoner kronor i det senaste bokslutet och gjorde en vinst på 140 000. I bolaget finns tillgångar på 6,8 miljoner.
Utbildning: Ekonomisk geograf/nationalekonom i grunden. Handelshögskolan i Stockholm och kurser på olika universitet runt om i världen.
Karriär i korthet: Musikbranschen i 25 år (låtskrivare, producent och artist i bl.a. Army of Lovers och BWO) men slutade för fyra år sedan. Byggde parallellt upp en karriär som filosof och föreläsare. Har skrivit böckerna Nätokraterna (2000), Det globala imperiet (2002), Kroppsmaskinerna (2009) och Synteism – att skapa Gud i Internetåldern (2014) med Jan Söderqvist. Skriver på den femte boken som ska komma ut 2018.
Gör på fritiden: Reser, umgås med nära vänner, slukar nya böcker.
Medievanor: Nyheter på nätet. Wikipedia. Läser två papperstidningar varje vecka: The Economist och Fokus. Även Travronden, som är ett privat intresse.
Senaste bok: Disparities av Slavoj Žižek.
Senaste film: Doctor Strange ”Jag gillar den för att det är så mycket ketamin i den”.
Hissar: Härskare.
Dissar: Slavar.

Anders Q Björkman: De får The Svengelska Dagbladet Språk Prize

svengelska

Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.

Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.

Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.

Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).

En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.

Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.

Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.

Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.

Källa: Svenska Dagbladet

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc. handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund.

Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.

Översättning för reklam och marknadsföring

Det erfarna teamet hos Baltic Media med över 1 700 översättare, hjälper ditt företag att växa internationellt. Vår internationella leverantörslista ger dig möjlighet att alltid välja rätt leverantör för varje kund, oavsett om ämnet är IT, juridik, medicin eller inom något annat område. Alla tjänster från Baltic Media tillhandahålls endast av översättare som har projektets målspråk som modersmål, allt material kvalitetskontrolleras också alltid före slutlig leverans till kund. Efter vår kvalitetskontroll, kan vi garantera att leverande färdiga projekt är tekniskt korrekta, kulturellt relevanta samt skrivna med ditt varumärke och målgrupp i åtanke.

Flerspråkig marknadsföringsöversättning

Typ av marknadsföringsmaterial som vi lokaliserar:

Marknadsförings och lokaliseringstjänsterna kan inkludera

Översättningsbyrå Baltic Media Ltd har hjälpt till med lokalisering av innehåll för företag som Stendahls, SkyNews, Burson-Marsteller, Acne Advertising, MTG och många fler på den östeuropeiska och skandinaviska marknaden.

Har du marknadsföringsmaterial som du vill lokalisera på ett annat språk, kontakta oss så får du ett material som passar för dig.

För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com.

Språksituationen i Sverige: svenska, engelska, samiska, finska och andra språk

Sverige betraktas numer som ett mångspråkigt samhälle. Vi har förutom svenskan många andra modersmål, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke.

Sveriges språklag

I juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål:

Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ som bedriver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan).

Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.

Fem minoritetsspråk

Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk:

finska
samiska
meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska)
jiddisch
romska

De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.

Källa: Svenska Institutet

Översättning till och från svenska, finska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska, tyska, engelska, ryska, franska, turkiska och andra språk.

Varför bör du välja Baltic Media – Nordisk-baltisk översättningsbyrå?

Hur minskar man översättningskostnaderna utan att sänka kvaliteten

Våra tjänster

Kostnadsfri offert inom 15 minuter

Begäran om information

E-mail

Svenska språket. Rätt i tio språkfrågor där många gör fel

Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.

Hen är korrekt

Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.

De eller dem?

De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.

När behövs gentiv-s?

Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.

Bästa eller bäste?

Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.

Stor eller liten bokstav?

Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.

Vart eller var?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.

Skriv ihop eller isär?

Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.

Kan en strunta i man?

Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.

Var försiktig med semikolonet!

Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.

Policy i plural?

En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.

Källa: Svenska Dagbladet

Svenska språket: översättning och marknadsanpassning till och från svenska

E-handel: 6 råd för att lyckas i Europa

ehandel-collage_fotor — E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida

Använd professionella översättare

Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.

Källa: PostNords rapport om E-handeln i Norden och Europa 2016

Kontakta oss när ni behöver en infödd översättare som kan utföra en översättning för e-handel till och från svenska, finska, danska, norska, isländska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, polska, mandarin, kinesiska och andra språk.

Referens: Ett av våra projekt till nordiska språk var e-handels webbplats för HeadBrands

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.

Auktoriserad översättning av auktoriserad översättare | Auktoriserade översättningar för företag och privatpersoner

Hur översätter jag vigselbevis, körkort, försäkringar och andra dokument? Vad är skillnaden mellan bestyrkta, certifierade och auktoriserade översättningar? Vad är en auktoriserad translator? Hur mycket kostar en auktoriserad översättning och vad innebär det att ha en kvalitetssäkrad auktoriserad översättning från en ISO-certifierad översättningsbyrå?

rakstammasina — Auktoriserad översättning och ISO-certifierad översättningsbyrå

Auktoriserade översättningar för företag och privatpersoner

Beställ högkvalitativ auktoriserad/certifierad/bestyrkt översättning online i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala, Helsingborg, Gävle, Skövde, Norrköping, Örebro, Linköping, Västerås, Umeå, Karlstad och i hela Sverige. Baltic Media Translations AB utför auktoriserad översättning / certifierad översättning för företag och privatpersoner.

Så här skannar du dina dokument med telefonen eller surfplattan.

Mer om priset på en auktoriserad / certifierad översättning läs här.

Vissa dokument såsom betyg, försäkringskassebesked m m behöver vidimeras. Det innebär att originalet jämförs med kopian och översättaren intygar att översättningen överensstämmer med originalet/kopian.

Vad är en auktoriserad, certifierad, svuren eller officiell översättning ?

Certifieringsprocessen är inte standardiserad globalt och definitionen av en auktoriserad översättning varierar från land till land. Detta är vanligtvis en översättning som utförs av en professionell översättare som godkänts av den behöriga myndigheten inom området i varje land.

Baltic Media Translations AB har ett nära samarbete med Notarius Publicus i Sverige och andra EU-länder där vi har våra kontor. Därigenom kan vi snabbt ordna med de officiella stämplar som behövs i vissa sammanhang för att intyga olika handlingars äkthet och giltighet.

Översättning av officiella handlingar

Vid översättning av officiella handlingar anlitar vi även auktoriserade translatorer.

Translatorn har eget ansvar för översättningens kvalitet, som garanteras genom en individuell stämpel från Notarius Publicus på varje handling som översätts.

För att legalisera en översättning krävs att översättaren är en auktoriserad translator (OBS inte tolk).

De översättningar som utförs av en auktoriserad översättare inom EU är även godkända i övriga medlemsländer enligt EU:s tjänstedirektiv.

Apostille

Enligt en internationell överenskommelse kan en apostille utfärdas på handlingar, som ska uppvisas i ett annat konventionsland. I Sverige har från och med 1 januari 2005 enbart notarius publicus rätt att utfärda apostille.

Konvention om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar, Haag den 5 oktober 1961 (Sveriges internationella överenskommelser, 1999; French-English-Swedish version)
Legalisering an en översättning göras på ett av följande språk: engelska, franska, tyska, spanska och svenska.

Kontakta oss när ni behöver en auktoriserad översättare som kan utföra en auktoriserad översättning till och från svenska, engelska, tyska, italienska, franska, ryska, serbiska, arabiska, persiska och andra språk.

Kontakta gärna våra projektledarna för mer information.

Snabb hantering av översättningsordrar

Eftersom vi respekterar våra kunder och deras tid kommer något av Baltic Medias koncernbolag att svara på förfrågningar och beställningar från våra kunder inom 15 minuter. För att spara mer tid kommer bara den viktigaste informationen att tillhandahållas.

Översättningskvalitet och sekretess

Översättnings- och språkutbildningsbyrån Baltic Media Ltd arbetar enligt krav och internationell standard för kvalitetshanteringssystem ISO 9001:2015. Det är en särskild garanti att effektiva insatser för kvalitetsförsäkran, arbetsmiljö, ansvarsfördelning och kvalitetsgranskning tillhandahålls i alla företagsled.

Alla Baltic Medias koncernbolag och dess leverantörer håller fast vid strikta sekretessavtal. Baltic Media Ltd ansvarar för säker förvaring av våra kunders konfidentiella information.

Auktoriserad översättningar 20-25% billigare

Våra priser beror på textens komplexitet, handläggningstiden och dokumentets längd. Priset för en auktoriserad översättning (begränsat antal översättare) är 600-1000 kr/dokument exklusive moms. Auktoriserade översättare har genomgått Kammarkollegiets test. Översättningar omfattar översättningar från svenska till andra språk eller från andra språk till svenska.

En auktoriserad översättning med notarieintyg av ett enkelsidigt intyg eller certifikat kostar i de flesta fall 450-600 SEK exklusive moms. Certifierade översättningar med företagssigill kostar från 350 SEK.

Översättningsbyrå i Stockholm: snabb service och hög kvalitet till lågt pris

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Din digitala översättningsbyrå

Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.

Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.

Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).

Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.

Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.

Personal ISO 9001:2015 Priser Prisförfrågan Språk Tjänster Start

Översättningsbyråer i Nordeuropa. — Översättningsbyrå i Nordeuropa.

Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken

Det isländska språket

Språkfamilj: indoeuropeiska språk, germanska språk, isländska
Isländska är det mest oförändrade av de större nordiska språken. Modern isländska har bevarat praktiskt taget samma grammatik sedan medeltiden. Den isländska regeringen har en språknämnd som ser till att så många nya ord som möjligt får isländsk form genom översättning eller nya formuleringar. Därför finns det få lånord på isländska.

Officiellt språk i: Island

Språkkod ISO 639-1: IS

Översättning till och från isländska. Offert förfrågan.

”Engelskan” som bara svenskar förstår

översättning svenska engelska — Kollage från Svenska Dagbladet. Svenska, engelska, svengelska, språk.

Svenska språket har många engelska låneord och ibland uppfinner vi vår egen engelska. ”After work” används inte av engelsktalande. Jönköping University måste nu användas av svensktalande. SvD har samlat några förbryllande exempel på svengelska.

I am JU – Jönköping University

Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmält universityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.

Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.

Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?

Freestyle – en klassiker

Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.

Tönt blev nörd – som blev en geek

Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?

Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?

After work – bara i Sverige

Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.

Backslick vårt slick-back

Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.

Flipper

Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.

Grape

Be om en grape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.

Trafficking

I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.

Playback

Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.

After ski

Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.

Kick bike

Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.

Källa: ”Engelskan” som bara svenskar förstår

Översätt till engelska, engelsk översättare

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Sverige växer som språkrike

jamala

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.

eurovisonstockholm2

Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.

De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.

Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.

Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.

Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.

Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.

Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.

Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.

Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.

Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.

Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?

Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.

Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?

Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.

Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?

Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.

Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.

Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.

Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.

Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.

Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.

Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.

Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.

Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.

Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.

Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.

Källa: Dagens Nyheter

Engelska räcker inte i en globaliserad värld

flags sky Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.

Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.

Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?

Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.

Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.

Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.

Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.

Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.

Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.

Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.

Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.

Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.

Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.

Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.

Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.

Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.

*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Källa: Dagens Nyheter

När reklam blev den piggaste konstformen

Sara Kristoffersson
fil dr, gästprofessor i designhistoria, Konstfack, och kritiker i SvD

Reklambranschen har kanske aldrig varit så fantasifull som under de första decennierna efter andra världskriget. Tre nya böcker skildrar denna kreativa revolution som utgick från New York, iscensatt av verklighetens ”Mad men”.

mad men

Jon Hamm som Don Draper i ”Mad men”. Att bara två av sex säsonger av tv-serien finns på Netflix är ett exempel på sådant som triggar pirattittande, menar SvD:s Tobias Brandel. Foto: AMC/AP

Det är många som fängslas av tv-serien ”Mad men”, som utspelar sig på en reklambyrå i New York under 1950- och 60-talet. Men bland alla cocktails, svårartade äktenskapsproblem och intriger missar man lätt att berättelsen speglar ett stycke reklamhistoria. Och inte vilken historia som helst, utan den så kallade kreativa revolutionen: en epok då reklam förändrades på ett banbrytande sätt med helt nya synsätt och grepp. Det är också en hälsning från en omvälvande period med förhoppningar om en behagligare framtid där konsumtion betraktades som vägen till lycka och status.

Reklam är en följd av den moderna marknadsekonomin och handlar om kommunikation: att övertyga konsumenter om att köpa en särskild produkt eller tjänst. Något ska sägas, frågan är hur. Numera används alla möjliga trick och metoder för att nå fram i bruset – events, sponsring, gerillamarknadsföring, reklam i radio och tv – men fram till 50-talet påminde branschen mer eller mindre om en revisorfirma och medarbetarna bestod av tämligen välutbildade akademiker.

Det handlade i hög grad om att köpa annonsutrymmen och hamra in uppdragsgivarens budskap, gärna genom repetition. Man trodde alltså att ju fler gånger annonsen infördes desto effektivare gick den hem. Men framför allt styrdes reklamen av en blind tilltro till forskning, till exempel mätningar av vad människor tänkte och tyckte. Hur annonsen utformades hade dock föga betydelse. Tvärtom befann sig den grafiska formgivaren långt ned i hierarkin på kontoret.

Efter andra världskriget var förutsättningarna för reklambyråerna enastående. I USA framställdes konsumtion som en välsignelse: att kunna välja och vraka mellan varor var synonymt med livskvalitet och lycka. På 50-talet las grunden för västvärldens ekonomiska framgångar och materiella välstånd och konsumtionsmönstren förändrades radikalt. Till exempel ökade försäljningen av inredning och husgeråd med 240 procent. Nya hem skulle fyllas med kylskåp, tv-apparater och tvättmaskiner, en köpfest som samtidigt ökade konkurrensen på marknaden.

För reklambyråerna gällde det att på ett så övertygande sätt som möjligt tala för produkterna, och det gjorde man vanligtvis genom didaktiska, faktaspäckade och rätt humorbefriade annonser. Men eftersom konsumenterna överöstes med unika erbjudanden från alla håll och kanter blev det allt svårare att göra sig hörd.

Redan i slutet på 40-talet ifrågasatte Bill Bernbach branschens etablerade taktiker och menade att det tjatiga och beskäftiga tilltalet snarare gjorde att folk tittade bort och höll för öronen. För att fånga människors uppmärksamhet måste man tala med dem, i stället för till dem. Det handlade inte bara om vad som skulle sägas, utan hur. Lösningen enligt Bernbach var kreativitet och konstnärlighet: ”Ingen stor vetenskapsman, som försöker värdera sin insats i samhället, skulle komma på tanken att sätta kunskap och teknisk skicklighet före fantasi och intuition.” Med den övertygelsen lämnade han sin anställning och startade 1949 byrån DDB.

Bernbach är den oomtvistat största föregångaren inom den kreativa revolutionen och ligger bakom några av reklamhistoriens mest hyllade kampanjer. I likhet med andra stora byråer låg kontoret på Madison Avenue och därför kallades medarbetarna i området för Mad men. På DDB anställdes människor som tidigare varit otänkbara i branschen: kvinnor, invandrare och beatniks. Dessutom fick den skapande delen på kontoret ett betydligt större utrymme än tidigare. Det handlade om att kläcka kvicka idéer snarare än att följa en traditionell regelbok, vilket också ledde till nya arbetsmetoder. I stället för en strikt fördelning av uppgifter lät man skribenter och formgivare arbeta tillsammans, ett kollektivt och kreativt arbete som tveklöst ledde till fler och bättre uppslag.

Om den här förändringen skriver Andrew Cracknell i The real Mad men. The remarkable true story of Madison Avenue’s golden age, when a handful of renegades changed advertising for ever (Quercus, 224 s). Att författaren ägnar stort utrymme åt DDB:s kampanjer för Volkswagen från 60-talet är föga överraskande eftersom det är ett utpräglat exempel på vad den kreativa revolutionen gick ut på. Uppdraget var till synes omöjligt: hur lanserar man en liten, larvig och föga glamourös tysk bil som favoriserats av Hitler i efterkrigstidens USA, där bilen är den viktigaste statussymbolen och storleken har störst betydelse?

Slutresultatet är raka motsatsen till konventionell bilreklam. Det vill säga annonser där fordon avbildas i flotta miljöer, framför förortsvillan eller tillsammans med en läcker brud. I stället presenterades ”Bubblan” med hjälp av ett naket, svartvitt foto med en lika osmyckad och saklig grafisk form av Helmut Krone. I en annons löd rubriken ”Lemon” (slang för ’värdelös’ eller ’kass’). Reklamen handlade dock inte om bilens brister – tvärtom: det var bara just detta exemplar som ratats av Volkswagen på grund av en repa i lacken.

Om man torrt konstaterat att tillverkaren i fråga utförde rigorösa kvalitetskontroller hade annonsen knappast väckt samma intryck. Nu användes i stället underfundig humor som ett försäljningsargument, genom att antyda att de tyska inspektörerna var smått neurotiska perfektionister. Och till skillnad från tidigare infördes inte samma annons otaliga gånger. Däremot pumpade man på med olikartade varianter. En annan visar bilen framför en villa med texten: ”It makes your house look bigger”. Och i en tredje har ”Folkan” ett polisemblem på dörren med den vädjande rubriken: ”Don’t laugh”.

Från Volkswagen är steget inte långt till DDB:s reklam för biluthyraren Avis där flagranta svagheter också förvandlades till en styrka genom att gå rakt på sak: ”Avis is only No. 2 in rent-a-cars. So why go with us?”. Och svaret var: ”We try harder”. Reklamen för Avis blev en flerårig följetong. Till slut tröttnade Hertz som gick i svaromål med en kampanj som innehöll repliker som till exempel: ”For years, Avis has been telling you Hertz is No.1. Now we’re going to tell you why.”

Cracknell beskriver ingående olika omständigheter kring kampanjarbeten och företagskulturen på olika kontor. I fokus står Bernbach och DDB, men författaren lyfter även fram efterföljare till den banbrytande byrån och en rad framstående kreatörer. Till de mest betydande hör Mary Wells som blev den första kvinnliga vd:n vars reklambyrå noterades på börsen i New York. Ett omtalat projekt är marknadsföringen för flygbolaget Braniff International 1965.

Vid den här tiden förknippades flyg fortfarande med något exklusivt men företagens reklam var långt ifrån flärdfull, utan påminde mest av allt om tidtabeller. Lika fantasilös var planens inredning och personalens uniformer. I Wells händer förvandlades dock Braniffs flyg till något helt annat. Planen målades i olika pastellfärger och insidan fick en ny form men inte minst ekiperades flygvärdinnorna i färgsprakande kreationer av Emilio Pucci – en av 60-talet mest glamorösa modeskapare – vilka dessutom byttes ut flera gånger om under resans gång. Eller ”The Air Strip” som showen kallades i reklamen.

Tio år senare var Wells en av branschens stora giganter och deltog bland annat i arbetet med att förändra bilden av New York. I mitten av 70-talet drogs staden med dåligt rykte: växande kriminalitet och avgaser fick turister att rygga tillbaka och kampanjen ”I love New York” från 1977 – som beställdes av staden New York – var ett led i försöken att återupprätta den förlorade hedern. Kampanjens grafiska form skapades av Milton Glaser och betraktas numera som ett slags emblem för New York.

Flera av de projekt Cracknell kastar ljus på finns även med i Steven Hellersoch Jim Heimanns Mid-century ads: Advertising from the Mad men era(Taschen, 800 s), en sammanställning av annonser från 50- och 60-talet i två omfångsrika band. Medan Cracknell beskriver en mängd turer kring kampanjerna bygger alltså Hellers och Heimanns böcker på ett imponerande bildmaterial. Ämnet presenteras i korta inledande texter och sedan ges ordet till annonserna: en kavalkad med reklam för schampo, husgeråd, bilar, båtar, läsk och smink som vittnar om en optimistisk tid när hedonistisk masskonsumtion framstod som lösningen på alla tänkbara problem och behov.

Genom det kronologiska upplägget framträder skillnader i tidsanda och stil. Medan många av 50-talets annonser är rätt osofistikerade med ett överflöd av superlativ och utropstecken karaktäriseras det sena 60-talet oftare av kombinationer mellan ett talande foto och en vass slogan. I en annons för Coca-Cola från 1960 omringas en ung kvinna av flera manliga uppvaktare med läsken i handen, och den högljudda uppmaningen: ”Be really refreshed! Sit out with Coke! /…/ the cold crisp taste that deeply satisfies! No wonder Coke refreshes you best!”. Sju år senare används inte samma artilleri. 7-Up nöjer sig med en suggestiv närbild på en kapsyl med droppar av kondens och blott tre ord: ”Wet and wild.”

Den kreativa revolutionen utgick från New York men påverkade reklam även i andra delar av västvärlden, inte minst i Sverige. Ett exempel är reklambyrån Brindfors annonser som i hög grad präglades av humor och ironi. Till de mest uppmärksammande hör kontorets kampanjer för Ikea som sällan gick ut på att visa upp en produkt och övertyga om dess förträfflighet. Att varuhuset sålde billiga möbler visste folk redan. Det gällde snarare att skapa en relation till varumärket genom skarpsinniga slogans som grep tag i människor.

Under sommaren före valet 1982 klev Ikea till exempel in i den politiska debatten. Socialministern Karin Söder hade precis lagt fram ett förslag om lördagsstängt på Systemet och på stora annonstavlor stod det: ”Söder! Lördagsöppet!”. Snart fick hon sällskap av partiledarna: ”Fälldin! Långbänk 75:–”, ”Werner! Äkta kinamattor”, ”Bohman! Billiga knivar på Accenten”, ”Ullsten! Lite av varje 5–25:–”, ”Adelsohn! Partygrill till moderat pris” och ”Palme! Fondbelysning från 36:–”.

Det finns många analyser av reklam, men ämnet brukar ofta viftas undan som ytligt och betydelselöst. Fenomenet handlar emellertid inte bara om försäljningskurvor och är knappast skapat i ett kommersiellt vakuum utan är snarare en del och ett uttryck av sin samtid. I reklamen reflekteras ideal och normer i det omgivande samhället men den medverkar även till att forma könsroller, drömmar och föreställningar. Och just därför, är det angeläget att studera verksamheten.

Källa: SVD

Hotspots: Species Meet Languages in a Burst of Diversity

Researchers collated information on where species live, and then mapped this against where languages are spoken. Using statistics, they found that high biodiversity does indeed correlate with high linguistic diversity.

Mother Tongues

Scattered across the Earth, there are biodiversity hotspots – areas where Mother Nature flaunts her outrageous imagination like a peacock flaunts its magnificent tail. These places are hotbeds of evolution – not just for biological species, it turns out, but for languages too.

post5-01-01

We’ve had an inkling of this language-species affair for a while. But it’s only in the last decade or so that we’ve quantified this connection.

Researchers collated information on where species live, and then mapped this against where languages are spoken. Using statistics, they found that high biodiversity does indeed correlate with high linguistic diversity.

F1.large (1) (A) displays biodiversity hotspots around the world. (B) shows the geographic distribution of Indigenous languages. Reproduced from this paper.

They churned out some numbers for us to get a deeper sense of this link:

There are 35 biodiversity hotspots and five high biodiversity wilderness areas on Planet Earth – places like Amazonia, the island of New Guinea and the…

Visa originalinlägg 845 fler ord

Vad betyder termerna ‘internationalisering’ och ‘lokalisering’, och hur förhåller de sig till varandra?

Lokalisering

Lokalisering handlar om hur man anpassar en produkt, tillämpning eller dokument, för att svara upp mot krav vad gäller språk, kultur etc i ett specifikt målområde (en lokal; på engelska ”locale”).

Lokalisering skrivs ibland som l10n, där 10 är antalet bokstäver mellan l och n i den engelska termen localization.

Fastän detta ofta betraktas som en synonym för översättning av användargränssnitt och dokumentation, så är lokalisering typiskt en mer komplex uppgift. Det kan handla om anpassning med avseende på:

format för tal, datum och tid,
användning av valutor,
tangentbordsanvändning,
gruppering och sortering,
symboler, ikoner och färger,
text och grafik som innehåller referenser till objekt, handlingar eller idéer som, i ett givet kulturellt sammanhang, kan missförstås eller upplevas som stötande,
olika juridiska krav,
med mera.

Lokalisering kan även innebära en genomgripande utvärdering av logik, visuell design eller presentation, om sättet att bedriva verksamhet (t.ex. bokföring) eller accepterade paradigmer för inlärande (t.ex. fokus på individ eller grupp) i en given lokal skiljer sig radikalt från det ursprungliga kulturella sammanhanget.

Internationalisering

Det finns många definitioner av termen internationalisering. Här ges en praktisk högnivådefinition som används i dokumenten från W3C:s arbete med internationalisering (”W3C Internationalization Activity”). Vissa använder andra termer, som globalisering, för samma begrepp.

Internationalisering är att konstruera och utveckla en produkt, tillämpning eller dokumentinnehåll som gör det möjligtatt lätt kunna lokalisera för målgrupper i olika kulturer, regioner eller språkkretsar.

Internationalisering skrivs ofta i18n, där 18 är antalet bokstäver mellan i och n i den engelska termeninternationalization.

Internationalisering innebär typiskt:

Att konstruera och utveckla på ett sätt som minskar hindren för lokalisering eller internationell användning. Detta innefattar sådant som att kunna använda Unicode, eller att säkerställa att speciella teckenkodningar kan användas, hantera hur teckensträngar kan konkateneras, undvika att koden beror på speciella textsträngar i användargränssnittet, etc.
Se till att stöd finns på plats för funktionalitet som kanske behövs först när man skall göra lokalisering. Exempelvis: att lägga till uppmärkning i din DTD för att stödja samtidig användning av text som skrivs höger-till-vänster och vänster-till-höger, att identifiera språk, eller att lägga till CSS-stöd för vertikal text eller andra andra typografiska egenskaper för icke-latinska språk.
Se till att koden kan stödja lokala, regionala, språkliga eller kulturellt relaterade preferenser. Typiskt handlar det om att använda fördefinierad lokaliseringsdata och -funktionalitet från existerande bibliotek eller användarpreferenser. Exempelvis kan det vara format för datum och tid, lokalberoende kalendrar, talformat och talsystem, sortering och presentation av listor, hantering av personnamn och adressformat, etc.
Separera lokaliserbara element från källkod eller innehåll, så att lokaliserade alternativ kan laddas eller väljas baserat på användarens internationella preferenser.

Lägg märke till att detta inte med nödvändighet innefattar lokalisering av innehåll, tillämpning eller produkt till ett annat språk; det handlar istället om praktiska konstruktions- och utvecklingsråd som gör att sådan anpassning lätt kan göras i framtiden, men som ändå kan ha betydande värde även om lokalisering aldrig sker.

Nyttan av internationalisering

Internationalisering har stor betydelse för hur lätt det är att lokalisera en produkt. Det är svårare och mer kostsamt att i efterhand anpassa en artefakt, som konstruerats specifikt för visst språkligt och kulturellt sammanhang, till en global marknad, än att konstruera en artefakt där utgångspunkten redan från början är att den skall kunna användas globalt. (Tänk på Y2K-insatsen som handlade om att reparera implementerade två-teckens årtal, vilka infördes under antagandet att årtal var ”19xx”).

Så idealet är att internationalisering är ett grundläggande steg i konstruktions- och utvecklingsprocessen, och inte en efterhandinsats som ofta kan innebära klumpig och dyrbar omkonstruktion.

Källa:W3

Prisförfrågan för en översättning och lokalisering

Svenska Dagbladet: Svensk stavning är inget att leka med

svensk översättning — Foto: Baltic Media

Svensk stavning är inget att leka med

Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.

Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.

Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.

Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.

Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.

I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.

I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).

Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.

Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.

Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.

Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.

Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.

Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.

Principerna som styr hur vi stavar

Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.

Ljudenlighetsprincipen

Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster

Samhörighetsprincipen

Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.

Dubbelteckning

Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.

Bruket

Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.

Vad är svårt?

Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.

Olle Josephson

Källa: Svenska Dagbladet

Writers on Freelancing: Roundtables, Tips, and More

A roundup of resources on the realities of freelance writing.

TechnologyTypewriterWordsOriginal

Källa: Writers on Freelancing: Roundtables, Tips, and More

Hur digitalt är ditt land? Nya siffror visar att det behövs insatser för att frigöra Europas potential

eu digitalt

Bryssel den 25 februari 2016

Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.

Europeiska kommissionen offentliggjorde idag resultaten från 2016 års utgåva av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi). Den visar att EU-länderna har gjort framsteg när det gäller uppkopplingsmöjligheter, digitala färdigheter och offentliga tjänster sedan förra åretsstrategi för den digitala inre marknaden offentliggjordes.

Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.

Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.

Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”.

Viktigaste resultaten av Index för digital eknomi och digitalt samhälle (Desi)

— EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
Danmark, Nederländerna, Sverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.

Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.

Bakgrund

Vad är Desi?

Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.

Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).

Mer information

Webbplats om den digitala inre marknaden (#DigitalSingleMarket)

Webbplats (på engelska) för vice ordföranden med ansvar för den digitala inre marknaden, Andrus Ansip (@Ansip_EU)

Webbplats (på engelska) för kommissionären med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället Günther H. Oettinger(@GOettingerEU)

Källa: Europa.eu

Svenska språket silas genom engelskans filter.

10 engelska fällor svensken faller i

Svenska språket silas genom engelskans filter. Det finns många exempel på ord och uttryck vars ursprungsbetydelse förvanskats eller förvandlats av engelskan. Här är några av dem:

Karaktär

Franskans ”caractère” i betydelsen skrivtecken, bokstav, men också särskilt utmärkande egenskaper, lånades in till svenskan redan under mitten av 1700-talet. I svenskan begagnas till exempel ordet ”karaktärsroll” inom film och teater, vilket syftar på att skådespelarens karaktäristiska egenskaper färgar rollen.

I engelskan används emellertid ”character” i betydelsen ”figur” eller ”gestalt” i filmer, böcker och pjäser. Denna användning har sedermera blivit vanlig i svenskan. I en sågning av Claes Malmbergs tolkning av den fiktive polisen Evert Bäckström säger Leif GW Persson, på karaktäristiskt vis, att skådespelaren ”inte riktigt hajat karaktären”.

Dignitet
På sajten Nyheter 24 kan vi i en bildtext läsa att ”Sverige vann matchen mot Bahrain, men förlorade sin dignitet i omvärldens ögon”. Här har ordet dignitet, som på engelska betyder ”värdighet”, gissningsvis översatts rakt av, eftersom ordet dignitet på svenska vanligtvis används i betydelsen ”rang” eller ”ställning”.

Daterad
”It feels dated” är ett sätt att säga att någonting känns förlegat på engelska. Men Siv Strömquist, tidigare språkvårdare på SvD, fick kritik av läsare när hon hösten 2006 skrev att ett uttryck var ”något daterat”. ”Varför då inte skriva omodernt?” tyckte någon. Andra uppfattade ordet som ren provokation. Så får inte en språkvårdare skriva, ansåg man. Siv Strömquist förklarade då att ordet datera, med participformen daterad, har visserligen grundbetydelsen ”förse med datum”, men att ordet också har en annan innebörd, nämligen ”tidsbestämma” och när man tidsbestämmer något binder man det till en viss tid. Det som är daterat, enligt denna ordets andra innebörd, är alltså tidsbundet, kopplat till en viss bestämd tid.

Dedikerad
På en företagsajt kan vi läsa att medarbetarna består av ”dedikerade och engagerade människor som trivs med det de gör på jobbet och privat”. På engelska används adjektivet ”dedicated” ofta för att beskriva någon som är ”hängiven” eller ”målmedveten”, men på svenska betyder ordet dedikerad ”avsedd för en speciell användning”.

Sälja ut I Göteborgsposten hittar vi rubriken ”Bieber sålde ut Globen – en gång till”. Det är alltså här inte fråga om att den unge artisten ”sålde ut” Globens integritet, eller att han avyttrade byggnaden, utan om att han spelade inför utsålda hus.

Konstruktion
”Under konstruktion” är ett direktöversatt begrepp hämtat från engelskan. Det kan exempelvis stå att en hemsida är ”under konstruktion”. Konstruktion heter dock ”design” på engelska och ”construction” skulle förslagsvis kunna översättas med ”bygge” eller ”byggnad”.

Tagit plats
För en tid sedan publicerade Expressen en häpnadsväckande nyhet om en alligator som förirrat sig in på en golfbana i Florida. Och ”trots att händelsen tog plats under fredagen” spreds de i sociala medier först senare. En händelses fysiska omfattning är relativt abstrakt varför det är svårt att fastställa hur stor plats just den här barocka händelsen faktiskt tog (det är klarlagt att alligatorn var cirka fyra och en halv meter lång). Den svenska översättningen för ”take place” som torde passa bättre är ”äga rum”.

Bo och leva
Författaren och Marcus Birro skrev i en krönika att han ”lever i de snörpta munnarnas stad” (Stockholm). Siv Strömquist tog upp denna glidning i en språkspalt redan 2010, att verbet ”bo” har börjat ersättas av verbet ”leva”. Hon menade att engelskans ”live”, som kan betyda både ’leva’ och ’bo’, med stor sannolikhet var en stark påverkansfaktor.

Grooming
Det här är ett speciellt fall. Slår du upp verbet ”groom” i en engelsk ordbok kan du läsa att betydelsen exempelvis är ”sköta” eller ”ansa”. Men både i Sverige och i engelskspråkiga länder har det fått två speciella användningsområden, nämligen inom manlig skönhetsvård och inom nätövergrepp. Enligt polisen innebär grooming i det senare fallet att någon tar kontakt med andra för att längre fram begå övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor.

Vid grooming sker oftast den första kontakten på ett chatforum eller en sida för kontaktannonser. Därför blir det hela både obehagligt och förvirrande när annonser i stil med ”Läs våra groomingstips” dyker upp på nätet.

Hedra
Sven Grahn, som driver bloggen Fåniga anglicismer, har lagt märke till att riksdagsledamöter uppmanar varandra att ”hedra” riksdagens praxis. Han skriver att de menar ”respektera” men att de ”är så marinerade i engelska (verbet ’honour’ i detta fall) så att de tror att man kan översätta direkt – utan en tanke. I svenskan hedrar man någon som gjort något bra eller avlidit”.

Spendera – undantaget
Ordet ”spendera” tog vi in från tyskans ”spendieren” 1613, i betydelsen ’betala ut’. Språktidningens krönikör Catharina Grünbaum har lett i bevis att man spenderade både tid och pengar redan på 1700-talet, men senare föll uttrycket ”spendera tid” i glömska. Idag spenderar vi återigen en massa tid, vilket engelskans ”spend” får bära ansvaret för, ”spend” kan som sagt betyda ”lägga ut, betala ut, göra av med” eller ”tillbringa, ägna”. Hur vederstyggligt du än må tycka att det låter när någon ska spendera tid med sina vänner, betänk då att uttrycket användes på samma sätt för 300 år sedan.

Källa: Svenska Dagbladet

Konsten att översätta filmer och TV-serier. Dubbning vs textning : Xenia Akopova

Xenia Akopova studerar mastersprogrammet i Översättning på Göteborgs Universitet där hon inriktar sig på filmöversättning och översättning av populärvetenskapliga texter från ryska och engelska till svenska. Xenia kommer att prata om film och tv-serier som ett av dagens viktigaste konstmedium och hur de olika översättningsmetoderna av dessa påverkar våra uppfattningar om deras innehåll och budskap – ofta mer än vi tror.

Den digitala agendan: över hälften av internetanvändarna i EU använder främmande språk online

DSM

Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*

44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.

Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen med den digitala agendan för Europa är att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200).

– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.

Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet. Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.

Engelska som lingua franca på internet

Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).

Skäl till att byta språk

De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).

Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.

E-handel

E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget. Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.

Stöd för större mångfald och öppenhet

Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.

Forskning och utveckling

Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4 där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.

För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.

Bakgrund

Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.

Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.

Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:

http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_313_en.pdf

Forskningsprojekt på språkområdet:

http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm

http://cordis.europa.eu/fp7/ict/language-technologies/home_en.html

Den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm

Neelie Kroes webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/

*2011.

Källa: Europa.eu

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan?*

svengelska google

Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska.

En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatan – eller till och med i rännstenen. Oavsett om man läser honom på originalspråket engelska eller i strålande svensk översättning av Caj Lundgren (mer känd som SvD:s legendariska signatur Kajenn) kan man förvänta sig en smittande lustfylld inställning till språket.

Det är alltid en njutning att läsa Burgess, bland annat därför att han bemödade sig om att lägga lite extra krut på att leka med språket – vare sig det handlade om rimmande cockney i ”Doktorn är sjuk”, fnissigt undermålig dikt i romansviten om poeten Enderby eller påhittad framtidsslang med inslag av ryska i ”A clockwork orange”. Och Caj Lundgren lyckades med motsvarande bedrift när han gav romanerna svensk språkdräkt.

Den här inställningen till språket som något som vi inte bara använder för att kommunicera med varandra, utan också för att ha kul, är värd att lyfta fram.

Det här gäller så klart inte bara ens eget modersmål, utan också när man gör stapplande försök att lära sig ett främmande språk. Att lära sig ett nytt språk öppnar dörrar till helt nya metaforer. Ett främmande språk är på något magiskt vis laddat med ett annat sätt att uppfatta världen. Jag läste nyligen hur Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien, beskrev det i en intervju i DN: ”Att lära sig ett nytt språk ger nya sätt att tänka”.

Just så är det. Men samtidigt som det bara är av godo att lära sig nya språk, är det också viktigt att kunna skilja dem åt, att inte blanda ihop dem. Och med den dominans engelskan har i dag tycks svensktalande i allt större utsträckning ha svårt med detta. Jag har i tidigare texter skrivit om det jag kallar löjlig svengelska – när löparskor får heta runningskor, Vasastan får byta namn till Midtown och branschorganisationer heter Bil Sweden ochSvenska Pig. Jag har raljerat lite och de av er som läste artiklarna anade kanske att jag fann ett visst nöje i detta. För visst är det så – till och med i detta finns en språkglädje; att få vrida och vända på anglicismer, att knåda på fjantiga fraser. Men då handlar det inte om upptäckarglädjen som finns i att lära sig ett nytt språk, utan mer skadeglädje av den typ man kan känna inför pekoralistisk diktning eller kalkonfilmer.

Vårt språk är fullt av lånord och vi kommer naturligtvis att fortsätta berikas av lån, framför allt från engelskan. För de flesta av oss är engelska vårt andraspråk – och det är så klart ett alldeles utmärkt språk, minst lika spännande som alla andra tungomål. Men vad händer när det blir så dominerande att det slår att ut vårt eget? Eftersom så många svenska doktorsavhandlingar i dag skrivs på engelska riskerar vi exempelvis att forskare inte kan formulera sig om sin forskning på svenska.

Förra året tog för ovanlighetens skull en svensk, Tomas Lindahl, emot Nobelpriset i kemi (tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar) och enligt Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande – som var skrivet på svenska – fick han det för sin upptäckt av base excision repair. Vad detta molekylära maskineri, som är till för att motverka att vårt dna kollapsar, heter på svenska berättade inte Vetenskapsakademien. Min tolkning är att det helt enkelt inte finns någon svensk term för det.

Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan? Kanske framstår i stället sådana försök som löjliga för nya generationer, hos vilka engelskan är så inympad i svenskan att de inte längre skiljer språken åt? För dem smälter de samman och invändningar om anglicismer riskerar att framstå som obegripliga synpunkter från stofiler. För varje sportbutik som bankar in att de säljer hikingskor och inte vandrarkängor, för varje debattartikel som skriver NGO:s i stället för ideella organisationer, blir det ytterligare lite mer normaliserat att engelska ska anses strået vassare än svenskan och att vårt eget modersmål inte riktigt duger till.

Hur dominerande engelskan är ser man i Språkrådets nyordslista, som presenterades strax före årsskiftet. Av 37 nya ord var en tredjedel hämtade från engelskan, de flesta av dem utan att något som helst försök att översätta dem hade gjorts. Även här tänker jag att det annars skulle kunna finnas utrymme för någon sorts språkglädje: i att uppfinna lämpliga översättningar av spännande engelskspråkiga nyord. Om engelsmän och amerikaner kan leka sig fram till mansplain genom att kombinera ordenman och explain, varför kan då inte vi göra detsamma?

Jag har faktiskt ett svenskt förslag, i Anthony Burgess och Caj Lundgrens anda. Genom att kasta om ett par bokstäver i ordet förklara kan vi minst lika elegant uppnå samma innebörd: förkarla!

*Källa: Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet: Vi säljer ut svenskan med ”svengelskan”

Melodifestivalen. En eller ett mello?

melodifestivalen1

Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus?

Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olika slags sångtävlingar, med gemen begynnelsebokstav, även om andra länders uttagstävlingar till ESC: den finska melodifestivalen. Då är det närmast typen av sångtävling som avses.

Mello, med två l, har de senaste åren blivit en populär kortform för Melodifestivalen. I synnerhet Sveriges Television, som sänder Melodifestivalen, använder kortformen. Normalt skrivs det med liten bokstav: mello, mellofestival, mellobidrag. Ser man det som kortform för ett namn kan man även tänka sig stor bokstav. SVT själva skriver ibland så (Mellopriser, Mellomyspyssel, Mellotipset), ibland med liten (mellon, mellosnack, mellokaraktärer). Både en mello och ett mello förekommer, men en mello, i bestämd form mellon (det vill säga samma genus som det bakomliggande melodifestival), är betydligt vanligare.

Mello används emellanåt även för både ESC och för andra länders uttagstävlingar: ”Lettlands mello”; ”2015 års mello i Wien”. Ibland kan mello också fungera som kortform för andra sammansättningar, till exempel för melodifestivallåt: ”Den här låten är dagens bästa mello.”

Källa: Språk och folkminnen

Svenska ord som gått på export: Skansen, gravlax, fartlek, buffé, moped, ombudsman

smargosbord Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?

Ursprungligen en nergrävd fisk

Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker i några dagar innan tillagning, även örter kan läggas till.

Ordet har sitt ursprung i att man förr i tiden grävde ner fisken i en grop och täckte över den för att den skulle jäsa. Maträtten har fått spridning internationellt, och därmed även ordet gravlax som idag kan hittas i det engelska språket.

En världsberömd lek

Fartlek är en typ av intervallträning. Träningstekniken används ofta vid löpning och går ut på att man växlar mellan intensiva löpsträckor och mindre ansträngande löpsträckor. Men tekniken används även i andra sporter för ett ökat mjölksyramotstånd. Träningstekniken fartlek togs fram av friidrottaren Gösta Holmer på 1930-talet och har sedan dess spridits världen över, vilket även det svenska ordet gjort.

Idag används ordet i flera språk, bland annat i ombudsman. I engelskan tenderar ordet även att bidra till en del vitsar.

Buffén som blev av med prickarna

Smörgåsbord är en av Sveriges mest internationellt kända rätter. Från början var smörgåsbord endast en förrätt medan det idag mer används som ett samlingsnamn för flera rätter, liknande en buffé.

Smörgåsbord blev internationellt känt i samband med OS i Stockholm 1912 men fick sitt stora genombrott med den svenska paviljongens ”Smörgåsbord merry-go round” vid världsutställningen i New York 1939. Det var ett automatiskt roterande smörgåsbord placerat i restaurangen. Ordet förlorade sedan sina prickar över ö och å och infördes i det engelska språket som smorgasbord. Ordet förkommer även i andra språk som tyska och nederländska.

En representant på flera språk

Ordet ombudsman kommer från fornsvenskans umbuds man som betyder representant. Ordet användes även i olika former i andra nordiska språk men den första dokumenterande användningen av ordet var på svenska. Ombudsman i sin moderna form började användas i Sverige 1809 när justitieombudsmannen instiftades i 1809 års regeringsform. Ordet spreds sedan under 1900-talet och har lånats av flera språk som engelskan, tyskan, ryskan, portugisiskan och italienskan.

Motor och pedaler plussades ihop

Ordet moped introducerades i maj1952 när beslutet om att fordonet ”cykel med hjälpmotor” skulle undantas från krav på körkort, registrering och fordonsskatt. Det dröjde inte länge innan det nya fordonet fick namnet moped. Först att använda ordet var journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Han skrev då att tidningen själva lanserade ordet moped för att de kännetecknade fordonet exakt för var det var – motor och pedaler. Ordet moped spred sig sedan och lånades av andra språk som till exempel tyska, engelska, rumänska och norska.

En bortglömd längd

Ångström eller beteckningen Å är en äldre längdenhet som används främst inom spektroskopi. Enheten fick sitt namn från den svenske fysikern Anders Ångström som använde den i sin forskning. Längdenheten finns i flera länder men ingår inte i Internationella måttenhetssytemet, SI, och rekommenderas inte heller att användas då meter ses som en lämpligare enhet. Men pågrund av den internationella spridningen finns ordet ångström i flera språk. På engelska och tyska kallas den angstrom och på franska angström.

Ordagrant betydelse

Friluftsmuseet Skansen på Djurgården i Stockholm grundades 1891 av Artur Hazelius. Sedan dess har Skansen inspirerat andra liknande museer världen över, speciellt i Europa och USA. Det har gått så långt att ordet Skansen betyder friluftsmuseum i flera länder i Östeuropa. På till exempel polska kan Skansen översättas till friluftsmuseum, likaså på tjeckiska fast då med stavningen skanzen.

Ny produkt blev till nytt ord

Det svenska företaget Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB och AB Lux. Electrolux sålde från början endast dammsugare, men utökade sedan även till andra varor. Företaget växte internationellt och idag är Electrolux världens största tillverkare av vitvaror, något som även har fått effekt i vissa språk. I Polen kan nämligen ordet elektroluks översättas till just dammsugare.

En svensk specialité

Ordet knäckebröd förekommer i en del andra språk, till exempel så finns ordet i både nederländskan och tyskan. På nederländska ser stavningen exakt likadan ut medan det på tyska stavas knäckebrot. Anledningen till att ordet lånats av andra språk kan vara att knäckebröd är en svensk produkt och en välkänd exportvara internationellt. Idag säljs knäckebröd i flera länder även om det fortfarande är vanligast i de svenska hushållen.

Ett udda skolämne

Det engelska ordet sloyd härstammar från svenskans slöjd och hänvisar främst till trähantverk. Sloyd används även som översättning av slöjd som skolämne, vilket Sverige var tidigt ute med. Otto Salomon startade en utbildning för slöjdlärare i Nääs på 1870-talet som fick stort internationellt genomslag och lockade studenter från hela världen. Det etablerade slöjd som ett skolämne på fler platser i världen, och även ordet slöjd blev etablerat på flera språk.

Källa: SVD

Common misconceptions about translation

Translating is an Art A weblog about translation and language:

“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.

Hur väljer man leverantör för ens översättning

TechnologyTypewriterWordsOriginal Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.

Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.

1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.).
2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite.
3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare.
4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering.
5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet?
6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten.
7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas.
8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar.
9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter
För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning.
10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp.
11. Rimlig leveranstid
Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden.
12. Revision
Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet.
13. Professionellt samarbete
Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade!
14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden!
15. Modersmål
Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande.
16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.

Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).

Offertförfrågan

Not One-Off Britishisms

‘Ginger,’ ‘Bits,’ ‘Whinge,’ and other U.K. expressions that have got popular in the U.S.

Källa: Not One-Off Britishisms

The Top 5 Longreads of the Week

The best stories of the week, as chosen by the editors of Longreads.

Källa: The Top 5 Longreads of the Week

Översättning. Varför är terminologi viktigt?

terminologi medicinsk Varför är terminologi viktigt?*

Terminologi behövs på samhällets alla områden. Inom olika fack- och ämnesområden är det viktigt att vi är överens om vad de ord vi använder betyder. Här nedan försöker vi förklara närmare varför terminologi behövs, och varför vi som myndighet arbetar med terminologi.

Varför svensk terminologi?

Ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, t.ex. i vetenskapliga sammanhang. Detta insåg vetenskapsmännen på 1700-talet och de började därför precisera begreppen och skapa väl fungerande termer.

Det är inte bara fackmän som behöver använda termer. Många områden behandlar företeelser som berör oss alla. Tänk till exempel på genteknik och datateknik. Man måste kunna förmedla information om komplicerade saker så att även lekmän förstår. Ibland kan detta göras genom självförklarande termer, ibland kan man använda en fackterm men förklara den.

I dag används många engelska ord som facktermer. Det är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska. Att ta fram svensk terminologi är därför en viktig uppgift för språkvården.

En samordning mellan olika språk

Termdatabaser med terminologi på många olika språk är avgörande för kvaliteten på en mängd tjänster och produkter. Ska vi kunna söka i databaser och på webben, krävs samordningar så att samma begrepp får samma benämning. För översättningsprogram krävs inte bara att terminologier kan stoppas in, en samordning måste också ske mellan olika språk. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.

Att ta fram terminologi och skapa termtjänster är dock resurskrävande. Det gäller även större projekt som det nordiska Nordterm, en gemensam webbplats för en mängd nordiska termsamlingar, och IATE, EU:s officiella termdatabas med bl.a. svensk terminologi inom en rad fackområden. För att termdatabaserna ska kunna samordnas i olika produkter och tjänster krävs dessutom standardisering av programvaror och termpoststrukturer. Bristen på sådana standarder har varit ett hinder både i svenska och i EU-baserade termprojekt.

Språklagen kräver terminologi

Språklagen från 1 juli 2009 säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Språkrådet ansvarar för uppföljningen av hur språklagen efterlevs av myndigheterna.

Eftersom Språkrådets myndighet Institutet för språk och folkminnen har ansvar för att vårda och utveckla de nationella minoritetsspråken (för samiskans del är det enligt överenskommelse Sametinget), har institutet också ansvar för terminologi på minoritetsspråk. Detta gäller speciellt ord som ofta förekommer i samhällsinformation. Om det inte finns aktuell terminologi på minoritetsspråk, kan det offentliga språkbruket på dessa språk inte vara helt korrekt och begripligt.

Terminologi

Termer är ord som används inom ett fackområde. En terminologi är en uppsättning av sådana facktermer. Termer skapas för att den fackspråkliga kommunikationen ska bli effektiv. I många facksammanhang är det nämligen viktigt att man menar exakt samma sak med de ord man använder.

Terminologi behövs

Precis kommunikation kräver termer. Ska fackmän förstå varandra måste de mena samma sak med de ord de använder, och använda samma ord för samma begrepp.
Termer finns överallt. Allmänheten omges av facktermer mycket mer i dag än förr, inte minst genom ny teknik. Facktermer är ofta en del av allmänspråket.
Fackmän måste kunna tala om sitt ämne på svenska. Av språkdemokratiska skäl måste det finnas svensk terminologi så att fackmän kan förmedla kunskaper om sitt ämne till samhället utanför. Svensk terminologi är också en förutsättning för att svenska ska kunna användas på samhällets alla områden.
Vår infrastruktur kräver terminologi. Arbetsliv, forskning och samhällsliv kräver en hög terminologisk standard. Ska vi kunna söka i databaser och på webbplatser, bör samma begrepp ha samma benämning. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
Terminologikrav på myndigheter. Språklagen säger att myndigheter har ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns, utvecklas och används. Vid behov kan det även gälla terminologi på minoritetsspråk.

*Källa: Institutet för språk och folkminnen

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk

Dela detta:

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Blockkedja

Blorange

Bonus malus

Cringe

Dabba

Direktare

Doxa

Döstäda

Expresskidnappning

Fejkade nyheter

Fidget spinner

Framtidsfullmakt

Funktionsrätt

Grit

Halalturism

Hyberavdrag

Inrymning

Killgissa

Klickfarm

Knäprotest

Kombucha

Kompetensutvisning

#metoo

Omakase

Pansexuell

Plogga

Poddtaxi

Postfaktisk

Rekoring

Renovräkning

Sekundärkränkt

Serieotrohet

Skogsbad

Snubbelsten

Spetspatient

Veganisera

Viralgranska

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

Tredje person singular s glöms bort

Inledande adverbial kuggar många

Svenskars informella tilltal blir fel

Stor bokstav både på Monday och April

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Miksi verkkosivustosi pitäisi kääntää?

Miksi verkkosivuston kääntäminen on tärkeää?

Verkkosivustojen lokalisointi

Verkkosivuston käännöspalvelu sisältää:

Verkkosivuston käännöskustannusten perusta:

Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå
med fokus på nordiska och baltiska språk