– Svenskar som själva minns 1960-talets du-reform vill hålla fast vid du och inte gå över till ni. Du-reformen är allra djupast rotad bland äldre svenskar, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Ofta talas det om niandets återkomst i svenskan – ett tilltal som av vissa ses som så föraktfullt att det kan liknas vid en spottloska i ansiktet. Trots att ni varit så omstritt och utskällt är det en majoritet av svenskarna som enligt undersökningen blir niade ofta, ibland eller sällan. Men det är inte ett tilltal som är särskilt vanligt. Det är heller inte särskilt populärt.
– Ni har länge uppfattats som nedlåtande av många. Det är attityder som sitter i. Men äldre svenskar är mycket mer negativa till ni än yngre svenskar. Dagens unga har inte samma personliga relation till valet av tilltalsord, säger Anders Svensson.
Diskussionen om du och ni tog fart redan på 1850-talet. Många var överens om att svenskans dåvarande system med titeltilltal var krångligt och onödigt hierarkiskt. Men däremot fanns ingen enighet om vilket tilltalsord som skulle ersätta titulerandet. I samhällets övre skikt var det många som förespråkade en övergång till ni. Du bredde dock ut sig bland annat inom arbetarklassen, inom föreningslivet och hos ungdomar och blev så småningom det allmänna och neutrala tilltalet.
– Inget tyder i dag på ni skulle vara på väg att komma tillbaka på bred front. Men unga är oftare neutrala eller positiva till ni. Åtskilliga unga ser också ett behov av ett artighetstilltal i vissa situationer. Eftersom ni inte har samma laddning bland yngre skulle det så småningom kunna bli ett mer utbrett tilltal som används för att signalera artighet och respekt, säger Anders Svensson.
Det finns också skillnader mellan olika väljargrupper. Bland svenskar som sympatiserar med Vänsterpartiet föredrar 82 procent tilltal med du och 3 procent med ni. Bland Socialdemokraternas väljare förespråkar 78 procent du och 8 procent ni. Men bland Moderaternas anhängare väljer 72 procent du och 13 procent ni.
– Duandet etablerade sig tidigt i arbetarklassen där det sågs som ett jämlikt tilltal som minskade avståndet mellan olika samhällsklasser. Niandet förknippas av många än i dag med ett mer hierarkiskt samhälle eftersom ni främst användes nedåt på statusstegen. Därför är ni för somliga en symbol för ett klassamhälle, säger Anders Svensson.
Fakta om undersökningen:
Fråga 1: Hur vill du helst bli tilltalad av servicepersonal när du inte har sällskap av någon annan person? Du: 71 procent Ni: 12 procent Namn: 6 procent Titel: 2 procent Annat: 1 procent Vet ej: 7 procent
Fråga 2: Hur ofta händer det att du blir tilltalad med ni när du utan sällskap av någon annan person besöker till exempel en butik, ett kafé eller en restaurang? Alltid: 0 procent Ofta: 2 procent Ibland: 14 procent Sällan: 35 procent Aldrig: 45 procent Vet ej: 3 procent
Fråga 3: Vad tycker du om att bli tilltalad med ni? Mycket dåligt: 13 procent Ganska dåligt: 13 procent Varken bra eller dåligt: 51 procent Ganska bra: 14 procent Mycket bra: 5 procent
Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Språktidningen mellan 21 och 26 november 2024. Den besvarades av 1 020 personer i åldern 18 till 84 år.
Kan vi enas om att kriser dåliga? Ja, men kanske inte för språket. Efter att nyorden lämnat pandemin bakom sig flödar ordskapandet kring andra eländiga samhällstillstånd. I år blev det permakris med smygflation, Putinpriser och energifattigdom.
När Språkrådet presenterar årets 35 nyord har pandemin till slut släppt greppet om listan. Förra årets coronabubbla och hybridarbete har fått ge plats åt ord med kopplingar till andra kriser, främst kriget, klimatet och inflationen.
– Förra året när det blev så deppigt med pandemiorden tänkte man ju att vi skulle få se fler positiva ord i år, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet som varit med och tagit fram nyordslistan.
– Men det har kommit nya kriser i stället som också har genererat väldigt många ord. Nya samhällsfenomen ger ju upphov till nya ord. Det är kul för en nyordsredaktör, men orden är inte alltid så positiva.
På sätt och vis är permakris det ord som sammanfattar årets lista bäst, menar Ola Karlsson. Det beskriver en serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, ett slags ”tillstånd av permanent kris”.
Men misströsta icke: Allt är inte elände. I listan finns också flera ord som i stället beskriver olika åtgärder mot klimatkrisen, som avkarbonisering och klimatbiljett – och dessutom ett gäng ord av klart mer lättsam karaktär.
Föga förvånande har till exempel epadunk letat sig in bland de nya orden. Musikgenren, som beskrivs som en genre ”som förknippas med a-traktorer”, har sett ett stort uppsving under året, med band som Melodifestivalaktuella Elov & Beny och falugruppen Bolaget, varav de sistnämnda stod för årets mest spelade låt på Spotify. Låttexterna är ofta inriktade på att festa och köra bil.
Här hittar vi också orden selfiemuseum – en lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt – och Barbiecore, som är namnet på en knallrosa more is more-estetik inspirerad av de klassiska dockorna. Även uttrycket ha dagen kan nog få en och annan att dra på smilbanden. Det motsvarar ungefär att ha flyt eller ”pricka in toppformen”. Ett annat nytt uttryck är brösta som betyder att ta på sig en svår uppgift.
Vid sidan av populärkulturen finns också sportvärlden representerad i listan, dels med ordet framefotboll, där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen, men också med sporttvätt som på sistone fått stor spridning i samband med det omstridda VM-mästerskapet i Qatar. Ordet – som har en kulturmotsvarighet i det engelska artwashing – beskriver praktiken att använda sig av sport för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.
Vissa av orden är knappast okända för den som tillbringat mycket tid på internet. Ett exempel är edgelord, alltså en provokatör eller en person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden.
– Vi fokuserar framför allt på medietext och ibland förekommer uttryck i talspråk och ungdomsspråk innan de dyker upp i mediespråket, förklarar Ola Karlsson.
Ofta görs bedömningen att ett ord blivit tillräckligt etablerat för nyordslistan när det används i media – men undantag görs.
– Så vi kan absolut vara lite sena på bollen ibland, så är det.
Hur var urvalsprocessen i år, var det svårt att välja?
– Ja, just för att det har varit så många ord. Vi bantade ner listan från kanske 300 ord, lite beroende på hur man räknar. I år fanns också en del ganska laddade ord som vi tvekade kring om vi skulle ha med eller inte.
Som exempel nämner han det uppmärksammade ordet journalistrugby som gjorde flera vändor i medierna efter att det yttrats av Sverigedemokraternas stabschef Linus Bylund strax efter valet.
– Vi var lite oense om det skulle tas med. Dels för att en del nog kan bli lite upprörda över attityden bakom ordet. Dels för att det bara var en person som kläckte det och för att det förefaller vara ganska tillfälligt, bruket har avstannat.
Det slutade med att journalistrugby fick stryka på foten. Över lag har valåret inte gjort särskilt stort avtryck på listan, konstaterar Ola Karlsson. Här finns visserligen både valförnekare och falsk majoritet men inget av dessa har en direkt koppling till just den svenska valrörelsen.
– Det var roligare förra valet, då fick vi nya ord som mandatpingis och hjärtland.
Ola Karlsson saknar också mer vardagliga ord i listan.
– Det hade varit kul. Men smygflation kanske kvalar in, det är ändå en kreativ ordbildning.
Nyordslistan 2022
Accelerationism
Extremistisk politisk strategi som med hjälp av våld och terror försöker påskynda en förment förutbestämd samhällskollaps för att kunna inrätta ett idealsamhälle.
Agrivoltaisk
Som kombinerar jordbruk och solkraft.
Autokratisering
Process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt
Avkarbonisering
Avveckling av beroende av fossila bränslen.
Barbiecore
Estetik inspirerad av Barbiedockor.
Brösta
Ta ansvar för, ta på sig en svår uppgift.
Dödsdoula
Professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede.
Edgelord
Person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.
Energifattigdom
Otillräcklig tillgång till elektricitet.
Energikrig
Krig där blockerande av energiförsörjning används som påtryckningsmedel
Epadunk
musikgenre som förknippas med A-traktorer, i folkmun kallade epatraktorer.
Falsk majoritet
Majoritet i ett underordnat organ som är i minoritet i ett överordnat beslutande organ.
Framefotboll
Fotboll där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen.
Ha dagen
Pricka in toppformen vid rätt tillfälle, ha flyt.
Hungersten
Graverad sten som vanligtvis ligger djupt under vattenytan, men som blir synlig vid torka och lågt vattenstånd.
Kamikazedrönare
Obemannad flygfarkost lastad med sprängmedel.
Klickkemi
Metod att konstruera mer komplicerade molekyler genom att ”klicka ihop” molekylära byggstenar.
Klimatbiljett
Subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon.
Klimatskadestånd
Ekonomisk kompensation till länder som drabbas hårt av klimatförändringar.
Matfattigdom
Otillräcklig tillgång till mat.
Munkmodell
Modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av.
Njutningsäktenskap
Tidsbegränsat äktenskap mot betalning, under vilket kvinnan ska ge mannen sexuell njutning.
Permakris
Serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris.
Putinpris
Pris som blivit högre på grund av den ryska presidenten Vladimir Putins invasionskrig i Ukraina.
Returmissbrukare
Person som systematiskt beställer varor från nätbutiker utan avsikt att behålla dem.
Selfiemuseum
Lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt.
SMR, småskalig modulär reaktor
Kärnreaktor som har mindre elektrisk effekt och som potentiellt kan serietillverkas.
Smygflation
Prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.
Sporttvätt
Användning av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.
Spökflyg
Flygplan som flyger utan passagerare med syftet att behålla tidpunkter för avgångar och landningar på flygplatser.
Urbexare
Person som ägnar sig åt utforskning av övergivna byggnader och platser.
Valförnekare
Person som utan konkreta bevis förnekar legitimiteten i ett politiskt val.
Vertiport
Vertikal flygplats avsedd för exempelvis drönare och helikoptrar.
Heter detenpatientrum ellerenpatientsrum? Otympliga ord, men svåra att undvika.
Katarina
Ja, det är ett lite otympligt ord. Det verkar vara ett vacklande bruk, men med viss övervikt för enpatientrum (utan foge-s). När jag söker i en stor textdatabas får jag endast tre träffar på enpatientrum, och noll träffar på enpatientsrum.
Ett tips är att söka på flerpatientrum och kolla balansen med eller utan foge-s för det ordet. Mitt antagande är att det är vanligare utan foge-s.
Min rekommendation är att du gör ett val och är konsekvent. Man skulle också kunna tala om enkelrum.
Johanna Ledin
Heter detbostadsrättshavare, bostadsrätthavare, bostadsrättsinnehavare ellerbostadsrättinnehavare?
Tim
Det heter bostadsrättsinnehavare. Sammansättningar med bostadsrätt som förled får oftast foge-s, som i bostadsrättsförening. Och man är innehavare av saker man äger, inte havare, även om det i princip hade funkat fint.
Sofia Tingsell
Kan man börja en mening med som? Till exempel i en rapport: ”Som tabellen visar är andelen kvinnor högre än andelen män”.
Jennie
Man kan absolut börja en mening med som, särskilt i det fall du beskriver. När som används som relativt pronomen, då det syftar tillbaka på ett ord i en tidigare sats, kan man ibland kan vara tveksam till att sätta det först i en mening: Han var sjuk. Som han sa. Då får man en speciell korthuggen effekt. Men när som – som i ditt fall – betyder ’liksom’, är det aldrig några problem att ha det först.
Sofia Tingsell
Jag såg nyss meningen ”En rund klots i ett fyrkantigt hål”? Stavningenklots känns avig. Hur vanlig är den egentligen?
Birgitta
Klots är den äldre stavningen av ordet kloss. Stavningen har konkurrerats ut för att uttalet länge har varit /kloss/. I dag är stavningen kloss ungefär 15 gånger vanligare än klots i svenska tidningar.
Häromveckan sa kommunfullmäktige i Strömstad ja till ett förslag om att byta ut ordet tjänsteman mot det könsneutrala tjänsteperson i alla kommunens dokument. Förändringen ska vara genomförd innan mandatperioden är slut.
Det var Feministiskt initiativ som hade lagt en motion om att dokumenten i kommunen ska vara könsneutrala. I Strömstad används fortfarande allmänsyftande han om ordförande i meningar som ”Ordföranden ansvarar för att … Han …”. Strömstad har visserligen inte haft en kvinnlig ordförande sedan de började dokumentera 1862, men Fi argumenterar för att hen eller vederbörande bör användas för att inte exkludera kvinnor eller personer med annan könsidentitet i framtiden. Förslaget innebär också att kommunen ska komplettera alternativen man och kvinna med annan i formulär där kön efterfrågas, för att underlätta för personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor.
Strömstads kommun är inte först med att besluta om att använda ett könsneutralt språk. Den första motionen lades i Malmö sommaren 2016 och därefter har liknande motioner lagts i nästan alla kommuner där Fi finns representerade. De har fått gehör i många kommuner, men inte i alla, och det har ofta skett efter livliga debatter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och inte sällan också i olika medier.
Språkforskaren Karin Milles har undersökt kommunfullmäktigedebatterna och har kunnat urskilja snarlika mönster. Trots att debatterna stundtals varit mycket polariserade har båda lägren varit rörande överens om två saker: att språk är viktigt och att jämställdhet är bra.
Men skiljelinjerna är också tydliga. Förespråkarna – som förutom Fi ofta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet – framställer sig själva som moderna och progressiva och menar att språket ska förändras med sin tid, och att förändringen bidrar till att deras kommuner ligger i framkant. Motståndarna målar upp bilden av sig själva som några som värnar förnuftet och om människors rätt att använda vilka språkliga former de vill. De tycker att beslut om språket är löjliga och oförnuftiga. Som i många andra politiska frågor ställs alltså modernitet och förändring mot tradition och konservatism.
Att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat.
Att feminister vill använda språket som verktyg för att åstadkomma samhälleliga förändringar är inget nytt, och Fi hänvisar också till tidigare förändringar som att riksdagsman har blivit riksdagsledamot. Men att använda politiska motioner för att åstadkomma förändringen är något som har ökat. Vanligtvis är språkförändring en mer spontan process. Många organisationer – som exempelvis Sveriges kommuner och regioner – har redan ersatt tjänsteman med tjänsteperson, utan att fatta några formella beslut om det.
Nytt är inte heller det motstånd den här typen av språkförändring väcker. I de språkliga kamperna har förespråkarna ofta blivit hånade eller anklagade för att hota yttrandefriheten. Tiden brukar dock vara förespråkarnas bästa vän. Även om debatten inte vinns i kommunfullmäktige kommer språkförändringen ofta ändå – genom människors frihet att använda vilka språkliga former de vill. Och att tjänsteperson (belagt sedan 1865) numera finns upptaget i Svensk Ordbok är antagligen en större seger än den i kommunfullmäktige.
Vi behöver fler ord i svenskan. Här är sex förslag till dig som vill komplettera språket.
VI VET REDAN att det svenska språket har luckor. Man kan säga en rädd lejonhane men inte ett rätt lejon. En gravid person, men inte ett gravitt fruntimmer. Många hävdar också att man inte kan böja få i superlativ och skriva exempelvis färst människor var det vid anmälningsdisken för hajutfodring. Men det stämmer inte riktigt. Ordet färst har stått i Svenska Akademiens ordlista sedan 2006, och finns dessutom belagt sedan åtminstone 1800-talet.
Här kommer några andra ord som vi skulle behöva. Observera att mina uppslag inte är officiella propositioner, även om de skulle underlätta allas våra liv.
1. Subjektsform av varandra.Vi känner varandra, kan man säga, för varandra står där i objektsposition. Men när vi behöver skriva det i subjektsform finns det inte! Vi kan till exempel inte skriva Vi vet vad varandra heter, utan tvingas omformulera till Vi vet varandras namn.
Uppslag: Att använda talspråksformen varann som subjektsform. Exempel: De hörde vad varann hade gjort.
2. Exklusivt vi. Tänk dig följande konversation mellan dig och din granne:
Grannen: ”Vad händer i helgen då?” Du: ”Jag tänkte att vi ska grilla lite korv.” Grannen: ”Vad kul! Jag tar med några sesamfröbeströdda korvbröd.”
Nu måste du förklara för grannen att ditt vi inte inkluderar grannen, vilket kan vara en socialt svår sak att göra. Hade det funnits ett exklusivtvi i svenskan, hade du kunnat visa det bara genom grammatiken, och undvikit en pinsam situation. Vissa språk har just två olika vi: ett där den tilltalade är inkluderad och ett där hen inte är det.
Uppslag: Slå ihop vi med jag (som ju är exklusivt per definition) till ett vig. Exempel: Jag tänkte att vig ska grilla lite korv.
3. Höra i höre. Varför kan vi säga se i syne men inte höra i höre? Med den växande mängden skriftlig kommunikation på nätet tycker jag mig också se en öppning för läsa i läse.
Uppslag: Höra i höre, läsa i läse. Exempel: Aha, appen heter Run-keeper! Jag trodde att det stod … jag läste i läse.
4. Motsatsen till favorit. Man kan ha en favoritfärg, ett favoritdjur och favoritmat, men vad säger man om det man minst har som favorit? Min lillasyster etablerade någon gång i min barndom uttrycket värsta hat-, vilket gör att vi obehindrat talar med varandra om vår ”värsta hatfärg” och ”värsta hatbidrag i årets Eurovision song contest”, men det låter ju lite hårt.
Uppslag: Ett ord som av många redan används inofficiellt, men inte står med i ordböckerna: ofavorit.
5. Substantivering av talen mellan tretton och nitton. Det går att säga en femma, en tolva och en tjugoetta, men inte exempelvis en femtona. Behovet har ökat efter det att folk har börjat vara födda efter 2013. När jag ska berätta vilket år jag är född, kan jag kalla mig åttioa. En person som är född 2007 är en nollsjua. Men någon som är född 2014 eller 2017? En fjortona och en sjuttona låter helt enkelt fel i de flestas öron, vilket har fått många att skriva till språkvårdare för råd.
Uppslag: Normalisera konstruktioner som en fjortona och en sjuttona. Exempel: Min systerdotter är fjortona men spelar fotboll med trettonorna eftersom hon är ett underbarn.
6. Ett både för fler än två saker. Jag gillar verkligen att säga både, eftersom det förebådar ett och senare i frasen, vilket gör hela meningen tydligare för den som ska tolka den. Men så finns det de som menar att både är reserverat för endast två företeelser. Säger man både du, jag och Frippe riskerar man påhopp från språkpoliskåren, då du, jag och Frippe är tre. Eftersom det inte finns något bra alternativ brukar jag rebelliskt säga både ändå, eftersom det gör så mycket för textbindningen. Det är dessutom accepterat av dagens språkvårdare (se sidan 72). Men om det hade funnits ett annat ord hade jag använt det med glädje.
Uppslag: Ordet alle skulle kunna relatera till alla som både till båda. Exempel: Alle du, jag och Frippe gillar rävar, så varför startar vi inte en rävpark?
JAG LÄMNAR DESSA uppslag hos er, medveten om att ni sannolikt inte kommer att implementera dem. Om ni ändå gör det kommer ni att alle förvirra era nära och kära, provocera er lokala språkpolis och troligen även känna ett inre motstånd. Men ni kommer att ha färst språkliga luckor i stan.
När det första sms:et i världen skickades 1992 var det få som kunde förutse att den nya meddelartjänsten skulle ge upphov till ett helt nytt språk världen över. Språkvetaren Patrik Hadenius guidar oss rätt i djungeln av emojis, förkortningar och uttryck.
SMS och det digitala språket
Sedan de korta textmeddelandena kom in i våra liv har nya ord, uttryck och smileys bildats, och vårt sätt att kommunicera utvecklas och uppdateras hela tiden. Språkvetaren Patrik Hadenius berättar att den vanligaste fråga han får om det digitala språket handlar om feltolkningar.
– Det är väldigt vanligt med missförstånd när man skriver sms eller i en chatt, för där prioriterar vi snabbhet och att det ska flyta på, eftersom man får direkt återkoppling. Om vi tar emojis som exempel, som jag tycker är fullständigt underbara: Varje symbol borde ha en överenskommen betydelse – men det har den ju inte!
Så jag kanske sms:ar dig och frågar ”Bio ikväll?” och du svarar med tummen upp. Det kan betyda både ”Ja, det låter som en bra idé”, eller bara ”Jag gillar bio”. Om du samtidigt får ett annat erbjudande från en annan kompis med en roligare förfrågan än min, då kan du gömma dig bakom att en tumme upp bara betyder att det är en bra idé men inte att vi har bestämt något, medan jag har tolkat det som ett definitivt ja.
Är ungas emoji-fäbless snart över?
Kring millennieskiftet tillskrevs ”det nya sms-språket” ofta de unga och ansågs mest bestå av svårläsliga bokstavskombinationer som ”CUL8ER” (förkortning för ”see you later”) och oklara smileys i stil med ;P och :*). Men på 2020-talet har smartphonen blivit generationsöverskridande, och frågan är hur dagens digitala språk ser ut hos olika åldrar.
– Man kan se skillnad på sms skrivna mellan olika generationer, säger Patrik. Ungdomar vill som alltid ha sitt språk för sig själva. De yngre använde emojis mycket förr men nu när vuxna har börjat använda dem mer har det blivit lite töntigt bland de unga.
Från början skrev ju vuxna fullständiga meningar och avslutade med punkt och ungdomarna tyckte att det var pinsamt, men snart har det också gått varvet runt. Jag kan tänka mig att unga snart kommer att skriva så bara för att markera skillnad mot vuxna som vill skriva som sina barn.
Samtiden påverkar SMS-språket
Hur det digitala språket i övrigt kommer att se ut i framtiden handlar enligt Patrik om hur omvärlden utvecklas.
– En lek jag ser just nu är att man ska skriva sitt namn och se vilka förslag telefonen ger på vilket ord man försöker skriva. Man testar teknikens förmåga att missförstå vad man egentligen vill ha sagt, och det är ett sätt för oss människor att visa att det är vi som har kontrollen.
Vi är lite oroliga för att tekniken ska skriva åt oss, men genom att skälla på auto-correct och leka med de här förslagen visar vi att det är vi som fattar bättre.
Vad är SMS?
SMS (Short Message Service) är ett kommunikationsprotokoll som möjliggör skickande av textmeddelanden mellan mobiltelefoner. Tekniken började att diskuteras som en möjlig tjänst så tidigt som 1985, men det första SMSet som innehöll texten ”Merry Christmas” skickades inte förrän 1992 av Neil Papworth i Vodafones nät i Storbritannien. Sedan dess har användandet av tekniken vuxit explosionsartat världen över och SMS har kommit att bli en viktig kommunikationskanal i många hänseenden.
Det som SMS kanske främst associeras med är person-till-person kommunikation. Men SMS används även för kommunikation från och till allt från vanliga mobiltelefoner, olika former av övervakning och strömreglage till industriella maskiner och utrustning. Tillämpningarna är alltifrån marknadsföring, information, påminnelser och nyttotjänster till larm, autentiseringssystem och andra affärskritiska tillämpningar.
Användningsområden för SMS
Då det i grund och botten handlar om en enkel, effektiv kommunikationskanal med väldigt stor räckvidd finns det egentligen ett obegränsat antal användningsområden.
Fördelar med SMS
Mobilt. Meddelanden kan skickas och tas emot överallt där mobiltäckning finns (även via vissa fasta- och satellittelefoner).
Allmän förekomst. I princip alla mobiltelefoner stödjer idag SMS utan någon speciell förinställning.
Enkelhet. Det finns ingen specifik ”SMS-adress” att ta reda på för att kunna skicka meddelanden som med t.ex. e-post, enda som behövs är telefonnumret vilket oftast redan finns till hand.
Effektivt. Den inbyggda begränsningen på antal tecken du kan skicka tillsammans med en kostnadsmodell där du betalar per skickat meddelande leder till naturligt korta, koncisa och effektiva budskap.
På mottagarens villkor. Ett SMS kan läsas och eventuellt besvaras när det passar mottagaren bäst då det ligger och väntar i telefonen när det väl är mottaget.
Diskret. Fungerar ofta i sammanhang där prata i telefon är olämpligt, t.ex. på möte, biograf eller vid dålig mottagning.
Från svemester och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Från coronahälsning och hobbyepidemiolog till cli-fi och kamikazetips – här kommer nyordslistan för 2020!
Språket har också fått corona!
Självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Coronapandemin har satt sina spår även på det svenska språket, konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson.
Sällan har väl en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav Eyjafjallajökulls utbrott oss ord som inaskad och vulkanresa. Men under coronan, ett kortnamn för pandemin och vår tillvaro i den, har bara orden corona, covid och karantän gett oss tusentals nya uttryck, som nyordslistans coronahälsning och självkarantän.
Många av dessa uttryck är vardagliga, tillfälliga och lite roliga. Som den tillplattade visirfrisyren eller den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga. Samma tendenser ser vi i andra länders nyord. Särskilt förtjusta tycks vi vara i teleskopord, när två eller flera ord dras ihop till ett. Bra exempel är covidiot, en person som struntar i restriktioner, av covid och idiot, och corontän, alltså coronakarantän.
På ordbildningsfronten ser vi att skam-orden från tidigare nyordslistor också lever vidare, även om flygskammen för tillfället har ersatts av hostskam, att bli coronamisstänkt när man hostar, och i miljödebatten av surfskam, att vi borde dra ner på energislukande internet- och dataanvändning.
Alla ord som nu har ökat i användning är dock inte nya. Vi har sett att nyord från äldre listor, som hemester och svemester, det vill säga semester på hemmaplan, gör comeback. Och ord som video och virtuell bildar stommen i en massa uttryck för saker vi nu gör på distans, som virtuella fester och videomiddagar (på videolänk).
Många av de medicinska fackuttryck vi konfronteras med är inte heller nya, men de har blivit oerhört mycket vanligare och har nu tagit plats också i allmänspråket – vilket gör dem till nyord för allmänheten. Det gäller ord som klustersmitta, social distansering och superspridare.
Förra årets stora tema i nyordsflödet, klimatkrisen, överskuggas av pandemin, men lever kvar under 2020 med ord som cirkulent, en återvinnande konsument, och cli-fi, fiktion med klimattema.
Även debatten om mansrollen återkommer i årets lista. Simp används i regel om en inställsam man som försöker väcka kvinnors intresse. Väl i ett förhållande förvandlas han ibland till en kanskeman – som inte riktigt vill satsa fullt ut.
Men tveksamma beteenden väcker reaktioner. Den som beter sig illa eller har kontroversiella åsikter kan bli utsatt för cancelkultur, att bli fråntagen sin plattform i offentligheten. Gäller detta historiska personer som förärats en staty, ja då kan de drabbas av en statyprotest. Vi som inte har ifrågasatts för något vi gjort, vare sig vi är man eller kvinna, kan ändå avfärdas – som en boomer. Det ordet dök upp redan 2019 i den nedsättande frasen ”Ok boomer”, för personer över 55. Under året har det ökat i användning, och används nu ofta av unga som benämning för vuxna personer i allmänhet.
Ett annat tema, som dessvärre fortsatt ger avtryck, är ett internationellt politiskt klimat med en ökad halt av lögner och ryktesspridning som bränsle. Infodemi, storskalig spridning av skadliga rykten, är kanske listans viktigaste ord. Tydligast har vi under året sett det i konspirationsteorier om coronavirusets ursprung och spridning, som att viruset egentligen är ett biologiskt stridsmedel, att det sprids via 5G-nätet eller att det skapats på uppdrag av Bill Gates.
becknarväska
liten mag- eller midjeväska Många trendiga ungdomar bär numera magväskor eller becknarväskor, som de också kallas när de bärs på det tjuvsäkra sättet över bröstet. Det räcker nu, anser Jensens grundskola i Göteborg som nyligen manat eleverna att inte bära magväskor, mjukisbyxor eller andra plagg som kan associeras till macho kultur och kriminalitet.
Fokus 2 oktober 2020
Kommentar: Substantivet becknare, ’säljare (ofta av narkotika)’, är bildat till romskans beckna, ’sälja’, som är belagt i svenskan sedan tidigt 1900-tal.
bolundare
komplementbyggnad som får vara högst 30 kvadratmeter stor och som inte kräver bygglov
Friggebod blev attefallshus blev bolundare. Från 1 mars får svenskarnas bonusrum vara hela 30 kvadratmeter.
Aftonbladet 23 februari 2020
Kommentar: Ordet är bildat till bostadsminister Per Bolunds efternamn. En bolundare måste – till skillnad från ett attefallshus – ha full boendestandard.
boomer
person i medelåldern eller äldre
På just sociala media används också ett begrepp som kastar ljus på den klyfta som blossat upp mellan unga och äldre, nämligen ”boomer”. Uttrycket används pejorativt för att symbolisera hur hopplöst passé den äldre generationen är.
Nya Wermlands–Tidningen 9 september 2020
Ordet anspelar på babyboom-generationen som är född efter andra världskrigets slut. Uttrycket OK boomer fick stor spridning under 2019 sedan det använts av Chlöe Swarbrick i det nyzeeländska parlamentet. Boomer användes inledningsvis om personer födda mellan 1946 och 1964, men brukas nu ofta om vuxna i allmänhet.
Kommentar: Även boomare används i samma betydelse.
cancelkultur
aktivism som syftar till att personer med kontroversiella åsikter ska berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter
Samtidigt är det inte svårt att förstå varför de stora kedjorna inte vågar sälja Paolo Robertos italienska gelato – de skulle nämligen riskera att själva dras med i drevet. Den så kallade cancelkulturen smittar, och som åtskilliga observatörer kommenterat straffas betydligt fler än Paolo Roberto när hans varor försvinner.
Svenska Dagbladet 28 maj 2020
Kommentar: Cancelkultur är bildat till engelskans cancel, ’annullera’.
cirkulent
person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom återvinning
En cirkulent hyr, byter, lånar, vårdar och köper begagnat. Det är verkligen att vara en hållbar konsument. Slit och släng är passé. Det här är framtiden.
Provinstidningen Dalsland 10 mars 2020
Kommentar: Cirkulent är ett teleskopord bildat till cirkulär och konsument.
cli-fi
konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor
Vi ser ett uppsving på böcker där klimat och miljö spelar en viktig roll. Kanske inte som huvudtema, men som ett viktigt inslag. Det förändrade klimatet skildras allt oftare i litteratur – inom den nya genren clifi, klimatfiktion.
TTELA 1 februari 2020
Kommentar: Clifi är bildat till engelskans climate och fiction. Även klimatfiktion används i samma betydelse.
coronaanpassa
vidta förebyggande åtgärder för att följa restriktioner med syftet att minimera risken för spridning av coronaviruset
Det internationella skidskytteförbundet (IBU) har valt att coronaanpassa tävlings programmet och dragit ner på resandet. De stannar i stället i två veckor på orterna.
TT 31 oktober 2020
coronahälsning
hälsningsgest som uppkommit under coronapandemin Människor håller avstånd till varandra och om vi möts kanske vi gör en coronahälsning genom att lyfta upp armbågen för att snudda vid den andra personens armbåge.
Skaraborgs Läns Tidning 6 juli 2020
Kommentar: Vanliga coronahälsningar är att nudda armbågarna, knogarna eller fötterna.
covid-19
infektionssjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 Covid19 påminner ofta om vanlig förkylning eller influensa. Det är vanligt med feber, snuva, torrhosta, muskelvärk och till exempel magknip eller diarré. En del får andningsbesvär. Nerikes Allehanda 17 oktober 2020
förnedringsrån
personrån där offret utsätts för särskilt kränkande behandling Under det senaste året har en rad uppmärksammade så kallade förnedringsrån ägt rum där offret inte bara rånats utan också utsatts för våld, hot och förnedrats på olika sätt.
TT 25 augusti 2020
hobbyepidemiolog
person som utan expertkunskaper i epidemiologi tvärsäkert uttalar sig om coronapandemin
Svenska Dagbladet 22 april 2020
Kommentar: Även soffepidemiolog används i samma betydelse.
hungerpandemi
svält orsakad av coronapandemins konsekvenser
För att bekämpa den växande hungern i världen och förhindra att covid19pandemin förvandlas till en ”hungerpandemi” genomför WFP i år sin största humanitära insats någonsin.
Dagens Nyheter 21 oktober 2020
hälsolitteracitet
förmåga att förstå hälsoinformation
Ett annat viktigt område är att öka kunskapen kring digital hälsolitteracitet. Det innebär att öka förmågan att söka, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation från elektroniska källor och tillämpa den kunskapen för att främja god hälsa och livskvalitet. Vestmanlands Läns Tidning 17 september 2020
immunitetspass
intyg som visar att en person är immun mot coronaviruset och därför ges möjlighet att exempelvis resa eller besöka vissa platser
Med immunitetspass skulle man få tillgång till museum, gym och andra utrymmen som annars var avstängda.
Göteborgs-Posten 9 augusti 2020
Kommentar: Immunitetspass förekommer även inom idrotten. Idrottare som har antikroppar mot coronaviruset slipper under en viss tid genomgå fler tester. Även coronapass används i liknande betydelse.
infodemi
global spridning av skadliga rykten
Infodemier har funnits förr men coronakrisens är av det kraftfullare slaget. Vi får falska uppgifter om att viruset är ett biologiskt stridsmedel, att det har koppling till 5Gnätet eller att det har skapats på uppdrag av Bill Gates.
Kollega 26 augusti 2020
intimitetskoordinator
person som arbetar inom film, tv och teater med att sexscener ska kännas trygga för skåde spelarna
Tack vare att många produktioner numera tar hjälp av den nya yrkesgruppen intimitetskoordinatorer (personer som hjälper till att koreografera och göra sexscenerna både meningsfulla och trygga för skådespelarna) har sex kunnat skildras på nya och mer mångbottnade sätt i serier som ”Sex education” och ”Normala människor”.
TT 12 september 2020
kamikazetips
förutsägelse om utgången i en tävling, match eller idrottsserie som görs när förutsättningarna är helt eller delvis okända
Vad händer om City värvar Leo Messi? Ja, det är en risk man
får ta när man ska göra kamikazetips ”en evighet” före ligastart. Självklart kommer en eventuell Messivärvning förändra förutsättningarna, men jag är inte ens säker på att det räcker med en 33årig Messi för att bräcka Liverpool.
Aftonbladet 28 augusti 2020
Kommentar: Ordet bygger på en bildlig användning av kamikaze, som förknippas med japanska självmordspiloter under andra världskriget.
kanskeman
man som inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande
Kanskemän är män som har svårt att leva som vuxna, och som vill att relationen ska stanna i det outtalade, där man känner sig fram, utan att ta steget och lova något mer.
Svenska Dagbladet 18 oktober 2020
Kommentar: Ordet stavas både kanskeman och kanskeman. Kanskekvinna och kanskerelation förekommer i mindre utsträckning.
kemsex
sex i kombination med användning av narkotika för att förhöja den sexuella upplevelsen
Kristalliserat metamfetamin – ofta kallat ice – är en farlig drog som ofta kopplas ihop med så kallat kemsex, alltså att man använder droger för att förhöja sexupplevelsen.
Nerikes Allehanda 20 mars 2020
Kommentar: Även stavningen chemsex förekommer.
klustersmitta
spridning av virus bland personer i en avgränsad grupp
De två senaste veckorna har flera fall av klustersmitta konstaterats på Gotland. Bland annat har man kunnat härleda smittan till fester och afterwork där kollegor har sammanstrålat på fritiden. Gotlands Tidningar 14 oktober 2020
krympflation
minskning av innehållet i förpackning utan motsvarande prisminskning
Det handlar om krympflation. Vi betalar samma pris – eller ett högre! – men får mindre för pengarna eftersom innehållet minskat på ett sätt som är omöjligt för ögat att upptäcka.
Corren 15 oktober 2020
Kommentar: Krympflation är ett översättningslån från engelskans shrinkflation, som är bildat till shrink, ’krympa’, och inflation.
lesserwisser
person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer
När någon som vet mindre förklarar för någon som vet mer, så är man en ”lesserwisser”.
Dagens Nyheter 31 maj 2020
Kommentar: Lesserwisser är bildat till engelskans less, ’mindre’, och besserwisser ’bättrevetare’. Lesserwisser används dock inte i engelskan. Ordet används också mer allmänt i betydelsen ’person som är okunnig i en viss fråga’.
lockdown
restriktioner som begränsar rörelsefriheten i ett samhälle och möjligheten att använda olika samhällsfunktioner
Tänk bara att vi under de senaste sex månaderna har bevittnat att tre fjärdedelar av världens befolkning levt i karantän eller lockdown. Hade någon under förra året i oktober yppat att exempelvis spanjorer skulle sitta instängda i sina hem i 74 dagar, så hade jag tyckt att det hade varit en absurd tanke. Göteborgs-Posten 20 oktober 2020
Kommentar: I engelskan används lockdown också när man i fängelser av säkerhetsskäl stänger in fångar i deras celler. På svenska kan nedstängning användas i stället för lockdown.
mjuta
stänga av mikrofon eller ljud
En av de största förändringarna under coronan är definitivt att arbeta hemifrån. Där är digitala möten en viktig del. Många har lärt sig Zoom, Teams eller Hangout. Man lär sig att lägga upp ett dokument så alla kan se det, lär sig ”mjuta” och slå på micken när man skall prata.
Personlig blogg 24 juni 2020
Kommentar: Mjuta är bildat till engelskans mute, ’dämpa; göra tyst’. Även stavningarna muta och mutea förekommer. Avmjuta används om att slå på mikrofonen eller ljudet på nytt.
novent
julförberedelser och adventsliknande firande i november
Novent är det nya för mej känner jag. Gillar tanken på att få njuta av årets mysigaste tid lite tidigare, att slippa vänta just det här året känns helt rätt! Tror att stjärnorna och ljusstakarna åker upp redan nästa vecka.
Personlig blogg 13 november 2020
Kommentar: Novent är bildat till november och advent.
platta till kurvan
hålla smittspridningstakten på en jämn nivå
Vi skulle platta till kurvan för att rädda sjukvården genom att hålla tillbaka smittspridningen. Detta skulle ske med generella råd och anvisningar – frivillig karantän vid symptom, handhygien, avstånd – i stort sett utan tvång, bland annat för att smittskyddslagen inte är särskilt kraftfull.
Dagens Arena 1 juli 2020
Kommentar: Även plana ut kurvan och trycka ner kurvan används i samma betydelse.
R–tal
genomsnittligt tal som visar hur många personer som smittas av en redan smittad person
Ett Rtal mindre än ett innebär att färre än en person i genomsnitt för smittan vidare, vilket i sin tur innebär att smittspridningen är på nedåtgående.
TT 30 september 2020
Kommentar: Rtal, en kortform för reproduktionstal, är en matematisk term som bland annat har använts för demografiska ändamål, till exempel för att visa på befolkningsökning.
simp
person som genom smicker försöker väcka en annan persons romantiska eller sexuella intresse
Som på alla sociala medier är tröskeln för vad folk anser kan klassas som en simp mycket låg. På Tiktok räcker det i princip med att en man lämnat tre glada emojis eller en något överdriven positiv kommentar hos en kvinnlig användare för att bli kallad för simp.
Elle 25 augusti 2020
Kommentar: Simp har lånats in från engelskan. Ordet är bildat till simpleton, ’dumbom’. I regel används simp om män som överdrivet vänligt kommenterar kvinnors inlägg i förhoppningen om en romantisk eller sexuell relation. Även verbet simpa förekommer.
självkarantän
isolering i hemmet eller på annan plats när en person har eller kan ha smittats alternativt vill undvika risken att smittas av coronaviruset Från och med i dag är turister från många Schengenländer välkomna till Norge utan att sätta sig i självkarantän på grund av coronavirusets spridning.
Värmlands Folkblad 15 juli 2020
Kommentar: Även hemkarantän och corontän används i samma betydelse.
socialdistansering
det att hålla fysiskt avstånd och att ta hänsyn till riskerna för smittspridning i sitt sociala umgänge
Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på middagarna. All information om social distansering har kommit långt senare.
Fastighetsvärlden 23 mars 2020
Kommentar: Använd gärna fysiskt avstånd när det handlar om att just hålla fysisk distans vid möten och sammankomster.
statyprotest
manifestation som ifrågasätter förekomsten av statyer föreställande personer som anklagas för att ha underblåst eller utövat förtryck
En namninsamling – som inspirerats av den internationella vågen av statyprotester i spåren av Black lives matter – har fått nära 2 000 underskrifter: Vi kräver att statyn av Carl von Linné tas ner, skriver uppropet. Namninsamlingen anklagar Linné för att ha varit rasist, dock utan att ange exakt vilket av Sveriges många Linnémonument som avses för destruktion.
Aftonbladet 17 juni 2020
superspridare
person som sprider en sjukdom till ett stort antal personer
Så få som 20 procent av alla coronasmittade kan stå för 80 procent av all smittspridning. Detta eftersom vissa personer är så kallade superspridare, som sprider större mängd av viruset, och befinner de sig i ett sammanhang med många människor kan en klustersmitta uppstå.
Omni 2 augusti 2020
Kommentar: Parallellt talas det om superspridning och superspridarhändelse, som används för att inte peka ut individer och för att spridningen kan ha flera orsaker.
turistkorridor
överenskommelse som möjliggör semesterresor mellan länder där smittspridningen är på låga nivåer
Grekland som är oerhört beroende av människor i badbyxor och solhattar för både sysselsättning och tillväxt längtar efter besök. De vill snabba på processen med säkra turistkorridorer. Idén är att det ska gå att resa mellan länder som har fått kontroll på smittspridningen.
Svenska Dagbladet 18 maj 2020
tvåmetersregeln
rekommendation eller bestämmelse om att hålla två meters avstånd mellan personer som inte tillhör samma sällskap
De kommer bara sälja ett begränsat antal platser till varje föreställning, i nuläget max 50 och tvåmetersregeln ska hållas vid in och utsläpp. I salongen får bara varannan sittplats användas, om man inte har kommit i sällskap.
Norrbottens-Kuriren 18 augusti 2020
underturism
situation där besökarna är för få för att turistberoende orter ska klara sig ekonomiskt
Frågan är då vilken beredskap besöksnäringen har för att ta emot besökare igen. Det är inget snack om att företagen har drabbats väldigt hårt och snabbt. Överturism ersattes av underturism på bara ett par månader, säger han.
TT 20 maj 2020
vårdskuld
uppsamlat behov av sjukvård som uppstår när vissa åtgärder skjuts upp till förmån för åtgärder som är mer akuta
Nu vilar ett tungt ansvar på Region Dalarnas politiker och arbetsgivare att se till att vi använder resurserna rätt för att både klara av att beta av vårdskulden gentemot invånarna och arbetsmiljöskulden gentemot personalen. Vi klarar nämligen inte det ena utan det andra.
Södra Dalarnes Tidning 15 oktober 2020
växtblindhet
avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden Växtblindhet är människans oförmåga att se växterna i sin omgivning. Trots att växter är grunden för allt liv på jorden är de för många människor bara en grön kuliss till djurvärlden.
ETC 20 juli 2020
Kommentar: Översättningslån från engelskans plant blindness. Begreppet myntades av botanikerna James Wander see och Elisabeth Schussler. Fenomenet kallas ibland biologisk analfabetism med motsatsen ekologisk litteracitet.
zombiebrand
eldsvåda som övervintrar under snötäcke och blossar upp till våren
Bränderna i Amazonas, Australien, Sibirien och Kalifornien blir allt allvarligare och nya fenomen uppstår. Bränder som inte dör – zombiebränder – i Sibirien är ett sådant fenomen.
Länstidningen Södertälje 17 september 2020
Zoombombning
intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom videomötes– tjänsten Zoom
Zoombombning blev en term som spreds som en löpeld när viruset satte stopp för fysiska träffar och ersattes med digi tala möten. Begreppet används när oinbjudna personer tar sig in i digitala möten och ställer till med både det ena och det andra. Skaraborgsbygden 10 juli 2020
Kommentar: En person som gör intrång i ett möte kallas Zoom bombare. Zoombombning kan även användas när till exempel husdjur går in i bild under ett videomöte. Stavningen Zoombombing förekommer också.
Amazon slog under onsdagen upp sin svenska sajt. En av konsekvenserna: E-handelsjätten blir utskrattad på sociala medier för dess automatiskt översatta innehåll. För vad sägs om ”Midjelampa”, ”Mäns bagageutrymme”, eller en gräsklippare med ”påfågelpåse”?
Amazon tilldrar sig stor uppmärksamhet på svenska sociala medier i samband med lanseringen av sin svenska sajt. Men kanske är det inte av de anledningar som de själv hade hoppats på. Sajten är nämligen full av konstiga översättningar.
En ”Midjelampa” som säljs för 170 kronor är egentligen ett fyrapack trosor från Sloggi. ”Mäns bagageutrymme” är ett trepack boxerkalsonger från Calvin Klein. Boxerkalsonger heter på engelska ”trunks”, vilket även är det engelska ordet för ”bagageutrymme”.
Flera friluftskläder blir – med Amazons översättning – beskrivna som ”Glassmaskin.” Amazon beskriver därtill ett flerpack golfpeggar (”tees” på engelska) inte bara som ”tesystem” utan även som ett 100-pack t-shirts (också just ”tees” på engelska).
SvD har talat med en person som har arbetat med delar av översättningen. Personen vill vara anonym på grund av sekretessavtal, men berättar att hen översatte och korrekturläste flera hundra tusen ord åt Amazon i våras inför lanseringen. Dock har långtifrån alla produkttexter fått samma behandlingen utan endast översatts av en dator.
Och flera översättningar, som en fotbollströja från Adidas, är helt omöjliga att härleda till eventuella icke-svenska ord. Tröjan går nämligen på sajten under benämningen ”torvåldtäkt Revigo 17”.
Just benämningen ”våldtäkt” återfinns på flera ställen, bland annat för ett duschdraperi och flera pussel och affischer. Våldtäkt är ”rape” på engelska, vilket även är det engelska ordet för raps och rapsblommor.
När man söker på ”våldtäkt” får man även upp en elpistol av typen taser, som bland annat amerikansk polis använder sig av. Elpistoler är olagliga att inneha utan tillstånd i Sverige.
Flera Twitteranvändare anser dock att de grova språkmissarna i översättningarna mycket väl kan vara ett uttänkt pr-trick från jätten.
Mäns bagageutrymme, midjelampa och gräsklippare med påfågelpåse: Amazons automatisk maskinöversättning
Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål.
Skogräns!, Ta en nummerlapp för provtagning. På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället.
Språkvårdare Maria Bylin och utredare Jennie Spetz vid Isofs avdelning Språkrådet har tittat närmre på språkanvändning i offentliga miljöer, närmare bestämt på vårdcentraler och bibliotek runt om i landet. I det här avsnittet bjuder de in Isofs namnforskare Maria Löfdahl för att prata om flerspråkighet i det offentliga rummet, hur olika språk används på olika sätt och även på olika platser i samhället, och varför det är så.
Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål. Svensk språkvård har av tradition fokuserat på nyttoperspektivet, det här avsnittet fokuserar i stället på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer, och hur det signalerar vilka språk som uppfattas som betydelsefulla i samhället.
Samtalet tar avstamp i rapporten Svenskan är den fasta inredningen; där undersöks frågor som Vilka språk synliggörs av det allmänna idag? Hur synliggörs de? Fungerar svenskan som huvudspråk överallt? Spelar förvaltningsområdena för de nationella minoritetsspråken någon roll? Rapporten vänder sig till alla som intresserar sig för språksituationen i Sverige i dag.
När det politiska läget i Belarus hamnar i nyhetsfokus väcks även språkliga spörsmål. Varför stavas presidentens namn Lukasjenko – men uttalas Lukasjenka av reportrarna? Vad heter egentligen utmanaren – Svetlana Tichanovskaja eller Svjatlana Tsichanouskaja? Och varför säger alla Belarus nu för tiden – vad hände med Vitryssland?
I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk.
Flera läsare har uppmärksammat att namnens stavning varierar och att de inte uttalas som de stavas. Krångligheterna uppstår när ett alfabet ska föras över till ett annat, i det här fallet från det kyrilliska till det latinska. Det finns två sätt. Translitterering* innebär att man byter ut bokstav för bokstav till motsvarande bokstäver i det andra alfabetet. Men eftersom det kan medföra att skrivsättet inte motsvarar uttalet väljer man ofta transkribering, att skriva utifrån uttalet. Men uttalet kan variera.
I Belarus är både ryska och vitryska – eller belarusiska som det nu i konsekvensens namn kallas – officiella språk. Ryska är det dominerande språket som används i till exempel undervisning, medan belarusiska har varit landsbygdens språk som jämte ryska har använts i vardagliga sammanhang. Belarusiska har aldrig haft samma status eller utbredning som ryska. Språken ligger nära varandra – ungefär som de nordiska språken – och skrivs med samma alfabet, om än i lite olika versioner.
Stavningen anpassas efter språkens olika uttal. Det gör att utmanaren skrivs Svetlana Tichanovskaja och presidenten Aleksandr Lukasjenko om transkriptionen** är från ryska, men Svjatlana Tsichanouskaja och Aljaksandr Lukasjenka om den är från belarusiska. Ibland anpassas stavningen ytterligare och förnamnet skrivs Alexander. Lukasjenko uttalas dock Lukasjenka i både ryska och belarusiska, eftersom ett ryskt obetonat /o/ uttalas [a].
Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år. Av hävd har svenska medier valt att transkribera från ryska. Den ryska formen Lukasjenko antas vara så etablerad i medierna att den är enklast för läsarna. Men det är ingen enkel sak. Valet att transkribera från ryska påverkas också av att Lukasjenko är prorysk och själv skriver sitt namn på ryska. Hans motståndare som ofta gör en poäng av att vara belarusisk får i stället sitt namn transkriberat till Aljaksandr Milinkevitj. Tichanovskaja har ryska som modersmål och talar det i medierna – men använder själv båda namnformerna beroende på sammanhang. I svenska medier skrivs namnet oftast enligt rysk modell.
Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år, och i juni i år beslutade sig flera medier, bland annat Svenska Dagbladet, tillsammans med Språkrådet för ett byte. Bytet hänger ihop med politiska ställningstaganden. Belarus vill visa självständighet gentemot Ryssland och frigöra sig från oönskade historiska band. Vitryssland har använts i svenskan sedan 1600-talet, men under de senaste åren har namnformerna förekommit parallellt, vilket onekligen har väckt en del förvirring. Belarus är numera den officiella svenska formen i regeringen, i EU och andra mellanstatliga sammanhang – och i medierna.
Politik har alltid en språklig dimension. Och språk har ofta en politisk.
*Translitteration eller translitterering är omskrivning av ett skriftsystem till ett annat så att varje främmande tecken motsvarar ett translittererat tecken. Förfarandet – som inte är lika vanligt som transkription – gör att en text kan göras läsbar för dem som inte känner till det skriftsystem varmed originaltexten är skriven, samtidigt som teckenmängden i den translittererade texten varken ökar eller minskar. Denna egenskap kan vara fördelaktig vid databehandling där intakt teckenmängd är av vikt, exempelvis i vissa id-handlingar eller i texter där det kan finnas behov av att snabbt återskapa skriftbilden i originalet.
**Transkription är en språkvetenskaplig term. Det kan syfta dels på nedskrivningen av tal, dels på omskrivningen av text från ett skriftspråk till ett annat. Den synonyma termen transkribering förekommer också, till exempel i runologisk litteratur.
Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”
Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.
– Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.
Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?
–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!
För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.
– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?
– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.
Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …
– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt …
Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.
Vad ser du för trender?
– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?
”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.
Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.
– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …
Vad betyder det?
– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.
Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …
– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.
Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”
– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.
– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.
En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.
Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …
– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.
Corona pandemi i Sverige. Foto av Norma Mortenson på Pexels.com
Sedan det nya coronaviruset stormade in i våra liv i början av 2020 har en våg av nya ord och begrepp blivit del av vår vardag.
DN reder ut vad de mest spridda nya orden betyder.
Det nya coronaviruset kallas ”det nya” eftersom det är det senaste coronaviruset som upptäckts. Det finns flera coronavirus som sprids eller har spridits bland människor. De flesta är milda och ofarliga, vissa orsakar svårare sjukdom. Det nya coronaviruset upptäcktes i Kina i december 2019. Det har även benämningen sars-cov-2.
Covid-19 är namnet på den sjukdom som det nya coronaviruset orsakar.
Epidemi kallas det då ett sjukdomsutbrott på kort tid drabbar många människor i en befolkning.
Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen.
Statsepidemiolog och biträdande statsepidemiolog utses av Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Det går alltså inte att söka tjänsten. Statsepidemiologens uppgift är, bland annat, att samordna arbetet med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa, och att analysera konsekvenserna för samhället och den enskilde.
Droppsmitta innebär att ett virus sprids via till exempel hosta och nysningar från smittade personer. Det nya coronaviruset sprids främst via droppsmitta. Man måste alltså komma i kontakt med viruset via droppar för att bli smittad. Förutom via hosta och nysningar kan smittan föras vidare genom nära kontakt mellan människor, eller när en person tar i något där smittan finns och sedan vidrör ögon, näsa eller mun. Det är på grund av droppsmittan som Folkhälsomyndigheten rekommenderar allmänheten att hålla 1 till 2 meters distans till andra människor.
Läs Folkhälsomyndighetens råd för att förhindra smittspridning här.
R-tal, eller reproduktionstal som det också kallas, visar hur många personer som varje sjuk person smittar i snitt. Ligger R-talet över 1 fortsätter smittspridningen. Ligger R-talet under 1 minskar smittspridningen långsamt. R-talet kan påverkas och bli högre eller lägre beroende på åtgärder, vaccin och liknande. Det skiljer sig från R-noll-talet, vilket visar hur smittsam en sjukdom är, förutsatt att inget görs för att förhindra spridningen. Det nya coronaviruset har R-noll-tal 2,5, vilket innebär att varje sjuk person smittar i snitt 2,5 personer.
Smittkurva är en kurva som visar smittspridningens utveckling i en graf. Är kurvan brant går smittspridningen snabbt, är den plan går spridningen långsamt. Går kurvan upp ökar antalet smittade, går den ned minskar samma antal. En viktig del i Sveriges strategi är just att plana ut smittkurvan så att smittspridningen går så pass långsamt att sjukvården hinner ta hand om de som drabbas hårt av sjukdomen som det nya coronaviruset orsakar.
Antikroppar är protein som kroppens immunförsvar producerar, och som har till uppgift att verka mot antigener, det vill säga ämnen som är främmande för kroppen. Antikroppar som bildas under en infektion blir alltså ett försvar mot infektionen, och skapar en immunitet mot den samma efter tillfrisknandet. I fallet med det nya coronaviruset är frågan bara hur stark immuniteten är, och hur länge den varar.
Läs mer om antikroppar och immunitet för covid-19 här.
Antiviral beskriver ett medel som kan bekämpa virus. Ett antiviralt läkemedel är alltså verksamt mot virusinfektioner. Detta till skillnad från antibiotika, som är verksamma mot bakterier.
Intensivvård får den patient som drabbats av, eller riskerar att drabbas av, svikt i livsfunktionerna, till exempel andning, blodcirkulation och ämnesomsättning. Intensivvård bedrivs oftast på specifika avdelningar som kallas iva. På iva finns avancerad medicinsk utrustning och specialutbildad personal. För att läggas in på iva måste tillståndet för patienten bedömas som möjligt att behandla framgångsrikt. Patienter som inte anses kunna tillgodogöra sig behandlingen och bli bättre får generellt inte intensivvård.
Ecmo är en förkortning och står för extrakorporeal membranoxygenering, men kallas även konstgjord lunga. I en ecmo-behandling syresätts blodet på konstgjord väg. Ecmo-behandling ges till patienter med tillfällig svikt i lungor, hjärta eller båda två, då intensivvård inte räcker till. Under behandlingen får lungor och hjärta chans att läka.
Asymtomatisk smitta innebär att en person som bär på ett virus men inte uppvisar några symtom alls, ändå kan föra sjukdomen vidare. Det är inte helt klarlagt om, och i så fall hur ofta, det förekommer asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset.
Läs mer om asymtomatisk smitta av det nya coronaviruset här.
Presymtomatisk smitta innebär att en person smittar under inkubationstiden, innan denne utvecklat symtom. Det förekommer presymtomatisk smitta av det nya coronaviruset. Troligen smittar individer generellt några timmar eller någon dag innan de får symtom.
Infodemi är något som WHO varnat för under den pågående pandemin. I takt med att smittan sprider sig får också rykten, konspirationsteorier och halvsanningar fart och sprids i stor skala över världen. Infodemin kan försvåra arbetet med att stoppa pandemin, menar WHO.
Peer review är en process där vetenskapliga publikationer granskas av experter på samma ämne innan de accepteras för publicering. Det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att forskningen håller hög standard.
En översättare översätter skriven text eller tal (exempelvis på film) från ett språk till ett annat. Det kan vara facktexter, informationsmaterial eller skönlitterära texter. Du översätter i de allra flesta fall från ett eller flera främmande språk till sitt förstaspråk eller till sitt modersmål. Om du arbetar med marknadsföring och kommunikation anpassar du budskapet, vilket innebär att översättningen blir friare än vid vanlig översättning.
Översättare kan grovt delas upp i två kategorier, facköversättare och litterära översättare. Förutom att behärska ett eller flera främmande språk är översättare ofta specialiserade inom ett specifikt ämnesområden, t.ex. teknik, juridik, ekonomi eller medicin.
FACKÖVERSÄTTARE – översätter nästan alla olika typer av text (utom skönlitterära texter); oftast är de välinsatta i ett eller ett fåtal olika fackområden som exempelvis kan vara: teknik, ekonomi eller medicin.
SKÖNLITTERÄR ÖVERSÄTTARE – översätter litterära texter av olika slag men även kan översätta facktexter inom framför allt det allmänlitterära området.
FILM- & TV-ÖVERSÄTTARE – översätter talet i filmer, TV-program och nyhetsinslag till undertexter eller till ”speakermanus”.
För att bli en auktoriserad översättare måste du ha genomgått ett prov som ger rätt att översätta och legitimera officiella dokument som exempelvis vigselbevis, födelseattester och andra juridiska handlingar. För att bli en bra översättare behöver du även vara allmänbildad.
Utbildning
Universitetsutbildningarna berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad översättare, krävs att du uppfyller vissa krav och klarar de prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vanligtvis varje vår och höst men inte alltid för alla språk. Se gärna info om Kandidatprogram i språk och översättning på TÖI, Tolk- & översättarinstitutet.
Om du är tolk, översättare, reklamskribent eller korrekturläsare och är intresserad av att samarbeta med Baltic Media Translations AB, var god och sänd oss din ansökan. Med oss kan du samarbeta antingen som fysisk eller som juridisk person, om du har ett registrerat företag. Vi behandlar all given information med strikt sekretess enligt EU:s datalagringsdirektiv. Anmäl dig här.
Att bli översättare
Facköversättare (eller helt enkelt översättare) är – till skillnad mot auktoriserad translator – ingen skyddad yrkestitel. Det innebär att det inte finns någon obligatorisk studiegång eller något prov som måste bestås innan man får kalla sig facköversättare. Det innebär också att de som verkar på facköversättningsmarknaden idag har kommit dit på många vägar. På 1990-talet och tidigare var det vanligaste att ha arbetat många år inom andra delar av näringslivet, t.ex. industrin, för att i mogen ålder söka sig en ny karriär som översättare.
Numera är det en minst lika vanlig väg att gå någon av de översättarutbildningar som har funnits länge i andra länder och som har vuxit fram i Sverige under de senaste decennierna. Läs mer på sidan Översättarutbildningar.
Denna utveckling har kraftigt förändrat demografin i den svenska facköversättarkåren. Medelåldern har sjunkit och andelen kvinnor har ökat från ca 30 procent till ca 70 procent.
Båda dessa vägar, och andra, in i facköversättningsbranschen har sina klara fördelar och nackdelar – ingen är bättre eller sämre.
Viktiga egenskaper för facköversättare är:
Goda kunskaper i källspråket
Perfekt behärskning av målspråket (normalt modersmålet)
Utpräglad noggrannhet
Vidsträckt allmänbildning
Vilja att lära nytt
Förmåga att förstå komplicerade sammanhang utan att nödvändigtvis bli insatt i detaljerna
God vana vid internet och informationssökning
Entusiasm för datorer, programvara och elektronisk kommunikation
Förmåga att anpassa sig till nya verktyg och arbetsmetoder, specifikt datorbaserade översättningsverktyg som beskrivs närmare på sidan Översättningsteknik.
Ingen vet vilket ord som var människans första och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades allting. Den språkliga fantasin svingar oss upp i trapetser och får oss att flyga högt och långt, skriver Björn Ranelid i en betraktelse över människans främsta uppfinning.
Gullviva, nattviol och johannesnyckel är fridlysta i Sverige, men inte barnen. När de snälla orden går för att släcka törsten fryser ofta vattnet till is. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril och ingen kan fånga den i en håv eller fästa den med nål i en samling.
Alla nyfödda ord har en navelsträng som läsarna hjälps åt att klippa. Frimärket har fredliga taggar och det färdas över alla jordens länder som en flygande matta. Av ett enda ord kan man som med litet saffran färga ett helt bröd eller som en blodsdroppe få ett kärl med renaste vatten att rodna.
Varje cell i det mänskliga språket bär på en arvsmassa från tidigare generationer av individer som talat och skrivit. Cellerna delar sig oupphörligt och överför arvsmassan till små barn som säger sitt första ord i livet.
Jag tänker på det mänskliga språket som om jag vore cellbiolog. Ingen matematiker förmår att räkna eller ange det exakta antalet celler i en människa. Väger du cirka sextio kilo så har du möjligen sextio biljoner celler i din kropp. Det är svindlande tal som påminner om stjärnorna på himlen.
Lika litet kan en hjärnforskare beräkna hur många ord som finns i din eller min hjärna och det är underbart och hoppfullt att vetenskapen står sig slätt i det avseendet.
Ordet är äldre än diktatorn och demokraten och dessa klarar sig inte utan språket. Jag påstår att ordet är den mäktigaste härskaren i världen idag. Även tyranner är lindade i bokstäver och de måste förr eller senare ge sig till känna och falla i kraft av ordet.
Britter och amerikaner använde flera hundra tusen brevduvor som luftburna sändebud under det första och andra världskriget. Soldater fäste meddelanden på fåglarnas ben. Duvorna flög till burar bakom frontlinjerna. När de hade landat klämtade små klockor så att mottagaren visste att budbäraren var framme.
Befälhavare och generaler litade inte på den nya radiokommunikationen och tog hjälp av duvorna när de ville sända hemliga meddelanden som inte fienden kom åt. De bevingade postiljonerna blev ordets kurirer.
Mitt språk mår bäst av en hög himmel och lång sikt, men ibland rullar det ihop sig till en boll av mörker. Den gamla människan lutar en aning som skrivstil när hon går och snart har hon fullbordat sitt livs historia.
Blott kvinnor kan bära och föda ett barn och det är rätt och riktigt att människans första språk är just modersmålet. När jag var elev i folkskolan fick barnen betyg i det ämnet. Det finns inget fadersmål i ordlistan.
Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.
Ingen vet vilket ord som var människans första i världen och inte heller vem som sade det, men från den stunden förändrades alla ting och händelser och de blev aldrig sig riktigt lika igen. Det är en av människas starkaste drifter att signa och namnge allt som hon ser, hör, möter och rör vid.
Numera kan en person som vanhelgar språket med okvädinsord straffas enligt lagen. Ibland förvandlas sociala medier till kloaker. Fotbollsspelare håller för munnen när de talar med sina medspelare så att inte läppläsare i efterhand kan beslå dem med att ha skymfat en motståndare under en match. Detsamma gäller för åskådare på läktarna.
Det har hänt många gånger att en fotbollsspelare blivit utvisad på grund av att han hånat eller sagt rasistiska ord till en annan spelare på planen. Språket har den kraften och tyngden.
Barnen är små fjädrar som spänner sig i väntan på det första ordet i livet och då är mamman och pappan beredda att lägga det på minnet. Det kan likställas med flickans eller gossens första steg.
I ordet föds kunskapen och förståelsen för olika kulturer och du kan aldrig begripa det förflutna utan ett språk. Orden är gengångare och ekon av dem hörs genom århundradena. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.
Det talas cirka 7 000 språk i världen i dag och ytterligare flera dialekter. 230 av dessa är tungomål i Europa medan det i Asien talas fler än 2 000 olika språk. Det är ett faktum att engelskan är överskattad, om man tänker på antalet människor som använder det språket i tal och i skrift.
I Papua Nya Guinea, som har ungefär 3,9 miljoner invånare, talar de åtminstone 830 olika språk. Mandarin och spanska är de mest talade språken i världen och därefter kommer engelska och hindi.
Människans språk är världens främsta låssmed. Hon kan öppna gamla dörrar, bankvalv och hjärtan med ordet. Språket är både en spade som hon kan gräva djupt i jorden med och en himlastege som hon klättrar på och når stjärnorna, om hon så önskar.
Du kan vara långsint, fördömande, elak, ond och givmild i ordet. I begynnelsen var Ordet och det är världens äldsta människa, eftersom det har lungor och ett hjärta som pumpar syrerikt blod till hjärnan. Du kan smeka en annan människa med ord, men även stena henne till döds.
Tystnaden kan vara en viktig beståndsdel i det talade språket. En längre eller kortare paus i flödet av ord i ett muntligt framträdande kan vara väl så verkningsfullt som de hörbara fonemen. Det kan skapa en spänning och förväntan hos lyssnarna inför vad som ska följa härnäst.
Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.
Alla språk i skrift bärs av hierarkiska strukturer i form av en grammatik som kan vara mer eller mindre sofistikerad och komplex. Felaktiga böjningsformer och avvikelser i ordningsföljden mellan orden i olika meningar och fraser avslöjar vilken kompetens avsändaren har i förhållande till den givna normen i språket.
Grammatiken är inte godtycklig, men den kan ändras över tid och i kraft av vad majoriteten av brukarna säger och skriver. Det räcker med att granska hur vuxna människor använder subjekts- och objektsformen av pronomenen de och dem numera så förstår man det.
Alla krig börjar i människans vrede och rädsla inför fienden, men ordet och det heliga löftet skapar fred. Man kan sätta en människa i fängelse, men inte hennes ord.
Språket kan vandra länge i öknen utan vatten. Varje hägring är ett ord. Den brännheta solen strålar just nu av fem bokstäver i bestämd form singularis. Kamelerna bär sina ryttare såsom språket bär författarna.
Du kan inte skriva vackert, om du knyter händerna i vrede och hat. Bokstäverna pickar som små fågelungar i dina fingerblommor när de lämnar din kropp.
Ordet lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck. Sådana är språkets härjningar i världen. Mina barn är även dina när vi talar med varandra och bryter vårt dagliga bröd som är bakat på ordets mjöl.
Människans deoxiribonukleinsyra har ett alfabet som räcker från Jorden till månen och åter hit. Ingen berättelse kan vara längre och man måste läsa den med miraklets glasögon.
Jag vägrar att förkorta molekylens namn till de tre kända bokstäverna, ty det vore att stympa detta under hos människan som finns i identiska kopior i varje cell i kroppen.
I den vänstra hjärnhalvan finns de fundamentala områdena för det mänskliga språket, men forskning har visat att hela hjärnan är inblandad när den delar in ord i olika kategorier.
Ord som tillhör samma språkfamiljeraktiverar ett särskilt område i hjärnan. Det hände när försökspersonerna i en vetenskaplig studie med magnetkamera hörde ord som fru, mamma, gravid, make och familj.
När jag säger och skriver fem ord i följande mening så kan endast jag veta hur resten ska vara: Författarens främsta plikt är att…? behålla barnet inom sig.
Oförutsägbarheten är poesins väsen och en del av dess gener och cellkärnor. Den språkliga fantasin svingar människan upp i trapetser och får henne att flyga högt och långt.
En individ som skrattar och gråter behöver inte lägga till eller förtydliga sina känslor med ord. De bildar en unik familj i den mänskliga arten. Ingen Nobelpristagare i kemi eller medicin kan förklara vad som egentligen sker när vi gråter och skrattar och det är en evig seger för gåtan.
Skratt och gråt får inte plats i människans kropp och de mår bäst av att få levas ut i frihet precis som ordet. Världens mest avancerade dator kan inte skratta och gråta naturligt av egen kraft och den kan inte tala, skriva och läsa utan människans hjälp.
Alla maskiner är fullkomligt okänsliga och de ger inte kärlek eller uttrycker glädje, sorg och lycka. Den artificiella intelligensen är i många avseenden en humbug och just vad den betyder, nämligen konstgjord.
Exempel: ”När Apple lanserade Iphone X var den då nya funktionen animojis en självklar höjdpunkt. Med hjälp av frontkameran kunde du styra en rad animerade figurer i 3D enbart med hjälp av dina ansiktsrörelser. Nu har det här utvecklats med det som kallas memoji, figurer som liknar dig.” (Mobil 29 januari 2019.)
2 / 35
Antivaxxare
Person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering.
Exempel: ”En tysk studie visar att personer som besöker en antivaccinationswebbplats i bara 5–10 minuter är mer benägna att efteråt uttrycka skepsis inför vacciner. Samlingsbeteckningen ’antivaxxare’ består ofta av skeptiska, konspiratoriska och oroliga föräldrar.” (Illustrerad Vetenskap 25 juli 2019.)
3 / 35
Artdöden
Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder.
Exempel: ”Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll i världen kräver gödnings- och bekämpningsmedel som sedan kan ha negativa ekologiska effekter.” (Dalarnas Tidningar 14 maj 2019.)
4 / 35
ASMR
Sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren.
Exempel: ”ASMR är en förkortning för autonomous sensory meridian response och sägs stimulera tittarnas sinnen via ljud som försiktiga viskningar, prassel, knackningar och tuggande. Fenomenet syns i miljontals små filmer på bland annat Youtube.” (Sveriges Television 30 oktober 2019.)
5 / 35
Aspludd
Ludd bestående av snöliknande frön från asp.
Exempel: ”Det har knappast undgått någon, det vita aspluddet som har flugit runt i luften och lagt sig som snö på marken de senaste veckorna. Men när fröna nu har börjat lägga sig och gro i många trädgårdar ställer de till problem.” (Land 4 juni 2019.)
6 / 35
Benim
Exempel: ”Svenskan verkar ha fått ett nytt pronomen för den som vill uttrycka traditionell manlighet, makt och styrka: benim (med betoningen på e). Ordet är dock knappast gångbart överallt, och hörs än så länge mest i raptexter där det betyder ’jag’.” (Svenska Dagbladet 9 november 2019.)
Kommentar: Ordet benim är inlånat från turkiskan, där benim är genitivform av ’jag’ och betyder ’min, mitt’. Benim används också i olika utrop, bland annat i betydelsen ’det är jag’. Det är troligen detta bruk av benim som har lånats in isvenskan. Pronomenet används ofta av personer som refererar till sig själva på ett självförhärligande sätt.
7 / 35
Beteendedesign
Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende.
Exempel: ”Vidare finns det oändligt många fler exempel på hur beteendedesign kan få konsumenter att fatta nya klokare beslut – allt från att sälja svarta bönor bredvid köttfärsen tillsammans med en lapp som påminner kunderna om att det är möjligt att minska sin köttkonsumtion genom att blanda ut köttfärsen med bönor till att placera vindruvorna vid kemikaliehyllan.” (Hallandsposten 21 augusti 2019.)
Kommentar: Det samhällsförändrande syftet med beteendedesign kallas ofta nudging eller puffning med verb som knuffa eller puffa.
8 / 35
Cybersoldat
Försvarsanställd inriktad på att bekämpa digitala hot från främmande makt och terroristorganisationer.
Exempel: ”Under nästa höst kommer också de första svenska så kallade cybersoldaterna att börja sin värnplikt. Tanken är att i ett första pilotprojekt utbilda runt 30 värnpliktiga i att möta cyberhotet från främmande makt.” (Ny teknik 13 juni 2019.)
9 / 35
Deepfake
Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.
Exempel: ”Deepfakes, förfalskade videor som framställs med hjälp av maskininlärning, är på frammarsch. I en deepfake-video kan en person se ut att säga saker han eller hon aldrig sagt i verkligheten, och förfalskningen är så trovärdig att tittaren tror det är på riktigt.” (Svenska Dagbladet 10 oktober 2019.)
Kommentar: Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake.
10 / 35
Deplattformering
Aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.
Exempel: ”Rapparen och komikern Anton Magnusson alias Mr Cool tillsammans med komikern Simon Gärdenfors har råkat uppmärksammas för att inte vara roliga på rätt sätt enligt somliga. Detta har lett till så kallad deplattformering, där en kritisk massa människor kontaktat deras uppdragsgivare och fått dem avbokade från arrangemang.” (Expressen 13 juni 2019.)
Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans deplatforming. Även avplattformering förekommer.
11 / 35
Digital tvilling
Digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om de vore i verkligheten.
Exempel: ”Forskarlaget försöker därför ta prover och samla in information om en patients gener för att i datorn bygga upp en digital tvilling av patienten. På datatvillingen kan sedan tusentals mediciner testas för att få fram den medicin eller den kombination av mediciner som fungerar bäst i just det enskilda fallet.” (Sveriges Television 6 september 2019.)
Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation.
Exempel: ”Det är väldigt få som har ett rejält ”dra åt helvete”-kapital. Men även en liten buffert är befriande.” (Expressen 2 januari 2019.)
Kommentar: Dra åt helvete-pengar och fuck off-kapital används i samma betydelse.
13 / 35
Eldost
Eldosttillverkning på Soldattorpets mejeri i Hyby Foto: Johan Nilsson/TT
Ost som liknar halloumi och som kan grillas eller stekas.
Exempel: ”Fram till slutet av juni var halloumi vårt mest hajpade sommarkäk. Sedan delades en artikel om att Cypern, som producerar osten, minsann är värst i klassen vad gäller antibiotika till sina djur. Plötsligt la sig en död hand över halloumi. Plötsligt blev ”eldosten” folklig istället.” (Ölandsbladet 3 oktober 2019.)
Kommentar: Eldost är ett registrerat varumärke. Ostar av halloumityp kan också kallas stekost och grillost.
14 / 35
Fimpomat
Behållare för cigarettfimpar med två öppningar där varje fimp genom användarens val av öppning utgör en röst i en fråga med två svarsalternativ.
Exempel: ”För knappt två år sedan införde Göteborgs stad kampanjer för att få rökarna att fimpa rätt. Bland annat med så kallade fimpomater där rökarna kunde välja att fimpa i olika hål och samtidigt ta ställning i okontroversiella frågor som ’Vem är kungen av Ullevi, Håkan Hellström eller Bruce Springsteen?’” (Göteborg Direkt 8 oktober 2019.)
15 / 35
Gretaeffekten
Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.
Exempel: ”Vi får hoppas att Gretaeffekten – att ett 16-årigt barn faktiskt kan åstadkomma mycket mer för klimatet än vad tusentals politiker världen över lyckats med – är här för att stanna.” (Tranås-Posten 12 juni 2019.)
16 / 35
Grönt körfält
Körfält där bara fossilfria fordon får köra.
Exempel: Trafikverket planerar att testa ’gröna körfält’, där bara elbilar och andra bilar som drivs av fossilfria bränslen får köra, och särskilda filer för självkörande fordon. Tanken är att de nya körbanorna ska minska trafikens klimatpåverkan och höja trafiksäkerheten.” (Vi bilägare 27 augusti 2019.)
17 / 35
Hjärtslagslag
Lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras hos fostret.
Exempel: ”’Hjärtslagslagen’ är en så kallad ’trigger law’, ett försök att få landets högsta domstol att kasta omkull det så kallade ’Roe mot Wade’-fallet från 1973, som slog fast att kvinnor har rätt till abort enligt USA:s konstitution. Flera andra delstater har röstat igenom liknande lagar i år, trots att de alltså strider mot ’Roe mot Wade’-fallet, i hopp om att de ska leta sig upp till högsta domstolen.” (Aftonbladet 8 juli 2019.)
Kommentar: Översättningslån från engelskans heartbeat law.
18 / 35
Hundvissla
Använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.
Exempel: ”Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.” (Folkbladet Östergötland 19 april 2019.)
19 / 35
Hybridkrig
Krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt.
Exempel: ”Det talades också om så kallade hybridkrig, där falska informationskampanjer och cyberattacker är några av de metoder som används för att göra skada på ett land.” (Säffle-Tidningen 10 augusti 2019.)
20 / 35
Ikigai
Upplevelse av att tillvaron är meningsfull.
Exempel: ”Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ’meningen med att finnas till’”. (Dagens Nyheter 26 januari 2019.)
Kommentar: Inlånat från japanskan.
21 / 35
Immersiv
Uppslukande, omslutande.
Exempel: ”Jag vill ge berättandet en ny form. Precis som filmen öppnade en möjlighet för de historier jag ville berätta, så gör den nya tekniken det nu. Immersiva upplevelser kan skapa känslor på ett helt annat sätt, säger han.” (Göteborgs-Posten 30 juni 2019.)
Kommentar: Inlånat från engelskans immersive. Ordet används ofta i uttryck som immersiv teknik och immersiv upplevelse.
22 / 35
Klimatdiktatur
Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan.
Exempel: ”Det pratas om att världen behöver en klimatdiktatur för att verkligen få fart på omställningen och minska utsläppen. Och visst, demokratins kvarnar mal ofta långsammare än när en enskild person pekar med hela handen.” (Svenska Dagbladet 24 april 2019.)
23 / 35
Klimatnödläge
Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar.
Exempel: ”Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.” (TT 14 oktober 2019.)
24 / 35
Klimatstrejk
Klimatstrejk i New York i september 2019. Foto: Pontus Höök/TT
Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder.
Exempel: ”Årets bilsalong stördes också av Greta Thunbergs världsomspännande klimatstrejk då tusentals demonstranter protesterade utanför salongen under den sista öppna helgen. Protesterna visade tydligt på spänningarna i Tyskland mellan bilindustrin och miljörörelsen.” (Teknikens Värld 10 oktober 2019.)
25 / 35
Källtillit
Förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.
Exempel: ”Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.” (Blankspot 5 september 2019.)
26 / 35
Lågaffektivt bemötande
Pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera utåtagerande barn utan i stället mana till lugn.
Exempel: ”Lågaffektivt bemötande betyder ungefär att man inte ska konfrontera eller ingripa mot utåtagerande elever utan backa och vänta på att eleven lugnar sig och ändrar sitt beteende.” (Smålandsposten 23 oktober 2019.)
27 / 35
Menskonst
Konstnärligt verk som utmanar normer och tabun.
Exempel: ”Det slagfärdiga begreppet menskonst betecknar väl numer all slags feministisk konst som ställer lite krav på konstkonsumenten.” (Arbetarbladet 12 oktober 2019.)
Kommentar: Menskonst används inte enbart om konst som skildrar just menstruation eller där mensblod används som konstnärligt material. Menskonst används numera även om verk som anses bryta mot etablerade normer för vad som kan anses vara god smak.
28 / 35
Nattborgmästare
Person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun.
Exempel: ”Amsterdam var först och har haft en nattborgmästare sedan 2012, sedan har andra städer följt efter. En nattborgmästare kan fungera som en medlande länk vid konflikter, berättar Adrian Tonon och poängterar vikten av att alla berörda parter – som fastighetsägare, grannar och klubbägare – för en dialog med varandra.” (Sveriges Radio 12 september 2019.)
Kommentar: Översättningslån bildat till engelskans night mayor.
29 / 35
Popcornhjärna
Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon.
Exempel: ”Våra förfäder behövde vara alerta för att snabbt reagera på hot i omgivningen. Minsta lilla distraktion kunde innebära en fara, och därför gällde det att inte missa något – att vara lättdistraherad var en förutsättning för att överleva. Hjärnan ser därför till att motivera oss med kickar av lyckohormonet dopamin när vi multitaskar. En popcornhjärna var toppen att ha för några tusen år sedan, men våra gamla styrkor förvandlas lätt till sårbarheter i ett modernt samhälle.” (Amelia 1 april 2019.)
30 / 35
Sharenting
Föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan att samtycke har inhämtats.
Exempel: ”De senaste månaderna har begreppet sharenting diskuterats flitigt. Startskottet var en konflikt mellan Gwyneth Paltrow och hennes dotter Apple, efter att mamman delat en bild på dottern utan dotterns medgivande.” (Sveriges Television 3 september 2019.)
Kommentar: Sharenting är ett teleskopord bildat till engelskans sharing och parenting.
31 / 35
Smygflyga
Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.
Exempel: ”Flygskam och smygflyga är två nya uttryck som tillkommit genom den debatt som förts angående flygets klimatpåverkan. Flygskammen har blivit så stor att många som ändå väljer flyget inte längre lägger ut bilder från avgångshallar, ankomsthallar eller flygresan, därav uttrycket smygflyga.” (Gotlands Tidningar 17 april 2019.)
32 / 35
Syssna
Lyssna med synen.
Exempel: ”Vad är mest sant? Vilka slutsatser ska man dra av all statistik och siffror? Vem ska jag syssna på egentligen?” (Dövas Tidning 6 september 2018.)
Kommentar: Syssna är ett teleskopord bildat till se och lyssna. Det används främst bland döva och hörselskadade och deras anhöriga. Med hjälp av ordet syssna vill man markera att lyssnande för teckenspråkiga kräver en särskild uppmärksamhet via synen.
33 / 35
Tågskryta
Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg.
Exempel: ”Hindrar flygskammen dig från att resa bort i sommar? Tågskryter du gärna i sociala medier? Klimathotet har ändrat svenskarnas resvanor. Numera är det status att fira hemester.” (TTELA 12 juli 2019.)
Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött.
34 / 35
Växtbaserat kött
Beyond Meat är ett av företagen som tillverkar växtbaserat kött. Foto: Richard B. Levine/AP
Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens.
Exempel: ”De senaste åren har en kapplöpning pågått i USA gällande vilket företag som kan tillverka det bästa växtbaserade ’köttet’. Ett av dessa företag har nu nått Gästrikland med sina växtbaserade hamburgerbiffar – men vägen hit har varit lång.” (Gefle Dagblad 20 augusti 2019.)
Kommentar: Översättningslån från engelskans plant-based meat. Även växtkött används i samma betydelse.
35 / 35
Övervakningsekonomi
System där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.
Exempel: ”Och i en tid där övervakningen kommer från företag snarare än staten blir det egna ansvaret för att freda sitt privatliv helt avgörande. Vi lever i en övervakningsekonomi. Det är dags att vi förstår att alla uppgifter vi lämnar ifrån oss i den ekonomin är hårdvaluta.” (Corren 6 september 2019.)
När Sverige förlorade Finland till Ryssland efter nederlaget i finska kriget 1809, hade Finland varit en del av Sverige i 600 år: svenskan utgjorde både ett förvaltnings- och bildningsspråk. Innan krigsnederlaget var Åbo en av Sveriges viktigaste städer, både som makt- som bildningscentrum: Åbo Akademi räknades som landets tredje universitet efter Uppsala och Dorpat. Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen i Finland hade svenska som modersmål. Av dem hörde majoriteten till kusttrakternas allmoge, men många var ämbetsmän och präster verksamma i de finskspråkiga delarna av Finland.
Det var först under 1800-talet som finskan blev ett samhällsbärande språk, och det dröjde fram till början av 1900-talet innan finskan ersatte svenskan som landets första språk. Men redan 1875 vädrade skalden Zacharias Topelius sina farhågor om svenskans framtid i ”Boken om vårt land”: ”Svenska språket är icke så mjukt, böjligt och fint skiftande som t.ex. det finska; men det är manligt och kraftfullt, det klingar som stål mot berg. /…/Här i Finland uttalas svenskan med ett annat tonfall än i Sverige och vi tycka därför, att svenskarna hava ett sjungande uttal. Vi begå många fel, när vi tala svenska; vi inblanda därvid finska ord och uttryckssätt, dem vi ej själva märka. Och om vi icke vårda och bevara det svenska språket rent, kommer det att alltför mycket skilja sig från svenska språket i Sverige, vilket för oss vore en skada.”
Det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.
Topelius farhågor till trots är finlandssvenskan fortfarande på det stora hela – med undantag av några förvirrande ”falska vänner” – mycket lik rikssvenskan. Det gör perrongmannens attityd än mer obegriplig och förolämpande. Tyvärr är han inte ensam; det finns en närmast genant okunskap i Sverige om det finlandssvenska.
Därför är det extra glädjande att den stora, finlandssvenska poeten Tua Forsström gör sitt inträde i Svenska Akademien vid dess högtidssammankomst den 20 december. Det är ett inval som signalerar att Akademien som svensk kulturinstitution värnar om det finlandssvenska språkområdet. Förhoppningsvis leder det i förlängningen till ett större rikssvenskt intresse för Svenskfinland och den intressanta finlandssvenska kulturscenen.
Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.
Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.
Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.
Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?
De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.
Som modersmål: 89 miljoner människor Talas av 111 miljoner människor Talas främst i Tyskland, Österrike, Schweiz
Javanesiska
Som modersmål: 82 miljoner människor Talas främst i Indonesien (Java och Sumatra) Javanesiska är det största språket i världen utan officiell status – och därmed världens mest utbredda minoritetsspråk.
Wu
Talas av: 80 miljoner människor Talas i Kina (Zhejiang, Shanghai och södra Jiangsu)
Säg saker på franska! Oui je parle français dans mon enterprise: Ja jag talar franska i mitt företag
”Säg saker på franska!”. Den uppmaningen riktar Frankrikes kulturminister Franck Riester till sina landsmän via Twitter.
I ett par inlägg manar han till att slå vakt om franskan i dagens ”språkliga (läs engelska) globalisering”. Han påminner också om 25-årsjubileet för den så kallade Toubon-lagen, som kräver att franska och ingenting annat ska användas i offentliga sammanhang.
Kritiker på sociala medier har som följd påpekat att ingen mindre än president Emmanuel Macron ofta använder uttryck på engelska. Macron brukar till exempel använda frasen ”start up-nation” när han vill uppmuntra ny fransk teknik. Han har också kallat demokrati för ett ”bottom up-system”.
Detsamma gäller för många företagsjättar som Renault och Air France, vars reklamslogans oftast är på engelska snarare än det inhemska språket.
Toubon-lagen klubbades igenom 1994 och har fått sitt namn från den dåvarande kulturministern Jacques Toubon. Lagen kräver bland annat att franska ska talas i alla tv-sändningar och att radiostationer måste spela minst 40 procent fransk musik.
Men trots att fransmännen i ökad utsträckning lär sig engelska för att inte komma efter när det gäller affärskontakter, yrkeskarriärer och inkomster, slår man ändå fortsatt vakt om franskans ställning. Det kan synas motstridigt, men de båda hållningarna går faktiskt att kombinera. I själva verket kanske det blir ännu viktigare att betona franskan, när man nu kryper till korset när det gäller motståndet mot engelskan.
Quai d’Orsay, som franska utrikesdepartementet ibland kallas, har ungefär 700 tjänstemän anställda eller kontrakterade världen över med uppgift att – likt Christophe Premat i Sverige – stödja språkpolitiken. Det finns en särskild språkenhet vid franska UD som arbetar med att försöka skapa ett ökat intresse för franskan.
En satsning kallas Oui je parle français dans mon enterprise, ’Ja jag talar franska i mitt företag’, och handlar om att värna franskans ställning inom företagsvärlden. Dessutom finns en enhet på kulturdepartementet med omkring 30 tjänstemän med ett liknande uppdrag. Varje år får den parlamentariska församlingen, nationalförsamlingen, en rapport om franskans ställning.
Organisation internationale de la Francophonie, OIF, som har 75 medlemsländer, finns också med i bilden. Huvudkontoret disponerar en hel fastighet nära Eiffeltornet i Paris. Man har representationskontor i New York, Genève, Bryssel och Addis Abeba. Organisationen firar den internationella ”Francophoniedagen” i slutet av mars varje år – på det datum som OIF bildades för drygt 40 år sedan. Uppgiften är att stärka franskans ställning i medlemsländerna. Man delar ut språkstipendier och arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Till detta kan läggas verksamheten inom Alliance Française, ’Franska alliansen’, som är aktivt i drygt 130 länder. Denna allians ska sprida kunskap om språket och den franska kulturen.
Det är skandal att varuhuset NK övergett svenska språket och i stället genomgående använder engelska. Vi har faktiskt en språklag som säger att svenskan är vårt huvudspråk, skriver Christina Johansson, medlem i nätverket Språkförsvaret.
(…) Häromdagen styrde jag kosan till NK, det vill säga AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett nytt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus.
Min blick fastnade på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag veta att NK övergått till engelska. Alla avdelningar har numera enbart engelska namn.
”Varför?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”
Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska.
Mitt svar var att alla svenskar och invandrare inte kan engelska. Om huvudspråket är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA?
Svaret jag fick förskräckte mig. Expediten svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.
Jag berättade för honom att jag är medlem i föreningen Språkförsvaret som motsätter sig engelskans utbredning i landet och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte.
Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter.
Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött.
Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.
NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”.
Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare, men inte längre.
I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska, men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener.
Först stod avdelningarna på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK.
(….)
Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan.
Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?
I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.
Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.
Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?
Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.
En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.
En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.
Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?
Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön. Ursprungligt skick
Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?
Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick. Hyfs
Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.
Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker. Grön växt
Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?
Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten. Pelletar
Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?
Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna. Inbyggarnamn
Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen ‑are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen ‑bo (som i Pargasbo)?
Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -areär avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med ‑bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav. Vederlag
Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.
Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext. Röra eller beröra
Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?
Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet. Sköter sjuka
Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?
Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term. Hyra ut personal
Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?
Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personaloch uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag. Ortnamn
Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?
Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom. Förlova
Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt? Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul. Timtal
Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?
Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar, 4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme, 1 ¾ timme. Berättelser
Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?
Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet. Sjukdomar
Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?
Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.
”Vikingarna hade egna namn på omvärlden, till exempel Vinland för Amerika och Saxland för Tyskland. Två av de vanligast förekommande beteckningarna i litteraturen om vikingatiden är Gårdarike och Särkland, som skall ha syftat på länder i öster. Vad betydde orden?”
”Gårdarike”, på fornnordiska Garðaríki, vikingarnas namn på Ryssland, betyder ”städernas land”. ”Stad” bör förstås som ”handelsplats” snarare än stad i juridisk bemärkelse. Ordet kan härledas ur det slaviskagrad (eller gorod och gord), som nordborna lärde känna när de handlade i Ryssland, och syftade ursprungligen på de träpalissader och murar som omgav handelsplatserna. Språkhistoriskt är termen besläktad med mängder av indoeuropeiska ord, bland annat engelskansgarden, eftersom också trädgårdar var omgärdade platser. Orden grad och gorod återfinns ännu i åtskilliga öst- och centraleuropeiska stads- och ortnamn, till exempel Novgorod (ordagrant ”Nystad”).
Väl att märka var Gårdarike var aldrig allenarådande som benämning på det stora landet i öster. Att döma av svenska runstenar kunde nordborna även nöja sig med att kalla området ”Gårdar” (Garðar), eller bara ”Öster” (Austr). En alternativ benämning var ”det stora Svitjod”, vilket syftar på de många nordbor från dagens Sverige som bosatte sig i Ryssland.
”Särkland” är svårare att härleda etymologiskt. Termen syftade på ett vidsträckt östligt område vid Kaspiska havet och i Främre Orienten, huvudsakligen med muslimska härskare och muslimsk befolkning. Men vad står ”särk” för? En vanlig tolkning i äldre litteratur är att ordet går tillbaka på ordet ”saracen”, men det kan omöjligen bevisas att nordborna kände till denna term. Ett alternativ är att det minner om ett ord som betydde silke (latinets sericum, en viktig handelsvara i regionen), eller den khazariska staden Sarkel vid Don, eller – en förklaring som har blivit allt vanligare – klädesplagget särk, som var frekvent förekommande i dessa sydliga och östliga nejder.
Vikingarna kallade inte sig själva för vikingar. Det var sannolikt britterna som hittade på namnet viking med den ungefärliga betydelsen köpman/handelsresande. Vikingarna kallade sig själva snarare nordman (norsk), dansk (daner), svensk (svear), göte (götar), varjager osv.
Ordet viking förekommer överhuvudtaget inte i fornsvensk eller medeltida svensk litteratur.
Det finns en runrad (Hablingbostenum) där ”uikikum” tolkats som första belägget för ordet ”viking” men detta är omdiskuterat. Det finns andra tolkningar av uikikum som är mer trovärdiga.
Istället omnämner vi oss själva såsom svear och götar. Varför ska man då referera till historiska svenskar, med det namn som britterna använde för oss? Är vi så anglifierade?
Jag tror att särkland betyder just särk (tygstycke/klädesplagg) och land.
Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.
I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.
Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:
Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat
Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.
Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”
Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.
Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning
I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.
När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning.
Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)
Skribenterna väljer lite för ofta vart före var
Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).
Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man vars: Vars är du? Vars ska du?
Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?
Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”
Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?
Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen?
Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop
Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.
Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.
På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dag, istället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långtifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).
Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället.
Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.
Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden
Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.
Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?
Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.
Här är de sju orden, nu med bättre stavning:
mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
tillfredsställa(två s ska det vara)
omständlig(l:et faller lätt bort)
öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
terrass(två r, två s).
Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.
Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.
Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken
Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.
Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.
Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.
Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.
Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.
Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språkendanska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).
Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.
Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.
Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.
Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.
Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.
Språkbruk i det nordiska samarbetet
I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.
Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.
På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.
Någon fler incident med renar blev det inte, tack och lov, men någonstans mellan Torneå och Uleåborg såg jag två renar som korsade vägen men då på betryggande avstånd. Jag kom förresten hem igår kväll efter en dagskörning från Boden. Jag startade vid niotiden på morgonen och kom hem 19.15. Jag hade tänkt starta lite […]
38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan.
Alternativa fakta
Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad
som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.
Det är besvärande att kommunledningen lever i tron och baserar sitt agerande på att skuldsättningen är normal. Det är den inte. Att man försöker få allmänheten att tro samma sak genom att presentera alternativa fakta kring enkelt verifierbara belopp är ännu märkligare.
(Södermanlands Nyheter 4 oktober 2017)
Kommentar: Av engelskans alternative facts. Frasen fick sprid-
ning med denna betydelse efter att den använts av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreteraren
Sean Spicers felaktiga påståenden om antalet personer i publiken vid
Donald Trumps presidentinstallation.
Blockkedja
Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis
transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett
nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje
förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de
datorer som ingår i nätverket.
Genom blockkedjan har vi en teknik som möjliggör applika- tioner där vi inte behöver lita på en tredje part. Ett exempel ärrösträkningen vid nationella val. I dag litar vi på en centraliserad rösträkningsprocess, vilket kanske inte är något större problem i Sverige – men det är ganska många val runt om i världen som manipuleras av olika parter. Med en decentraliserad lösning sätter vi i stället vår tillit till blockkedjan som garanterar att ingen kan manipulera resultaten.
(Göteborgs-Posten 18 september 2017)
Kommentar: Av engelskans blockchain. Blockkedjetekniken
utvecklades först som en central del av den digitala valutan bitcoin.
Blorange
Hårfärg som är blandning av blont och orange.
Pastelliga hårtoner har länge legat högt på trendkartan. Vårens hårhit, som instagram just nu svämmar över av? Färgen ”blorange”, en persikoaktig ton som är en mix mellan blont och orange.
(Amelia 16 mars 2017)
Bonus malus
Skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift.
Det nya beskattningssystemet bonus malus som träder i kra om ett år kommer att förändra våra bilköp. Bilar med höga utsläpp stra as. Många privata bilköpare väntar nog med att förnya bil köpet för att nyttja den sänkta skatten e er några år.
(Sundsvalls Tidning 7 oktober 2017)
Kommentar: Termen bonus malus kommer av latinets bonus, ’bra’, och malus, ’dålig’. Den förekommer på olika språk både som beteck ning för liknande skatter som den svenska och för andra typer av ekonomiska lösningar som går ut på att vissa saker belönas med en bonus och andra saker bestraffas med en straffavgift. När den sy ar på det nya svenska skattesystemet förekommer den mest i samman sättningar som bonus malussystem och bonus malusskatt.
Cringe
Pinsam.
Jag förstår till och med att jag som förälder är cringe nästan jämt.
(Göteborgs-Posten 26 maj 2017)
Kommentar: Av engelskans cringe som i vardaglig användning förekommer så väl som substantiv, adjektiv, verb och utropsord som uttryck för pinsamhet. Det används också som beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska förekommer även adjektivformen cringeig, liksom verbformen cringea med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.
Dabba
Göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen.
Hej alla med KP framför näsan! Jag har väntat i era veckor nu, och i dag hände det äntligen: Vår lärare dabbade! Alla tjatade om att hon skulle göra det, och till slut gav hon med sig.
(Kamratposten 6 september 2017)
Kommentar: Av engelskans dab, som används både som substantiv och verb om denna dansrörelse, som uppstod inom den amerikanska hiphopkulturen. På svenska används substantivet dab, eller dabb, som benämning för själva rörelsen. Man kan göra en dab, etcetera.
Direktare
Begravning utan ceremoni.
När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.
(Norran 9 oktober 2017)
Doxa
Lämna ut en privatperson genom att publicera känslig information på internet
Min rädsla handlade inte bara om att få näthat. Kvinnor blev ju doxade och förföljda också.
(Kit 28 oktober 2015)
Kommentar: Av engelskans dox, bildat till docs, kortform av documents, ’dokument’.
Döstäda
Rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång
Att döstäda handlar egentligen om att hålla rätt på sina saker och rensa.
(Vestmanlands Läns Tidning 9 november 2017)
Expresskidnappning
Kidnappning som inte varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.
Det här tillvägagångssättet kallas expresskidnappning – att offren hålls som gisslan medan gärningsmännen kontrollerar koder och tömmer konton.
(Sveriges Radio 4 maj 2017)
Kommentar: Ordet har kommit in i svenskan som ett översättnings lån av spanskans secuestro exprés, som används för liknande fenomen på olika håll i Latinamerika.
Fejkade nyheter
(även fejknyheter, falska nyheter) Osanningar som sprids som sanningar i medierna.
Den ryska inblandningen i det amerikanska valet har varit under utredning ända sedan Trump vann presidentvalet. Nu visar utredningen att 126 miljoner amerikaner nåddes av fejkade nyheter och inlägg skapade i ryska trollfabriker via Facebook och Google.
(TV4 1 november 2017)
Kommentar: Frasen har länge använts på svenska, men ökade stort i användning under 2016 och 2017, en ökning som tydligt kan kopplas till den amerikanska valrörelsen där den engelska frasen fake news användes itigt, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta men som avfärdades genom att påstås vara fejkade.
Fidget spinner
(även fingersnurra och stressnurra) En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna
Fidget spinner – fingerspinnare – är en leksak med tre vingar som normalt hålls mellan tummen och pekfingret och som snurrar när man snärtar till en av vingarna. Man kan också göra vissa trick med spinnern.
(Aftonbladet 22 juni 2017)
Kommentar: Snurrandet anses av vissa ha en avstressande e ekt, vilket ligger bakom den alternativa benämningen stressnurra.
Framtidsfullmakt
Fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer.
Den nya lagen om framtidsfullmakt ger dig möjlighet att i förväg utse till exempel en god man. Han eller hon kan bland annat ta hand om din ekonomi och ditt boende den dag du själv inte längre kan föra din talan. Det förhindrar till exempel bittra arvstvister.
(Aftonbladet 7 oktober 2017)
Funktionsrätt
Rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Närheten till anläggningar handlar om en god livsmiljö för Umeåborna. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att våra idrottsanläggningar ska utgå från principen om funktionsrätt, det vill säga, det är en mänsklig rättighet att även människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar till idrottsutövande.
(Folkbladet Västerbotten 12 augusti 2017)
Kommentar: Ordet har lanserats av den organisation som tidigare hette Handikappförbunden och som sedan maj 2017 heter Funktionsrätt Sverige.
Grit
Uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål.
Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med grit – en egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.
Göteborgs-Posten 1 oktober 2017
Kommentar: Inlånat från engelskan. Begreppet grit används inom psykologisk forskning, och har vunnit spridning främst genom den amerikanska psykologen Angela Duckworths arbete, bland annat hennes bok Grit: The power of passion and perseverance, som publicerades 2016.
Halalturism
Turism på anläggningar som följer specifika kriterier som är upp- ställda för att passa vissa muslimska traditioner.
Eftersom turismen är en av Turkiets viktigaste näringsgrenar söker de nya marknader. Den oberoende affärsmannaorganisationen Musiad föreslår att Turkiet satsar på så kallad halalturism, det vill säga på turister från muslimska länder.
(Dagens Nyheter 9 augusti 2017)
Hyberavdrag
Skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.
Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rutavdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska ut föras i hemmet.
(TT 22 mars 2017)
Kommentar: Ordet och förslaget kommer från den statliga utredningen om cirkulär ekonomi.
Inrymning
Instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot.
Skolan ska ha följt planen om inrymning i samband med händelsen, då alla elever och personal stängde in sig i klass rummen. Detta på grund av att skolan upplevde en förhöjd hotbild.
Sveriges Television 13 december 2016
Killgissa
Påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.
Den brittiska affärssajten som förklarar för sina prenumeranter att på svenska företag raåder fikapaus med kaffe och bulle – coffee and bun break – två gånger om dagen kan omöjligen ha passerat tullgränsen på Arlanda utan bara killgissat i godan ro på sin kammare.
(Fokus 20 oktober 2017)
Klickfarm
Grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren.
När polisen slog till mot huset nära Thailands gräns till Kambodja hittade de nästan 400 000 simkort och 500 mobiltelefoner, som kopplats ihop med en dator. Enligt polisen rör det sig om en så kallad klickfarm, där de tre kinesiska männen arbetade med att generera virtuellt stöd för olika produkter, bland annat godis, örtmediciner och ett turismföretag.
(TT 14 juni 2017)
Kommentar: Av engelskans click farm med samma betydelse.
Knäprotest
Manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.
Även utanför sportens värld skedde knäprotester. Musikern Stevie Wonder satte sig ner på ena knät tillsammans med sin son Kwame Morris under en musikfestival i Central Park i New York.
(Dagens Nyheter 24 september 2017)
Kommentar: Manifestationsformen fick stor uppmärksamhet när president Donald Trump i september 2017 kom med uppmaningen att knäprotesterande spelare i amerikansk fotboll skulle avskedas. Detta ledde till en kampanj till stöd för spelarna och deras knä protester i sociala medier under hashtaggen #takeaknee.
Kombucha
Dryck som framställs genom fermentering av te.
Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.
(Metro 22 september 2017)
Kommentar: Ordets etymologi är osäker, men troligen är det kinesiska ordet för ’te’ – 茶 eller chá – involverat.
Kompetensutvisning
Utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förenklas. Den senaste tidens brutala kompetensutvisningar är inte bara en moralisk skamfläck, utan djupt skadliga för det svenska näringslivets utvecklingskraft.
(Svenska Dagbladet 8 oktober 2017)
Kommentar: Ordet lanserades i en artikelserie i Svenska Dagbladet.
#metoo
Hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta.
Erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp sprids med nätkampanjen #metoo. Nu är det ett bra tillfälle för män att diskutera mansrollen med andra män, anser Svante Tidholm på Män för jämställdhet.
(Aftonbladet 18 oktober 2017)
Omakase
Restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud.
Omakase är begreppet som används för servering där man sätter sig vid en bardisk och låter sushikocken servera efter kockens eget val.
(Sydsvenskan 4 oktober 2017)
Kommentar: Av det japanska uttrycket omakase som betyder ’jag överlåter beslutet åt dig’. Begreppet används främst på japanska restauranger och främst för sushimåltider, men det används även mer generellt om att låta kocken komponera måltiden också på helt andra typer av restauranger.
Pansexuell
Som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.
Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pansexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.
(Aftonbladet 6 januari 2017)
Plogga
Jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.
Jogga är vad motionärer brukar göra. Men att kombinera det med att plocka skräp har blivit en ny trend som kallas för att plogga.
(SVT 28 september 2017)
Poddtaxi
Litet eldrivet fordon som används som taxi.
Anthonys poddtaxi är framme vid Stureplan. Jag kliver ur det lilla fordonet och tackar för åkturen.
(ETC 9 juni 2017)
Kommentar: Av engelskans pod taxi och podcar. Båda dessa ord används på engelska främst om spårbundna fordon som är betydligt mindre än traditionella spårvagnar och används för kortare trans porter, men orden kan också användas om elbilar av det slag som nu har börjat användas för taxitransporter i Stockholm. Engelskans pod kan bland annat betyda ’ärtskida, frökapsel’, och benämningen har motiverats av fordonens kapselliknande utseende.
Postfaktisk
Som hänger ihop med en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.
Nu är plötsligt alla rättänkande människor upprörda över att vi har hamnat i en postfaktisk tid, där nättroll och populistiska poli tiker kommer undan med de mest hårresande lögner och vägrar att acceptera när de blir rättade.
(Nya Wermlands-Tidningen 18 februari 2017)
Kommentar: Relaterade ord är postsanning, av engelskans post truth, och känslosamhälle.
Rekoring
Grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter.
En rekoring är en Facebookgrupp där lokala livsmedels producenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan trä as de regelbundet för varuutlämning utan mellanhänder. Idén kommer från Frankrike, men rekoringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna.
(Råd & Rön 29 september 2017)
Kommentar: Förledet reko är bildat som en kortform av frasen rejäl konsumtion.
Renovräkning
Vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.
Att hyreshöjningarna blir så stora efter en renovering att människor tvingas flytta har skapat ett nytt fenomen,”renovräkning”. På era håll har förhandlingarna landat i att hyres gästerna fått tre renoveringsnivåer att välja på, men där även den lägsta innebär en hyreshöjning.
(Göteborg Direkt 30 september 2017)
Kommentar: Ordet är ett översättningslån av engelskans reno viction.
Sekundärkränkt
Upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.
I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundär kränkt. Alltså att berätta hur någon annan, från en annan ”grupp” än den man själv tillhör, känner sig kränkt.
(Metro 9 juni 2017)
Serieotrohet
Det är att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med.
Streaminggenerationen har ett skelett i garderoben. Jag tänker på serieotroheten. Denna amoraliska företeelse som är som störst i USA. Det vill säga när man dyrt och heligt har lovat sin partner att man ska se nästa avsnitt tillsammans, men dessvärre avviker från detta förhastade tv-löfte och tittar vidare själv.
(Tellus lm 24 februari 2017)
Skogsbad
Terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.
Ett skogsbad innebär att man går ut i skogen och öppnar sina sinnen. Företeelsen växte fram i Japan på 80-talet, för att råda bot på stressymptom.
(Tidningen Farsta Sköndal 12 augusti 2017)
Kommentar: Företeelsen kallas på japanska shinrinyoku, vilket kan översättas just som ’skogsbad’.
Snubbelsten
Minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.
Snart kan du snubbla över så kallade ”snubbelstenar” på Uppsalas gator, men bara i tanken. De nedknackade gatstenarna fungerar som ett minne och monument för de som föll offer för nazismen mellan 1933 och 1945.
(UNT 28 juni 2017)
Kommentar: Översättningslån av tyskans Stolperstein. De snubbelstenar som finns på olika ställen i Europa ingår i ett projekt av den tyska konstnären Gunter Demnig, som placerade ut sina första snubbelstenar i Berlin i mitten av 1990-talet.
Spetspatient
Patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.
Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.
(Dagens Samhälle 29 juni 2017)
Kommentar: Uttrycket har lanserats av Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet.
Veganisera
Göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.
Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak.
(Hembakat 24 augusti 2017)
Viralgranska
Källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.
I dag är sanningarna relativa. Nyheterna är underhållning (”därför plingar det i mobilen hela tiden”) och vi får alla se till att viral granska och tänka kritiskt om en rubrik lyder ”Ny lag kräver halalslaktad skolmat”.
I svenskan uttalar man ofta engelskans j som ett svenskt, till exempel i namnet John, men i det arabiska lånordet hijab uttalar man ofta j-ljudet som i standardarabiskan, ungefär ”hidjab” – trots att det motsvarar engelskans- j-ljud. Borde det inte uttalas med svenskt j-ljud, så som engelska lånord ofta uttalas i svenskan?
Raymond
Svar: Förhållandet mellan bokstäver och uttal är som bekant rätt godtyckligt. Men även om ljuden kommit först och standardiserade stavningar av dessa ljud kommit senare, har ofta standardiserad stavning också kommit att påverka hur människor utläser ord och namn. Många lånord anpassas till ett mer svenskt uttal, vanligen det uttal som vi har för samma bokstäver i vanliga svenska ord.
Men det finns också många undantag, av olika skäl:
a) Ordet kan uppfattas mer som ett citatord, det vill säga ett tillfälligt eller nyligen inlånat ord, som därför ännu inte genomgått en försvenskning.
b) Ordet kan ha fastnat i en till exempel engelsk form. Anpassas inte stavning, böjning och så vidare påverkas ofta inte heller uttalet.
c) Ordet kan uppfattas som ett ”internationellt” ord, som uttalas ungefär likadant världen över (detta gäller till exempel ofta för mat- och dryckesord).
d) Finns det i landet talare av det språk som ordet har lånats in från, kan även de påverka uttalet (så torde det i hög grad vara för just hijab).
Det finns även en allmän tendens, kanske främst bland unga svenskar, att uttala inte minst engelska lånord som i engelska. Den tendensen är ännu starkare för namn. Det blir alltså allt vanligare att främmande personer med namnet John utläses ungefär ”djohn” även av svenskar.
I franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ”låt oss vara snobbar och tala franska!” I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre istället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.
Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ”Republikens språk är franska”.
Varför hör vi inte längre financeur utansponsor, succès de librairie utanbest-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Le Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.
Mejl, dejt, fejk, kviss… Eller vänta nu? Quiz stavas det väl ändå? Vissa engelska lånord får med tiden en försvenskad stavning, andra behåller sitt engelska ursprung. Vad beror det på?
Enligt Svenska Akademiens ordlista ska det engelska lånordet som betyder frågesport stavas med q och z. Men kanske är det bara en tidsfråga innan detta kan komma att ändras. Språktidningen var några av dem som var först ut med att omfamna den försvenskade stavningen – kviss.
– Jag tycker mig ha sett att acceptansen för försvenskad stavning har ökat. Vi tror på den trenden, och därför vågade vi skriva kviss, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.
– Oförsvenskade blir lånorden svårhanterliga, särskilt när de ska sägas i plural. Enligt Svenska Akademiens ordlista är även pluralformen quiz, och det känns lite konstigt. Då är det bättre med kvissar.
Svenska språket utökas ständigt, bland annat genom lånord från andra språk och då framför allt engelskan. En del får så småningom en svensk stavning, som sajt, webb och dejt. Men vad är det som gör att vissa ord försvenskas och andra inte?
– Vissa ord har större behov av en försvenskning. Det engelska ordet date går bra att använda så länge man inte ska böja det, men när man ska prata om att dejta, då ser den engelska formen märklig ut, säger Sunna Nygård, språkvårdare på Språkrådet.
För att ett lånord över huvud taget ska kunna användas i svenska språket behöver språkbrukaren göra vissa grundläggande bedömningar, som om det är ett en eller ett-ord eller hur det ska böjas i plural. Språkrådet tar ständigt emot frågor om hur de nya orden ska hanteras.
– Ibland tar det tid innan exempelvis en böjning etableras och ofta förekommer då flera böjningar parallellt. En fråga jag nyligen fick var om det heter en eller ett feed. Just i det fallet var det ganska enkelt att rekommendera det svenska ordet flöde, men det är inte alla som vill använda det, säger Sunna Nygård.
Det görs också misslyckade försök att försvenska ord. Det mest kända är kanske jos som aldrig fick något genomslag. Just där fanns det dock ett marknadsföringsskäl – juice var ett ord som redan stod på många förpackningar. Ett annat ord som fick förpassas till sophögen var bärspelare, som föreslogs i stället för walkman (eller freestyle som kom att bli den ”svenskspråkiga” benämningen när Sony lanserade sin kassettbandspelare 1979). Men det förekommer även fall där de nya orden och stavningarna splittrar språkbrukarna.
– Stavningen på mejl, som Språkrådet rekommenderar, har slagit igenom på vissa håll, men vissa tycker att det ser väldigt fånigt ut och använder ändå det engelska mail.
En vanlig tendens är att också i pluralformen följa engelskt språkbruk och lägga till ett ’s’’, som avokados eller designers. Svenska språkrådet har hittills avrått från detta, och därför blev det något av en skräll när språkvårdaren Ola Karlsson på det senaste Språkforum, berättade att man införlivar den engelska pluralböjningen i den kommande upplagan av ”Svenska skrivregler”.
– Ja, det fick väldiga proportioner. Men det är inte en förändrad rekommendation, utan innebär bara att vi tar upp att plural-s förekommer i svenskan. Det är så pass etablerat och det är dags att vi funderar på hur vi ska hantera det i svenska språket, säger Sunna Nygård.
I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!
– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.
Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.
Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.
– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.
I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.
Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.
Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterandespråk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.
Andra språk kom alltid först
Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.
Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.
Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.
Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.
Monday to Friday.Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:
Ing-formen – pågår bara tillfälligt
”The progressive”,eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.
– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.
Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:
– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.
Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…
Tredje person singular s glöms bort
I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska.Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:
– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:
– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.
En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:
Inledande adverbial kuggar många
Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.
– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.
Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:
Svenskars informella tilltal blir fel
Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.
– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.
– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.
Stor bokstav både på Monday och April
Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.
– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.
Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.
”Kommunikation värderas högre än riktighet”
Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:
– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.
I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst.
Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmen år 2015 och att antalet positiva asylbeslut har ökat. Speciellt har andelen arabisktalande irakier och syrier klart ökat.
I slutet av fjolåret bodde det 21 783 personer i Finland som har arabiska som modersmål.
Den officiella befolkningsmängden i Finland i slutet av år 2016 var 5 503 297 personer och folkmängden ökade med 15 989 personer. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med drygt 8 000 personer.
Däremot ökade antalet människor med ett främmande språk som modersmål med drygt 24 000 personer.
I Finland finns 105 000 personer med dubbelt medborgarskap. 20 324 var infödda finska medborgare men hade beviljats medborgarskap i ett annat land. Antalet utländska medborgare som beviljats finskt medborgarskap var 84 673.
De största grupperna med dubbelt medborgarskap var ryssar, svenskarna var näst störst, därefter följer somalier, ester och amerikaner.
Under år 2016 ökade befolkningen i sju landskap och minskade i tolv. Folkmängden ökade mest i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen minskade mest i Södra Savolax och i Satakunta.
Ser man till kommuner och städer ökade befolkningen kvantitativt sett mest i Helsingfors, Esbo och Vanda. Relativt sett ökade befolkningen mest i Sibbo (2,7 procent), Vanda (2,2 procent), Kangasala (1,9 procent) och Esbo (1,8 procent).
Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola och Salo och relativt sett mest i Rääkkylä (3,4 procent), Valtimo (3,4 procent) och Kivijärvi (3,3 procent).
Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…
Strunta i språkfelen och lyssna till vad som sägs i stället – ungefär så kan man sammanfatta budskapet i en text av min kollega Madelaine Levy i veckan. Visst har hon rätt. Det är bara dumt att döma ut vad som sägs på grund av dialekter eller brytningar. Och att vara dyslektiker är självklart inte detsamma som att vara obildad.
Men därmed inte sagt att man inte bör anstränga sig för att uttrycka sig korrekt. Att tala eller skriva felfritt sammanfaller nämligen ganska ofta med att vara begriplig. Här har vi som använder språket som arbetsredskap ett stort ansvar. Om vi inte kan stava rätt eller skilja på de och dem bidrar vi till språklig förvirring. Dessvärre gör vi emellanåt fel, men gudarna ska veta att vi då kan förlita oss på att våra läsare uppmärksammar oss på våra brister.
Medier har sparat bort korrekturläsare och förlitar sig i allt större grad på rätt- och avstavningsprogram. Nyligen rapporterade Sveriges Radios ”Kulturnytt” att det sedan årskiftet inte längre finns någon språkvårdare anställd på heltid på landets stora morgon- och kvällstidningar.
Likväl måste pressen fortsätta att vårda språket – precis som bokförlag, myndigheter, organisationer, företag och andra som offentligt kommunicerar med sin omgivning. Därför är det deprimerande med de särskrivningar och grammatiska knasigheter som basuneras ut på reklamtavlor och i broschyrer (även om det för en språkpolis också kan finnas något lustfyllt i att upptäcka dem – en känsla som påminner om den i att avnjuta pekoralistisk poesi eller riktigt usel kalkonfilm).
En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.
Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk– som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.
Ändå måste jag höja ett ögonbryn när jag läser att filmfestivalen har presenterat ett nyinstiftat manuspris med ett genuint svengelskt namn: Nordisk Film & TV Fond Prize. Smaka på orden. En härlig soppa bestående av såväl särskrivning som svengelska.
Jag korar omedelbart detta pris till mottagare av det av mig nyinstiftade The Svengelska Dagbladet Språk Prize.
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om svenskan. Att undra över det egna språket är ett grundläggande mänskligt behov. Men folk verkar fråga mer än någonsin – till Språkrådet, ”Språket” i P1, tidningarnas språkspalter eller i otaliga nätforum. Listan baseras på Språkrådets statistik men är inte helt vetenskaplig.
Hen är korrekt
Hen intar givetvis förstaplatsen sedan 2012. Själva språkriktighetsdebatten kan dock anses avslutad i och med att Svenska Akademiens ordlista godkänt. Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen är korrekt. Och det är korrekt att låta bli för den som så önskar.
De eller dem?
De eller dem är nog det svåraste just nu. Också mycket vana skribenter felar med dem som subjekt (”dem kommer”). Tumregler finns: de motsvarar vi eller på engelska they, dem motsvarar oss eller them. Tvekande väljer de; då är chansen nio på tio att det blir rätt.
När behövs gentiv-s?
Genitiv-s. Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Therese’s design och Nylander’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Thereses design och Nylanders blommor.
Bästa eller bäste?
Bästa eller bäste klubbmedlem? Kan adjektivets e-form bara användas med syftning på en man, och är a-form då fel? Den som vill kan faktiskt alltid skriva a-form. Fast för västsvenskar klingar ”lilla gubben” knasigt.
Stor eller liten bokstav?
Stor eller liten bokstav? Evig fråga. Svenskan är, i likhet med franska och till skillnad från engelska, ett liten-bokstav-språk. Så till exempel vid adjektiv som avletts av namn: strindbergsk berättarteknik. Vanligaste problemord är internet, som förr sågs som namn och skrevs Internet, men numera hellre betraktas som vanligt substantiv, internet.
Vart eller var?
Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk används vart i båda fallen, så också allt mer i stockholmstrakten. Enbart fånigt att kritisera sådant tal.
Skriv ihop eller isär?
Sär- och sammanskrivning. Skriv ihop när två innehållstunga ord kombineras till ett enda med betoning på båda leden, artighetsvisit. Skriv isär när det första ordet är en obetonad preposition, i stället. Så enkel är grundregeln. Men undantag finns (som ihop och isär!), och praktiken är svår.
Kan en strunta i man?
Kan en skriva som en vill – går det bra med en i stället för man? Normkritisk bubblare. En är inte fel, men kontroversiellt. Något äldre läsare kan också tycka det låter bonnigt. Så var försiktig.
Var försiktig med semikolonet!
Kolon eller semikolon? Så här blir det rätt: kolon, inget annat, används framför uppräkningar och citat- och anföringsliknande satser – se denna mening! Semikolon ska begränsas till skiljetecken mellan huvudsatser när man inte vill ha punkt.
Policy i plural?
En policy men flera? Policyer, säger Svenska Akademiens ordlista. Språkvårdare motarbetar engelsk pluralböjning, och förespråkar svensk. Det bör respekteras i offentligt skriftspråk. I tal lär det dock bli åtskilliga partners och hits.
E-handel i Europa webbsida för e-handel på olika språk översättning av hemsida
Använd professionella översättare
Lagar och regler. Se till att kunna lokala regelverk om e-handel, marknadsföring och hantering av personlig data.
Anpassade lokala sajter. När du ska översätta din sida till nya språk – använd professionella översättare som bor i de länder där du ska bedriva e-handel.
Tillhandahåll olika betalningsalternativ. De europeiska e-handelkonsumenterna vill betala på olika sätt. Ta reda på vad som gäller på dina specifika marknader och erbjud valmöjligheter.
Leveranser. Samarbeta med en logistikpartner som kan hjälpa dig med distributionen på så många marknader som möjligt.
Returer. Se till att du erbjuder dina kunder ett enkelt och praktiskt sätt att returnera varor.
Var lokal. Sätt upp en kundservice som talar det lokala språket och som kan nås på ett lokalt telefonnummer.
Norra Europas ledande digitala översättningsbyrå med fokus på nordiska och baltiska språk
Din digitala översättningsbyrå
Översättningsbyrå Baltic Media Translations AB är en global leverantör av översättning och lokaliseringstjänster etablerat i Skandinavien och Baltikum, verksamt sedan 1991.
Affärsidén hos Baltic Media Translations AB framgår i dess slogan Rätt budskap på rätt språk. Företaget säljer immateriella varor skapade av kvalificerade och kompetenta specialister som säkerställer hög kvalitet på tjänsten.
Baltic Media Translations AB etablerades i Sverige 1991 och är en av de ledande leverantörerna inom segmentet för högkvalitativa språktjänster i Nordeuropa. Översättningsbyrån har kontor i Stockholm (Sverige) och i Riga (Lettland).
Kvalitet och snabb service – dessa är de två huvudprinciperna som gör att våra kunders tillit till Baltic Media Translations AB är solid.
Baltic Media Translations – din digitala översättningsbyrå.
Jo, det är sant: Högskolan i Jönköping har bytt namn och heter numeraJönköping University, vilket enligt rektorn Anita Hansbo och prorektorn Lars Niklassons är ”ett bra namn även på svenska”. Det finns dock de som tycker att det tvärtom är ett mycket dåligt namn på svenska och Språkrådet har JO-anmältuniversityt – som det ju för övrigt måste heta i bestämd form.
Universityts (bestämd form genitiv!) rektor och prorektor hävdar att de behöver ett engelskt namn, eftersom de ”alltid verkar i en internationell kontext”, men det räcker med att ta en titt på marknadsföringen av det nya namnet för att förstå att man då och då också verkar i en mycket provinsiell kontext. Universityt lanserar namnbytet med parollen ”I am JU”, vilket ju kräver att man inte uttalar J:et på korrekt engelskt vis (dj), utan utan med svengelsk accent för att det ska bli begripligt. Den som i stället uttalar det på engelska säger plötsligt något som snarare låter som ”I am jew”, vilket knappast kan vara den småländska läroanstaltens avsikt.
Oklart är dessutom hur Jönköping ska uttalas i namnet? Djoankoaping University? Och vad händer om alla andra högskolor som ”alltid verkar i en internationell kontext” följer efter? Då måste vi börja använda plural... Universityarna?
Freestyle – en klassiker
Här har vi klassikern i kategorin ”engelska ord som bara svenskar förstår”. När japanska Sony lanserade sin bärbara musikspelare för kassettband 1979 användes aldrig begreppet Walkman i Sverige. Här har vi gett tekniken ett helt eget ”engelskt” namn: freestyle. Språknämnden försökte kontra med ett helsvenskt ord för företeelsen – bärspelare – men det slog aldrig an. Möjligen för att det låter som om apparaten har blåbär eller lingon som drivmedel.
Tönt blev nörd – som blev en geek
Någon gång på 1980-talet började ordet tönt bytas ut mot nerd. Med tiden fick det amerikanska ordet den relativt töntiga svenska stavningen nörd. Långsamt har betydelsen i Sverige dessutom börjat glida och numera betyder nörd ungefär det som amerikanerna brukar kalla geek, det vill säga en person som kännetecknas av ett väldigt stort intresse för ett relativt smalt ämnesområde – exempelvis populärkulturella fenomen som fantasy och science fiction eller transportmedel som bussar och tåg. Du som läser det här är måhända till exempel en språk-nörd?
Kanske kan denna betydelseglidning resultera i en renässans för tönten?
After work – bara i Sverige
Vi använder oss dagligen av engelska lånord som chatta, mejla och bruncha. Men i fallet AW, after work, att ta en öl eller ett glas vin efter jobbet, är det inte ett uttryck vi lånat utan själva hittat på. Enligt den engelskspråkiga tidningen The Local förbryllas engelskspråkiga i Sverige av uttrycket after work som varken används i USA eller i Storbritannien. Där säger man snarare ”how about some drinks?” eller kort och koncist ”pub?”.
Backslick vårt slick-back
Joel Kinnamans frisyr på den här bilden kallas ju i svensk folkmun förbackslick. Ett uttryck lånat från engelskan kan man tro, men icke. Vi är dock inte långt ifrån – bakåtkammat hår heter på engelska slick-back. Pseudoanglicismer kallas de ord som används i annat språk än engelskan och till synes har engelskt ursprung, men som i själva verket inte alls används på samma vis där.
Flipper
Visst du att spelet flipper inte heter flipper på engelska, utan pinball machine? Det engelska ordet flipper står i stället för ”flipprarna” som man skjuter iväg kulan med i spelet.
Grape
Be om engrape i Storbritannien och du får en vindruva (och med stor sannolikhet ett höjt ögonbryn). Misstaget är vanligt, men den som är sugen på en grapefrukt bör förstås be om en grapefruit och inget annat.
Trafficking
I Sverige talar vi om trafficking när vi menar människohandel för sexuella ändamål. Det är en förenkling av den engelska benämningen human trafficking eller sex trafficking. Det ensamma ordet trafficking betyder på engelska smuggling.
Playback
Beyonces nationalsångsframträdande, när Barack Obama svors in för en andra presidentperiod, orsakade mycket rabalder. Efter en vecka erkände hon att hon inte sjöng live utan playback – det vill säga att sången var förinspelad. Sångerskan skyllde på tidsbrist, men hon använde förstås inte ordet playback – eftersom det är ett svenskpåhittat ord som inte förekommer i engelskspråkiga länder. Förinspelad sång vid musikframträdanden kallar de i stället lip sync.
After ski
Det franska uttrycket après-ski har vi svenskar gjort om till after ski. Men i till exempel USA använder man det franska uttrycket och inget annat. Pseudoanglicismer (ord som används i ett språk annat än engelskan och till synes har ett engelskt ursprung, men som i själva verket inte existerar inom engelskan eller där har en annan betydelse) är inte helt enkla att samla, då det inte skrivs ordböcker om detta, hälsar Johanna Ledin, språkhandläggare på Svenska Akademien.
Kick bike
Trodde du att amerikanska barn åkte kick bike? Då har du fel. Den moderniserade varianten av sparkcykel som blivit populär bland de yngre heter i USA scooter och inget annat.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Vilka språk talas egentligen i Sverige? Det var länge svårt att svara på, men nu visar en ny kartläggning på en språklig mångfald vi tidigare bara kunnat ana. Och kanske har finskan redan förlorat sin en gång så stabila andraplats. Patrik Hadenius reder ut.
Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall.
De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.
Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.
Detta säger mycket om vilket språk som har status. Samtidigt som det egentligen inte säger något alls om språken i Europa. Om vilka språk vi egentligen talar och skriver, våra nationella språk, minoritetsspråk, invandrarspråk och inlärda moderna språk.
Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Ett språk som uppskattas ha knappt en halv miljon talare. De flesta bor på Krim eller i Uzbekistan. Krimtatariskan stammar från turkiskan och kallas därför ibland för krimturkiska.
Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Och dessa mindre språk utgör exotiska inslag i Melodifestivalen och Eurovision. Förra året kom till exempel Jon Henrik Fjällgren tvåa i den svenska finalen med sin låt Jag är fri. Förutom att jojka så sjöng han också manne leam frijje, som är ’jag är fri’ på samiska. I årets final kom SaRaha på nionde plats med låten Kizunguzungu, som innehöll flera rader swahili. Det är knappast ett litet språk i Afrika, men i Sverige har det bara drygt tusen modersmålstalare.
Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Refrängen på krimtatariska består av ord och fraser som sångerskan och låtskrivaren Jamala hört av sin gammelfarmor och som beskriver hur det är att inte få uppleva sin ungdom i hemlandet.
Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Samiska och krimtatariska är minoritetsspråk som länge talats på bestämda platser. Men nu förändras språkgeografin på grund av den omfattande migrationen.
Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Fram till alldeles nyligen har svaret åtminstone för Sveriges del varit nej. Men nu, tack vare boken ”Sveriges språk i siffror”, finns det en lite tydligare bild av språken i Sverige.
Enligt tidigare uppskattningar finns det mellan 150 och 200 olika modersmål representerade i Sverige, men exakt hur det ligger till vet vi inte.
Ett viktigt skäl till osäkerheten är att det är svårt att definiera vad som är ett språk. Det som talas i Älvdalen – och som är nästintill obegripligt för en utomstående – är det en dialekt eller ett språk? Det som talas i Tornedalen, och som har mycket gemensamt med finska, är det ett eget språk eller är det en geografiskt avgränsad variant av finska?
Bara att försöka förklara älvdalska och meänkieli så enkelt som jag just gjorde kan väcka ont blod. Under lång tid var dialekter förlöjligade och minoritetsspråk aktivt motarbetade. Därför finns det anledning att vara försiktig. Tiderna har dock förändrats. Nu är dialekter på modet, och meänkieli är upphöjt till ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, vid sidan av finska, samiska, jiddisch och romska. Och till det kommer också att teckenspråk har officiell status.
Säg att vi ändå bestämde oss för en tillräckligt bra definition, hur många talar meänkieli i Sverige? Hur många talar älvdalska? Vi vet inte, för det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Vi har helt enkelt inte ställt frågan till befolkningen: Vad har du för modersmål?
Den mest tillförlitliga statistiken kommer från skolstarten, då barnens målsmän ska ange modersmål för att barnen ska få korrekt undervisning. Men i folkräkningarna var det länge sedan någon frågade om språk.
Numera är det länge sedan någon frågade något alls. Att samla uppgifter om befolkningen anses problematiskt av integritetsskäl, och språk är kopplat till etnicitet och därmed extra känsligt att fråga om. Därför genomförs folkräkningarna numera genom samkörning av register. Modersmålen lämnas åt sitt öde. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom modersmål varit en icke-fråga för en majoritet av befolkningen i modern tid. Alla ska väl tala svenska i Sverige?
Vi har under en period levt i ett språkligt homogent undantag. Det normala i världen är att det existerar många språk samtidigt på samma plats. De flesta av världens invånare är inte enspråkiga utan flerspråkiga. Men Sverige var alltså ett undantag. Likt Melodifestivalen var vi språkligt enkelspåriga. I Eurovision är det numera engelska, i Sverige var det svenska.
Tidigare, under stormaktstiden, var det inte så. Då talade en majoritet av dem som lydde under den svenska kronan inte svenska. Och de som trots allt påstod att de talade svenska, gjorde det ofta på olika dialekter som vi i dag inte skulle känna igen som svenska.
Men i takt med att riket krympte ökade andelen svensktalande – den språkliga homogeniseringen tog sin början. Som mest enspråkigt blev Sverige efter 1809, då riket delades och Sverige förlorade sex län och Åland till det som sedermera skulle bli ett fritt Finland. Så småningom fick vi allmän folkskola som uteslutande undervisade på svenska. Under 1900-talet kom press, radio och tv att sträva efter en enhetlig rikssvenska, och nationalismen vurmade för ett enande språk.
Efter andra världskriget vände det. Sverige gick från att vara en krympande utvandrarnation till en rik invandrarnation. Först kom arbetskraftsinvandringen och – utan att den har upphört – växer flyktinginvandringen. Och med alla migranter kommer också språk.
Nu är vi en nation vars språkliga mångfald vi hittills bara kunnat ana – fram till att Mikael Parkvall föresatte sig att försöka kartlägga vad vi talar för språk. Vi vet fortfarande inte exakt, men vi vet mycket mer.
Till exempel kan vi nu konstatera att finska för första gången på länge är hotat som Sveriges näst största språk. Tabellen här nedan över Sveriges största språk avser nämligen läget 2012; där ligger finska på andra plats och arabiska på tredje plats. Men höstens flyktingströmmar påverkar läget, och numera är arabiskan troligen större än finskan. Mikael Parkvalls unika tabell som publiceras i år är alltså möjligen redan inaktuell. Det är det riktigt revolutionerande, en förändring mer dramatisk än man kanske först kan ana. Och kanske det tydligaste tecknet på att flyktinginvandringens påverkan på språken tar över från arbetskraftsinvandringen och de sista resterna av stormaktstiden.
Språk är ofta en utmärkt spegel av samhället. Mer än varannan svensk tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan, enligt den årliga Som-rapporten som kom i april i år. Det är inte längre sjukvård eller utbildning som toppar deras lista. Att det är här det rör sig i samhället är också det som märks i tabellen över modersmålen i Sverige.
Lika tydligt är det att engelska placerar sig först på plats 12 i tabellen, med 54.000 modersmålstalare. Det är helt glasklart att engelskan både är litet, som modersmål, och helt dominerande, som statusspråk. Det är engelskan som får våra schlagerröster, både i Sverige och i Europa, samtidigt som engelskan kommer långt efter till exempel kurdiska, persiska och danska när det handlar om modersmål i Sverige.
Men tolka nu inte detta som en krigsförklaring mot engelska. Det handlar inte om att välja det ena eller andra språket. Vi klarar betydligt mer än ett språk – det är ju det naturliga i världen att vi är flerspråkiga.
Mikael Parkvall beskriver den språkliga vardagen. I ett parallellt universum seglar Petra Mede och Måns Zelmerlöw på en stormvind av love, peace and understanding. Nu har schlagercirkusen tagit paus, men om ett år kan du lugnt plocka fram paljetterna och rösta på precis vilket språk du vill. För min del får det gärna vara engelska, så länge du inte för ett ögonblick tror att det är vad vi talar till vardags.
Sveriges språk i storleksordning: Mikael Parkvalls uppskattningar av antalet modersmålstalare av olika språk i Sverige, från boken ”Sveriges språk i siffror”, utgiven av Morfem förlag och Språkrådet. Siffrorna avser 2012.
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
Språkdöd är ett ord som ibland nämns apropå svenska språkets litenhet och dess eventuellt hotade ställning i förhållande till engelskan. Men uttrycket har på senare tid använts också avseende den kontinuerliga försämringen av läget för andra främmande språk än engelska i Sverige. Och kanske är det just nu tillståndet för svenskarnas flerspråkiga kompetens vi bör bekymra oss om, snarare än svenskans status.
Hur klarar vi oss egentligen i en globaliserad värld?
Svenska talas av runt tio miljoner människor, engelska har 400 miljoner infödda talare och kanske det dubbla som andraspråkstalare och fungerar förvisso som lingua franca i många internationella sammanhang. Samtidigt har vi att förhålla oss till runt en miljard talare av kinesiska (mandarin) och cirka 230 miljoner talare av portugisiska, av vilka endast en bråkdel talar engelska. Stora världsspråk är också franska (talas av 2–300 miljoner personer i olika världsdelar) och spanska (cirka 440 miljoner i ett 25-tal länder), som båda används av ett stort antal andraspråkstalare.
Franska har en lång tradition som främmande språk i Sverige, och spanska studeras i dag av en stor andel elever i svenska skolor och finns företrätt vid flera universitet och högskolor – och det är väl naturligt med tanke både på vår närmaste omvärld, Europa och på det relativt höga antalet talare. Men sedan en tid pågår en oroväckande utveckling i Sverige där man tar bort språkutbildningar vid universitet och högskolor.
Det senaste exemplet är Mälardalens högskola där franska och spanska ska vara helt avvecklade vårterminen 2014. Anledningen är enligt högskoleledningen att man måste anpassa utbudet av utbildningar till ett minskat uppdrag från utbildningsdepartementet.
Det allvarliga i situationen har noterats av såväl svenska som internationella forskare (se till exempel kulturdebattartikel i DN 2012-06-19 av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet). Béatrice Cabau-Lampa vid Hongkong Baptist University har beskrivit situationen i Sverige för främmande språk utöver engelska som alarmerande.
Tendenserna att minska undervisningen i språk inom såväl skola som högskola står i absurd kontrast till de goda förutsättningar för flerspråkig kompetens som vi har byggt upp i Sverige. Mälardalens högskola blir inte det första lärosäte som anser sig tvingat att lägga ner viktiga språkämnen. Vi har sett liknande förlopp vid Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle.
Vid Göteborgs universitet togs i juni det uppseendeväckande beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och man överväger nedläggning av ett antal andra språk inom en snar framtid.
Hur pass extremt detta är kan belysas av att Svenska akademien den 12 oktober 2012 i ett brev till Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekar att det borde vara en självklarhet att italienska och de andra nedläggningshotade språken ska vara representerade vid de största universiteten i landet. Det är, som Peter Englund skriver i brevet, inte ofta Svenska Akademien försöker påverka universitetens inre arbete.
Särskilt oroande är de signaler som beslutsfattare och myndigheter sänder när man gång på gång väljer bort just språkämnen i samband med nedskärningar: budskapet blir att kunskaper i flera språk inte är viktiga.
Paradoxalt nog hör vi samtidigt ofta talas om vårt behov av internationalisering. Sverige har potential i fråga om flerspråkig läs- och skrivkunnighet och användande av flera språk i intellektuellt och professionellt syfte – inte bara i de stora invandrarspråken persiska, arabiska och turkiska utan även spanska, tyska, franska, italienska med flera. Men denna flerspråkighet är inte tillvaratagen. I stället förhärskar en bred och tryggt förankrad uppfattning att det räcker med engelska.
Att det inte räcker med engelska har påpekats av Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv (DN 2011-09-21) som menar att skolan måste anpassas efter företagens behov av kunskaper i tyska och kinesiska, då företagen efterlyser personal med kunskaper i dessa språk, förutom spanska.
Forskaren Ingela Bel Habib har i en jämförande studie undersökt hur små och medelstora företag i Sverige klarar sig på den internationella marknaden. Bel Habib visar att denna typ av svenska företag använder sig nästan uteslutande av engelska i sina internationella affärsförbindelser. De missar därmed affärskontrakt i mycket högre utsträckning än Danmark, Tyskland och Frankrike – där företagen använder fler språk. Detta förhållande benämner Bel Habib den svenska paradoxen, eftersom Sverige har fler invandrarspråk än de övriga länderna.
Ingela Bel Habib visar dessutom i sin artikel att engelskan inte längre är det dominerande språket inom världsmarknad och internettrafik: engelskans omfattning har sjunkit från 51 procent år 2001 till 29 procent år 2009. Det snabbast växande språket ser i stället ut att just nu vara kinesiska.
Sverige har högtsträvande mål vad gäller internationalisering. Om vi ska kunna leva upp till dessa måste landets invånare ha en hög standard också när det gäller flerspråkighet. För att hejda språkdöden krävs även en förändring i attityd till språklärande på många plan i samhället. Då behövs en genomtänkt handlingsplan från utbildningsdepartementets sida rörande språkundervisningens status i skolan och utbudet av språkämnen vid universitet och högskolor.
*Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och vice dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bengt Novén är professor i franska och dekanus för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Två små borttagna cirkumflex vållade nyligen indignation och uppståndelse i Frankrike. Olle Josephson berättar varför vi stavar som vi gör på svenska – och varför vi inte behöver vara oroliga för kommande reformer.
Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.
Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.
Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.
Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingenlieutenant ville bli löjtnant.
I nästa stora svenska stavningsstrid – och kanske den sista – stod mer på spel. Mot 1800-talets slut hade landet fått en fungerande folkskola, demokratin höll på att bryta igenom, och stora nya befolkningsskikt gjorde anspråk på att bli en del av den läsande och skrivande allmänheten. Skriften måste bli lättillgängligare. Vetenskapligt reformstöd kom från unga språkvetare som i både forskning och språkvård gav talspråket förträde. Långt driven ljudenlig stavning förespråkades: ”Detta statssjikk var bestämt jenom de fyra grundlagarne: rejeringsfårmen, riksdagsårdningen, suksesjonsårdningen samt trykkfrihetsförårdningen”, löd exemplet i tidskriften Nystavaren, startad 1886.
I dryga 30 år stred folkskollärare, folkrörelser och unga språkvetare i det ena lägret mot ämbetsmän, Akademien och läroverken i det andra, tills den liberala utbildningsministern Fridtjuv Berg 1906 avgjorde. V-ljudet skulle stavas med v, inte med f (af), hv (hvem) eller fv (skrifva) och dt-stavning blev t eller tt (men Svenska Akademiens ordlista höll fast vid dt ännu i 1923 års upplaga). Mer blev det inte; båda lägren blev missnöjda. Tage Erlander antyder i sina memoarer hur motsättningarna politiserades. Han berättar om 1910-talets Karlstad och biskop J A Eklund (författare till den numera utrensade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”): ”Det stora allt överskuggande brottet i mänsklighetens historia var utgivandet av Rousseaus Émile. Ur denna bok kom franska revolutionen, Fridtjuv Bergs stavningsreform och Värner Rydén” (en socialdemokratisk skolpolitiker, naturligtvis folkskollärare).
Ändå var det kanske så långt det gick att komma 1906. Senare framstötar om systematiska stavningsreformer har inte haft framgång. Förklaringen är paradoxalt nog demokratiseringen. Ju fler som tar skriften i aktivt bruk, desto starkare ställning för bruket som stavningsprincip, och desto svårare att genomföra i och för sig pedagogiska reformer.
Mönstret går igen i nutida franska och tyska strider. Tyska språkvetare och pedagoger drev i början av 1990-talet, efter långt utredande, några ganska modesta reformer. Bland de mer spektakulära förslagen fanns tre identiska konsonanter i rad i sammansättningar som Brennnessel ochSchlammmasse; man ska kunna skilja mellan soppåse och sopppåse för att ett svenskt exempel. Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung reagerade: ”Det ger det osköna intrycket av skrivpedanteri”, en förskönande omskrivning för att allt som avviker från rådande bruk är löjligt.
Svenska Akademien har i sin ordlista gjort några mycket marginella försök till systemreformer de senaste årtiondena. I tolfte upplagan 1998 förordades med visst eftertryck ordledsuppdelning som huvudsaklig avstavningsprincip: känsl-ig, karakt-är, räkn-ing, läs-ning. Det opraktiska förslaget fick så gott som inget genomslag alls. I trettonde upplagan 2006 genomfördes en sorteringsreform: w räknas som en egen bokstav, inte en variant av v. Gensvaret blev med stöd av engelskan något större, men tio år senare kan man framför allt konstatera förvirring i svenska register; bokutgivare väljer olika ordningar. Språkvetenskapligt är särskilt den senare förändringen välmotiverad, men bruket är för starkt, här som annorstädes.
Ingen instans har formell makt att bestämma om stavning. Språkrådet och Svenska Akademien rekommenderar, inte mer. Akademiens ordlista har egentligen bara sin höga kvalitet – och nära anslutning till rådande bruk – som garant för sin normgivande ställning. I princip skiljer sig inte ordlistan från all den fria, ofta kreativa stavning vi möter på Twitter och i sms.
Den som vill verka för systemenlig och lättinlärd stavning måste alltså vara realpolitiker och noga överväga utrymmet att ändra rådande bruk. Systemreformer är inte möjliga, men punktinsatser kan bli framgångsrika. Svenskanpassad stavning av engelska lånord är i vissa fall en sådan möjlighet. I importskedet har mail och cred självklart engelsk stavning, men erfarenheten visar att omstavningar får genomslag. Det gäller främst enstaviga ord med stum ändelsevokal eller med enkel slutkonsonant. Dejt, tejp, mejl, sajt, podd, kredd och webb har ansetts löjliga till en början men ganska snabbt accepterats.
Om det sedan är önskvärt eller ej är en ideologisk fråga. Vill vi markera internationalism och globalisering genom att stava som det stora världsspråket? Eller vill vi signalera visst avstånd från anglifierad kulturimperialism genom att tillämpa svenskans stavningsregler? Stavning har alltid en politisk dimension.
Principerna som styr hur vi stavar
Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk: den grundläggande ljudenlighetsprincipen och samhörighetsprincipen. Reglerna för dubbelteckning är konsekventa, men krångliga. Till detta kommer den princip som kan upphäva alla andra: rådande bruk.
Ljudenlighetsprincipen
Ett betydelseskiljande ljud motsvaras av en bokstav: skola, diskutera, rutmönster
Samhörighetsprincipen
Orddelar som betydelsemässigt hör ihop stavas lika även om uttalet förändras. Inte nybyckt och pangkaka, fast vi säger så. Stavningen visar samhörigheten med bygga och panna.
Dubbelteckning
Kort vokal i betonad stavelse ska följas av två konsonanter inom samma ordled. Men det behöver inte vara samma konsonant. I salt och spalt följs det korta a av två konsonanter i samma ordled, l och t. I all-t och kall-t går ordledsgränsen efter bara en konsonant; därför måste l dubbeltecknas. Fiffigt men svårt.
Bruket
Vi stavar så därför att vi stavar så. Det förklarar en dum regel i svenskan att m inte dubbeltecknas i ordslut eller att n inte dubbeltecknas framför konsonant i samma stavelse, trots samhörighetsregeln: systemlogiskasannt och kännt hör till de allra vanligaste stavfelen. Vi behåller stavningar som upphörde att vara ljudenliga för flera hundra år sedan, hjul, djur och ljus. Långivande språks stavning kan bevaras i lånord, inte tim, skeni, ochpaälja. Bruket förklarar också att gamla ljudsammanfall av kort e och ä, liksom av kort o och å, ger stora stavningsproblem i dag. Sätt men sett. Råtta men spotta.
Vad är svårt?
Ljudenligt stavade ord är naturligtvis lättast att lära. Svårast är inte tje- och sje-ljud, som många tror. Det är värre med i tur och ordning dubbelteckningsregler, å- och ä-ljudet (se åvan!) och icke ljudenlig stavning av lånord.
Från uppkopplingsmöjligheter och digitala färdigheter till offentliga tjänster har EU-länderna gjort framsteg sedan förra året som markerade EU-kommissionens lansering av strategin för den digitala inre marknaden.
Samtidigt som framstegen lyfts fram visar resultaten som offentliggörs idag att utvecklingen går långsammare. Åtgärder måste vidtas, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att undanröja de hinder som gör att EU-länderna inte fullt ut utnyttjar digitala möjligheter.
Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden, säger: ”FLer och fler människor, företag och public service- företag digitaliseras. Men alltför många av dessa har fortfarande problem, t.ex. dålig täckning av snabbt bredband eller problem med gränsöverskridande e-förvaltning eller e-handel. Detta måste vi ta itu med. Detta är syftet med strategin för den digitala inre marknaden. Det första förslaget i strategin kommer att öka e-handeln och uppkopplingsmöjligheterna. Alla våra förslag kommer att läggas fram det här året och jag vill uppmana EU-länderna att inte förlora någon tid för att anta dem. Dessa förslag kommer att hjälpa dem att förbättra sin digitala prestanda och ekonomi”.
Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, säger: ”EU gör framsteg, men inte i tillräckligt rask takt. Vi får inte slå oss till ro med detta. Åtgärder krävs om vi vill komma i fatt Japan, USA och Sydkorea. baserat på dagens index kommer vi i maj att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsländerna att förbättra sin nationella kapacitet. Detta i kombination med vårt arbete med att skapa en digital inre marknad kommer att göra att EU som helhet och dess medlemsländer kommer att göra bättre ifrån sig under de kommande åren”.
— EU är på gång, men långsamt: EU som helhet når ett betyg på 0,52 av 1, en förbättring från 0,5 förra året. Alla medlemsländer utom Sverige har förbättrat sina resultat.
Danmark, Nederländerna, Sverigeoch Finland ligger fortfarande högst i Desi-rankingen.
Nederländerna, Estland,Tyskland, Malta, Österrike och Portugal har haft den snabbaste utvecklingen och går i täten. För mer information om ländernas utveckling se landsprofiler och detta faktablad.
Åtgärder som behövs för att nå den globala toppen: För första gången har EU-kommissionen också jämfört EU med några av de mest digitaliserade länderna i världen (Japan, USA och Sydkorea). En fullständig rapport om en ny internationell index för digitala färdigheter kommer att finnas tillgänglig i mitten av mars 2016 men preliminära resultat visar att de länder som ligger i topp i EU även ligger i topp globalt. EU som helhet behöver på ett avgörande sätt förbättra sin position för att vara ledande på den globala arenan. Mer information finns i detta faktablad.
Bättre uppkopplingsmöjligheter, men otillräckliga på lång sikt: 71% av hushållen i EU har tillgång till snabbt bredband (minst 30 Mbps) jämfört med 62% förra året. EU är på rätt väg att ha full täckning när det gäller bredband 2020. Antalet abonnemang av mobilt bredband ökar snabbt, från 64 abonnemang per 100 invånare år 2014 till 75 i dag. EU måste vara beredd att tillgodose en framtida efterfrågan och tillhandahålla nästa generations kommunikationsnät (5G). Därför kommer EU-kommissionen att lägga fram en översyn av EU:s telekomregler för att kunna tackla tekniska och marknadsmässiga utmaningar till slutet av året.
Digitala färdigheter som behöver förbättras: Medan kunskaperna inom vetenskap, teknik och matematik har ökat något i EU, saknar nästan hälften av européerna (45 %) grundläggande digitala färdigheter (t.ex. att använda en e-post, använda redigeringsverktyg eller installera nya enheter. EU-kommissionen kommer att ta upp digital kompetens och utbildning som ett led i EU:s nya kompetensagenda senare i år.
E-handel, ett förlorat tillfälle för mindre företag: 65 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara 16 % av de små och medelstora företagen säljer online och mindre än hälften av dessa är verksamma inom gränsöverskridande försäljning på nätet (7,5 %). För att åtgärda detta har kommissionen lagt fram förslag om digitala avtal i december (pressmeddelande) för att bättre skydda konsumenter som handlar på nätet och hjälpa företagen att utvidga sin försäljning på nätet. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningspaket i maj för att ytterligare främja e-handel. Det kommer att omfatta åtgärder för att komma till rätta med omotiverad geografisk blockering, förbättra insynen i internationella paketmarknader och säkra en bättre tillämpning av EU-reglerna över gränserna.
Fler offentliga tjänster på nätet, men de utnyttjas inte fullt ut:Indikatorer visar att de offentliga förvaltningarna tillhandahåller ett bredare spektrum av tjänster online (som tillåter människor att använda internet för att informera om en ny bostad, barns födelse och andra viktiga händelser). Antalet internetanvändare som interagerar med sina myndigheter på nätet ökar dock inte och ligger på 32 %.
Bakgrund
Vad är Desi?
Den Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett onlineverktyg som används för att mäta EU-ländernas utveckling av digital ekonomi och digitalt samhälle. Desi samlar ett antal relevanta indikatorer som rör Europas nuvarande blandning av politikområden inom digitalisering.
Årets Desi presenterades idag av kommissionsledamot Günther Oettinger på Digital4EU-forumet i Bryssel kl. 9.45 lokal tid. Den kommer sedan att diskuteras under plenarsessionen ”Delivering the Digital Single Market – from the DESI to action” (klockan 10.15–11.25 lokal tid). Alla sessioner direktsänds via webb-tv här (session on the European Fund for Strategic Investments (EFSI)/other sessions).
Svenska språket silas genom engelskans filter. Det finns många exempel på ord och uttryck vars ursprungsbetydelse förvanskats eller förvandlats av engelskan. Här är några av dem:
Karaktär
Franskans ”caractère” i betydelsen skrivtecken, bokstav, men också särskilt utmärkande egenskaper, lånades in till svenskan redan under mitten av 1700-talet. I svenskan begagnas till exempel ordet ”karaktärsroll” inom film och teater, vilket syftar på att skådespelarens karaktäristiska egenskaper färgar rollen.
I engelskan används emellertid ”character” i betydelsen ”figur” eller ”gestalt” i filmer, böcker och pjäser. Denna användning har sedermera blivit vanlig i svenskan. I en sågning av Claes Malmbergs tolkning av den fiktive polisen Evert Bäckström säger Leif GW Persson, på karaktäristiskt vis, att skådespelaren ”inte riktigt hajat karaktären”.
Dignitet
På sajten Nyheter 24 kan vi i en bildtext läsa att ”Sverige vann matchen mot Bahrain, men förlorade sin dignitet i omvärldens ögon”. Här har ordet dignitet, som på engelska betyder ”värdighet”, gissningsvis översatts rakt av, eftersom ordet dignitet på svenska vanligtvis används i betydelsen ”rang” eller ”ställning”.
Daterad
”It feels dated” är ett sätt att säga att någonting känns förlegat på engelska. Men Siv Strömquist, tidigare språkvårdare på SvD, fick kritik av läsare när hon hösten 2006 skrev att ett uttryck var ”något daterat”. ”Varför då inte skriva omodernt?” tyckte någon. Andra uppfattade ordet som ren provokation. Så får inte en språkvårdare skriva, ansåg man. Siv Strömquist förklarade då att ordet datera, med participformen daterad, har visserligen grundbetydelsen ”förse med datum”, men att ordet också har en annan innebörd, nämligen ”tidsbestämma” och när man tidsbestämmer något binder man det till en viss tid. Det som är daterat, enligt denna ordets andra innebörd, är alltså tidsbundet, kopplat till en viss bestämd tid.
Dedikerad
På en företagsajt kan vi läsa att medarbetarna består av ”dedikerade och engagerade människor som trivs med det de gör på jobbet och privat”. På engelska används adjektivet ”dedicated” ofta för att beskriva någon som är ”hängiven” eller ”målmedveten”, men på svenska betyder ordet dedikerad ”avsedd för en speciell användning”.
Sälja utI Göteborgsposten hittar vi rubriken ”Bieber sålde ut Globen – en gång till”. Det är alltså här inte fråga om att den unge artisten ”sålde ut” Globens integritet, eller att han avyttrade byggnaden, utan om att han spelade inför utsålda hus.
Konstruktion
”Under konstruktion” är ett direktöversatt begrepp hämtat från engelskan. Det kan exempelvis stå att en hemsida är ”under konstruktion”. Konstruktion heter dock ”design” på engelska och ”construction” skulle förslagsvis kunna översättas med ”bygge” eller ”byggnad”.
Tagit plats
För en tid sedan publicerade Expressen en häpnadsväckande nyhet om en alligator som förirrat sig in på en golfbana i Florida. Och ”trots att händelsen tog plats under fredagen” spreds de i sociala medier först senare. En händelses fysiska omfattning är relativt abstrakt varför det är svårt att fastställa hur stor plats just den här barocka händelsen faktiskt tog (det är klarlagt att alligatorn var cirka fyra och en halv meter lång). Den svenska översättningen för ”take place” som torde passa bättre är ”äga rum”.
Bo och leva
Författaren och Marcus Birro skrev i en krönika att han ”lever i de snörpta munnarnas stad” (Stockholm). Siv Strömquist tog upp denna glidning i en språkspalt redan 2010, att verbet ”bo” har börjat ersättas av verbet ”leva”. Hon menade att engelskans ”live”, som kan betyda både ’leva’ och ’bo’, med stor sannolikhet var en stark påverkansfaktor.
Grooming
Det här är ett speciellt fall. Slår du upp verbet ”groom” i en engelsk ordbok kan du läsa att betydelsen exempelvis är ”sköta” eller ”ansa”. Men både i Sverige och i engelskspråkiga länder har det fått två speciella användningsområden, nämligen inom manlig skönhetsvård och inom nätövergrepp. Enligt polisen innebär grooming i det senare fallet att någon tar kontakt med andra för att längre fram begå övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor.
Vid grooming sker oftast den första kontakten på ett chatforum eller en sida för kontaktannonser. Därför blir det hela både obehagligt och förvirrande när annonser i stil med ”Läs våra groomingstips” dyker upp på nätet.
Hedra
Sven Grahn, som driver bloggen Fåniga anglicismer, har lagt märke till att riksdagsledamöter uppmanar varandra att ”hedra” riksdagens praxis. Han skriver att de menar ”respektera” men att de ”är så marinerade i engelska (verbet ’honour’ i detta fall) så att de tror att man kan översätta direkt – utan en tanke. I svenskan hedrar man någon som gjort något bra eller avlidit”.
Spendera – undantaget
Ordet ”spendera” tog vi in från tyskans ”spendieren” 1613, i betydelsen ’betala ut’. Språktidningens krönikör Catharina Grünbaum har lett i bevis att man spenderade både tid och pengar redan på 1700-talet, men senare föll uttrycket ”spendera tid” i glömska. Idag spenderar vi återigen en massa tid, vilket engelskans ”spend” får bära ansvaret för, ”spend” kan som sagt betyda ”lägga ut, betala ut, göra av med” eller ”tillbringa, ägna”. Hur vederstyggligt du än må tycka att det låter när någon ska spendera tid med sina vänner, betänk då att uttrycket användes på samma sätt för 300 år sedan.
Även om 90 % av internetanvändarna i EU föredrar att läsa webbsidor på det egna språket är det ändå minst 55 % som åtminstone då och då använder ett främmande språk online, enligt en Eurobarometer.*
44 % av användarna anser emellertid att de går miste om intressant information på grund av att webbsidorna inte är på ett språk de förstår, och bara 18 % handlar online på ett främmande språk.
Resultatet pekar på vikten av investeringar i översättningsverktyg på nätet, så att internetanvändarna i EU inte hindras från att hitta information eller varor på nätet på grund av att de inte har tillräckliga språkkunskaper. EU-kommissionen hanterar för närvarande 30 olika forskningsprojekt om gränssnittet mellan språk och digitalt innehåll; stödet från EU uppgår till 67 miljoner euro och ytterligare 50 miljoner euro kommer att gå till nya projekt som lämnas in i år. Ett av målen medden digitala agendan för Europaär att skapa bättre tillgänglighet till webbinnehåll för alla (se IP/10/581,MEMO/10/199och MEMO/10/200).
– Om vi verkligen vill göra varje europé digital måste vi se till att de kan förstå det webbinnehåll de söker. Vi håller på att utveckla ny teknik som kan hjälpa människor som inte förstår främmande språk, säger EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala agendan, Neelie Kroes.
Undersökningen visar att det finns en enorm mängd innehåll tillgängligt online, men att inte alla kan använda det på samma villkor på grund av olika språkkunskaper. I genomsnitt använder hälften av internetanvändarna i 23 medlemsländer ett annat språk än sitt eget för att läsa på nätet.Bakom dessa uppgifter ligger emellertid stora variationer – mellan 90 % och 93 % av grekerna, slovenerna, luxemburgarna, maltesarna och cyprioterna angav att de använder främmande språk på nätet, men bara 9 % av britterna, 11 % av irländarna, 23 % av tjeckerna och 25 % av italienarna gör det.
Engelska somlingua francapå internet
Undersökningen bekräftar att engelska är det språk som används mest för att läsa och titta på innehåll på internet på ett annat språk än sitt eget; nästan hälften av internetanvändarna i EU (48 %) använder engelska åtminstone ”ibland”, medan 4–6 % använder spanska, tyska och franska. Återigen varierar vanorna mycket mellan medlemsländerna – 90 % av internetanvändarna i Cypern, 97 % i Malta och 85 % i Grekland och Sverige använder en webbsida på engelska om informationen inte finns på deras eget språk, men bara 35 % av italienarna, 45 % av letterna, 47 % av rumänerna och 59 % av fransmännen gör det. Luxemburgarna å andra sidan föredrar franska (67 %) och tyska (63 %) framför engelska (55 %). I Storbritannien och Irland, där inte många påstod sig använda något andra språk, var franska det vanligaste främmande språket för att läsa eller titta på innehåll på internet (9 % respektive 7 %).
Skäl till att byta språk
De flesta hamnar i en situation då ett annat språk används i samband med att de söker information (81 %), men 62 % använder det också socialt, framför allt i kommunikationen med vänner online, eller av yrkesmässiga skäl (52 %).
Så många som 44 % av de svarande känner att de går miste om intressant information eftersom webbsidorna inte är på ett språk de förstår – detta är fallet för 60 % av grekerna, 58 % av spanjorerna och 56 % av portugiserna.
E-handel
E-handel är ett område där människor föredrar att använda sitt eget språk. Bara 18 % av internetanvändarna i EU handlar online på ett annat språk regelbundet eller hela tiden, och 42 % menar att de aldrig handlar på nätet på något annat språk än sitt eget.Män (61 %) använder också främmande språk i större utsträckning än kvinnor (51 %) för e-handel.
Stöd för större mångfald och öppenhet
Nästan nio av tio (88 %) tycker att alla webbplatser som skapas i det egna landet bör vara på de nationella officiella språken, medan omkring åtta av tio (81 %) samtidigt anser att sådana webbplatser också bör ha versioner på andra språk.
Forskning och utveckling
Kommissionen hanterar för närvarande 30 projekt för forskning och innovation som ska främja språkteknik som kan hjälpa internetanvändarna att få tillgång till information på andra språk. Ett exempel är projektet iTRANSLATE4där den första internetportalen utvecklas för tillträde till gratis översättning online mellan över 50 europeiska och andra språk, och som gör det möjligt för användarna att samtidigt jämföra olika översättningar som gjorts med de vanligast förekommande verktygen (t.ex. Google, Bing, Systran, Trident, Linguatec). EU bidrar med 2 miljoner euro till projektet.
För vidareutveckling på det språktekniska området krävs brett samarbete och kontinuerlig dialog mellan näringslivet, forskare, den offentliga sektorn och medborgarna. Inom projektet META-NET, som EU stöder med 6 miljoner euro, byggs en teknikallians (redan över 200 medlemmar) för ett flerspråkigt Europa.
Bakgrund
Den första Eurobarometern någonsin om preferenser för användarnas språk online gjordes i januari 2011. Urvalet bestod av 500 internetanvändare i varje medlemsland. Totalt intervjuades 13 500 personer.
Språkteknik används i många olika tillämpningar, t.ex. maskinöversättning, olika typer av dialogsystem, avancerade sökmotorer för webben, automatisk sökning och sammanfattning av information osv. Med hjälp av dessa kan innehåll på nätet bli tillgängligt och möjligt att utnyttja för alla, kostnaderna minskas för företagen genom att vissa arbetsprocesser effektiviseras och skapandet av den europeiska digitala marknaden underlättas.
Eurobarometern om preferenser för användarnas språk online:
Engelskan kan bli så dominerande att vi i en framtid inte längre kan formulera det vi vill ha sagt på svenska.
En av mina favoritförfattare är Anthony Burgess. Han var en språkekvilibrist och gudabenådad ordvrängare som kunde svinga sig upp till ett högtstående, avancerat språk, för att i nästa ögonblick dyka rätt ner i jargongen på gatan – eller till och med i rännstenen. Oavsett om man läser honom på originalspråket engelska eller i strålande svensk översättning av Caj Lundgren (mer känd som SvD:s legendariska signatur Kajenn) kan man förvänta sig en smittande lustfylld inställning till språket.
Det är alltid en njutning att läsa Burgess, bland annat därför att han bemödade sig om att lägga lite extra krut på att leka med språket – vare sig det handlade om rimmande cockney i ”Doktorn är sjuk”, fnissigt undermålig dikt i romansviten om poeten Enderby eller påhittad framtidsslang med inslag av ryska i ”A clockwork orange”. Och Caj Lundgren lyckades med motsvarande bedrift när han gav romanerna svensk språkdräkt.
Den här inställningen till språket som något som vi inte bara använder för att kommunicera med varandra, utan också för att ha kul, är värd att lyfta fram.
Det här gäller så klart inte bara ens eget modersmål, utan också när man gör stapplande försök att lära sig ett främmande språk. Att lära sig ett nytt språk öppnar dörrar till helt nya metaforer. Ett främmande språk är på något magiskt vis laddat med ett annat sätt att uppfatta världen. Jag läste nyligen hur Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien, beskrev det i en intervju i DN: ”Att lära sig ett nytt språk ger nya sätt att tänka”.
Just så är det. Men samtidigt som det bara är av godo att lära sig nya språk, är det också viktigt att kunna skilja dem åt, att inte blanda ihop dem. Och med den dominans engelskan har i dag tycks svensktalande i allt större utsträckning ha svårt med detta. Jag har i tidigare texter skrivit om det jag kallar löjlig svengelska – när löparskor får heta runningskor, Vasastan får byta namn till Midtown och branschorganisationer heter Bil Sweden ochSvenska Pig. Jag har raljerat lite och de av er som läste artiklarna anade kanske att jag fann ett visst nöje i detta. För visst är det så – till och med i detta finns en språkglädje; att få vrida och vända på anglicismer, att knåda på fjantiga fraser. Men då handlar det inte om upptäckarglädjen som finns i att lära sig ett nytt språk, utan mer skadeglädje av den typ man kan känna inför pekoralistisk diktning eller kalkonfilmer.
Vårt språk är fullt av lånord och vi kommer naturligtvis att fortsätta berikas av lån, framför allt från engelskan. För de flesta av oss är engelska vårt andraspråk – och det är så klart ett alldeles utmärkt språk, minst lika spännande som alla andra tungomål. Men vad händer när det blir så dominerande att det slår att ut vårt eget? Eftersom så många svenska doktorsavhandlingar i dag skrivs på engelska riskerar vi exempelvis att forskare inte kan formulera sig om sin forskning på svenska.
Förra året tog för ovanlighetens skull en svensk, Tomas Lindahl, emot Nobelpriset i kemi (tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar) och enligt Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande – som var skrivet på svenska – fick han det för sin upptäckt av base excision repair. Vad detta molekylära maskineri, som är till för att motverka att vårt dna kollapsar, heter på svenska berättade inte Vetenskapsakademien. Min tolkning är att det helt enkelt inte finns någon svensk term för det.
Kanske går det inte att vinna en kamp mot engelskan? Kanske framstår i stället sådana försök som löjliga för nya generationer, hos vilka engelskan är så inympad i svenskan att de inte längre skiljer språken åt? För dem smälter de samman och invändningar om anglicismer riskerar att framstå som obegripliga synpunkter från stofiler. För varje sportbutik som bankar in att de säljer hikingskor och inte vandrarkängor, för varje debattartikel som skriver NGO:s i stället för ideella organisationer, blir det ytterligare lite mer normaliserat att engelska ska anses strået vassare än svenskan och att vårt eget modersmål inte riktigt duger till.
Hur dominerande engelskan är ser man i Språkrådets nyordslista, som presenterades strax före årsskiftet. Av 37 nya ord var en tredjedel hämtade från engelskan, de flesta av dem utan att något som helst försök att översätta dem hade gjorts. Även här tänker jag att det annars skulle kunna finnas utrymme för någon sorts språkglädje: i att uppfinna lämpliga översättningar av spännande engelskspråkiga nyord. Om engelsmän och amerikaner kan leka sig fram till mansplain genom att kombinera ordenman och explain, varför kan då inte vi göra detsamma?
Jag har faktiskt ett svenskt förslag, i Anthony Burgess och Caj Lundgrens anda. Genom att kasta om ett par bokstäver i ordet förklara kan vi minst lika elegant uppnå samma innebörd: förkarla!
Melodifestivalen har dragit igång igen, ofta förkortat till mello. Men skriver man med stor eller liten bokstav och vad har det för genus?
Den svenska nationella uttagstävlingen till den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest (ofta förkortat ESC) bär namnet Melodifestivalen; det skrivs som namn med versal begynnelsebokstav. Men melodifestival kan också användas substantiviskt om olika slags sångtävlingar, med gemen begynnelsebokstav, även om andra länders uttagstävlingar till ESC: den finska melodifestivalen. Då är det närmast typen av sångtävling som avses.
Mello, med två l, har de senaste åren blivit en populär kortform för Melodifestivalen. I synnerhet Sveriges Television, som sänder Melodifestivalen, använder kortformen. Normalt skrivs det med liten bokstav: mello, mellofestival, mellobidrag. Ser man det som kortform för ett namn kan man även tänka sig stor bokstav. SVT själva skriver ibland så (Mellopriser, Mellomyspyssel, Mellotipset), ibland med liten (mellon, mellosnack, mellokaraktärer). Både enmello och ett mello förekommer, men en mello, i bestämd form mellon (det vill säga samma genus som det bakomliggande melodifestival), är betydligt vanligare.
Mello används emellanåt även för både ESC och för andra länders uttagstävlingar: ”Lettlands mello”; ”2015 års mello i Wien”. Ibland kan mello också fungera som kortform för andra sammansättningar, till exempel för melodifestivallåt: ”Den här låten är dagens bästa mello.”
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?
Ursprungligen en nergrävd fisk
Gravlax eller gravad lax är en nordisk maträtt som består av lax som fått ligga i en blandning av salt och socker i några dagar innan tillagning, även örter kan läggas till.
Ordet har sitt ursprung i att man förr i tiden grävde ner fisken i en grop och täckte över den för att den skulle jäsa. Maträtten har fått spridning internationellt, och därmed även ordet gravlax som idag kan hittas i det engelska språket.
En världsberömd lek
Fartlek är en typ av intervallträning. Träningstekniken används ofta vid löpning och går ut på att man växlar mellan intensiva löpsträckor och mindre ansträngande löpsträckor. Men tekniken används även i andra sporter för ett ökat mjölksyramotstånd. Träningstekniken fartlek togs fram av friidrottaren Gösta Holmer på 1930-talet och har sedan dess spridits världen över, vilket även det svenska ordet gjort.
Idag används ordet i flera språk, bland annat i ombudsman. I engelskan tenderar ordet även att bidra till en del vitsar.
Buffén som blev av med prickarna
Smörgåsbord är en av Sveriges mest internationellt kända rätter. Från början var smörgåsbord endast en förrätt medan det idag mer används som ett samlingsnamn för flera rätter, liknande en buffé.
Smörgåsbord blev internationellt känt i samband med OS i Stockholm 1912 men fick sitt stora genombrott med den svenska paviljongens ”Smörgåsbord merry-go round” vid världsutställningen i New York 1939. Det var ett automatiskt roterande smörgåsbord placerat i restaurangen. Ordet förlorade sedan sina prickar över ö och å och infördes i det engelska språket som smorgasbord. Ordet förkommer även i andra språk som tyska och nederländska.
En representant på flera språk
Ordet ombudsman kommer från fornsvenskans umbuds man som betyder representant. Ordet användes även i olika former i andra nordiska språk men den första dokumenterande användningen av ordet var på svenska. Ombudsman i sin moderna form började användas i Sverige 1809 när justitieombudsmannen instiftades i 1809 års regeringsform. Ordet spreds sedan under 1900-talet och har lånats av flera språk som engelskan, tyskan, ryskan, portugisiskan och italienskan.
Motor och pedaler plussades ihop
Ordet moped introducerades i maj1952 när beslutet om att fordonet ”cykel med hjälpmotor” skulle undantas från krav på körkort, registrering och fordonsskatt. Det dröjde inte länge innan det nya fordonet fick namnet moped. Först att använda ordet var journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Han skrev då att tidningen själva lanserade ordet moped för att de kännetecknade fordonet exakt för var det var – motor och pedaler. Ordet moped spred sig sedan och lånades av andra språk som till exempel tyska, engelska, rumänska och norska.
En bortglömd längd
Ångström eller beteckningen Å är en äldre längdenhet som används främst inom spektroskopi. Enheten fick sitt namn från den svenske fysikern Anders Ångström som använde den i sin forskning. Längdenheten finns i flera länder men ingår inte i Internationella måttenhetssytemet, SI, och rekommenderas inte heller att användas då meter ses som en lämpligare enhet. Men pågrund av den internationella spridningen finns ordet ångström i flera språk. På engelska och tyska kallas den angstrom och på franska angström.
Ordagrant betydelse
Friluftsmuseet Skansen på Djurgården i Stockholm grundades 1891 av Artur Hazelius. Sedan dess har Skansen inspirerat andra liknande museer världen över, speciellt i Europa och USA. Det har gått så långt att ordet Skansen betyder friluftsmuseum i flera länder i Östeuropa. På till exempel polska kan Skansen översättas till friluftsmuseum, likaså på tjeckiska fast då med stavningen skanzen.
Ny produkt blev till nytt ord
Det svenska företaget Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB och AB Lux. Electrolux sålde från början endast dammsugare, men utökade sedan även till andra varor. Företaget växte internationellt och idag är Electrolux världens största tillverkare av vitvaror, något som även har fått effekt i vissa språk. I Polen kan nämligen ordet elektroluks översättas till just dammsugare.
En svensk specialité
Ordet knäckebröd förekommer i en del andra språk, till exempel så finns ordet i både nederländskan och tyskan. På nederländska ser stavningen exakt likadan ut medan det på tyska stavas knäckebrot. Anledningen till att ordet lånats av andra språk kan vara att knäckebröd är en svensk produkt och en välkänd exportvara internationellt. Idag säljs knäckebröd i flera länder även om det fortfarande är vanligast i de svenska hushållen.
Ett udda skolämne
Det engelska ordet sloyd härstammar från svenskans slöjd och hänvisar främst till trähantverk. Sloyd används även som översättning av slöjd som skolämne, vilket Sverige var tidigt ute med. Otto Salomon startade en utbildning för slöjdlärare i Nääs på 1870-talet som fick stort internationellt genomslag och lockade studenter från hela världen. Det etablerade slöjd som ett skolämne på fler platser i världen, och även ordet slöjd blev etablerat på flera språk.
“We don’t need to translate our website and marketing materials, all our customers can read English”
Even though these days a lot of people do read English, they often aren’t comfortable enough with the English language to understand all the details and subtleties of the language. As a result, they will be reluctant to buy a product or service which is not offered in their own language. Research shows that even people who speak English confidently still prefer products in their own language.
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga översättningsbyrån / översättaren.
Under översättningsprocessen kan ett antal osäkerheter uppstå och därför rekommenderas kunden förse översättaren med ytterligare information så mycket som det är möjligt innan projektet har kommit igång.
1. Språk
Rätt val av målspråket och dess typ kan ha ett stort inflytande på textstil och dess layout (t.ex. brittisk eller amerikansk engelska, brasiliansk portugisiska språket eller portugisiska som talas i Portugal, etc.). 2. Syftet med den översatta texten
Syftet med den översatta texten bör tydligt anges: intern eller externt bruk, försäljningsbroschyr, avtal eller andra. För dokument som broschyrer, hemsidor, reklamtexter etc. avsedd för externa ändamål, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt copywrite. 3. Målgrupp
Textstil och även vald terminologi kan skiljas sig från fall till fall, om texten är avsedd för användning av specialister som är förtrogna med specifik vokabulär och terminologi. En översättning avsedda för mer enkel förbrukning kan komma ut helt annorlunda. I vilket fall, bör översättningen skrivas på ett språk som förstås av dess läsare. 4. Ämnet och volym
Information om ämnet och graden av komplexitet i texten hjälper översättaren att avgöra hans/hennes lämplighet för att genomföra ett sådant projekt. Man gör klokt i att skicka texten för en utvärdering. 5. Format
Är översättningen som krävs ett enkelt dokument av typ (Word, TXT, Excel, etc.) eller DTP och layout design (PDF, CDR, etc.)? Skall texten förberedas för ett inlämnande till tryckeriet? 6. Läsbar skriven text
Översättaren bör få en tydlig och läsbar text, då en översättning från oläsliga dokument inte kommer att vara exakt, vilket är särskilt viktigt vid översättning av juridiska eller medicinska dokument. Källtexten kan presenteras i elektronisk form (i form av en CD eller skickad via e-post) eller tryckt på papper. Kvaliteten på källdokumentet är mycket viktigt därför även ett kommatecken kan komma ändra innebörden eller strukturen i hela texten. 7. Leverans
Leveranstid, levererbar filformat (WORD, EXCEL, PDF eller bunden och attesterad översättning etc.) och sätt att leverera (e-post, vanlig postgång, kurir eller på något annat sätt) bör avtalas innan projektet startas. 8. Referensmaterial
Varje referensmaterial som du kan tillhandahålla kommer att underlätta översättningsarbetet. Liknande produktbeskrivningar, minnesmoduler från tidigare översättningar, terminologilistor utvecklade och använda specifikt vid detta företag, allmän information om slutkunden (årsrapporter, informationsblad etc.) kan tjäna som användbart referensmaterial. Om översättaren har dessa referensmaterial lättillgänglig, så är det enklare för honom/henne att hitta och använda terminologin som används i företaget eller industrin som du representerar. 9. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter För att helt förstå texten kan översättaren behöva kontakta en person i ditt företag som är en expert i sin specifika sektor eller ansvarig för projektet i fråga. I de fall det finns komplexa tekniska texter eller anordningsbeskrivningar för översättning i samråd med experter för specifika sektorer, kan vara särskilt behjälplig där förståelsen för montering av anordningen och dess verksamhet är av yttersta vikt för en korrekt översättning. 10. Lokalanpassning
Informera översättaren om texten ska anpassas till en målgrupp, om den kommer att tjäna till något särskilt mål eller menat för en konkret grupp. 11. Rimlig leveranstid Planera ditt projekt på förhand med tillräcklig tid för översättaren att utföra sitt arbete. Logiskt skapande fraser till fullödiga meningar och tankar tar tid. Om det råder en brådskande leverans av en översättning, finns det en risk för att översättningen kommer att resultera i sämre kvalitet, då den mänskliga faktorn alltid är närvarande i översättningsbranschen – även de bästa av översättarna tenderar att göra slarviga misstag på grund av brådskan i ärendet och det kanske inte finns någon tid att undanröja dessa eller rätta till dem på grund av den akuta leveranstiden. 12. Revision Revidera översättningen och utvärdera dess kvalitet. Rådgör med din projektledare om några förändringar görs i översättningen efter att den levererats till dem som skall användas för framtida projekt. Utmärkt kvalitet kan endast uppnås genom ett långsiktigt samarbete och framgångsrik kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet. 13. Professionellt samarbete Kräv att översättningsarbetet utförs av en specialist som har tidigare erfarenhet med texterna inom ett visst område.
Genom att förbättra samarbetet mellan representanten för ditt företag och projektledaren för översättningen kan vi alltid beakta dina önskemål, hålla en acceptabel stil och terminologi. Detta kommer att vara till förmån för alla involverade! 14. Långsiktigt samarbete
Översättning blir bara möjligt endast när ett lyckosamt samarbete mellan en projektledare, översättare och en kund uppnås. Även om översättaren flytande hanterar ett visst språk och är specialist inom ett bestämt område, kan han/hon aldrig veta allt! Översättare specialiserar ofta i översättning av texter i ett specialiserat område, men ändå vet de inte alltid vilka uttryck och termer ditt företag föredrar och använder. Därför är samarbete viktigt. Be om en eller flera provöversättningar som ska utföras, och därmed verifiera kompetensen hos översättaren. En sådan investering kommer att betala sig i framtiden! 15. Modersmål Ett stort antal översättare behärskar flera språk, men för var och en av oss bara ett är vårt modersmål. När man översätter specialiserade texter som är avsedda för extern användning kräv alltid att översättningen utförs av infödd talare eller någon bor/arbetar i landet vars språk är antingen det officiella språket eller det språk som är förhärskande i sociala sammanhang. Sålunda, skall texten översättas med hänsyn till språktraditioner och vara flytande. 16. Tillämpning
Översättningar förbereds ofta för ett specifikt ändamål. Ta kontakt med översättningsbyrån om du vill göra några ändringar i texten.
Artikeln var iordningsställd baserad på material publicerad av svensk facköversättarförening (SFÖ).
Terminologi behövs på samhällets alla områden. Inom olika fack- och ämnesområden är det viktigt att vi är överens om vad de ord vi använder betyder. Här nedan försöker vi förklara närmare varför terminologi behövs, och varför vi som myndighet arbetar med terminologi.
Varför svensk terminologi?
Ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, t.ex. i vetenskapliga sammanhang. Detta insåg vetenskapsmännen på 1700-talet och de började därför precisera begreppen och skapa väl fungerande termer.
Det är inte bara fackmän som behöver använda termer. Många områden behandlar företeelser som berör oss alla. Tänk till exempel på genteknik och datateknik. Man måste kunna förmedla information om komplicerade saker så att även lekmän förstår. Ibland kan detta göras genom självförklarande termer, ibland kan man använda en fackterm men förklara den.
I dag används många engelska ord som facktermer. Det är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska. Att ta fram svensk terminologi är därför en viktig uppgift för språkvården.
En samordning mellan olika språk
Termdatabaser med terminologi på många olika språk är avgörande för kvaliteten på en mängd tjänster och produkter. Ska vi kunna söka i databaser och på webben, krävs samordningar så att samma begrepp får samma benämning. För översättningsprogram krävs inte bara att terminologier kan stoppas in, en samordning måste också ske mellan olika språk. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
Att ta fram terminologi och skapa termtjänster är dock resurskrävande. Det gäller även större projekt som det nordiska Nordterm, en gemensam webbplats för en mängd nordiska termsamlingar, och IATE, EU:s officiella termdatabas med bl.a. svensk terminologi inom en rad fackområden. För att termdatabaserna ska kunna samordnas i olika produkter och tjänster krävs dessutom standardisering av programvaror och termpoststrukturer. Bristen på sådana standarder har varit ett hinder både i svenska och i EU-baserade termprojekt.
Språklagen kräver terminologi
Språklagen från 1 juli 2009 säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Språkrådet ansvarar för uppföljningen av hur språklagen efterlevs av myndigheterna.
Eftersom Språkrådets myndighet Institutet för språk och folkminnen har ansvar för att vårda och utveckla de nationella minoritetsspråken (för samiskans del är det enligt överenskommelse Sametinget), har institutet också ansvar för terminologi på minoritetsspråk. Detta gäller speciellt ord som ofta förekommer i samhällsinformation. Om det inte finns aktuell terminologi på minoritetsspråk, kan det offentliga språkbruket på dessa språk inte vara helt korrekt och begripligt.
Termer är ord som används inom ett fackområde. En terminologi är en uppsättning av sådana facktermer. Termer skapas för att den fackspråkliga kommunikationen ska bli effektiv. I många facksammanhang är det nämligen viktigt att man menar exakt samma sak med de ord man använder.
Terminologi behövs
Precis kommunikation kräver termer. Ska fackmän förstå varandra måste de mena samma sak med de ord de använder, och använda samma ord för samma begrepp.
Termer finns överallt. Allmänheten omges av facktermer mycket mer i dag än förr, inte minst genom ny teknik. Facktermer är ofta en del av allmänspråket.
Fackmän måste kunna tala om sitt ämne på svenska. Av språkdemokratiska skäl måste det finnas svensk terminologi så att fackmän kan förmedla kunskaper om sitt ämne till samhället utanför. Svensk terminologi är också en förutsättning för att svenska ska kunna användas på samhällets alla områden.
Vår infrastruktur kräver terminologi. Arbetsliv, forskning och samhällsliv kräver en hög terminologisk standard. Ska vi kunna söka i databaser och på webbplatser, bör samma begrepp ha samma benämning. Den terminologiska infrastrukturen måste vara väl utbyggd i informationssamhället.
Terminologikrav på myndigheter. Språklagen säger att myndigheter har ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns, utvecklas och används. Vid behov kan det även gälla terminologi på minoritetsspråk.
5 tips. Så lyckas du med internationell e-handel och europeisk export:
Lagar och regler
Var uppmärksam på lokala regler och lagar för distanshandel, marknadsföring och hantering av personuppgifter.
Justeringar på webbplatsen
Titta och jämför din sajt med konkurrenternas. Anlita en professionell översättare, bosatt i det aktuella landet, när du ska översätta sajten till andra språk.
Betalningslösningar
Olika marknader har olika betalningspreferenser. Ta reda på hur kunderna i landet vill betala och möjliggör olika lösningar.
Leveranser och returer
Hitta en logistikleverantör som kan sköta distributionen i så många länder som möjligt. Var noga med att det finns en enkel och smidig returhantering.
Lokala anpassningar
Undersök och anpassa hemsidan till lokala preferenser. Se till att kundtjänsten talar kundens språk och nås på ett lokalt telefonnummer.
Vad ska man som e-handlare tänka på för att lyckas i Europa? Lokalt är nyckelordet. Analysera marknaden du tänkt gå in på. Titta på både din målgrupp och dina konkurrenter. Undersök konsumenternas beteenden och preferenser. Säkerställ att du erbjuder betallösningar och leveransmöjligheter som passar marknaden.
Men för att lyckas med ”känslan” i webshopen är det absolut viktigaste att du utvecklar den lokala versionen tillsammans med personer som bor i landet.
Ett fel vi ofta ser är att man översätter websidan med hjälp av en översättare som har flyttat därifrån.
Eftersom språket ständigt utvecklas hamnar känslan och tonen ofta fel, även om orden kan vara korrekta. Så att tänka lokalt, och att jobba med rätt personer, är nyckeln.
För Baltic Media kommer 2015 att bli ihågkommet som ett år med tusentals lyckade språktjänster, kunder inom teknik, bilbranschen, medicin, media och juridik som vi är stolta över att kalla våra vänner samt förverkligandet av en mängd nya idéer.
Vårt mål för 2016 är att upprätthålla kvaliteten på våra globala språktjänster, snabba leveranser och marknadens bästa priser. Konkurrenskraftiga priser på översättning och transkreation till och från de största språken kan uppnås tack vare låga produktionskostnader i.o.m. vårt geografiska läge.
Baltic Medias huvudkontor ligger i Riga – den största baltiska staden, med en av de snabbaste internetuppkopplingarna och de lägsta hyreskostnaderna i världen. Detta resulterar i lägre översättningskostnader samtidigt som vi upprätthåller hög kvalitet eftersom det ger oss råd att anlita världens ledande lingvister och språkexperter. Vi har strävat efter att förbättra och bibehålla denna servicenivå i 22 år, ända sedan Baltic Media började arbeta inom språktjänstesektorn.
Webbplatser till många språk
Nuförtiden översätter och lokaliserar organisationer och företag ofta sina produkter och webbplatser till många språk för att öka sina marknadsdelar. Denna trend går hand i hand med den ökade efterfrågan av material på regionala eller lokala språk p.g.a. ökad tillgång till bredband och snabba mobilanslutningar samt ett ökat antal internetanvändare och onlinetjänster. Europas invånare nöjer sig inte längre med att endast använda ett fåtal större språk. Vi ser denna tendens i vår dagliga verksamhet och har därför vidtagit åtgärder för att öka vårt språkutbud till att också omfatta språk från Mellanöstern.
Våra erfarna projektledare tillsammans med våra kvalificerade och beprövade resurser från hela världen gör det till ett nöje att presentera vårt nya utbud av tjänster till dig!
Starta internationell e-handel och sälj så är man snart marknadsledande och tjänar flera miljoner inom ett par år!
En flerspråkig webbsida är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå en internationell marknad. Om du är en produktförsäljare eller tjänsteleverantör och har en webbplats på Internet innebär det att din webbplats kan ses var som helst i världen. Varför inte utöka din kundbas endast genom att översätta din e-handels webbsida till mer än ett språk?
Högkvalitativ översättning av webbsidor inklusive e-handel är en engångsinvestering för ditt företag. Den globala ekonomin kräver nu att företagen satsar över nationsgränserna om de vill utöka sin verksamhet.
Enligt Global Reach-undersökningen handlar de flesta kunder endast från webbplatser med information som erbjuds på deras eget språk. Denna effekt blir ännu större ju högre kvaliteten på produkten eller tjänsten är. (se Can’t Read, Won’t Buy: Why Language Matters, Common Sense Advisory).
Varför är översättning av webbsidor så viktigt?
Över 100 miljoner människor använder Internet på andra språk än engelska.
Över 50% av Internetanvändarna har ett annat modersmål än engelska.
Internetanvändare är fyra gånger mer benägna att faktiskt köpa något från ett företag som kommunicerar på kundernas modersmål.
Besökstiden fördubblas på webbsidor som är skrivna på besökarnas egna språk – besökarna spenderar dubbelt så lång tid på dessa sidor. (Forrester Research)
Över hälften av europeiska Internetanvändare tvingas förlita sig på webbsidor som är skrivna på ett språk som inte är deras eget. (EU Eurobarometer)
Lokalisering av hemsidor/ webbsidor
För att kunna erbjuda en högkvalitativ översättning av en webbsida är det viktigt att ha en omfattade förståelse för besökarnas kulturella arv och aldrig direktöversätta innehållet. Baltic Media Translations har ett nära samarbete med över 2000 högkvalificerade lingvister runtom i världen, vilket gör det lätt att hitta den rätta personen för varje steg inom alla olika projekt.
Översättning av hemsidor / webbsidor inkluderar:
Källordsuträkning och kontextutvärdering
Definition av webbsidan och samråd kring strukturella krav
Internationalisering av webbsidan: Vi ser till att sidans infrastruktur visar innehållet på rätt sätt, på vilket språk besökarna än väljer. Vi specialiserar oss på Unicode-aktivering, separation av koder och innehåll, skalbar design, etc.
Översättning av innehåll i 400 språkkombinationer
Översättning av metadata: titlar, beskrivningar och nyckelord
Kvalitetssäkring och korrekturläsning av webbinnehåll
Kontakta Baltic Media Translations idag
För att ta reda på mer om våra översättningstjänster eller begära en gratis offert, vänligen ring vårt Sveriges kontor +46 8 767 60 24 eller internationella kontor på nr. +371 67 224 327 eller kontakta våra projektledare via e-post på nordics@balticmedia.com eller fråga efter en offert på balticmedia.com
Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…
Här är en lista på de tio vanligaste frågorna om 
Nedmonteringen av språkundervisningen på universiteten går stick i stäv mot Sveriges ambition att vara internationaliserat. En akut handlingsplan krävs för att rädda flerspråkigheten, skriver professorerna Camilla Bardel och Bengt Novén*.
Att det lånas ord från engelskan i det svenska språket är inget nytt. Men visste du att även det svenska språket har exporterat ord till engelskan och andra språk?
Vet du hur man beställer lägger in en order för textöversättning och korrekt väljer ut en lämplig byrå som kommer att ge dig översättningar av avtal, manualer eller utbildningsdokumentation? Baltic Media Translations AB erbjuder dig en kort instruktionsanvisning STEG FÖR STEG för att välja den lämpliga 
Varför är terminologi viktigt?*
ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ ⭐️ Lågpris översättning i Sverige 